Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Sökresultat för

"bowlby"

Psykologi

People pleasers är inte snälla mot sig själva

av Azita Miakhel February 20, 2023
6 minuter läs

En del människor offrar sin tid, energi, värderingar och tro, I syfte att vara andra till lags. Det är individer som nästan aldrig säger nej för de offrar hellre egna behov än att gör någon annan besviken.

På engelska kallas den kategorin av människor för “People pleasers”. Den svenska översättningen blir typ: “människobehagare”.

I inlägget väljer jag att använda den engelska termen då den känns mer originell.

Skillnad mellan snällhet och people pleasing

Det är viktigt att veta skillnaden mellan att vara snäll och att vara en people pleaser. Medan snällhet gör oss gladare, kan people pleasing leda oss rakt in i nedstämdhet, depression och ångestrelaterade sjukdomar.

Karaktäristisk för en people pleaser är:

  • Att inte kunna säga nej.
  • Att vara stressad över vad andra tänker om henne/honom.
  • Att låta andra trycka ner henne/honom och inte kunna sätta gränser.
  • Att ständigt ha skuldkänslor för saker som tidigare har hänt.
  • Att älta, överanalysera och ha ångest över vardagens småsaker.
  • Att offra sina hobbies och viktiga delar av sitt liv för andras skull, även när hen inte måste göra det.
  • Att hjälpa andra även när personen själv är i behov av hjälp.
  • Att låta sig bli överkörd då personen vet inte hur han/hon ska skydda sig.

Orsaker bakom people pleasing

Det finns många faktorer som kan resultera i att någon blir en people pleaser, det vill säga en person som ständigt strävar efter att tillfredsställa andras behov och önskningar på bekostnad av sina egna.

Om man har vuxit upp i en miljö där individen kände sig underlägsen eller obekväm kan det leda till att personen utvecklar en tendens att behaga andra för att undvika konflikter eller för att bli omtyckt.

People pleasing kan också bero på en sträng eller kritisk uppfostran där personen lärde sig att det var viktigt att alltid göra rätt och vara andra till lags för att undvika missnöjen, osämja och tillsägelser.

Sociala faktorer spelar roll i utformninen av vår personlighet. Befinner vi oss i en miljö där oliktänkande bestraffas med sanktioner (t ex bestraffning) blir det nödvändigt för individen att ställa undan egna värderingar och behov i strävan att göra andra människor glada.

Osunda, destruktiva grupperingar kan tvinga en del individer att åsidosätta egna önskemål för att passa in I gruppens kontext.

People pleasing kan också handla om att individen har svag självkänsla eller dåligt självförtroende och att man därför söker bekräftelse och godkännande från andra människor.

Kvinnor blir i högre utsträckning people pleasers än män, då kvinnor uppfostras till att vara mer vårdande och uppoffrande.

Barndomens betydelse

People pleasing har sina rötter i barndomen. Att låta småbarn ta ansvar är nödvändigt för att barn ska bli självständiga.

Men (med betoning på men!) att systematiskt tvinga ett barn att offra sin fritid och lektid för att ta hand om småsyskon, stora syskon eller sina föräldrar, kan leda till att barnets hjärna betingas till att alltid sätta andras behov före sina egna.

Även överdrift av religiösa övertygelser som att underkasta sig en Gud och förneka egna behov, impulser, drifter och känslor kan resultera i people pleasing i vuxen ålder.

Anknytningsmönster i barndomen: otrygg – ambivalent anknytning

Om John Bowlbys anknytningsteori har jag skrivit flera inlägg om, men ska upprepa teorin även här – då relationen mellan barn och föräldrar är mycket viktig i vår identitetskapande och etableradet av sunda mellanmänskliga relationer.

Lektion om anknytningsmönster

Personer som har vuxit upp med otrygg-ambivalent anknytningsmönster – det vill säga med föräldrar som har varit on-and-off med sitt barn – kan drabbas av dålig självkänsla och dåligt självförtroende.

Barn med ambivalenta föräldrar blir otrygga då de aldrig vet hur snabbt vårdaren kan ändra sinnesstämning från on till off och från off till on.

Dessa barn är ständigt på sin vakt och undviker att göra misstag för att inte göra föräldern upprörd.

Tidigt slutar barnet bry sig om sina egna behov och istället gör han/hon allt för att inte göra sina föräldrar besvikna.

Ett barn med sund/trygg anknytning till sina vårdare vågar visa sina mindre attraktiva känslor så som irritation, ilska, ledsamhet, besvikelse och frustration, men barn med ambivalent anknytning trycker undan de flesta av sina grundkänslor och utvecklar en falsk känsla av det egna jaget.

Osäkra barn visar utåt att de är glada, oberörda, hjälpsamma och uppoffrande, men innerst inne vill de bara bli accepterade och älskade villkorslöst.

Att bli sedd, hörd och bekräftad är en grundsten för den mänskliga utvecklingen.

Att växa upp med föräldrar som av olika anledningar inte ger barnet det absolut grundläggande, kan i vuxen ålder leda till osäkerhet, psykisk ohälsa och identitetskris.

Andra möjliga förklaringar

Individer som blir skam-/skuldbelagda som barn, tenderar i högre utsträckning att bli people pleasers.

Känslor av skuld och skam gör att barnet strävar ständigt efter att få uppleva att han/hon inte “är felet”.

Skuld-/skamkänslor påverkar barnets självbild negativt. I jakten på att bli accepterat autentiskt gör barnet allt för att få uppmärksamhet och bekräftelse.

Tips på att komma ifrån människobehagar-tänket:

Det är viktigt att komma ihåg att det inte är något fel att vilja hjälpa och stötta andra, men det är viktigt att man inte gör det på bekostnad av sin egen hälsa och välbefinnande.

Att lära sig att sätta gränser och säga nej när det behövs kan vara en viktig del av att utveckla en mer balanserad och hälsosam relation med sig själv och andra:

  • Lär dig att sätta upp gränser – och upprätthåll dem.
  • Lär dig att säga nej (inte kanske, utan nej)
  • Tänk innan du tar ett beslut. Har du beslutsångest, säg bara att du ska återkomma. Extra tid ger dig möjligheten att träna på att säga nej (om det är det du vill säga).
  • Gör övningar som stärker din självkänsla då people pleasing bottnar I dålig självkänsla. Träna kroppen samtidigt som du jobbar på din personliga utveckling.
  • Gör så mycket som du får tillbaka. Om kompisen bara använder dig som sin soptunna där hen slänger alla sina negativa känslor på, men svarar aldrig i telefon när du behöver honom/henne, då kan det vara dags att skaffa nya vänner.
  • Var tydlig och specifik när du sätter upp gränser. Var inte rädd för att kommunicera vad du är bekväm med och vad du inte är bekväm med.

Vidare…

När du väl har satt upp gränser är det viktigt att vara konsekvent med dem. Om du tillåter andra att överskrida dina gränser kan det leda till att de fortsätter att göra det.

Om någon överskrider dina gränser är det viktigt att du uttrycker dina känslor och kommunicerar vad som har hänt och hur du känner dig.

Att sätta upp sunda gränser kan vara utmanande, men det är en viktig del av att ta hand om sig själv och undvika att bli en people pleaser.

Du gör mer nytta för dig själv och för andra om du har ett starkt psyke och mår bra.

Mitt egna motto är att vara “frivillig snäll”. Med det menar jag att vi bör/ska hjälpa andra, men att vi själva väljer när och hur mycket vi förmår oss att hjälpa till.

När snällhet känns som ett måste, då är det dags att tänka om.

_____

Foto: Geetanjal Khanna

February 20, 2023 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Gräset är grönare på andra sidan – Syndromet

av Azita Miakhel July 25, 2022
5 minuter läs

Jag fick förfrågan om att skriva ett blogginlägg om gräset är grönare syndromet, efter att ha gjort ett inlägg på TikTok om ämnet.

Det tog lite tid att forska om/kring syndromet, vilket är förklaringen till varför det tog lång tid att göra inlägget.

Men: den som väntar på något gott, väntar inte för länge. Så here we go:

Människor drivs av “ha begär”. Vi skaffar oss personer (pojkvän/flickvän, Make/maka, vänner och kompisar) och vi skaffar oss ting och prylar.

När vi precis har köpt någonting, känner vi en dopaminkick och blir exalterade (euforiska impulser). Efter ett tag dock, mattas dopaminintensiteten av och saken vi har köpt, ger inte samma tillfredsställelse som den gav när vi precis skaffade den.

Ett exempel: Nu när jag har haft Iphone 12 ett tag märker jag att den nyare modellen av min telefon är ute i affären. Den kanske är bättre? – tänker jag. 

Man vill ju inte vara en FoMo (Fear of missing out). En FoMo är en person som är utanför trenden. En sådan vill man ju inte vara! Vi är mer civiliserade än så. Herregud liksom.

Jag köper Iphone 13, blir nöjd och glad med den … tills den nyaste modellen kommer in på marknaden. Och så fortsätter konsumtionen i all dess oändlighet eftersom det finns så mycket därute som är bättre än de prylarna jag har.

Liknande kan hända när vi är i ett förhållande. Det är vanligt att vi ser runtomkring oss och där finns det människor som skulle kunna vara bättre än den personen vi är tillsammans med (det har säkert hänt dig också så sluta förneka). 

En man med söta smilgropar … en kvinna med synliga magmuskler (ska inte skriva om kvinnans andra attraktiva kroppsdelar) och så vidare. Man tittar, man tänker tanken, men man tar inte steget (oftast).

När det kommer till våra barn jämför vi inte lika ofta – kanske för att vi har skapat barnen själva och fel i barnen kan återspegla felet inom oss?. Fast å andra sidan tänk om min son var lika hjälpsam hemma som grannens son … lite grönare är det ändå vid huset bredvid.

Gräset är grönare på andra sidan – syndromet

Gräset är grönare på andra sidan blir ett syndrom när vi ständigt jämför oss själva med andra och inte blir nöjda med vårt eget liv. När ångesten att vilja ha det andra har, tar över och vi vill bara bort från oss själva, då har det skapats ett syndrom.

Några av de vanligaste symtomen på syndromet:

  1. Ständigt jämförande – Personen blir aldrig nöjd med tillvaron och hela tiden lever i jämförelseångesten. 
  2. Ständigt gnällande – Personen klagar jämt – stora som småsaker. Oavsett person och situation, blir hen aldrig nöjd. Personen kan bli bjuden på Nobelmiddagen, men ändå klaga på att inbjudan borde ha kommit tidigare. Det finns liksom alltid något att beklaga sig över.
  3. Impulsivitet – En person som lider av syndromet kan ha svårt att kontrollera sina impulser. Personen kan också ha svårt att tänka på konsekvenserna av sina handlingar. Man gör något och tänke efteråt: “Ops!”.
  4. Svårigheter att stadga sig – Personen med syndromet kan ha svårt med stabila relationer då hen ofta tänker på vad som finns därute som är bättre. Anknytningsproblemet hos personen med gräset är grönare syndromet kan ha sin grund i barndomen.
  5. Perfektionism – Jag har skrivit ett helt blogginlägg om perfektionism som du kan läsa här: I Huvudet på en perfektionist. En person med syndromet vill ha saker och ting på ett visst sätt och blir sällan nöjd med insatsen och ansträngningen. Detta medföljer problem i nära relationer då de som står nära personen inte vet vad de ska göra för att det ska bli rätt.
  6. Narcissiska tendenser – Många skriver om narcissism utan att egentligen veta vad diagnosen innebär. Det finns narcissism som diagnos och så finns det narcissistiska tendenser. En individ med gräset är grönare syndromet har orealistiska krav och förväntningar på personer och situationer.

Beslutsångest vid val

Gräset är grönare på andra sidan blir mer omfattande i dagens moderna samhälle då vi bombarderas av olika valmöjligheter.

Föreställ dig: Du är i mataffären och ska köpa mjölk? Vilken sorts mjölk? Soja, laktosfri, havre? Hur många procent fett ska mjölken innehålla? Ska den vara ekologisk eller bara vanlig mjölk?

Och dejtandet! Har du tur träffar du din kärlek på en avdramatiserad plats och ni håller ihop länge. Annars finns det alla dejtingsappar. Enklare än någonsin har det blivit att träffa någon och ännu lättare att dumpa och gå vidare till nästa dejt.

Vi konsumerar människor lika ofta som vi konsumerar varor och tjänster.

Behandling? Finns den?

Gräset är grönare syndromet går inte att bota, då problemet finns i inlärda beteenden och har socialpsykologiska och anknytningspsykologiska förklaringar. Du kan läsa om utvecklingspsykologi och anknytningsteorier här: Kärlek – inte dysfunktionell anknytning.

Samtalsterapi hjälper den inlärda delen av problemet och medicin kan hjälpa mot ångesten. Vårt beteende är resultatet av betingning och respons och en förändring kräver ombetingning hos experter i området (psykologer/terapeuter).

Gräset är grönare syndromet är en så pass ny diagnos att behandlingsalternativen är inte framtagna helt (särskild inte i Sverige).

Vid tendenser till syndromet kan det vara bra att skriva tacksamhetsdagbok där man skriver ner allt i livet som är bra. Att börja dagen med positiva affirmationer programmerar hjärnan till att bli mer positiv och nöjdare med tillvaron.

Källor:

Bok: Cleaning Up Your Mental Mess: 5 Simple, Scientifically Proven Steps to Reduce Anxiety, Stress, and Toxic Thinking

Bok: Avoiding the Greener Grass Syndrome

Länk: https://tinybuddha.com/blog/why-the-grass-is-never-greener-and-how-to-be-happy-today/

YouTube lektionen nedan handlar om Bowlbys anknytningsteorier där du kan höra hur en trygg relation mellan barn och vårdare skapas och upprätthålls.

July 25, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Risken med att spela svårfångad

av Azita Miakhel June 20, 2022
4 minuter läs

Många söker snabba lösningar på komplexa problem i dagens intensiva samhälle, vilket gör att TikTok blir stället man söker råd på.

  • Sminkexpertis? TikTok.
  • Relationsproblem? TikTok. 
  • Hur ska du få ditt hår att växa och bli tjockare? TikTok. 
  • Läsa Fröken Azitas blogg i mini version? TikTok. 

Okej. Du förstår poängen. 

Spela svårfångad sa dom

Jag skaffade TikTok för fyra veckor sedan för att uppmärksamma min blogg och måste erkänna att det är underhållande att titta på en del videon. Särskild de som ger relationsråd. Till exempel finns det unga män som tittar rakt (dramatisk) in i kameran och berättar om tre, fyra, fem (etc.) olika sätt att få en mans uppmärksamhet på.

Som om män är en homogen grupp där alla tänker exakt likadant. Yngre som äldre. Akademiker som icke-akademiker. Bara du kan några knep hamnar du rakt in i hjärtat på den du gillar.

Dessa influenserna ger enkla tips – och man tänker varför finns det så många singlar när det är så enkelt att få någon?

Låt mig berätta om en video som gjorde mig lite fundersam. Det var en kvinna som med övertygelse berättade på TokTok om konsten att spela svårfångad. Kvinnan hade på sig en vit rock kanske för att hon ville se mer trovärdig ut.

Utifrån socialpsykologin får vi större tillit till människor som har en viss auktoritet. En vit rock, förknippas med läkare som har hög status i vårt samhälle. Och läkare lyssnar vi på – eller hur?

Hur som helst så tyckte kvinnan i videoklippet att om man var intresserad av någon, skulle man ignorera personen helt. Hennes logik var att kvinnor/män blir mer attraherade och intresserade om de fick “jaga” en partner. 

Kärlek bör inte vara en jakt

Min spontana tanke efter att ha sett videoklippet var: vi lever väl inte i det vilda där vi ska ägna oss åt jakt? Den civiliserade människan har kommunikationsförmåga – vad sägs om att kommunicera och inte leka? Leka gör vi när vi är barn. När man är vuxen och ska skaffa ett förhållande med en annan människa, behöver man vara snäll, tydlig och omtänksam.

Man ska inte behöva jaga någon eller ignorera personen man gillar för att visa en poäng. Det kanske finns människor därute som gillar det svåra/komplexa, men det finns också de som uppskattar enkelheten. 

Jag ska berätta om anknytning

Vi människor har olika anknytningsmönster. Sättet som våra vårdare har interagerat med oss i barndomen, har lagt grunden för hur vi skapar relationer med andra människor i vuxen ålder (Titta på videon om tidig anknytning).

Personer som har vuxit upp med ambivalent anknytning – det vill säga med föräldrar som har varit on-and-off med sitt barn – kan lida av dålig självkänsla och dåligt självförtroende.

Dessa personer har större behov av trygghet, närhet och att bli sedda och bekräftade. 

Att ignorera en sådan person i hopp om att personen ska “jaga” dig, kan resultera i att allt rinner ut i sanden. Minsta tecken på ointresse gör personen rädd och hen väljer att dra sig undan, oavsett hur stark personen känner.

Lyssna gärna på min genomgång om anknytningsmönster i vuxen ålder, om du vill veta mer om de olika relationsskapande stilarna: Anknytningsmönster i vuxenålder. Du kan också läsa om det på Psykologiguiden.

Inre arbetsmodeller

Utvecklingspsykologen John Bowlby (1907–1990) forskade på anknytningen mellan föräldrar och barn. Bowlby menade att ett barn utvecklar inre arbetsmodeller i interaktion med sina vårdare.

Inre arbetsmodeller är rutiner och vanor vi får i samspel med omgivningen, framförallt våra vårdare, Varje gång en förälder ignorerar sitt barns behov (barnet gråter, mamma/pappa bryr sig inte), lär barnet sig att det är ingen idé att försöka be om uppmärksamhet. Barnet lär sig efter ett tag att ta hand om sig själv och sjunker inom sig när svårigheter uppstår. 

Personen med ambivalent anknytningsmönster säger inget, klagar inte, gör inget väsen, utan bara isolerar sig och försöker läka sig själv utan  att be om hjälp. Att i ett förhållande ignorera en sådan person gör att hen blir rädd och börjar tvivla på sig själv. 

Du kanske ville ha lite spänning och få personen lite svartsjuk eller visa dig oberörd, men för hen kan dina oskyldiga försök betyda ett avslut. 

Lyssna på ditt hjärta 

Jag är ingen expert, men jag har en tanke: varför komplicera tillvaron? Om du innerlig är intresserad av en person, kan du väl vara ärlig mot dig själv och mot personen i fråga? Oavsett vilket anknytningsmönster du har, är det inte särskilt snällt att vara on-and-off med någon du tycker om.

Lyssna inte på “experter” på TikTok, utan följ ditt hjärta. Det är så mycket med livet som är komplext – kärleken ska inte behöva vara ett problem.

June 20, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Positiva psykologiska effekter av kramande

av Azita Miakhel January 21, 2022
3 minuter läs

Idag är det internationella kramdagen och den ska självklart uppmärksammas på Fröken Azitas blogg. Jag gillar kramar och jag gillar tanken på att sprida kärlek.

Att kramas är ett universellt beteende. När ord inte längre räcker för att visa att vi bryr oss om varandra, kramar tar över kommunikationen och ger oss den försäkran.

Psykologin förklarar fysisk närhet:

Vi kanske inte behöver förklaringarna till varför vi ska kramas, men jag är så ivrig att jag vill berätta om alla fördelarna med kramandet.
Låt oss sprida kärlek och ännu mera kärlek. Nedan följer en psykologisk teori om vikten av fysisk närhet:

Psykologen John Bowlby (1907–1990) utvecklade en teori inom utvecklingspsykologin som han kallade för Anknytningsteorin (Attachment theory).  Anknytningsteorin betonar vikten av trygg anknytning mellan barn och vårdare (typ föräldrar).

Min YouTube lektion om Anknytningsteorin

Bowlby menade att småbarn har en biologisk inprogrammerad drift att söka närhet till en eller fler vårdare. Driften att söka närhet är biologiskt och den finns inom oss. Driften är minst lika viktig för vår överlevnad som att få mat och vatten.

När en bebis gråter, ska man hålla om henne, pussa på henne och krama henne. Bowlby menade att den fysiska närheten mellan bebisen och vårdaren lägger grunden för hur utforskande barnet sedan blir.

Anknytningen mellan vuxna och barn är första byggstenen i relationsskapandet i vuxen ålder.

Bebisar och barn bör kramas av föräldrar länge och ofta. Det finns en del människor som tror att bebisar blir “självständiga” om man inte plockar upp dem och håller om dem. Detta tankesätt är orimligt och helt fel utifrån det utvecklingspsykologiska perspektivet. Ett barn som inte får kärlek blir rädd och otrygg.

Barn skapar en trygg relation med sina föräldrar om hens behov blir tillgodosedda. En bebis gråter inte alltid för att hon är hungrig eller behöver bli ombytt, men också när hen är i behov av trygghet, kärlek och fysisk närhet.

De barn som har fått en trygg anknytning till sina föräldrar får lättare att skapa djupa relationer, visa känslor och vara nära andra människor när de blir äldre. De får lättare att lita på andra och blir mindre misstänksamma.

Barn som däremot har blivit avvisade eller inte fått kärlek av sina föräldrar kan utveckla en otrygg – otrygg ambivalent anknytningsmönster i vuxen ålder. Exempel på sådan anknytning är extrem svartsjuka, svårigheter att binda sig och att älska villkorslöst.

“I care about you. You matter.” 

– Hug saying

Vad händer i kroppen när vi kramas?

När vi ändå analyserar kramens goda effekter, låt mig förklara vad som händer i kroppen när vi håller om någon vi gillar:

När vi håller om någon hård (squeezar någon), skickas det en trygghetssignal till det autonoma nervsystemet. Vad som händer vidare är att ångesten och stressen dämpas, stresshormonet kortisol blir lägre och vi blir lugnare i kroppen och sinnet. #harmoni

Vidare när två människor kramas frigörs hormonet oxytocin. Oxytocinet kallas för mirakelhormon (och ibland kärlekshormon). Vet du vad Oxytocin gör i kroppen? – Det lindrar smärta, skyndar på läkningen av sår och skador, sänker pulsen, blodtrycket och halterna av stresshormoner.

Så tänk vad en kram kan göra! Människan är väl ändå fantastisk.

Kramar är mäktiga. De skickar en signal till hjärnan om att vi inte är ensamma. Och hjärnan gillar verkligen tanken att vi inte är ensamma.

Hur länge ska man kramas?

För att vi ska få den positiva effekten av en kram behöver den hålla på i 20 sekunder. Det finns ingen tid på dygnet som passar bättre eller sämre för kramandet. De positiva effekterna får vi oavsett när vi kramas, bara vi gör det.

Kärlek känner inte till tid och rum. Den bara finns och den är livsviktig för vår välmående ❤.

Hug someone you care about in your thoughts, if you can’t hug them IRL.

January 21, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026