Sökresultat för

"freud om masspsykos"

Psykologi

När vuxna fryser ut – Freuds syn

av Azita Miakhel
6 minuter läs

Blogginlägget “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på” var bland de första inläggen jag skrev. 

Artikeln är också den mest lästa sedan jag startade frokenazita.com. När jag tittar över statistik för mina dagliga besökare ligger “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på” alltid på topp.

Dock var det inte lätt beslut att skriva det inlägget. Jag minns känslan av ambivalens där jag inte kunde bestämma mig om jag skulle klicka på “Publicera inlägg” eller inte. 

Vuxenmobbning  pratades det inte mycket om för drygt ett år sedan. Det var ett känsligt ämne … du vet ett sådant ämne som får motparten att känna sig obekväm och få bråttom ut ur samtalsämnet.

Idag är jag oerhört tacksam över faktumet att medier och samhället i stort uppmärksammar psykisk ohälsa som förekommer i samband med dålig arbetsmiljö där utfrysning förekommer. 

Sjukdom av jobbet tar fler liv än olycksfallen

Aftonbladet publicerade en rapport som lyfte resultatet av forskning inom arbetsmiljön där det uppmärksammades att omkring 3 000 liv förkortas varje år på grund av sjukdomar orsakade av bristande arbetsmiljö.

Enligt rapporten publicerad i Aftonbladet tyder studier på att det finns samband mellan arbetsbelastning och självmord. Jobbstress i form av höga krav och liten egenkontroll i arbetet ökar enligt artikeln risken för självmord eller självmordsförsök.

Rapporten belyser också att det finns samband mellan kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och självmord. 

Vad innebär kränkande särbehandling?

Så vad är kränkande särbehandling? Utifrån en Google sökning, fick jag svar på frågan: 

Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. 

Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.

Mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp. (Arbetsmiljöverket)

Vad skulle Sigmund Freud säga om grupper?

Tidigare har jag skrivit om gruppteorier utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv, men i detta inlägg ska jag göra ett försök att analysera utfrysning och mobbning bland vuxna med hjälp av det psykoanalytiska perspektivet.

Jag står som alltid för varför:et och du kan stå för lösningen. 

Sigmund Freud skulle påstå att utövandet av makt finns i vår libido. I Libidon finns det bl.a. aggressionsdriften, lusten, impulsen och njutningen. Libido är sexualitetens energikälla – dvs den vill känna njutning.

Människans libido älskar kontroll och makt och blir tillfredsställd när man kan visa vem det är som bestämmer. 

När en individ inte kan leva ut libidons lust genom att direkt kontrollera andra, går han/hon i en grupp och får utlopp för sin aggressionsdrift genom utfrysning och mobbning. 

Utfrysning är en strategi att avhumanisera en/flera personer genom att personen ställs utanför gruppens gemenskap och blir syndabocken som ska bära gruppens gemensamma ilska som har bildats av masspsykos i gruppen. 

Det blir liksom ett sätt för gruppens medlemmar att få aggressionsdriften tillfredsställd.

Låt mig berätta mer:

Det finns en njutning i att skada när vi blir arga

Det finns en njutning i att få utlopp för sin ilska och den njutningen finns i vår libido. Aggressionsdriften vill smälla till, slåss, skrika och att skada. 

Men det förbjudna begäret att skada någon som gör oss arga är skamligt och accepteras inte av omgivningen. Konflikten mellan aggressionsdriften (detet) och överjagets moralpredikan, gör att människor hittar andra (mildare?) sätt att få ut sin ilska – till exempel genom förskjutning/projicering. 

Vad som händer vid mobbning och utfrysning är att aggressionsdriftens impuls sublimeras till icke-våldsamt beteende – utfrysning och mobbning.

Låt mig förtydliga med ett exempel:

Du sitter bredvid en irriterande person som petar dig i armen gång på gång. Trots dina tillsägelser, slutar inte personen att peta dig i armen, så du tappar till slut humöret och nyper personens arm jättehårt. 

Aggressionsdriften får utlopp för sina önskningar och du tänker: “rätt åt honom/henne”.

Låt oss psykoanalysera utfrysning nu:

Du blir irriterad på en kollega av någon anledning. Personen petar inte dig på armen, men varje gång du ser honom/henne blir du irriterad. Han/hon finns liksom i “ditt territorium” (allting var bra innan han/hon kom).

Driften vill slå till kollegan, men skulle du göra det, får du stå för konsekvenserna.

Istället för att låta aggressionsdriften bli tillfredsställd genom fysiskt våld, väljer du ett “mildare” sätt att få ut den ilskan.

Du team bildar, ansluter dig i en grupp och tillsammans med andra gruppmedlemmar fryser du ut personen och mobbar honom/henne. Du ger inga fysiska skador, men njuter av att se personen må dåligt.

Typ: Varje gång du får kvitto på att personen du hatar blir ledsen, bubblar det av glädje i din libido.

Snälla blir snällare – elaka elakare

Medlemmarna i en grupp triggar oftast varandra. I en grupp kan det lätt uppstå en storm av negativa känslor gentemot en person  eller flera personer. 

Här kommer ett tydligare exempel: Om du tränar i en grupp på gymmet och varje medlem skriker “one more rep … komigen … ett till bara…” då finns det möjlighet för dig att pusha dig själv behind your limits. 

Testa nu att teambilda mot en enskild individ där varje medlem: trycker ner personen på sitt sätt, ger personen subtila signaler och gester, hånar och skrattar åt personen och visar med hela sitt väsen om att personen inte är välkommen in i sammanhanget.

Vad tror du att det kommer att hända hos personen? Läs om effekterna av mobbning här.

Enskild och i en grupp

Det psykoanalytiska perspektivets analys av grupper är vidare att medlemmar i en grupp drivs i stor utsträckning av sina omedvetna känslor och impulser. 

En enskild individ är medveten om sina tankar, önskningar och känslor (om dessa inte är undertryckta i det undermedvetna). 

Däremot när människor samlas in i grupper, förlorar de enskilda individerna kontakten med sina egna önskningar och känslor. 

Teorin påminner om tesen “Kollektivt medvetande” som både sociologen Émile Durkheim (1858-1917) och schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) myntade. 

Kollektivt medvetande är osynligt för den enskilda individen och kan tolkas som gruppens normer, värderingar och kultur. 

Destruktiva grupper

Psykoanalysen menar att i destruktiva grupper skapas det en sorts gruppanik eller gruppsykos (också kallad för masspsykos).

Förklaringen av masspsykos är ungefär: Masspsykos är när en grupp människor påverkas av rykten eller annat budskap som syftar till att få dem att agera på ett visst sätt och dra med sig andra i samma riktning.

När människor befinner sig i grupper, intensifieras känslorna lätt. Den källkritiska förmågan som enskilda individer har, minskas och ibland försvinner helt.

Enligt psykoanalysen är individen i en grupp knappt medveten om sin egen existens utan är hypnotiserad av massan. I destruktiva grupper kan även den sofistikerade bli barbarisk. 

Slutord

På samma sätt som negativa känslor i en grupp eskalerar, kan även positiva känslor intensifieras. Människor tillsammans kan åstadkomma det absolut bästa, bara dessa drivs av välvilja, kärlek och omtanke för varandra.

Är gruppens medlemmar redo att lämna ifrån sig önskan om rivalitet, osunda tävlingar och ta sitt ansvar att bearbeta sina olösta aggressionsproblem, kan mänskligheten gå framåt där villkorslös kärlek och omtanke om varandra leder oss rakt in i mirakel på jorden.

  • Källa teoretisk del boken: Group Psychology and the Analysis of the Ego
  • Analysen utifrån teorin är min egen.
  • Foto: Joshua Earle
0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskap

Mellan gemenskap och självutplåning

av Azita Miakhel
5 minuter läs

Lojalitet betraktas ofta som något vackert. Ett uttryck för karaktär, värme och tillhörighet. Vi hyllar människor som är trogna sin familj, sitt arbete eller sina principer. Den moraliska kompassen som alla pratar om är inget annat än önskan om att vara lojal, trogen och pålitlig.

So long no harm.

Men lojalitet kan också ha en annan sida. Den kan få oss att tiga när vi borde säga ifrån. Den kan hindra oss från att vara ärliga, både mot oss själva och mot andra. Vi stannar kvar i destruktiva relationer, vi skyddar dåliga beslut, vi backar orättvisa personer och allt detta i lojalitetens namn.

Varför gör vi som andra gör utan att ifrågasätta?

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Jag har skrivit flera blogginlägg om konformitet, masspsykos och social kontroll, men ska här förklara vad som händer med oss när vi befinner oss bland andra människor.

Konformitet kan bli farlig

Konformitet innebär likformighet. Det är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktivt försöker påverka individen.Konformitet är ett sorts passivt grupptryck. Det betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej. Förenklad är det som att man ljuger för sig själv för att fortsätta vara en del av gruppen.

Social kontroll på gott och ont

Vi utövar social kontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppen. Människor är olika starka och påverkas olika av den sociala kontrollen.

Den som har större behov av grupptillhörighet gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt. Vi följer massan, för det är så vi alltid har gjort.

Vi håller fast vid osunda traditioner eftersom de skapar en känsla av stabilitet – även om de i själva verket gör oss otrygga. Vi säger ja när vi menar nej, och nej när vi vill säga ja. Allt för att få höra till.

Trygghet eller rädsla?

Vår syn på lojalitet formas tidigt. Barn som växer upp i trygga relationer med villkorslös kärlek och får stöd, utvecklar ofta en lojalitet grundad i kärlek och tillit.

Men det finns också barn som lär sig att lojalitet är ett villkor för att få vara kvar. För att undvika bråk, våld eller känslomässig kyla. Där blir lojalitet ett sätt att “klara sig” snarare än att “växa”. Och det beteendet följer med in i vuxenlivet.

Vi stannar i relationer, i grupper, i arbetsmiljöer där något skaver inte för att vi vill, utan för att vi inte vågar släppa taget om lojalitetsbandet.

Priset kan bli högt när lojalitet går för långt

Vi människor är flockdjur. Vi bär på ett djupt psykologiskt behov av att höra till – en familj, ett sammanhang, ett “vi”. Det i bästa fall ger trygghet, mening och styrka. Men i sämsta fall blir lojaliteten ett hinder för utveckling och framåtblickande.

Ett tyst krav på att hålla med, att inte ifrågasätta, att ställa sig bakom … oavsett vad. Överdriven lojalitet kan bli ett kraftfullt verktyg för kontroll.

Den får oss att tiga om det vi ser, blunda för felsteg och ibland till och med försvara sådant vi vet är orätt bara för att det är “vårt team”, “vår grupp”, “vår sida”.Det kan handla om arbetsplatser där kritik ses som illojalt och om vänskapskretsar där man inte får säga ifrån.

Psykologisk förklaring

Psykologiska mekanismer som grupptänk och masspsykos kan få oss att sluta tänka själva.

Vi anpassar oss, blundar för sådant vi egentligen inte håller med om, och rättfärdigar det vi innerst inne ifrågasätter – allt i lojalitetens namn.

Men vad kostar den lojaliteten oss i längden?

Den kan kosta oss modet att säga ifrån. Den kan urholka relationer som borde vila på ärlighet och öppenhet. Och i värsta fall kan den kosta oss vår integritet.

Lojalitet i sig är inte farlig. Den kan vara vacker, stark och bärande. Men när den kräver vår tystnad, vårt samvete eller vår självrespekt, då måste man våga välja något annat.

Våga ifrågasätta sin lojalitet

Det kräver mod att se på sin egen lojalitet med öppna ögon, men det är viktigt. Inte för att vi ska bli illojala mot allt och alla, utan för att kunna välja det som är rätt, snarare än det som är tryggt eller fler håller med om.

En lojalitet som inte kräver att vi håller med om allt, utan som tillåter oss att ifrågasätta, vara kritiska och ändå få stanna kvar.

Det är den lojalitet som uppstår när vi vet att vi är välkomna även när vi säger emot. När viljan att förbättra räknas mer än att blint följa. Den sortens lojalitet är hållbar. Den bygger tillit, inte skuld. Den ger energi, inte utmattning.

Kontrollfrågor

Jag reflekterar över mina tankar och handlingar dagligen. Dels för att jag är min egen största kritiker och dels för vilja att utvecklas.

Nästa gång jag känner mig skyldig att vara tyst, att hålla med, att stanna fast jag egentligen vill gå, då ska jag fråga mig: Vem tjänar på min lojalitet? Är den grundad i rädsla eller i respekt? Har jag friheten att säga nej och ändå få vara kvar?

Först när lojalitet är ett fritt och medvetet val blir den en verklig tillgång. Men när lojalitet förväntas utan ifrågasättande, när den blir ett krav snarare än ett val, då blir den farlig. Och då riskerar vi att sätta andras intressen före vår egen moral, vår övertygelse eller vårt välmående.

Vi tystnar inte för att vi vill, utan för att vi är rädda för att bli kallade illojala. Den verkligt värdefulla lojaliteten är inte tyst, lydig eller blind.

Den är modig, reflekterande och rotad i tillit.

Källor: Tidigare inlägg

Bildkälla: Unsplash.com

*Till denna text har jag använt AI verktyg för att korrigera textens grammatik och stavning.

0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskapSociologi

Korruption hör inte hemma i en demokrati

av Azita Miakhel
6 minuter läs

Påverkar korruption vår mentala hälsa?

De senaste nyheterna om korruption inom politiken har fått mig att reflektera över psykologin bakom sådant korrupt beteende.

Min blogg handlar om vardagens psykologi där jag skriver om små och stora händelser som kan påverka vår mentala hälsa, antingen positivt eller negativt.

På min egen fråga om korruption påverkar vårt psykiska mående, svarar jag, ja!

Samhällets struktur och funktion påverkar gruppen och individen.

Vi människor har ett biologiskt behov av att känna samhörighet med andra och att få bekräftelse för våra prestationer.

Att inte få ett jobb på grund av bristande kompetens kan vara en utmaning att hantera, men att bli förbigången till förmån för någon arbetsgivaren känner eller är släkt med kan verkligen skada psyket.

Tyvärr har jag inte haft möjlighet att fördjupa mig i ämnet genom att läsa en bok, då jag för tillfället fokuserar på en annan bok, men jag har hunnit läsa ett antal artiklar från pålitliga psykologiska källor som behandlar ämnet.

Artiklarna har gett mig en inblick i den psykologiska aspekten av korruption.

Och här skriver jag en längre text om korruption, dess orsaker och tar upp några strategier för att motverka problemet.

När är det korruption?

Var går gränsen för korruption? Är det att överträda en gräns när man anställer sina vänner till prestigefyllda positioner med höga löner?

Eller är det snarare när man gynnar sina landsmän och utesluter andra kandidater som faktiskt skulle kunna göra ett bättre jobb?

Till exempel, om en person från Venezuela ger företräde åt andra sydamerikaner när de har makten att anställa någon – skulle det anses som korruption?

Vad är korruption per definition?

Korruption är ett samlingsbegrepp för att ge och ta emot muta, trolöshet mot huvudman och att utnyttja sin ställning för att uppnå obefogad fördel för egen eller annans vinning.

Korruption är en långsam process som gradvis överväldigar sina offer.

När individer känner sig besegrade innan de ens har gått igenom anställningsprocessen eller konkurrerat om en position, och inser att de andra sökande har fördelar på grund av sina relationer eller kontakter, då kan det leda till psykisk ohälsa.

Känslor av uppgivenhet, hopplöshet och bristande tilltro till framtiden kan komma att uppstå.

Varför förekommer korruption?

Svårt att förklara uppkomsten av korruption då mellanmänskligt samspel kan vara svårt att analysera.

Inom humaniora ämnen blir inte alltid 1+1=2. Ibland blir det 5, ibland 7 och ibland får någon för sig att be dig söka efter X och Y samtidigt.

Men genom att studera samband mellan olika variabler, går det ändå dra en del rationella slutsatser.

Här gör jag ett försök att sammanställa ett antal anledningar till uppkomsten av korruption med hjälp av psykologiska artiklar i ämnet.

En grupp inom en grupp

Jag har skrivit flera inlägg om gruppsykologi där jag bl.a. tagit exempel om masspsykos.

Vad som händer med människor i korrupta grupper, är att medlemmarna skapar en inre krets som separerar dem från resten av samhället.

De formar sin egen identitet genom unika gruppnamn och använder dem för att identifiera medlemmar och ge dem status och makt.

Till exempel kan någon få företräde i anställningsprocessen på grund av sin nationalitet, politiska tillhörighet eller personliga relationer (jag pekar inte fingret mot någon).

I dessa situationer tar lojalitet till gruppen över skyldigheten gentemot samhället, och korrupta grupper är beredda att gå till extrema längder för att bevara sin makt och överleva.

Dessa grupper är oförmögna att kompromissa eftersom det skulle hota deras identitet och avslöja deras korruption.

Medlemmar i sådana grupper svär lojalitet till varandra och ignorerar sin skyldighet mot samhället, vilket leder till att personliga värden och gruppvärden prioriteras över samhällsvärden.

Vi mot dem – paradigmet

Korrupta grupper bygger upp en tankevärld där det är antingen “oss eller dem”, och de är misstänksamma mot personer utanför den egna gruppen.

Här är det avgörande att välja sina ord noggrant för att undvika påföljder som uteslutning eller utfrysning från gruppen.

Det är inte ovanligt att dessa grupper försöker framstå som öppna och toleranta, men i själva verket är taket för acceptans mycket lågt när man väl är en del av gruppen.

Även om du blir accepterad, så finns det de som blir mer accepterade.

De som har varit med längre, de vars föräldrar känner dina föräldrar, de som delar varandras kultur, tradition, seder och normer.

En kompis berättade en gång att ”Den där personen kommer att bli minister en dag. Alla hens släktingar är högtuppsatta politiker”.

Kompisen hade en poäng. Skrämmande men inte alls förvånande.

Vem behöver en CV när man har sitt efternamn liksom.

Behov av makt

Osäkra människor strävar efter makt för att höja sig över andra och dölja sina osäkerheter.

Att välkomna nya idéer hotar makten och erkännandet för en del ledare.

Behovet av makt är som en beroendeframkallande drog och osäkra personer kan ta till korruption för att behålla och öka sin makt.

Försök att studera de två krigen som pågår i världen nu, utifrån teorin om makt, så förstår du vad jag syftar på.

I dagens samhälle är korruption alltmer vanligt, där makthavare vill behålla sina positioner och de utan makt strävar efter att få den.

Båda grupperna kan frestas att använda korruption för att behålla sin makt och undvika att rannsaka den egna självkänslan.

Nepotism och vänskapskorruption

Nepotism, svågerpolitik eller svågervälde – innebär att gynna släktingar, främst inom politiska kretsar på ett odemokratiskt sätt.

Vänskapskorruption är när människor missbrukar sin vänskap eller relationer för att få fördelar eller gynna varandra på ett orättvist sätt.

Det kan innebära att ge jobb eller kontrakt till vänner utan att följa normala regler eller krav.

Typ att “annonera” ut en tjänst genom en lapp i receptionen. Still not pointing any finger.

Sverige ligger högt i korruptionsindexet

I Sverige betraktas svågerpolitik och nepotism som några av de vanligaste formerna av korruption, vilket skiljer sig från resten av EU-länderna.

Rapporten publicerades av Europeiska kommissionen i december och du kan läsa den här.

Motverka korruption

Kan man motverka korruption är frågan? Det tror jag att man kan.

Eller rättare sagt vi måste försöka då korruption är en fara för demokratin.

Vi kan till exempel använda beteendevetenskapens strategier för att bekämpa korruption genom att förstå hur människor tänker, känner och agerar.

Att minska tillgången på möjligheter till korruption och öka riskerna och kostnaderna kan göra det svårare att vara korrupt.

Att öka medvetenheten om de psykologiska faktorer som driver korruption är också viktigt, särskilt bland personer inom offentlig sektor, politik och näringslivet.

För att stärka etiskt beteende behöver vi utveckla och främja etiska riktlinjer och normer, skapa en kultur som värdesätter värdegrund och motverkar korruption på samhällsnivå.

Folkvalda är våra förebilder. Demokrati handlar i grunden om att värna om människans unika egenskaper och den individuella och kollektiva friheten.

Frihet innebär vidare att känna sig trygg i samhällets institutioner och myndigheter.

När individens tilltro till makthavare minskar, ökar misstänksamheten och misstron till våra gemensamma värderingar.

Föregå med bättre exempel och överväg därmed dina val noggrant.

Har personen du gett uppdraget till, kompetensen som krävs för det uppdraget, eller gör du det för att ni är släkt, bekanta eller kommer från samma land?

Källor

Källa 1, Källa 2, Källa 3, Källa 4

Foto: IMattSmart

0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskap

Hot mot kvinnor tar dig till paradiset

av Azita Miakhel
5 minuter läs

Bää bää vita lamm

Tidigare har jag skrivit om konformitet som betyder “likformighet”. Konformitet är att följa medström och inte avvika från gruppens riktiga och påhittade normer. 

När man söker på konformitet kommer oftast bilden av ett får upp. Varför då? 

Låt mig berätta:

Får är flockdjur. Om ett får i flocket börjar springa kommer alla andra får att springa även om de inte vet varför eller vad de springer ifrån.

Om ett får skriker “Bäää Bäää” så skriker de andra också, även om de inte vet varför de skriker. 

Får blir dock uppätna av vilda djur (och människor) då de är försvarslösa djur som lever sitt liv genom att följa strömmen. 

Att alltid vara följsam och aldrig ta vara på sin individualitet kan med andra ord bli farlig för individen.

Det kommer tider då

Fårmentaliteten kan leda en verksamhet rakt in i destruktion och/eller förstöra enskilda individers liv. 

När en grupp människor bryter mot rådande lagar, regler och regelverk bara för att de är många, blir detta en fara för individen, gruppen och samhället. 

Extremism (av alla sorter) är en sorts konformitet där individen blindas av sina övertygelser i den mån att hen tar till våld mot andra. 

Jag är av tanken att när människor samlas i flockar (som får) då skapas det en masspsykos. Gruppmedlemmarna blir övertygade om att de “äger” (stället, situationen, platsen) och att du måste bort.

Det kommer tider då dina kollegor inte vill ha dig på “sin” arbetsplats fast de vet mycket väl att de inte äger arbetsplatsen. 

De reflekterar tyvärr inte över faktumet att alla är vi utbytbara på ett jobb.

Människor med anger-issues vill inte ha dig på “sitt” gym när de mycket väl vet att gymkedjan ägs av privatpersoner och lokalerna av ett byggföretag. 

Nej, det är inte din träningsanläggning, det bara känns så eftersom fler av din sort har ockuperat den.

En grupp vill inte ha dig i “sitt” område när de borde veta att området inte är deras. Det bara råkar vara många av den sorten som har bosatt sig/rör sig där. 

Marken tillhör Sverige och du och jag är bara gäster här. 

Jag har aldrig gillat Hammarkullen 

1998 tvingades jag flytta till Göteborg från Karlstad då min mamma skilde sig och jag skulle bo med henne. 

Trots att jag bodde i Hammarkullen i drygt 13 år, kände jag mig aldrig hemma. 

Jag kände ingen trygghet där. 

Under tiden som jag pluggade till gymnasielärare arbetade jag extra på helgerna – för att hjälpa till med hyran och kunna ha ett hyfsat liv.

På helgerna, de dagar jag började jobba kl 07.00, väckte jag mamma vid 06.30 så hon skulle följa med till garaget så jag skulle ta ut bilen. 

Kvällar som jag slutade sent och var hemma runt 23-tiden var det samma princip. Mamma mötte upp mig i garaget.

Det var någonting med området som kröp sig in i skinnet och man kunde liksom aldrig slappna av. 

Jag frågade mig själv ofta: Varför skulle jag vara otrygg när andras döttrar inte var rädda i sina områden?

Den religiösa fasaden

Att jag har blivit hotat, trakasserat och lovat att bli våldtagen -av djupt religiösa män- har de flesta vid det laget känner till.

Männen är religiösa till den nivå att de inte missar en enda bön. 

Men det finns också ett par kvinnor som aktivt deltar och eldar sina manliga pojkvänner och släktingar i hatkampanjen mot mig.

Två av deras kvinnor som trakasserar är 19 och 27 år gamla. Och även de religiösa. 

En av kvinnorna visar sin religionstillhörighet genom religiös symbol.

Dessa kvinnor brusar upp sina män (bröder? kusiner? pojkvänner?) och männen står sedan för våldkapitalet. 

När hot-/hatarna får information om att jag befinner mig på gymmet eller rör mig i närheten ringar de in mig i grupper om 10, 20, 30 personer.

Omringar som i en cirkel där jag är alltid i mitten.

Vid tre tillfällen, när jag har befunnit mig i deras ring (olika många vid varje tillfälle) har de varit så nära att jag har känt av trycket mot min kropp.

Ja fysiskt tryck.

Vem fan har givit dig/er rätten att vidröra mig fysiskt?

Nej jag känner inte en enda av flockets medlemmar på en personlig plan.

De är främmande män och främmande kvinnor.  

De är i alla åldrar. Från småpojkar upp till fullvuxna män som har barn och barnbarn. 

De visar sin makt genom att stöta till dig

Förställ dig obehaget att nypumpade män och deras kvinna står mitt emot dig och stirrar med sina mördarblickar och mumlar kränkande ord.

Tillräckligt tyst för att jag ska höra orden, men inte tillräckligt högt för att andra ska höra det.

Tänk vidare att när du ska gå till vattenkranen för att fylla din vattenflaska så knuffas du av en av dessa pumpade (religiösa) män.

Inte så hård att du ramlar omkull, men tillräckligt hård för att övertyga dig om att: “Jag är man och jag kan skada dig när jag vill”.

Jag vet att det är fysiskt slag. Men vem fan tar det på allvar?

Du är kvinna. Du bor i orten. Lite hot och stryk av främmande moralpoliser borde du kunna tåla.

Varför då?

Ja för att de inte vill ha dig i “sitt territorium”. 

Som om deras pappa ägde gymmet och området!

Ditt jävla paradis finns inte på riktigt 

Att du går på fredagabönen och direkt efter trakasserar en 70 årig kvinna (min mor) och en småbarnsmamma kommer inte att ta dig till något jävla paradis.

Jag är ateist, men tror på en sak: Du kan inte genomgå onda handlingar mot dina medmänniskor och förvänta dig att leva ett gott liv. 

Om du tillbringar en hel dag på gymmet när du inte ens tränar, i väntan på att jag ska dyka upp så du kan hota och trakassera mig, då tycker jag är det dags att skaffa dig ett liv.

Och vet du vad?

Om du hatar mig så mycket när du inte ens känner mig, hur mycket hatar du dig själv egentligen?

Foto: Priscilla Du Preez

0 kommentarer