Kategori:

Existentiell Psykologi

Existentiell PsykologiPsykologi

Får jag skriva ditt nyårslöfte?

av Azita Miakhel
7 minuter läs

Säger du nej (kan själv!) så är det bara att läsa något annat, annars ge mig en chans så övertygar jag varför jag är rätt person att skriva ditt nyårslöfte.

Jag är trots allt skolfröken.

Personligen har jag lite svårt med att upprätta nyårslöfte. Och helt ärligt har jag svårt för löften överhuvudtaget. Det borde heta nyårsprogression eller nyårs-få-se-hur-jag-lyckas-löftet.

Att lova känns så absolut och jag vill hellre leva i processen. Känns tryggare liksom.

Varje år upprepas hysterin kring det nya året. Som om livet saknar stress och måste kryddas med mer press på vad vi bör åstadkomma under det nya året.

Skynda! Nu jäklar … nu gäller det. Nytt år – ny jag. Nytt år – starkare jag. Nytt år – smalare jag. Beach 2023 here we come!

De flesta nyårslöften handlar om att jobba på det yttre. Att få en snyggare kropp – smalare midja, finare muskler så du ser bra ut i badkläderna på sommaren.

Om ditt nyårslöfte är att gymma och bli snyggare fysiskt läs förra årets blogginlägg om GRIT.

Läs detta inlägg bara om du vill prioritera din psykiska hälsa nästa år och alla år framöver.

Om jag får skriva löftet

Inför 2023 vill jag att ditt nyårslöfte ska handla om din psykiska hälsa. Starkare mental hälsa ger en kedja av positiva effekter på övriga områden av livet.

Ångestrelaterade sjukdomar ökar i samhället. Depression, utmattningssyndrom (utbrändhet) och insomnia är bara några exempel på psykiska besvär som fler och fler drabbas av.

Och det är inte bara vuxna som mår dåligt, men också barn och ungdomar. Läs mer om ökningen av psykisk ohälsa bland barn här.

För att bryta generationens förbannelse (med ökande psykisk ohälsa), måste vi vuxna arbeta med vår egen mentala hälsa först.

Flyger man och det blir nödlandning måste den vuxne sätta på sig sin egen mask först. På liknande sätt behöver vuxna ta hand om sig själva så vi kan ta hand om våra barn och ungdomar på bästa sättet.

Att uppnå framgång, få bättre disciplin och förverkliga våra drömmar, härstammar från ett starkt psyke. Inre tillfredsställelse och lugn är ovärderlig.

Det är vid uppbrottstillstånd som individen märker att ingenting är viktigare än den egna hälsan.

Vad ska du liksom göra med alla pengar i världen om du inte ens kan ta dig till någon affär för att handla?

Se över miljön du vistas i

Jag har under 2022 skrivit flera inlägg om vikten av en trygg, stimulerande miljö för vår personlig utveckling.

Titta runt och studera vilka individer du är omringad av i ditt vardagliga liv. Motiverar de dig? Inspirerar de dig? Älskar de dig villkorslös? Får du stöd och hjälp när du behöver det?

En av större anledningarna till psykisk ohälsa är svårigheten att uttrycka våra behov och känslor. Att systematiskt ignoreras och inte bli sedd/hörd kan i det långa loppet leda till traumatisering.

När svårigheter uppstår i vardagen behöver vi bearbeta problemet med hjälp av människorna i vår omedelbara närhet.

Grunden i att kunna fungera som människa är att vi känner oss trygga i våra relationer. Och trygghet skapas när de runtom oss visar förståelse, empati och inlevelse.

För att må bra, behöver våra känslor valideras och respekteras. Den som blir osynlig av omgivningen, bryts med stor sannolikhet ner mentalt!

När vi försöker uttrycka oss, men blir försummade, förskjuts våra behov ned i det undermedvetna och bildar en (stor) klump av självtvivel.

Konsekvensen av självtvivel blir sedan att vi drar oss undan för att prata om viktiga saker och isolerar oss hellre än att visa oss sårabara/svaga.

Som en tryckkokare blir det sedan svårare att hålla allt inom sig (luften måste bort). Antingen exploderar vi till följd av den överfulla innehållet eller vänds allting inåt och vi blir sjuka (t ex självskadebeteende, depression och utbrändhet).

Perfektion omväxlas med frihet

Vi lever i en värld där vi lär oss att perfektion är status quo för befrielse och frihet. Aldrig tidigare har vi haft ett samhälle där perfektionismen har varit så eftersträvansvärd som det är nu.

Vi tror när vi har den perfekta kroppen, perfekta jobbet de perfekta ungarna att vi blir lyckliga.

Men vad samhället inte berättar är att perfekt betyder mer stress. Perfektion leder till ångest och frustration.

Regelmässig önskan om perfektion kan resultera i psykisk ohälsa som tex ångestproblematik, tvångstankar/tvångshandlingar samt nedstämdhet och depression.

Nästa år – dra ner på pressen av att vara perfekt.

Bekväm i det obekväma – utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologins fader, Erik Eriksons analys av människans åtta åldrar ger oss en inblick i svårigheterna att acceptera förändringar.

Erikson menade att vi tar oss igenom åtta utvecklingsfaser i livet. Han kallade övergången från en utvecklingsfas till nästa för “krislösning”.

Krislösningen är en sorts konflikt som uppstår inom individen under varje utvecklingsstadium som han/hon måste lösa för att kunna gå vidare till nästa stadium med sund psykisk hälsa.

Ett exempel:

Vid utvecklingsfas nummer två när barnet ska bli blöjfri uppstår det en kris inom barnet. Det bekväma med att utföra sina behov i blöjan kommer i konflikt med omgivningens krav om att använda pottan.

Övergången mellan det bekväma och obekväma skapar en kris inom barnet som måste bemästras. Att ge upp det bekväma resulterar i utveckling där barnet utvecklar tillit till sin egna förmåga.

Ett barn som går länge med blöja och som inte tränas på att bli självständig får svårare med självkänslan senare i livet.

Varför jag tar exemplet med barns potträning här beror på att jag vill uppmärksamma människans ovilja till förändring.

Daglig negativitet kan bli en (o-) vana. Det obekväma blir bekvämt. Vi håller fast vid destruktivitet då vi är rädda för det okända – det obekväma.

Utveckling sker när vi vågar lämna vårt comfort zone och accepterar faktumet att misslyckande är en del av livet.

År 2023 våga lite mer. Att vara rädd för förändringar är normalt, men att leva i ständig rädsla tar bort livets glädje och skapar ångest.

Anknytningen eller kärlek

Om skillnaden mellan anknytning och kärlek har jag tidigare skrivit om. Ibland händer det att vi förväxlar kärlek med anknytning.

När en relation kommer spontan, och du mår bra av relationen, så vet du att det är rätt.

Tvinga därmed inte fram någonting under 2023.

Ibland är det okej att ge upp

Att kämpa för en sak som du tror på ger livet mening, men att ständig kämpa i motvind resulterar i psykisk ohälsa.

Det är inte optimalt att ta två steg framåt och knuffas tolv steg tillbaka. År 2023 bestäm dig för att lämna situationer och människor som inte bidrar till din personliga utveckling.

Jag tänker att hellre ensam än omringad av folk som stjäl vår innersta gnista och ljus. Det finns miljarder människor på jorden – du hittar säkert några du vibbar autentiskt med.

Bara våga att bryta de destruktiva relationerna.

Mindsetet

Ditt värde finns i att du är en människa. Det låter inte så lyxigt jag vet, men så är det. Du duger – därför att du är en livslevande varelse.

Jobbet, utbildningen, statusen är redskap som underlättar livet, men det är inte hela livet.

Spendera tid på det som ger energi och mening i tillvaron. Tiden är det mest värdefulla vi har. Slösa inte tiden på situationer och människor som inte vill dig väl.

År 2023 ge mer tid åt din passion och det du gillar att göra.

Småsaker ger livet mening

Psykisk (o) hälsa uppstår i vardagen. Hur kul är det att leva i misär varje dag och bara vänta på att få åka två veckor utomlands på semestern?

Om jag fick skriva ditt nyårslöfte, skulle jag vilja att du under 2023 checkade av punkterna på listan nedan:

  • Hjälp någon utan att vilja ha någonting tillbaka. Bara sådär utan någon baktanke.
  • Var uppmärksam på vad som kommer till dig naturligt. Det enkla är det mest värdefulla.
  • Titta uppåt. Ja upp med huvudet och titta livet takt in i ögonen. Som Charlie Chaplin uttryckte det: “Hur ska du se några stjärnor om du ständigt tittar ner?”. God självkänsla är nyckeln till framgång.
  • Var vaksam på hur din energinivå förändras när du befinner dig nära olika personer. Människor som dränerar dig på energi genom ältande och negativitet – håll dig borta från dem. Går det inte att bryta, lär dig strategier för att negativiteten inte tränger sig in i din själ.
  • Meditera en stund dagligen. Andas in och andas ut och stirra bara. Om du tänker “Oj va tråkigt” då är du sannolikt en sådan som behöver meditationen mest.
  • Pausa innan du agerar. Känn neutral när du inte kan känna lycka. Ta tag i snöbollen innan det blir lavin av den.
  • Börja där du är och med det du har.
  • Känn dina känslor men tänk på att känslor är feedback. Överanalyserande kan resultera i depression eller nedstämdhet. Ventilera dina tankar med en psykolog/terapeut om övertänkandet begränsar livet.

Slutord

Nu är ditt nyårslöfte färdigskrivet så varsågod.

Det är snart dags att välkomna det nya året med allt vad det har att erbjuda.

Gott nytt år från fröken Azita <3

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Ett autentiskt liv börjar här och nu

av Azita Miakhel
5 minuter läs

Det här inlägget tog lite längre tid att skriva än mina andra artiklar. Kanske beror det på skrivkramp? Kanske för att ämnet är tungt? Eller kanske för att jag analyserar utifrån olika teorier för att hitta nyanserna och fastnar i de olika perspektiven?

Jag vet inte. Hur som helst hoppas jag att artikeln blev bra och att DU tycker om den.

Varför må dåligt när vi har det så bra?

Jag har tidigare skrivit om den existentiella frågan: Varför må dåligt när vi har det så bra? – och tänkte fördjupa mig i ämnet igen.

Frågan är svårbesvarad, men nödvändigt att reflektera över. Alldeles för många människor lider av psykisk ohälsa i ett modernt och välutvecklat samhälle.

Vad som får oss att må dåligt kan skilja sig från person till person, men det finns en del generella orsaker som kan vara grogrund för frustration och nedstämdhet på en övergripande plan.

Här listar jag några av dessa. 

När vi jämför

En generell orsak till psykisk ohälsa och nedstämdhet kan vara den ständiga jämförelsen med andra. Vi tror att andras liv är bättre än vårt eget och att alla andra är mycket lyckligare än oss.

Samhället (och sociala medier) skriver manuset till våra liv och ger oss förslag på hur lycka bör se ut.

Ett exempel:

Jag har styrketränat i ett antal år och blir stolt över mig själv om jag lyfter 90kg i Sumo marklyft. Någon som jag känner på gymmet kanske ser 90kg i marklyft som ett stort skämt och kanske småhånar min stora prestation.

Anta nu att jag nöjer mig med mina 90kg och känner tacksamhet över min nya PR. Jag blir stolt över mig själv och blir glad (Duktig Azita).

Om jag däremot tänker: “90kg … big deal? Den unga tjejen lyfter 120!” (Loser liksom) – blir jag garanterat ledsen och nedstämd.

De som jämför sina liv med andra, blir aldrig riktigt nöjda med livet de lever. Man tänker: om jag hade den där kroppen, om jag hade hennes man, om jag hade många miljoner, om jag hade bott i hennes villa – skulle jag också vara lycklig.

Avundsjuka

Avundsjuka är en grundorsak till psykisk ohälsa. Om du medvetet förstör en annan människas liv därför att du är rädd för hans/hennes potential och vill konkurrera ut honom/henne (kosta vad det kostar), blir du övertygad inte lyckligare själv.

Skulle vi använda den energin som avundsjuka förbrukar till något kreativt, skulle vi bli mycket gladare.

Avundsjuka förstör våra relationer och leder till bitterhet.

Läs inlägget om: DEN JOBBIGA KÄNSLAN AV AVUNDSJUKA

Att vara autentisk

Nummer tre på listan är att vara autentisk, dvs att vara ärlig mot sig själv och mot andra. Att vara positiv är viktigt, men det ska inte gå till överdrift. De som förnekar sina negativa känslor och skäms för att visa sig sårbara, mår dåligt i tysthet när ingen ser på. 

Livet är fullt av hinder och problem. Det är genom problemlösning som vi upplever mening i tillvaron. Du får hemskt gärna göra positiva tolkningar av händelser i ditt liv, men förneka inte dina jobbigare känslor när de väl uppstår.

Även obehagliga känslor är en del av oss. Att förneka dessa är som att förneka en del av oss själva.

Vi må vara våra olika roller, men ingen kan bära en mask 24/7. Det är okej att vara sig själv.

Rädsla för obehagliga känslor

En del känslor kan upplevas som skrämmande så som rädsla, ångest, frustration och ilska. Vi lär oss tidigt att trycka ner våra negativa emotioner för att inte visa oss svaga och sårbara.

Känslor är feedback. Det är helt okej att känna dåliga känslor som nedstämdhet, ilska, frustration och obehag.

Jobbiga känslor är nödvändiga för vårt emotionella liv och psykologisk utveckling. Det viktiga är att ha förmågan att ge uttryck för sina negativa känslor på ett sunt/konstruktivt sätt.

Till exempel att bli arg är fullt normalt, men att slå någon eller kränka någon för att man är arg, är inte rätt/moraliskt.

Vi behöver hållbara strategier för att konstruktivt känna/hantera de jobbiga känslorna. Om våra jobbiga känslor går över styr, är det bara att ta ett steg tillbaka och låta sig själv komma i balans igen.

Känslor är vår bästa mentor. Lyssnar vi in vad dessa har att säga kan vi utveckla vårt välmående och bli psykisk starkare.

Att alltid ha rätt

En person som måste ha sista ordet och gör allt för att få sin vilja igenom, brister oftast i empati och förståelse av andras känslor.

Prestige är att vara prestigelös. Ödmjukhet framför kaxighet.

Att ständigt hävda sig och ha svar på alla livets frågor, dödar andras intresse för oss och ökar risken för att vi blir ensamma och isolerade.

När vi lär oss att se nyanserna i olika människor och situationer, blir det lättare att ta rationella beslut. Så våga erkänna fel och brister. Vi är trots allt bara människor.

Pengar, popularitet och framgång

Att mäta framgång med materiella ting kan garanterat få oss att må dåligt. Coco Chanel väskan definierar inte ens personlighet, inte heller hur många miljoner ett hus kostar. 

Att mäta lycka genom pengar kan distrahera oss från det som egentligen är viktig. Människans habegär slutar aldrig (Läs: Sätt en prislapp på den). Ju mer vi har, desto mera vill vi ha.

Den som har lärt sig att njuta av det enkla i livet, kan anpassa sig till olika situationer (även tuffare tider).

Det finns många berättelser om olyckliga livsöden där personer som hade allt, har avslutat sina liv. Läs bara om artisten Aviciis död. Han var ung, vacker, känd och rik.

En hemsk tragedi.

Slutord

Många människor passerar förbi oss under vår livstid, men de som får plats långt in i vår själ är de som har varit autentiska, genuina och snälla. 

En person som betedde sig elakt minns man med ångest, men de som kom in i våra liv med goda intentioner, minns man med kärlek och värme.

Att leva ett autentiskt liv är att bry sig om varandra. Att vara snäll, empatisk och hjälpsam mot andra, får oss själva må bra.

Det är genom våra relationer som meningen med livet skapas. Det är när vi gör en insats för mänskligheten som vi hittar oss själva.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

När kroppen bromsar – Om utbrändhet

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Utbrändhet vars kliniska beteckning är “utmattningssyndrom“, är ett tillstånd av fysiska och emotionella symtom som uppkommer efter en lång period av stress och överansträngning.

Vid utbrändhet drabbas hjärnans viktiga funktioner så som: minne, perception, problemlösningsförmåga och planeringsförmpåga.

Symtom på utmattningssyndrom/utbrändhet

De psykologiska symtomen på utbrändhet är följande:

  • Nedstämdhet
  • Oro
  • Kognitiv nedsättning
  • Sömnstörningar
  • Yrsel
  • Ångest
  • Irritation
  • Trötthet/utmattning
  • Vakna flera gånger på natten
  • Känslor av uppgivenhet och hopplöshet

De vanligaste kroppsliga symtom på utbrändhet:

  • Smärta i nacken och muskler
  • Huvudvärk
  • Orolig mage
  • Bröstsmärtor
  • Hjärtklappningar
  • Ont i leder

Utbrändhet kan delas in i tre faser:

1.Första stadiet

I den första fasen av utbrändhet upplever den drabbade psykosomatiska besvär som påminner om stressreaktion, men som kan upplevas som intensivare.

Man kan få minnesluckor, eller får svårare att sova och upplever viss trötthet som inte försvinner efter vila.

2. Den akuta fasen

Vid fas två bryter sjukdomen ut. Den kan komma som en panikångestattack som efteråt lämnar kroppen tom på energi med en obehaglig trötthet till följd.

Under fas två känner den drabbade sig utmattad, orklös, omotiverad och nedstämd. Under den här fasen kan det bli aktuellt med sjukskrivning.

3. Återhämtningsfasen

Återhämtningsfasen är individuell och återhämtningen kan ta olika lång tid beroende på hur man är som person.

Hos personer med bättre coping strategier för stress, kan kortare viloperioder räcka, medan för andra behövs längre tid innan man tillfrisknar helt.

Tre typer av utbrändhet

Det finns många faktorer som ligger bakom utbrändhet, men nedan skriver jag om de tre vanligaste subgrupperna av utbrändhet:

Utbrändhet på grund av överbelastning

Den här typen av utbrändhet drabbar extrem ambitiösa individer som riskerar sin hälsa för att uppnå framgång. Dessa individer överarbetar sig och har inte tid för återkoppling, återupphämtning och sina hobbies.

Det är den där kompisen som aldrig hinner träffas då han/hon är alltid upptagen med jobbet.

Utbrändhet på grund av understimulering

Tecken på understimulerad utbrändhet är att inte känna sig uppskattad, uppleva sina dagliga rutiner som tråkiga och/eller sakna möjlighet till nylärning och utveckling på sitt jobb.

Individer som hamnar i den här sortens utmattning har förlorat sin passion för det dagliga arbetet och känner sig oengagerade, omotiverade, trötta med brist på engagemang.

Den försummade utbrändheten

Den här subgruppen av utbrändhet drabbar personer som känner sig hjälplösa i sitt arbete och upplever att de inte kan kontrollera sin psykosociala arbetsmiljö.

Vi människor vill gärna ha ett visst inflytande över vår tillvaro och bristen på den individuella friheten kan resultera i psykisk ohälsa.

Orsakerna bakom utbrändhet

Det är svårt att konkret ange orsakerna bakom utbrändhet, då människans hjärna är komplex och upplevelsen av när det blir “för mycket” är olika från person till person.

Det som kan upplevas som stressande för en person, kan vara stimulerande för en annan. Hos en del leder mängden av arbete till utbrändhet, medan hos andra kan bristen på stöd och gemenskap på jobbet orsaka sjukdomen.

Obalans mellan omgivningens förväntningar och individens resurser kan vara en orsak. En annan orsak kan vara individens tolkningar av olika situationer utifrån hans/hennes tidigare erfarenheter.

Personer som övertänker/överanalyserar (känslosamma personer) kan lättare hamna i utbrändhet, medan de som håller huvudet kallare, kan klara sig bättre ur livets påfrestningar.

En som får stöd av omgivningen kan klara dig undan utbrändhet, medan den som blir utanför viktiga sociala sammanhang kan drabbas av sjukdomen.

Precis som man kan analysera ångest och depression utifrån olika psykologiska perspektiv kan även utmattningssyndrom/utbrändhet analyseras utifrån olika psykologiska teorier.

Det finns med andra ord flera olika förklaringsmodeller för samma tillstånd.

Socialpsykologiskt perspektiv på utbrändhet

Jag har tidigare skrivit om socialpsykologiska termer som: spegeljaget, förväntningar och självuppfyllande profetia där jag betonar viken av andra människors roll i vårt välmående.

På platser där graden av konformitet är hög och det gäller att följa strömmen, kan gruppens medlemmar lättare drabbas av psykisk ohälsa.

När energin går åt att “fixa” miljön runtomkring istället för att uppleva trygghet i sin vardag, är det inte konstigt att en del tappar orken och insjuknar i utmattningssyndrom. Upplever en person att hen tar ett steg framåt men knuffas tre steg bakåt, blir vardagen inte särskild stimulerande.

Går det att förebygga utbrändhet?

Jag tror att det mesta går att förebygga bara man är uppmärksam på förloppet och kroppens signaler. När någon signalerar problem åter och återigen, men ingen förbättring sker, är det inte konstigt att människor blir utbrända.

Varken livet eller jobbet bör vara en kamp. Alla vi förtjänar grundtrygghet där vi blir sedda, bekräftade och uppskattade.

Tillgodoses människors behov av trygghet, kan problem som uppstår hos gruppens medlemmar löses tidigare och insatser sättas in i god tid.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Anhedonia – när likgiltighet tar över

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Anhedonia är ett tillstånd där individen upplever en oförmåga att känna lust och glädje. Vid anhedonia sjunker önskan om att delta i sociala aktiviteter och känslor av likgiltighet blir dominerande.

Anhedonia orsakas framförallt av depression men kan också uppkomma som en del av annan psykisk ohälsa. I en del fall har personer som har varit psykisk friska fått anhedonia utan någon särskild anledning.

Ett mysterium i sådana fall.

När en person drabbas av anhedonia slutar hon/han njuta av sina hobbies och/eller olika sociala sammanhang. Allt som var rolig innan, kan kännas som meningslöst och energikrävande.

Hos en del personer med anhedonia kan den euforiska känslan som uppstår vid förälskelse försvinna helt. Andra kan sluta njuta av samlag och annan fysisk kontakt.

En kram kan lämna personen frustrerad och ångestfylld, när en kram egentligen kan frigöra endorfiner och få oss känna värme och trygghet.

Det går att skilja mellan två typer av anhedonia:

1.Social anhedonia – när man inte vill umgås med andra människor.

2.Fysisk anhedonia – där man undviker fysisk kontakt då fysisk närhet kan upplevas ångestskapande och inte alls njutbart.

Anhedonia symtom:

  • Tillbakadragande från sociala aktiviteter
  • Oförmåga att känna lust kring aktiviteter som man tyckte var roliga innan.
  • Ingen lust till fysisk kontakt (samlag, närhet,kyssar,kramar)
  • Förlorat intresse för hobbies

Några exempel på hur anhedonia kan kännas:

Du älskade att träna, men känner ingen mening i att gå till gymmet längre.

Du älskade att läsa, men nu orkar du inte ens hålla i en bok.

Du älskade att träffa andra människor, men känner absolut ingen lust att umgås med någon.

Psykoanalytisk analys av anhedonia

Det finns flera psykologiska perspektiv som man kan analysera anhedonia utifrån och här ska jag bege mig på en analys utifrån Sigmund Freuds teori.

Besöker du bloggen ofta, vet du att jag älskar psykoanalysen och anser Freud vara psykologins Gud (och Jung anser jag vara profeten).

Låt oss prata libido:

Libido är njutningen, lusten och livsenergin. Libidot vill komma upp till ytan och leva ut sina lustar. Libidot finns i detet och där finns också impulsen, aggressionen och sexuallusten. En person som trycker undan sina drifter, sexuella impulser och önskan om att få nutning – och som har en dominerande överjag (samvete/moral) kan lättare hamna i depression och/eller få anhedonia.

Låt mig berätta mer:

De som blir skam-/skuldbelagda alltför hård, och som har levt under strikta regler (t ex religiösa övertygelser) kan få emotionella störningar och hamna i nedstämdhet. Ju oftare du får höra om att dina önskningar, drömmar, fantasier, lustar är fel fel fel, desto djupare trycker du undan lustfyllda känslor, dina drömmar och dina impulser.

Barn som uppfostras för strikt där deras impulsbeteende resulterar i bestraffning, kan få svårt att känna njutning – skulle Freud påstå.

När libidots önskningar vill komma upp till ytan, men förbjuds att göra det, skyddar försvarsmekanismen “sublimering” jaget till en början. Detta betyder att individen ägnar sig åt olika aktiviteter (som jobb eller hobbies) för att förneka detets begär.

Till en början funkar sublimeringen men efter ett tag hjälper det inte att förneka sina grundkänslor – då problemet egentligen är den undantryckta driftenergin som har hamnat i det undermedvetna.

Den kicken, glädjen man får av den sublimerade energin (så som att dränka sig i arbete eller sina hobbies) mattas så småningom av och individen hamnar i ett “likgiltigt” tillstånd. Orkar inget. Vill inget. Känner inget.

Som barn, när du kände lust, blev du skuldbelagd och bestraffad. Rädslan för att få uppleva känslor av skam – och ångesten över att bli bestraffad igen, gjorde att lustkänslorna trängdes bort till det undermedvetna.

Med andra ord: Anhedonia i vuxen ålder är en försvarsmekanism som egentligen censurerar detets drifter.

Det finns, som jag skrev ovan, många olika teorier som förklarar uppkomsten av anhedonia, men jag valde det psykoanalytiska perspektivet och skapade en egen teori utifrån den.

Titta gärna på genomgången om Sigmund Freuds teori där jag berättar om psykets uppdelning utifrån det psykoanalytiska perspektivet.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Kan det bero på meningssökande?

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Statistik må vara torr och tråkig, men siffror ger oss en bild av utvecklingen (positiv/negativ) i vårt samhälle. På Folkhälsomyndighetens hemsida går det att ta fram statistik om det mesta. Tittar man på statistiken för utvecklingen av psykisk ohälsa i Sverige, blir man orolig.

Förra året dog 2000 personer i Sverige på grund av alkohol. Vidare dog 1505 personer i självmord samma år (Läs inlägget SUICIDPREVENTION). Det är dystra siffror! Man får ont i magen av att läsa sådant.

Det finns många orsaker till psykisk ohälsa och jag ska inte ge mig in i ett okänt område, däremot vågar jag påstå att jakten på mening i livet, driver många människor till psykisk ohälsa.

Här ska jag skriva ett inlägg om meningen med livet utifrån stoikernas teorier samt ge några tips på böcker i ämnet som jag älskade att läsa.

För en del kanske blir det underhållande läsning. För andra kanske ger inlägget lite hopp om framtiden och visar ljuset utanför tunneln.

Vardagens psykologi

Modern psykologi där medveten närvaro och mindfulness är viktiga delar av, är djupt inspirerad av de gamla stoiska tänkarna bland andra Søren Kierkegaard. Stoisk psykologi fokuserar på här och nu och söker mening i vardagslivet.

Det finns flertal böcker skrivna på engelska om den stoiska psykologin: “The Psychology of Ego” och “Psychology of Stoicism” är två exempel. Vidare rekommenderar jag Victor Frankls böcker om meningen med livet: “Man’s Search for Meaning” och “Yes to life”.

Den stoiska psykologin handlar om de existentiella frågorna där det berättas om vardagens små och stora händelser som ger livet mening. 

Jag kommer att skriva flera inlägg (i framtiden) om den stoiska psykologin, men just nu sammanfattar jag kärnan av teorin för att ge en helhetsbild av hur den förklarar människans meningssökande med livet.

Den stoiska teorin (i likhet med Victor Frankls teori) menar att livet har svårigheter, men det gäller att växa trots svårigheterna.

Här är ett exempel: En boxare som får slag här och där under träningen och under sina matcher, slutar inte sin sport för att det gjorde ont. Han kommer tillbaka när smärtan är borta, bättre utrustad och bättre tränad.

Stoikerna menar att vi ska känna med hjärtat men ha logiken med oss i vårt beslutsfattande. Vi ska inte trycka undan våra negativa känslor, men inte heller vara fånge av våra tankar.

Vi ska känna igenom lugn och genom logik. Vi ska inte vara rädda för att må dåligt och vi ska inte sträva efter att vara lyckliga hela tiden.

Hur uppnår man lycka?

Den stoiska psykologin berättar om lycka som en triangel med tre viktiga delar: 

Lyckans triangel

  1. Medveten närvaro – Att vara närvarande i vardagen med alla sina sinnen.
  2. Bli bättre version av sig själv – Att sträva efter att få bättre självförtroende och bättre självkänsla. Fokusera inte på det du inte kan kontrollera utan på det du kan påverka.
  3. Ta ansvar – Att inte spela offer och skylla ifrån sig. Andra människor kan påverka vårt liv, men vi har trots allt en fri vilja.

För att lyckans triangel ska kunna fungera, behöver vi fölande fyra aspekter:

  • Visdom – Vi behöver lära oss nytt och inte leva på gamla meriter.
  • Att vara rättvisa – Vi behöver vara godhjärtade och rättvisa mot oss själva och mot andra.
  • Att vara modig – Att inte ge vika för svårigheter, utan våga möta problem för att kunna bli starkare.
  • Karaktär slår skönhet – Vi gillar personer som har självdisciplin och självkontroll och som är stabila. 

Stoikerna menar vidare att vi inte ska älta det förflutna . Att kämpa emot det som redan har hänt gör oss ilskna och arga. Vi får fokusera på det som står oss närmast och sluta kontrollera det som vi inte kan kontrollera.

Livet blir mer meningsfullt, enligt stoikerna, när vi visar tacksamhet för människor som finns i vårt liv. Vi ska inte ta för givet de som ger oss positiva vibbar och gör livet enklare att leva.

Search inside, Not outside, Not in luxury. 

Sammanfattningsvis: Var inte beroende av det materiella. Var generös och bjud på dig själv. Visa tacksamhet för allt som är bra och fungerar, gör fred med ditt förflutna och låt kärleken bli meningen med ditt liv.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Girighet – människans habegär som aldrig slutar

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Jag kommer ihåg när jag var 16 år och pratade med en äldre granne om våra tvåårs planer (drömmar).

Grannen berättade att hon ville hitta en ekonomisk stabil pojkvän, skaffa körkort och bil, flytta från Värmland till Stockholm och köpa en insatslägenhet där. 

Och vad var då mina tvåårsplaner? Jag minns än idag grannens skratt när jag berättade för henne att “Jag vill köpa en mountain bike så jag slipper laga min gamla cykel var och varannan vecka”.

En sån som man kunde cykla snabb på och som också klarade av lite snö.

Kollektivtrafiken i Karlstad var seg de åren och det smidigaste sättet att ta sig till skolan var med cykel. Och min cykel var gammal och sliten.

Några drömmar om en rik pojkvän, bil och hus fanns inte hos mig. Och vadå drömma?

Jag visste mycket väl att jag skulle arbeta sommarlovet för att ha råd med att köpa min Mountain bike. 

Låt mig berätta om girighet 

Girighet är önskan om att ha mer än man behöver, inte för att få det lättare utan för ens egna själviska intressen.

Du har, men du vill ha mera, ännu mera och ännu mera – ett habegär som aldrig blir tillfredsställt.

Girighet kan gälla, ägodelar, makt, pengar, berömmelse, status, uppmärksamhet, sex och beundran. 

Girighet handlar också om Will to power, alltså önskan om kontroll, makt och inflytande.

Historiska och nuvarande tyranner har en sak gemensamt: maktgirighet!

Kosta vad det kostar (även människoliv) bara jag får bestämma – tänker/tänkte diktatorer.

Hur girighet utvecklas och när blir det ett problem?

Att vilja ha ett bättre liv är allmänmänskligt. Utan viljan till ett bättre liv skulle vi inte vara motiverade att gå upp på morgonen och gå till skolan/jobbet.

Vad vore livet utan drömmar och utan hopp?

Vi bör och ska sträva efter att utvecklas och förverkliga våra drömmar. Problem blir det när habegäret tar över vårt psyke och vi blir beroende av tanken på att få mer. 

Obsession liksom.

Girighet psykologiskt?

Du kanske inte trodde det, men girighet påverkar vår mentala hälsa negativt.

När ha-lusten blir en drivkraft och vi blir besatta av tanken på: “Om jag hade mer, skulle jag må bättre” får vi ångest och blir rastlösa.

Ångesten avtar inte därför att vår önskan om att ha mera är/blir oändlig.

Om du har sett ett avsnitt av Lyxfällan förstår du kanske vad jag vill komma fram till.  

Människor som skuldsätter sig själva för att kunna ha råd med att köpa dyra och ibland onödiga prylar för att imponera.

Imponera på vem liksom? I vilket syfte?

Skjut inte budbäraren, jag ställer bara frågorna.

Vad orsakar girighet?

Psykologin menar att barn som blir ignorerade av sina föräldrar, eller växer upp med ambivalenta, avvisande vårdare, kan i högre grad utveckla girighet. 

Dålig självkänsla resulterar i viljan att tävla och fylla sina “tom-luckor” med det materiella.

Önskan om att få det bästa, leder till jämförelse och/eller tävling.

Man vill ha erkännande och rikedom till all kostnad.

Även om vägen till framgång kan innebära att man trampar över människor, krossar hjärtan och sårar några.

Klättra på andras ryggar och inte ens höra om det gjorde ont när man trampade på deras själar.

Barn tar efter sina föräldrars beteenden

Låt mig berätta om ett fint minne.

Min son som är åtta år skulle på utflykt med sin klass. Läraren hade sagt att de kunde ta med sig pengar för att handla glass eller godis under utflykten.

Jag gav sonen en 200 kronorssedel och bad honom lämna tillbaka resten.

När jag hämtade sonen från skolan den dagen, frågade jag efter min växel.

Sonens svar på min fråga om pengarna blev: “Mamma det finns ingen växel. Mina kompisar hade inte med sig pengar så jag köpte godis till dem också”.

Lyckan av att få en pryl är kortvarig 

När vi shoppar frigör vår hjärna endorfiner och dopamin. Då elöningssytemet i hjärnan ger positiva känslor, fortsätter vi beteendet och strävar efter intensivare lyckorus (mer shopping liksom).

Att köpa en väska på HM gav dopaminkick när vi var i tonåren.

Vid medelåldern gäller det att köpa en Chanel om du vill känna samma lyckorus. 

Eller en Tesla…

Det är ganska märkligt att det som egentligen ger livet mening är gratis.

Kärleken kostar ingenting men är den största drivkraften i oss människor (Läs också inlägget om livets mening).

När vi förlorar någon, ingen diamant i världen kan få oss att känna mindre saknad. Diamantringen må ge en dopaminrus och en del glädje, men den ersätter inte en individ.

Slutord

Människans ha-begär avtar aldrig. Ju mer vi har, desto mer vill vi ha.

Har vi inte lika mycket som andra känner vi oss mindre värda. Det är som om vår identitet drabbas om vi inte har lika mycket som grannen.

Vi vill ha makt och pengar för att kunna känna njutning.

Sökandet efter makt och inflytande är utmattande och tröttar ut oss fysiskt och psykiskt. Läs mer om girighet på denna länk.

Titta gärna på det korta avsnittet av min favoritserie “Frasier”. Frasier blir deprimerad trots att han har blivit den mest framgångsrika psykiatern och radiorådgivaren och har vunnit priser.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

Idag 10:e september är Suicidprevention dagen

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Imorgon är det val och såhär dagen innan, besöker jag partiernas hemsidor för att läsa om deras strategier och idéer för att lösa olika samhällsproblem (fastän jag vet vilket parti jag ska rösta på).

Samtliga politiska partier som går till val tar på ett eller annat sätt upp problemet med gängbrottslighet och dödsskjutningar. 

Antalet dödsskjutningar 2021

Jag blir nyfiken och söker på antalet dödsskjutningar i Sverige under förra året. På Brottsförebyggande rådets hemsida (skrolla ner till avsnittet “användandet av skjutvapen”) står det att 2021 blev antalet dödsskjutningar i Sverige 45 fall och var därmed en minskning med tre skjutningar jämfört med förra året.

Självklart är vi oroliga för våldets utveckling i Sverige och medborgarna anser att tryggheten i Sverige har minskat. Nu måste det tas krafttag i problemet med dödsskjutningarna och hitta strategier för att lösa problemet. 

Målet ska vara NOLL skjutningar i Sverige 🧡.

Jag tycker att gängkriminalitet är ett ytterst allvarligt samhällsproblem som absolut behöver hanteras, förebyggas och lösas. 

Hoppas vi börjar med att se över våra öppna gränser och hittar svar på frågorna: Hur tar sig vapnen in i Sverige och hur ska vi få ett stopp på inflödet av skjutvapen inne i landet? Som första steg alltså.

Dystra siffror och en fruktansvärd utveckling av gängbrottslighet. Det måste skapas en plan för hur problemet ska lösas. Såhär kan vi inte ha det!

Antalet självmord I Sverige 2021

Nu ska jag vidare presentera en annan statistik som partierna inte lyfter som ett samhällsproblem, men som är oerhört tragiskt: 

Enligt Suicid Zero:s beräkning: År 2021, 1505 personer avled på grund av självmord i Sverige. 

Känner du obehag över bröstet när du läser detta? Inget konstigt med det i så fall.

Som samhällskunskapslärare följer jag den politiska debatten, men än (en dag innan det är val) har jag inte hört något politiskt parti lyfta problemet med självmord. 

Är det ett obehagligt ämne att diskutera? Klart som f@n att det är ett svårsmält ämne att lyfta och diskutera. Men bara för att vi blundar, låtsas som att problemet inte finns, försvinner inte faktumet. 

Många människor lever i mörker och känner varken mening eller hopp med livet. De behöver hjälp och de behöver hjälp nu. 

Psykisk ohälsa bland barn

Socialstyrelsen redan i april 2019 skrev om att antalet utskrivna antidepressiva mediciner har ökat bland barn. Så unga som tio åringar (!) får antidepressiva preparat. Vi måste vakna upp!

Psykisk ohälsa bland barn fortsätter öka. I skrivande stund har vi vetat om att psykisk ohälsa bland barn stiger i 3 år! men vi har gjort ytterst lite åt problemet. 

Klockan tickar för många människor där ute just nu när du läser detta inlägg. Det är dags att vakna upp (jag upprepar mig), erkänna problemet och hitta förebyggande metoder och verktyg. 

Såhär kan vi inte fortsätta ha det.

Ett tips till politiker: ge mer resurser till elevhälsan i skolan, öka kunskapen om psykisk hälsa/ohälsa och hjälp barn med att stressa mindre och ge dem hopp om en bättre framtid. 

Inte många kommer att använda spanskan vi lärde oss i grundskolan och gymnasiet, men livskunskap kommer alla individer att ha nytta av. 

Och ett hoppfullt citat:

You may not always have a comfortable life and you will not always be able to solve all of the world’s problems at once but don’t ever underestimate the importance you can have because history has shown us that courage can be contagious and hope can take on a life of its own.

– Michelle Obama

Läs även inlägget: Barn och självmord hör inte ihop

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Empatin finns i våra gener

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Först om emotionell intelligens

Emotionell intelligens är förmågan att förstå, organisera och använda sina känslor på ett positivt sätt för att underlätta förståelsen av andras känslor, tankar och beteenden.

En person med hög grad av emotionell intelligens har lättare att kommunicera, empatisera och förebygga konflikter. Modellen nedan visar på vad emotionell intelligens är och vilka delar den består av:

Eftersom jag tidigare har skrivit ett blogginlägg om emotionell intelligens, tänker jag inte skriva mer om den, utan här fokuserar jag på den empatiska förmågan som alla människor har, men som alla inte ger uttryck för.

Empati är inlevelseförmåga

Det engelska ordet “Empath” kan tolkas som en person med hög grad av empati. Engelskans empath beskriver en personlighetsegenskap med typiska drag så som känslighet, förmågan att kunna sätta sig i andra människors situation och se orsakerna bakom en handling även i svårare situationer.

Personer med hög grad av empati är oftast känslodrivna individer som kan känna av andras sinnesstämning, sinnesintryck och mående. En empath fångar upp andras känslor och därmed kan lättare än andra påverkas av negativitet och dålig stämning.

Skillnaden mellan empati och sympati

Empati är att gå i en annan persons skor, sätta sig in i en annan människas situation och se situationen utifrån hans/hennes ögon. Sympati däremot är en känslomässig samhörighet med en annan person till exempel att visa medlidande med andra (Läs mer här).

Två sorters empati

Inom psykologin diskuteras två former av empati: emotionell empati och kognitiv empati. Emotionell empati är vår förmåga att känna någon annans känslor. Genom att se på en annan persons kroppsspråk, röstläge och ansiktsuttryck, kan vi känna igen känslor som individen upplever. Om någon är stressad, ledsen, ångestfyllt.

Personer som vi håller av och som står oss nära, känner vi starkare “connection” med och kan lättare sätta oss in i deras känslor. Jag kan till exempel förstå att min son har haft en negativ upplevelse i skolan när han kommer hem och beter sig arg. 

Kognitiv empati är förmågan att se världen utifrån en annan persons perspektiv. Det betyder nödvändigtvis inte att vi håller med personen, utan det innebär att vi förstår orsaken bakom varför en person beter sig eller uttrycker sig på ett visst sätt. Den kognitiva empatin innebär vidare att reflektera över bakgrunden till en handling och söka förståelse för de eventuella orsakerna till beteendet eller handlingen.

Anta att du står i kön i matbutiken och en äldre dam startar en häftig diskussion med kassörskan om en matkupong som tydligen har gått ut. Ditt tålamod börjar avta och din kropp blir mer och mer irriterad. Du förstår inte varför “tanten” står där och bråkar om några kronor. 

Din emotionella empati kommer inte fram här, då du får svårt att relatera till den äldre damens känsloläge, men den kognitiva empatin kan titta ut genom försök till förståelse av hennes beteende. Den äldre damen kanske har det svårt ekonomiskt? Hon kanske inte har tillräcklig med pengar för att köpa varan i matbutiken? Hon kanske är ensam och frustrerad och den utgångna matkopungen blir som en sista droppe i bägaren för henne? 

Empati finns i våra gener

Experter inom biologisk psykologi menar att förmågan till empati finns inom människan. Vetenskapsmän har upptäckt “spegelneuroner” (Mirror neurons på engelska)  som aktiveras när en människa erfar en känsla eller ser den i någon annan. Tror man på denna teorin, innebär det att empatiförmågan finns inom oss och är en mänsklig egenskap.

Empati är inte att vara för snäll

Det jag undrar över som slutreflektion är: Om empatiförmågan finns i våra gener då har vi väl alla förmågan att känna empati?

Kan det vara så att de som ogillar, hatar, krigar och kränker, väljer att stänga av sin empatiförmåga?

Kan egoism och själviskhet vara inlärda tankemönster?

Personligen tror jag på att “kärleken kommer naturlig, men hat är inlärt“.

Forskning på spädbarn (i barnhem) har visat att bebisar som inte får fysisk närhet, kärlek och omtanke antingen dör eller blir sjuka.

Tänker att principen gäller även vuxna. Utan kärlek, omtanke, empati och närhet, blir vi svaga och (psykisk-/fysisk) sjuka.

Kärleken finns i våra gener och är livsviktig för vår existens och välmående. Den kostar ingenting men kan hela, utveckla och rädda liv.

Bli mer empatisk

Att ha empati får oss att känna större medkänsla och förståelse med andra människor. Den empatiska förmågan hjälper oss bibehålla goda, sunda relationer och väcker positiva känslor hos oss.

Empatiska tankar och handlingar skapar kedja av positiva känslor, tankar och beteenden.

När du väljer att inte reagera med ilska på en arg person, när du väljer att inte vara otrevlig tillbaka mot en person som beter sig otrevlig eller när du förstår att aggressivitet är en förskjutning (titta på videon om försvarsmekanismer), blir du mentalt starkare och stärker din empatiförmåga.

Om det låter svårt med att utveckla sin empatiförmåga, kan du alltid börja med ett enkelt steg: Att vara snäll.

Kolla på klippet nedan som ett bevis på att empatin är medfödd:

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Stark självkänsla – ett grundläggande behov

av Azita Miakhel
5 minuter läs

Detta blogginlägg skriver jag till alla som nöjer sig med absolut minimum därför att de tror inte att de förtjänar bättre. Jag riktar in mig på de som beter sig självdestruktivt för att behaga andra människors behov.

Sådana som gör allt för att bli accepterade och formar in sig i varje given mall för att få andras tyckande och gillande.

Vidare är detta blogginlägg till de som utåt är självsäkra, men innerst inne tvivlar på sin egen förmåga och tvekar om sin egna potential.

Jag har i livet mött personer som har allt (och lite till), men är osäkra på sig själva, medan andra personer som har det minimala, kan utstråla självsäkerhet.

Så om självkänsla inte har något med framgång att göra, vad är det som gör att vissa har högre grad av den och andra mindre?

Låt oss djupdyka i begreppet självkänsla och hur den kan stärkas.

Vad är självkänsla?

Självkänsla är din egen bild om din person och hur du ser på dig själv. Lägre grad av självkänsla leder till osäkerhet och en känsla av att man inte förtjänar andras respekt. Låg självkänsla gör att vi tvivlar på våra förmågor och ser hellre fel i oss själva än att uppmärksamma de djupa potentialerna som finns inrotade i alla oss människor.

Bilden nedan visar tecken på låg självkänsla:

Tecken på låg grad av självkänsla

Utöver komponenterna som jag presenterar i bilden ovan, kan låg grad av självkänsla också bottna i faktorer som mobbning samt verbala och fysiska kränkningar.

Även traumatiska upplevelser I barndomen (också i vuxen åldern) till exempel övergrepp kan skada/förstöra en individs självkänsla.

Tecken på hög självkänsla

Hur vet någon att man har bra självkänsla?

Punkterna nedan är exempel på egenskaper/styrkor som är kopplade till hög självkänsla:

  • Att konstruktiv kunna uttrycka åsikter, känslor och behov.
  • Förmågan att kunna ta beslut och inte lida av ständig beslutsångest.
  • Förmågan att skapa och upprätthålla stabila, sunda relationer.
  • Realist gentemot sig själv där man vet sina begränsningar och men också sina styrkor.

När skapas självkänslan?

Grunden av vår personlighet formas i barndomen. Familjens förväntningar, samspel med andra barn och miljön runtomkring barnet spelar viktig roll i den personliga utvecklingen.

Det är fint att föräldrar har stor tilltro till sina barn, men tyvärr finns det de vårdare som aldrig blir nöjda med sina barns prestationer och kritiserar barnet alltför ofta. Ju mer barnet utsätts för press och kritik, desto mer tvingar barnet sig själv att prestera hårdare.

Den hårda prestationen leder tyvärr inte till att barnet förbättrar sig, utan han/hon kan låsa sig och tappa intresset för olika uppgifter helt.

Om föräldrar jämför sina barn med hens syskon eller kusiner kan detta medföra sämre självkänsla hos barnet. Den dåliga självkänslan kan i sin tur leda till brist på självförtroende och barnet blir allt mindre nöjd med egna prestationer.

Barnet med låg självkänsla utvecklar sedan rädsla för att göra fel och misslyckas, vilket kan skapa enorm ångest vid utförandet av uppgifter och liknande.

Om ett barn ofta blir kritiserat av sina vårdare där dessa på ett eller annat sätt säger/visar barnet att det hen gör är inte tillräcklig bra, växer barnet i tron om att det hon gör är inte tillräcklig.

Obekräftade barn söker bekräftelse på olika håll

Att bli sedd, hörd och bekräftad är en grundsten för den mänskliga utvecklingen. Som bebisar behöver vi inte bara näring för vår existens, men också värme, kärlek, omtanke, respekt och empati.

Vuxna med stark självkänsla, är de barn som har fått en sund uppväxtmiljö med villkorslös kärlek . De med stark självkänsla har sällan sett/hört sina föräldrar storbråka och kränka varandra. Det är med andra ord inte bara förhållningssätt gentemot barn som skapar hens självkänsla, men också bemötandet vårdarna emellan.

Psykisk stabilitet är ett måste för ett meningsfullt liv

1943 publicerades Abraham Maslows behovstrappa som än idag används inom psykologi och personlig utveckling.

Som du ser på bilden nedan, strax efter våra grundläggande behov (fysiologiska behov) följer behov av att känna trygghet, uppleva kärlek, känna att man duger, samt behovet av självförverkligande:

Förenklad kan behovstrappan tolkas som att våra biologiska behov må vara tillfredsställda, men om vi inte får känslan av sammanhang, tillhörighet och kärlek, kan vi inte förvänta oss ett meningsfullt liv.

Stark självkänsla är den absolut viktigaste komponenten för en individ i syfte att forma sitt liv som hen önskar/drömmer om.

Förstå orsakerna bakom är ett första steg

Vi människor har olika anknytningsmönster. Sättet som våra vårdare har interagerat med oss i barndomen, har lagt grunden för hur vi skapar relationer med andra människor i vuxen ålder (Titta på videon om tidig anknytning).

Personer som har vuxit upp med ambivalent anknytning – det vill säga med föräldrar som har varit on-and-off med sitt barn – kan lida av dålig självkänsla och dåligt självförtroende. Dessa personer har större behov av trygghet, närhet och att bli sedda och bekräftade.

Personligen tror jag på alla människors fulla potential och är övertygad om att de flesta kan stärka sin självkänsla genom stimulerande trygg miljö.

Ge barnen villkorslös kärlek och bekräfta deras små och stora insatser. Tvinga inte fram barns motivation, utan låt barnet/ungdomen hitta sin unika potential. Försök bara att finnas till, ge stöd och skapa trygghet runt barnet.

När det gäller att stärka vuxnas självkänsla, ge dem friheten att utvecklas. Empati, förståelse och villkorslös kärlek, fungerar lika bra på vuxna som de fungerar på barn och ungdomar.

Läs också: I huvudet på en perfektionist

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Söndagsångesten dyker upp sakta men säkert

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Söndagsångesten är på riktig och drabbar de flesta. De som känner oro oftare, känner av symtomen på söndagsångesten redan när de vaknar på morgonen. För andra kan det dröja tills kvällen innan härligheten uppenbarar sig (ursäkta sarkasmen).

Konstig nog kände jag inte av söndagsångesten förra läsåret, men nu har den börjat krypa fram igen, därmed tänker jag: “Varför inte skriva ett inlägg om det?”. Att få ångest inför kommande veckan, är vanligt och drabbar många människor. Vet vi orsakerna bakom de psykosomatiska besvären på söndagskvällen, kanske underlättas hanteringen av de obehagliga känslorna. 

Sunday scaries eller Sunday blues

Vi i Sverige är lite dramatiska och sätter stämpel på olika tillstånd som “ångest”. Personligen föredrar jag den engelska förklaringen av emotionerna som dyker upp när det bara är några timmar kvar av helgen. På engelska kallas Söndagsångesten för “Sunday scaries” eller “Sunday blues” (visst låter dessa beteckningar mindre dramatiskt?).

Det är vanligt att vi vill ha kontroll över händelserna i livet. T ex om jag ska åka tåg till Stockholm tidig på morgonen, ser jag till att åka hemifrån i god tid. Jag får (med all sannolikhet) svårt att sova kvällen innan på grund av oron inför resan. 

Att känna stress inför större skeenden i livet är rätt vanligt. Men en del av oss känner den enorma stressen varje söndagkväll. Det är därför angeläget att förstå orsakerna bakom känslorna för att undvika den negativa snöbollseffekten (Läs om snöbollseffekten här).

Orsakerna bakom söndagsångesten 

Det är svårt att konkret skriva om orsakerna bakom söndagsångesten, då upplevelsen av den och intensiteten skiljer sig från person till person. Går du till exempel i skolan, kan orsakerna bakom söndagsångesten skilja sig betydligt än om du arbetar. 

De vanligaste orsakerna:

Stress på jobbet – Att ta en paus från ett stressigt jobb (typ under helgen) tar inte bort faktumet att jobbet är stressigt. Det är därmed vanligt att personen börjar tänka på alla måsten och deadlines när söndagen dyker upp.

Ouppklarade uppgifter från veckan innan kan resultera i stark söndagsångest. Försök därför att göra klart det mesta på fredagen innan du åker hem.

Dålig arbetsmiljö – Trivs du inte på din arbetsplats eller har det otryggt i skolan, kan det bli svårt att motivera sig till att gå upp på måndagen.

Att hitta balansen mellan hem och jobb – Du är bara en enda person. För mycket krav hemifrån och på jobbet samtidigt kan ge vem som helst ångest (titta på lektionen om rollkonflikter). Ibland förväntas vi tillfredsställa flera viljor samtidigt. Andras orealistiska krav kan lätt skapa ångest.

Orimliga krav på hur helgen ska vara – Emellanåt ställer vi för höga krav på oss själva när det är helg. Vi vill ha gjort något extraordinärt i helgen så vi kan skryta om det vid fikabordet på måndag. När kroppen och huvudet behöver vila under helgen stressar vi istället för att göra mängder med saker som vi faktiskt kan vänta med.

Och alkoholen…

Nu är det helg, fram med flaskan – lär vi oss av kulturen. Det där överdrivna festandet. Eller festandet i sig är kul, det är alkoholkonsumtionen under helgen jag har problem med. Vid alkoholdrickande utsätts nervsystemet för flera skadliga attacker. När alkoholen väl har lämnat kroppen, kommer ångesten i form av baksmällan och andra negativa känslor. 

En rolig helg är en helg där man dricker några glas, men baksmällan då? Koncentrationssvårigheter på grund av alkohol på en måndag då?

Jag kommer att skriva ett blogginlägg om alkoholens påverkan på psyket och kroppen längre fram i höst.

De psykosomatiska besvären kopplade till söndagsångest:

Under helgen blir våra kognitiva förmågor lägre och hjärnan blir mindre energikrävande. När det blir söndag (helt plötsligt) krävs det mängder med energi för att förbereda oss för de kommande uppgifterna den kommande veckan.  

Under helgen trycker vi på stoppknappen. Vi går liksom standby mode. Framåt kvällen på söndag börjar tankarna på alla kraven dyka upp. Realistiska orealistiska tankar leder till känslor av rädsla och vi får ångest. 

Vanliga symtom på söndagsångesten:

  • Högre puls
  • Irritation 
  • Tryck över bröstet 
  • Ont i magen
  • Yrsel
  • Svettningar 
  • Sömnsvårighet 
  • Migrän/huvudvärk 
  • Känslor av oro och rädsla 
  • Stickningar I fingrar och tår

Följande kan mildra söndagsångesten:

Skippa inte träningen på söndagen. Jag gillar inte konditionsträning, men söndagarna är min “Jogging dag”. Jogga/löpa lugnar ner nerverna och lugnar ner katastroftankarna.

Vakna tidigare på söndag och vänj kroppen. Sover du till 12.00 på söndag blir det svårt att vakna vid 06.30 på måndag morgon.

Undvik för stora mängder alkohol på lördagkvällen (låt bli baksmällan). Att stoppa i sig gifter och förvänta sig att må bra, går liksom inte ihop.

Meditera på söndagen eller koppla av med en bok. Meditation är bevisat att hjälpa kroppen och själen till avkoppling så ge den en chans.

Om stressen tar över och du mår dåligt, jobba ett par timmar. Ibland tänker vi: jag ska inte arbeta på söndag – sen går vi runt och tänker på jobbet istället. Avsätt en stund på söndag och skriv ner allt som ska göras den kommande veckan (priolista).

0 kommentarer