Varför public service behövs mer än någonsin
Sverige är inget socialistiskt land. Inte heller är det ett land som kan beskrivas som renodlat socialdemokratiskt med för stor prägel av blandekonomi (privata aktörer styr stora delar av ekonomin). Tvärtom är Sverige mer marknadsliberalt än många vill (eller kanske tror) att det är.
Ett tydligt exempel är skolsystemet, där privata aktörer tillåts äga skolor och ta ut vinster som går till ägarna i stället för att återinvesteras i elevernas utbildning.
Men det här blogginlägget handlar inte om marknadsskolan, utan om vikten av public service.
Varför värna om public service?
Vi lever i en tid där alternativa medier, opinionsbildare och influerare får allt större utrymme i den politiska debatten. Att många olika röster hörs är i grunden positivt för demokratin. Samtidigt blir jag personligen orolig när dessa aktörer börjar misstänkliggöra skattefinansierade medier och ifrågasätta deras existens.
Marknadsliberalismens grundidé är konkurrens, och den tanken behöver inte vara fel i sig. Problemet uppstår när medier i allt högre grad riskerar att ägas och kontrolleras av en ekonomisk elit. När information blir en vara för dem som kan betala, skadas demokratin och människors möjligheter till objektiv information minimeras.
Välfärdsstaten Sverige har försvagats och kommer att försvagas i ännu högre grad om marknadsliberala högerpartier fortsätter styra Sverige. Högern gillar privatiseringar. Det behöver jag inte gå in på … eller?
Public Service är en del av den svenska modellen
Vi som arbetar betalar skatt till skolan, sjukvården, försvaret – och till public service. Det är därför rimligt att se public service som en del av välfärden.
Om vi menar att välfärd är sådant som finansieras gemensamt, är tillgängligt för alla oavsett ekonomi och som gör det möjligt att fungera och delta i samhället, då passar public service väl in i den definitionen. Det finansieras med skatt, är gratis att ta del av och har ett tydligt uppdrag: att informera, granska makten, utbilda och bidra till ett gemensamt offentligt samtal.
Precis som skolan, vården och biblioteken handlar public service om att jämna ut skillnader och ge alla tillgång till något grundläggande, i det här fallet tillförlitlig information som gör det möjligt att förstå samhället och ta ställning i viktiga frågor.
Vaccin mot desinformation
I en tid där information sprids snabbare än någonsin och där gränsen mellan fakta, åsikt, manipulation och desinformation ofta är suddig, spelar public service en avgörande roll. Public service är inte enbart radio och tv, utan en demokratisk bas som ger medborgare tillgång till tillförlitlig information, oavsett plånbok, bostadsort eller politiska åsikter.
Till skillnad från kommersiella medier styrs inte innehållet på public service av annonsintäkter eller klickjakt. Redaktionerna är också skyddade från politisk styrning, vilket skiljer de från privat propaganda.
Public service visar sitt verkliga värde särskilt i kriser. Under pandemin, vid val och vid internationella konflikter vände sig många människor till public service för saklig och information. När rykten och spekulationer sprids i sociala medier fungerar public service som en trygg motvikt, en plats där fakta granskas, sätts i perspektiv och hjälper oss att förstå världen runt omkring oss.
Public service har också ett folkbildande uppdrag där den genom nyheter, kultur, dokumentärer och utbildande program bidrar den till ökad kunskap, kritiskt tänkande och förståelse för samhällets komplexitet. Den ger vidare utrymme åt minoriteter, regionala perspektiv och röster som annars riskerar att tystna i ett medielandskap som domineras av marknadslogik och social mediers algoritmer.
Alla har rätt till objektiv nyhetsförmedling
Medieägare och andra privata aktörer menar på att public service är för dyrt eller onödigt i ett digitalt medielandskap. Men frågan är snarare: vad kostar det att vara utan?
Utan en gemensamt finansierad, oberoende nyhetsförmedling riskerar vi ett samhälle där information blir en handelsvara och där tillgången till trovärdig journalistik avgörs av betalningsförmåga.
Att värna public service är i grunden att värna demokratin. Det handlar om rätten att få tillgång till kunskap, om att kunna förstå vad som händer i samhället och om ett offentligt samtal som inte formas enbart av de starkaste ekonomiska eller politiska intressena.
I en tid när polariseringen ökar och desinformationen sprids snabbare än någonsin blir det tydligt att public service inte är ett problem, tvärtom är det en del av lösningen, en trygg punkt där fakta granskas och människor kan mötas i ett sakligt samtal.
