Kategori:

Psykologi

Existentiell PsykologiPsykologi

Livet som en bok? – Existentiell Psykologi

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Existentiell psykologi utforskar människans livsfrågor utifrån ett filosofiskt, etiskt och andligt perspektiv. Existentiell psykologi söker svar på vad som får människor att tappa tron på livet och vad det är som driver oss till depressioner och psykisk ohälsa.

Existentiell psykologi

Viktor Frankl (1905-1997) och Rollo May (1909-1994) var grundarna till existentiell psykologi, men båda var inspirerade av filosofins värld.

Jag går inte detaljerad in på Frankl och Mays biografier utan mitt syfte är att berätta kort om vad den existentiella teorins kärna är för att sedan skriva om vad perspektivet berättar om livets mening, människans rädsla, hennes ångest och vad det är som gör oss ledsna och nedstämda.

Frankl berättade i en av sina böcker; “A man´s search for meaning” (svårsmält bok, men väldigt intressant) att vi letar efter meningen med livet genom att ställa frågan: vad kan livet erbjuda mig?

Vad kan du erbjuda livet?

Om vi vänder på frågan istället och formulerar den såhär: Vad kan jag erbjuda livet? kommer vårt perspektiv att ändras. När ansvaret ligger på någonting utanför oss (livet) känner vi oss hjälplösa, men när vi upplever att ansvaret ligger i våra händer, blir vi starkare inombords.

Nedstämdhet och psykisk ohälsa enligt ett existentiellt perspektiv uppstår när vi har frågor, men inte hittar tillfredsställande svar på våra frågor. Kanske kan det bero på att vi har svar, men vill inte acceptera svaren då dessa känns för enkla och okomplicerade (?).

Determinism – allting har en orsak

Jag älskar psykologi och särskild psykoanalysen, men måste erkänna att ibland stör jag mig på de klassiska orsaksbundna teorierna (bara ibland).

De gamla deterministiska synsätten inom psykologin har satt starka spår hos oss människor (särskild oss i väst). Determinism betyder att: allting har en orsak. Sigmund Freud sökte till exempel orsakerna till psykisk ohälsa i olösta konflikter i vår undermedvetna och behavioristerna menade att orsaker till psykisk ohälsa är olika sorters felinlärning (som uppstår genom betingning och respons). 

De deterministiska perspektiven har lärt oss att lägga alltför stor vikt vid trauman och det som har hänt i vår förflutna.

Vi låter oftast våra upplevelser i det förgångna definiera vårt nu och våra liv. Det känns som att vi ger oss själva en anledning till att inte leva livet till fullo när vi mentalt är inlåsta i det som har varit. Kanske är det en falsk trygghet? Kanske en rädsla? Jag vet inte.

Trauma finns inte

Min avsikt är inte att förminska eller förneka trauma, men trauma får inte karaktärisera vårt liv. Jag gillar Alfred Adlers ord här: Trauma does not exist because the past doesn’t exist. Det förflutna finns, med andra ord, bara i vår föreställning.

Våra minnen har skapat vår identitet och kanske därför har vi svårt att ge upp det förflutna och leva i nuet.

Och ångesten

Jag har tidigare skrivit om oro och ångest och förklarat dessa utifrån ett evolutionärt och biologiskt perspektiv. Det är helt naturligt att med måtta känna oro, rädsla och ångest. Komplicerat gör vi livet när vi upplever oro och ångest för ofta och för saker som är utanför vår kontroll.

 Beyond seeking pleasure and/or power, there is man’s search for meaning (Frankl, 1948/2000).

Oro och ångest är två starka glädjedödande mekanismer. Så varför oroar vi oss?

Inom psykologin sägs det att depression uppkommer när individen är fast i det förflutna och ångest upplever vi av rädsla för vad som ska hända i framtiden (här kommer kontrollbehovet igen). Vi människor vill veta vad som ska hända härnäst. Jag bör liksom veta vad ska jag göra imorgon, övermorgon och om fem år.

“The only way to make sense out of change is to plunge into it, move with it, and join the dance.” —Alan Watts

Det där med att kontroll skapar problem har jag skrivit om innan. Ju mer vi försöker kontrollera framtiden, eller oss själva, desto större risk är det att motsatsen inträffar.

Ett barnsligt simpelt exempel här: tänk dig när du anstränger dig för att sova. Ju mer du säger till dig själv: Sov nu!… Sov nu!, ju längre tid det tar innan du kan somna. Måste du dessutom gå upp tidigt på morgonen och säger till dig själv att KOMIGEN NU AZITA, DU MÅSTE SOVA NU!, finns det risk att natten blir lång och sömnlös. Testa det bara ?.

Livet som en bok

Se livet som en intressant bok du håller i handen. Läser du inte den aktuella sidan i boken för du vill hoppa över till nästa kapitel, finns det risk att du förlorar en del viktig information (oro/ångest).

Varje sida i boken lär dig någonting nytt och varje kapitel är en ny spännande upplevelse (var i nuet). Vissa avsnitt är förutsägbara, andra lämnar kvar dig med häpnad och förvåning (livet är oförutsägbart).

Ibland blir texten långtråkig och ibland kan du inte få nog. Där är du! Med boken framför dina ögon, beslutsam över att läsa klart hela. För du vill veta hur din berättelse i boken utvecklas, tar form och blir bättre (när du fullföljer dina drömmar och uppnår dina mål).

0 kommentarer
Psykologi

Motivation är uttjatad – Vi kör på GRIT

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Motivation definieras som individens inre och yttre drivkraft. Yttre motivation är att ett beteende blir förstärkt genom att det efterföljs av en belöning exempelvis att vi får pengar för att jobba.

Inre motivation är önskan om självförverkligande, till exempel att du har inget intresse för matematik, men pluggar mycket matte för att kunna komma in på en utbildning på högskolan.  

GRIT

Grit liknar den inre motivationen, där individen drivs av starka önskningar och ambitioner, men skiljer sig på en punkt: ihärdighet.

När du är motiverad, jobbar du för en belöning, antingen yttre belöning eller inre/framtida belöning. Grit kan däremot tolkas som uthållighet.

Grit är att att hålla fast vid målet utan att ge upp när motgångar uppstår. Grit är passion för det vi gör och att hålla fast vid målsättningen oavsett hinder på vägen. 

Om vi utgår ifrån det biologiska perspektivet inom psykologin, ska vi acceptera att det finns människor som är bättre rustade för vissa uppgifter. Människans intelligens och IQ kan enligt det biologiska synsättet mätas och förklaras som genetiska processer.

Ett rätt så pessimistiskt synsätt om vi tror att bara vissa människor är rustade till att bli bra på vissa saker. Grit- perspektivet menar att du kan bli bra på precis vad du vill om du upplever passion för det du gör och är ihärdig. 

Ihärdighet

Har du en otränad kropp kan första knäböjen kännas som ett brinnande helvete och du kan ha träningsvärk i flera dagar (testa att gå uppför trapporna bara).

Men om du gör Squats två gånger i veckan, under en längre period (ett år eller något), kommer du behöva lägga på tyngre vikter för att känna den ljuvliga träningsvärken. Din kropp vänjer sig vid övningen och du blir starkare och bättre efter varje pass.

Låt oss ta skolan som ett annat exempel där grit spelar roll. En del människor är genier och en del människor skulle kunna bli genier om de bara arbetade hård nog.

Jag lärde mig tidigt att jag inte hade något matte-huvud och pluggade aldrig mycket matte i skolan. På universitetet dock klarade jag varenda statistiktenta vid första försöket.

Grit i detta fallet kan förklaras att i skolan kände jag inget syfte med matematiken därför att jag hade tänkt plugga något inom det samhällsvetenskapliga området. Matematiken fyllde liksom ingen funktion i mitt mål.

På universitetet var passionen och målet att klara utbildningen och få min lärarexamen i samhällskunskap och psykologi. Jag kunde inte ha tagit examen utan att klara statistikexaminationerna. Slutmålet drev mig till att bli ihärdig, plugga hårdare och inte ge upp. 

Albert Einstein självfallet var ett geni, men ingen pratar om att han arbetade tio timmar om dagen, sex dagar i veckan!

Författaren av Harry Potter böckerna, J.K. Rowling, arbetade dag och natt med att skriva sina böcker samtidigt som hon tog hand om sin lilla dotter. Genier må födas som genier, men om de ska utveckla sin talang, har det med personens vilja till hårt arbete att göra. 

“Everybody is a genius. But if you judge a fish by its ability to climb a tree, it will live its whole life believing that it is stupid.”

Albert Einstein

Det finns flera böcker om grit som du kan fördjupa dig inom. Nedan bifogar jag en TedTalk av begreppets grundare: Angela Lee Duckworth där hon förklarar vad grit är för någonting.

0 kommentarer
Psykologi

False Hope Syndrome – Nyårslöftet

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Det nya året har börjat och jag har inte ett enda nyårslöfte. Det hade jag inte förra året heller och året passerade helt okej ändå.

Jag tränar styrketräning och jag har lärt mig att det sämsta man kan göra för självkänslan är att sätta upp orealistiska löften som inte blir av.

Om false hope syndrome längre ner i texten.

Tänk dig ett barn vars förälder lovar att ta med hen till en nöjespark kommande helg. Helgen kommer, föräldern får förhinder och besöket till nöjesparken blir inte av. Förälder ger ett nytt löfte om att vi tar det nästa helg och nästa vecka blir inte heller av. Brutna löften gör barnet besviken och så småningom tappar hen tron på förälderns ord. 

Jag ser nyårslöftet lite på samma sätt. Att måla upp en bild där man är tjugo kilo lättare, har fina synliga magmuskler i slutet på ett år, är inte särskild realistiskt.

Jag tror inte på ett luftslott, men däremot på hårt arbete, engagemang och grit (mer om grit i framtida blogginlägg).

Anledningen till att många misslyckas med sitt nyårslöfte är den romantiserade bilden av det egna jaget.

En önskan om att livet blir bättre om jag går ner i vikt, om jag byter jobb, om jag börjar plugga igen. Kanske blir det bättre också, men nyckeln till varje framgång är att först acceptera sig själv där man är.

Det är viktigt att veta för vem man vill åstadkomma förändringen? Är förändringen för dig eller för andra runtomkring? Vill du bevisa något för någon? 

Förändring tar tid, räkna med att ha tålamod. Det är 6 år mellan dessa två bilder.

När jag började träna på allvar för sex år sedan, skapade jag Instagramkontot @fitstrongerazita . Att lägga upp bilder på träningen blev som en besatthet och jag skulle pusha mig själv mer och mer för att lägga upp transformationsbilder varje tisdag (#TransformationTuesday).

Mina ansträngningar gav resultat, men pressen och tviveln på mig själv gjorde att jag ständigt föll tillbaka i dåliga vanor.

Det var liksom aldrig tillräcklig bra. Och när det inte var bra, var det bara att förstöra dieten. Självkänslan tog skada för varje gång.

Min träningsresa började med löpning då jag trodde att konditionsträning var det enda sättet att bli smalare på. Jag sprang varje dag och gav mig på två halvmaraton i Göteborg, bara för att bevisa (för vem?) att jag kunde.

Andra halvmaran var det sista då jag fick en knäskada under loppet och därmed var det goodbye med löpningen (som längst kan jag nu jogga 8km). 

Den riktiga förändringen började ske när mitt perspektiv ändrades. Jag kom på att jag gillade inte ens att springa.  Jag sprang för att gå ner i vikt och inget jag kände passion för.

Jag anlitade en Pt och började med styrketräning istället. Styrketräningen blev precis vad jag tyckte om och jag började känna mig hemma med vikterna på gymmet. Nu handlade det om att ta lite mer vikt nästa gång. One more rep. Och så har det fortsatt tills nu. 

En av anledningarna till att många ger upp sina nyårslöften är så kallade “false hope syndrome” vilket betyder att individen sätter upp orealistiska/onåbara mål då personen har felaktig bild om tid, mängd och hastigheten för hur lång tid det tar att uppnå ett mål.

Börja långsamt, men ha en plan för ditt mål. Forskning visar att om du håller fast vid en vana 30 dagar, ökar sannolikheten att du inte ger upp.

Några råd som hjälpte mig på vägen:

  • Är målet realistiskt? Var helt ärlig mot dig själv.
  • Vad behöver jag förändra i mitt liv för att uppnå mitt mål? – Du kan inte gå ner i vikt om inte du har en kostplan. Säger du jag dör om jag inte äter ost, då behöver du en annan sorts plan.
  • Gör en sak i taget och stressa inte igenom progressionen.
  • Om du faller tillbaka, är det inte hela världen, börja nästa dag igen.
  • Hitta glädjen och nyttan med träningen. Slutmålet behöver inte bara vara en snygg kropp, utan hur bra du mår efter varje träningspass.

Viktigt att du mår bra

Var snäll mot dig själv. Om du misslyckas är det bara att börja om på nytt. De där känslorna av att jag är misslyckad eller jag duger inte, fyller ingen funktion och de tar stundens nöje ifrån dig.

Ibland behöver du också ändra i miljön runtomkring dig när du vill ha en förändring. Du kan inte bli en positiv person som du har personer nära dig som ältar, är negativa och är onödig kritiska.

Om du visste hur många gånger jag har hört att jag tränar för mycket, att jag borde äta mer/mindre, att jag är besatt av träningen. Puff liksom.

Nyckeln till framgång är att inte bry sig om vad andra tycker och tänker om oss. Du behöver inte berätta om dina mål och visioner för andra och du behöver inte förklara dig heller. 

Vill du veta varför andra människor lägger sig i, läs mitt inlägg om “social kontroll” så får du ett psykologisk förklaring till varför vi har kontrollbehov.

Lycka till med dina mål.

0 kommentarer
Psykologi

Varför mår vi dåligt? – Känslor är feedback

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Enligt psykologisk definition är en emotion en känsla som påverkar oss psykologiskt eller fysiologiskt. En emotion är med andra ord någonting som påverkar våra  tankar, beteenden och handlingar. Inom psykologin har det länge resonerats kring vad som kommer först: känsla, tanke, eller handling? Svaret på den frågan är lika komplext som när man frågar om det var hönan som kom först eller ägget. 

Nobody knows liksom.

För att förstå en känsla, behöver vi förstå tanken bakom känslan och handlingen som blir resultatet av det vi känner och tänker. Känslor per definition är ingenting annat än feedback. Känslor talar om för oss hur vi ska uppleva en situation. Ska jag bli rädd och undvika det som händer, eller ska jag stanna kvar?.

Känslor vill oss väl oavsett form, intensitet och flöde. Det finns psykologiska synsätt som menar att vi människor drivs av två grundläggande emotioner: rädsla och kärlek, men jag sparar diskussionen om detta till ett annat blogginlägg i framtiden, då det finns teorier om att vi har nio grundemotioner.

Nu när vi har bildat oss en uppfattning om vad en känsla är, låt oss försöka förklara varför vi mår dåligt och hur det kommer sig att två personer kan reagera helt olika på samma eller liknande företeelse. 

Inom det kognitiva perspektivet pratar man om termen: kognitiva scheman. I ditt tänkande finns det små lådor där du placerar känslor, upplevelser, tankar och erfarenheter. Det är dina kognitiva scheman som tolkar situationer, människor och upplevelser och bestämmer åt dig hur du ska känna, tänka och agera.

Är du till exempel uppvuxen med att våld är svaret på alla konflikter, använder du våld nästa gång du grälar med en person. Har du däremot lärt dig att oavsett hur oenig du är med en person, våld är aldrig svaret på en konflikt, tar du till förhandlingar istället (kanske svär du åt personens mamma, men använder inte knytnäven). 

Vad är det som får vissa att må dåligt?

Orsaken till att en del människor mår sämre än andra ligger oftast i de tolkningarna de gör utifrån sina kognitiva scheman, om man nu enbart utgår ifrån det kognitiva perspektivet.

Det som an få oss att må dåligt är vad vi prioriterar och anser vara viktiga för oss. Jag får förmodligen känslor av frustration om jag inte hinner träna på gymmet som jag hade planerat. Greta Thunberg får känslor av frustration om hennes möte med FN generalsekreteraren inte blir av. Intensiteten av frustrationen kan vara lika hos oss båda, men vi blir frustrerade på grund av helt olika anledningar och sammanhang.

Det som kan göra livet mer meningsfullt:

Att vara snäll gör livet värt att leva. Sträva därför efter att bli en snällare och mer empatisk person. Arbeta med att utveckla din moral och håll fast vid dina sunda värderingar. Bemöt andra med respekt, omtanke och kärlek.

Gör rätt prioriteringar. Allt negativt i din tillvaro förtjänar inte din tankekraft och energi. Fokusera på det som lyfter upp dig och får dig på bättre humör. Gör tid för din hobby och uppskatta de fina, snälla människorna i din närhet.

Våga visa dig sårbar. Ingen blir imponerad av en robot som alltid har ett falskt leende på läpparna och inte vågar visa känslor. Vi är alla människor och det som gör oss mänskliga är framförallt vår ödmjukhet. De människorna som kommer in i våra liv och stannar i våra tankar, är de som visade sårbarhet, var ärliga och genuina. Att vara givmild kostar ingenting, men kan förgylla någons tillvaro. Lycka är det när vi ger någon ett hopp, förverkligar någons dröm eller lyssnar empatisk på en annan människa.

Här avslutar jag blogginlägget och passar även på att önska ett gott nytt år. Läs gärna inlägget “Kan det bero på meningssökande?“

Nedan bifogar jag en lektion om det kognitiva perspektivet om du efter att ha läst blogginläggen blivit nyfiken på den kognitiva teorin.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Om social exkludering

Social exkludering och utfrysning sker oftast i två former, fysisk exkludering där offret blir helt ensam och isolerad och emotionell exkludering där en individ blir ignorerad och ges känslan av att vara oönskad. 

Utfrysning aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga.

När vi blir utfrysta från en grupp skickas det varningssignaler till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd.

Vad händer med oss vid mobbning?

Stressen som aktiveras i hjärnan leder i sin tur till känslor av ångest och ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. Orsaken till att hjärnan reagerar starkt på utfrysning och mobbning är evolutionärt.

När människosläktet levde ute i det vilda var de mest skyddade om de tillhörde en grupp. Att vara med i flockar minskade risken för faror och stammedlemmarna var tryggare när de var fler.

Mobbning påverkar viktiga funktioner i vår personlighet och mental hälsa. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon, påverkar personens grundläggande känslor negativt.

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

Strong people stand up for themselves, but stronger people stand up for others. – Chris Gardner

Hur ser ett mobboffer ut?

Så vem blir offer för utfrysning och mobbning? Det finns ingen stereotyp mobboffer utan det kan hända vem som helst. Utfrysning blir vanligare om graden av konformitet i en sammanslutning är hög.

Bland vuxna är det sällan en “average” person som blir mobbad, därför att en person som smälter in i en grupp och inte gör väsen av sig, uppfattas sällan som ett hot (läs om social exkludering och mobbning)

Vuxna fryser ut den som upplevs som hot mot den egna positionen. På en arbetsplats där groupthink är vanligt och där enskilda medarbetare förväntas vara en del av den rådande normen och kulturen, riskerar den som inte delar de gemensamma normerna att bli offer för utfrysning.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats? 

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning, manipulation och förtal – där förövaren och dennes vänner sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete. Det kan handla om att lägga sig i och/eller försöka påverka personens jobb i syfte att skapa stress och frustration hos den mobbade.

Vem bär ansvaret? Om åskådareffekten

Nu tänker du kanske, varför ser folk på mobbning men ingen reagerar? Inom socialpsykologin finns det något som heter: åskådareffekten (The Bystandard effect på engelska).  

Åskådareffekten betyder förenklad att ju fler personer som bevittnar en händelse, desto färre reagerar, därför att alla tänker att någon annan måste reagera först. Man lämnar ansvaret till ”någon annan” och vill personligen inte bli involverad.

Rent rationellt kan man ju tycka att om du lyssnar på ryktesspridningen och skitsnack är du redan involverad i utfrysningen och mobbningen, eller hur?

Klippet nedan handlar om åskådareffekten. Experimentet är gjort i London och visar på hur lite folk hjälper en människa i nöd när de befinner sig i en större folkmassa:

Strategier för att motverka utfrysning:

Det är fruktansvärd jobbigt att bli utfryst och socialt exkluderad, särskilt om problemet finns på arbetsplatsen där en person behöver vistas åtta timmar av sin vardag. Men på samma sätt som det finns problem, finns det också lösningar.

Några strategier som jag personligen anser vara effektiva:

  • Regler för konsekvenser av negativ särbehandling, social utfrysning och mobbning. Den byråkratiska människan tar det skrivna ordet på större allvar och det som är nedskriven följer gruppen enklare.
  • Du som enskild individ, säg ifrån. När du hör någon snacka skit om en person du inte ens känner, lyssna inte. Säg bara att du ska bilda egen uppfattning om personen. 
  • Signalera till rätt person som är ansvarig för verksamheten.
  • Stå på dig och var förändringen du vill se i världen.
  • Se till att du har en meningsfull fritid och har vänner du kan umgås med och litar på.
  • Om du som läser är mobboffer, tänk på att mentalt friska människor mobbar inte andra. Det ursäktar absolut inte deras beteende, men det är en förklaring till beteendet.

Mobbning får aldrig, aldrig någonsin normaliseras.

“We have got to dispel this myth that bullying is just a normal rite of passage.”

— Barack Obama

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Jakten på lycka gör oss olyckliga

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Det är en kall vinterdag och solens strålar (trots kylan) inger känslor av välbehag. Ingenting särskilt har hänt, men när jag står på altanen med chokladkoppen i handen, känner jag mig levande.

Är det här lycka? – Tänker jag för mig själv. Jag Googlar på ordet lycka och får på Wikipedia fram: Lycka är en känsla av välbehag. Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett leverne i vilket våra behov tillgodoses.

Wikipedia är ingen källa jag brukar rekommendera mina elever när de skriver arbeten, men idag fick den duga.

När jag var 17 år, hade jag precis fått min första mobiltelefon, en Ericsson. Den saknade Internet och man kunde bara ringa med den. Tänk lyckan när SMS funktionen skapades i telefonen något år efter. Wow liksom. Vilken lyx.

När jag tänker tillbaka på min tonårstid, blir jag tacksam över att tillgången till Internet var begränsad. Information och kunskap hittade jag på biblioteket. Ja, jag älskade sitta på Stadsbiblioteket i Göteborg och vara omringad av böcker. Den känslan och det lugnet var härligt.

Under tonårsperioden hanterade jag nedstämdhet och besvikelse på annat sätt. Om jag hade en dålig dag, var det bara att vara ledsen och hoppas på en bättre dag dagen efter.

Den möjligheten att vara i känslan har minimerats för nya generationer tack vore vår ständiga Internetuppkoppling. Dagens 17 åring som har en dålig dag, loggar in på sociala medier och ser alla lyckliga bilder och inlägg på människor. När hon då sitter i soffan och är nedstämd, blir hon ännu mera ledsen efter att ha surrfat runt bland alla “perfekta” människor.

Nu är hon inte bara nedstämd, men också full av tvivel på sig själv. Hon tänker: “jag är en loser som sitter här och inte gör något med mitt liv”. Och nu är det inte bara dubbelångest, men också känslor av nedvärdering och skam gör sig uppenbara.

Vi moderna människor behöver lära oss är att acceptera våra negativa känslor och inte anstränga oss så hård för att bli av med emotioner som vi upplever som obehagliga.

Försök till att undgå smärta, skapar mer smärta. Som Alan Watts uttryckte det: ”accepterandet av negativa erfarenheter är en positiv erfarenhet”. Detta kallas inom psykologin och filosofin för ”tvärtomregeln”. Ju mer du vill något desto mindre blir chansen att få den.

När du desperat försöker vara snygg och sexig ökar sannolikheten att du känner du dig ful och otillräcklig istället. 

Tänk om vi lärde oss att bara leva och finnas till. Oavsett vilken teori om lycka jag än har studerat, landar varenda teori i vikten av att acceptera sig själv till fullo och vara närvarande i nuet.

Att reflektera över livet behöver vi emellanåt göra, men den ständiga jakten på lycka och välbehag kan ge den motsatta effekten.

Filosofen Albert Camus förenklar den svåra, komplexa frågan om mening och lycka: “You will never be happy if you continue to search for what happiness consists of. You will never live if you are looking for the meaning of life”.

Vi undviker ”obehagliga” känslor och strävar efter lyckorus. Snabba, tidsbesparande och kvicka euforiliknande lyckokänslor, men om vi omfamnar våra jobbigare känslor, upptäcker vi att dessa fungerar som kompass i vårt vilsna liv.

  • Rädslor gör oss starkare.
  • Ångesten gör oss mer alerta och vaksamma.
  • Nedstämdhet leder till bättre uppskattning av glädje.

Nu kommer jag att låta dramatiskt, men såhär är det: Vi kommer att dö en dag.

Fokusera på rätt saker, följ den inre rösten och bry dig inte om vad andra säger. Se livet i ögonen och säg ”Bring it on. Im ready!”. Bekymmer är en del av livet.

Vårt främsta mål i livet ska inte vara att fly undan problem och svårigheter. Som talesättet lyder: ”Hur du än vänder dig så har du alltid rumpan bak.” (sorry för att jag skrev ordet rumpa).  

Var bekväm med att vara annorlunda. Det är okej att inte passa in i någon box och vara en drömmare. Dröm om en finare, mjukare, snällare värld och bidra i den mån du kan till att skapa en bättre jord åt oss.

Att vara omtänksam kostar ingenting och kan betyda mycket för någon där ute. När du söker svar på meningen med livet, men inte hittar något, sluta för ett ögonblick att fråga och bara gör en osjälvisk gärning för någon annan.

Positiva emotioner skapas genom att göra positiva handlingar. En slags självuppfyllande profetia. Le mot livet och livet kommer att le mot dig tillbaka.

Avslutar detta blogginlägg med citat av Carl Rogers:

The strongest force in our universe is not overriding power, but love.

Carl Rogers
0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

Vem tar dina beslut? – Om socialkontroll

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Förra inlägget handlade om kontrollbehov där jag främst fokuserade på den personliga önskan om kontroll. Nu tänkte jag fortsätta på samma tema, men studera den sociala kontrollen som vi utövar, försöker utöva och vill utöva på andra.

Ett kärnbegrepp inom socialpsykologin och sociologin är ordet norm. Det finns skrivna normer och det finns oskrivna normer. De skrivna normerna ser till att samhällsstrukturen fungerar. De är våra lagar, regler och styrdokument.

Om du får för dig att stjäla någons egendom, får du ta konsekvenserna. Beroende på brottets storlek och form, kan följden antingen bli fängelse eller böter. Den konsekvensen av att bryta en norm kallas för sanktion.

Förutom de skrivna normerna, finns det oskrivna normer som oavsett om de är synliga eller inte, är de införstådda i det mänskliga samspelet.

Vi förväntas följa dessa, annars så … ja annars blir det sanktioner. De följder som brytandet av en oskriven norm kan medföra är bland andra tillrättavisande, trakasserier, mobbning eller utfrysning.

Normer fungerar som ett manus för livet. Vi lär oss tidigt vad vi ska göra, säga, känna och tänka. Vi lär oss att smälta in, passa in, inte avvika och ha respekt för nummer. Ja nummer. Vi lär oss att ju fler antalet i en grupp är, desto större trovärdighet har deras ord och beslut.

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet.

Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen till att ta ett beslut. Konformitet betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej.

Förenklad är det som att man ljuger för sig själv för att fortsätta vara en del av gruppen.

Vi använder socialkontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppenen.

Människor är olika starka och påverkas olika av den sociala kontrollen. Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Den som däremot är starkare, står för sina värderingar och åsikter och inte följer gruppens alla normer, blir utfryst, och inte längre välkommen att vara en del av en sammanslutning.

Några exempel på försök till socialkontroll:

Tyck som oss! Ät inte det där. Ät detta istället. Tro på det jag tror på. Klä dig inte för snyggt. Vem tror du att du är? Ta inte för mycket plats. Smält in. Hörs inte. Syns inte. Försök inte ens. Sluta. Nu andas du för högt.

Puff! What about just leaving me alone? – Kan man tänka.

Behovet av den sociala kontrollen är lika djupt inrotad i våra gener som det individuella kontrollbehovet. När vi levde i det vilda behövde vi stammen för vår existens.

Om alla skulle köra solo, skulle vi ha dött ut som art. Gemenskap, samarbete och tillsammanskapet har tagit oss hit, ända till våra moderna samhällen. Vi behöver varandra för att vi fortfarande är flockdjur. Att tillhöra en grupp inger känslor av trygghet och accepterande. Och det är fint med gemenskap.

Problem uppstår när vi tror att vår grupp är bättre än den andra. Vi har mer rätt än dom. Jag har mer rätt då fler tycker som mig. Fel blir det när gruppens medlemmar aktivt försöker förgöra sina oliktänkande. Inte genom fysisk styrka, men genom ryktesspridning, härskartekniker och andra passivaggressiva metoder och beteenden.

Med all respekt för massan, är det de människorna som vågade stå emot de rådande normerna som vi pratar om i våra historieböcker.

Hur hade världen sett ut om inte oliktänkande hjältar stått emot orättvisa och fel? Hur hade det till exempel sett ut i USA och resten av världen om Martin Luther King inte vågade berätta högt om sin dröm?

Våga ha visioner och drömmar. Om du befinner dig i en miljö där oliktänkande tystas ner och dina visioner håller på att försvinna bort, byt miljö. Livet är för kort för att du ska offra dina drömmar bara för att passa in i någon annans. Vi är inte andras val. Vi är våra egna val i livet.

Den här meningen har jag tatuerat på min arm:

“I am not what happened to me, I am what I choose to become.” ― Carl Gustav Jung

Det som händer med oss händer av andra människor och på grund av andra människor, men hur mycket vi låter andras makt definiera våra liv, ligger enbart i händerna på oss själva.

Som en komplettering kan du se min lektion i socialpsykologi där jag berättar om konformitet, normer och socialkontroll.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Vad kan du egentligen kontrollera?

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Kontroll är ett laddat ord. Jag tänkte börja med att definiera begreppet kontroll och gjorde en Googlesökning på ordet. Det som dök på webben var ord som: kontrollera, fjärrkontroll, kontrollorgan och arbetsmiljöverkets kontroll över arbetssituationen.

Nej Google, jag vill söka på den mänskliga viljan till kontroll. Den kontrollen som påverkar vårt beteende och skapar frustration, oro och ängslan.

Kontroll som ger en känsla av trygghet. När vi måste veta vad som kommer att hända och när livet inte blir som vi hade tänkt oss fylls vi av besvikelse och irritation. Den sortens kontroll ville jag definiera.

Låt mig berätta kort om historian bakom vårt kontrollbehov. Anledningen till att vi vill ha kontroll, har sin grund i evolutionen.

Grottmänniskan var tvungen att ha kontroll över sin omgivning. Hon var på sin vakt för att inte riskera att bli uppäten av ett starkare djur. Fenomenet som drev grottmänniskan till att tänka ”katastrof!”, med psykologiska termer heter kamp-eller-flyktreaktion (på engelska flight-or-fight).

Vårt nuvarande samhälle har förändrats sedan våra förfäder levde. Vi är mer civiliserade, vi äter med kniv och gaffel och har sammanträden och lägger upp bilder på sociala medier.

Det som däremot inte har förändrats med den moderna människan är kamp-eller-flyktreaktionen. Vi tänker fortfarande ”katastrof!”. Människans hjärna är programmerad för att göra riskanalyser och få kroppen att vara på sin vakt.

Hjärnan mår bra av att vara på alerten och tänka på det värsta som kan hända, därför att hjärnan vill hellre att du är förbered än att du tar skada och dör ut som art.

Så vad kan du egentligen kontrollera? Låt mig fråga dig detta: När det var år 2018 hade du en enda tanke på att det skulle spridas ett virus i hela världen och att du skulle lära dig ord som Covidpass, karantän och Omikron?

Tänker att du svarar nej. Ingen av oss kunde förutse det som händer idag och som har påverkat våra liv så enormt. Pandemin är ett levande exempel på att människor inte har full kontroll över det som händer i deras liv.

Många svårigheter uppstår utan att vi kan förebygga dessa. Kärleken kan ta slut, du kan bli sjuk, du träffar din själsfrände en olämplig tid, ditt barn kan råka ramla av cykeln och bryta armen. Här tänker jag: hur mycket kontroll har vi egentligen? Vad kan vi kontrollera och vad kan vi inte kontrollera?

Du kan kontrollera att arbeta effektivt i åtta timmar, men du kan inte kontrollera negativa händelser som kan komma ivägen för ditt arbete i de åtta timmarna.

Du kan kontrollera att be killen du gillar att gå på dejt med dig, men du kan inte kontrollera att han ska gilla dig tillbaka.

Du kan kontrollera att ta på ditt barn varma kläder en kall vinterdag, men du kan inte kontrollera att ditt barn blöter ner sina kläder eftersom det började ösregna.

Som du märker är det skillnad på saker vi har kontroll över och sådant som är utanför vår mänskliga förmåga. Behovet av kontroll kan leda till ängslan, frustration och ångest.

Ångestproblematiken har flera orsaker, men en uppenbar orsak är ”kontrollbehov”. Ångest är en direkt effekt av stress som hjärnan utsätts för när den upplever sig förlora kontrollen.

Ångest är ett tillstånd där du upplever att någonting viktigt är hotad och du måste göra det som finns i din makt för att förhindra problemet. Resultatet av att försöka kontrollera det som står utanför vår kontroll, blir mer stress, mer oro och mer ångest.

En negativ kedja av obehagliga tillstånd.

Några tips som har varit till hjälp för mig personligen:

  • Ta ingenting personligt. När vi tar det som händer runtomkring oss personligt, blir vi rädda och det aktiverar katastrofberedskapet i hjärnan. Ta in information, bearbeta vid behov, men försök att vara neutral och realistisk.Var ärlig mot dig själv. När du gör det lilla extra för någon eller är extra snäll, är du det för att sprida värme och kärlek eller gör du det för att vinna någonting på det i längden?
  • Släpp taget emellanåt. Ansträng dig inte hård för att få någons gillande och bekräftelse. Var i nuet och låt tiden avgöra vad resultatet blir.
  • Blir det för jobbigt och du känner stor stress, lär dig att djupandas. Gör övningar som får dig att vara mer tillgänglig i vardagen. Hur känns det när vattnet rinner igenom dina händer när du diskar?

Att arbeta med att minimera sina kontrollbehov kan vara tidskrävande, men ge positiva psykologiska resultat långsiktigt. Börja med att hitta en känsla av sammanhang (läs om KASAM) i tillvaron om du upplever dig ha ett stort kontrollbehov som påverkar ditt liv negativt.

Titta också på min YouTube lektion om stress där jag berättar om stressens skador på psyket och kroppen.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Emotionell intelligens – vad är det?

av Azita Miakhel
3 minuter läs

I takt med utvecklingen i världen, utvecklas också psykologin där nya teorier och begrepp skapas för att komplettera de klassiska psykologiska teorierna. Emotionell intelligens är ingen teori, utan ett sätt att beskriva våra grundläggande mänskliga egenskaper där empati, förståelse, motivation och social kompetens är huvudaktörer.

Emotionell intelligens är förmågan att känna igen sina egna känslor och humör och vara medveten om att ens egna känslor och humör kan påverka andra. Anta att du går förbi någon du arbetar med i korridoren och personen med hela sitt kroppsspråk skickar negativa vibbar (tittar sur och arg på dig), säger inte hej och precis när era blickar ska mötas, vänder personen ansiktet och passerar raskt förbi.

Du som var på gott humör innan, fylls plötsligt av obehagskänslor och börjar känna dig småledsen. Beroende på hur känslig du är som person, kan den enda händelsen sätta igång en kedja av negativa automatiska tankar hos dig. Personer med emotionell intelligens undviker att sprida negativitet runtomkring sig.

De vet att vi är sociala varelser och i stort behov av samarbete och gemenskap. Emotionell intelligenta människor har egna ambitioner och mål i livet och ser andra människor som tillgångar hellre än konkurrentobjekt.

Empati är förmågan att förstå andra människors känslor och en stor del av emotionell intelligens. Empati kan praktiseras eller vara passiv. Praktisera innebär att när vi träffar någon vi känner och ser honom/henne vara nedstämd, tar vi oss tid att stanna upp en stund och fråga hur personen mår och om personen vill ”prata om det”. Passiv empati är att underlätta för en person som har det lite svårt, genom att vänta med sina krav och måsten.

Emotionell intelligenta människor märker snabbt om de använder sig av förskjutning och projicering. Konkret innebär det att man inte skäller ut barnen därför att man hade en dålig dag på jobbet. Emotionell intelligenta människor tänker över sina känslor innan de agerar efter dem. Till exempel reflekterar en person med emotionell intelligens över sin egen självbild innan man beter sig elak mot någon annan.

Istället för att säga ”hennes klänning var för kort” tänker man för sig själv ”Är jag för osäker för att sätta på mig en sådan klänning som henne?”. Kan anledningen till att jag stör mig på personen bero på att jag är rädd för att förlora någonting själv (arbetsuppgifter, sämre lön, en potentiell partner)?.

Citatet “Haters are your biggest fans” tolkar jag som att de som hatar på dig, är de som innerst inne vill vara som du. Emotionell intelligenta personer kan lätt lokalisera negativa vibbar och känslor (både hos sig själva och andra) och de är inte rädda för att sätta gränser.

Emotionell intelligenta människor drivs av motivation. De hittar mening i vardagen och har egna mål med livet. När motivationen finns, finns det varken tid eller intresse hos emotionell intelligenta människor att ägna tid åt drama. De använder sin dyrbara tid på att göra roliga, viktiga och meningsfulla aktiviteter istället för att spendera tiden på att göra livet surt för andra.

Emotionell intelligenta människor kan uttrycka sina känslor och de är öppna för att lyssna in andras känslor. Emotionell intelligenta människor frågar till exempel inte vad problemet är och sedan blir de arga när de får ett ärligt svar. De utforskar sina känslor utifrån flera perspektiv innan de ger sig in i känslofyllda samtal och diskussioner.

Om du har dessa egenskaper, är du en av mina favoritpersoner. Om du upplever brist i delar av det jag skriver, kan du alltid träna upp din mentala förmåga till att bli mer emotionell intelligent. Jag rekommenderar böcker inom kognitiv beteendeterapi, positiv psykologi, individuell psykologi, motivationspsykologi och personlighetspsykologi.

Bilden nedan är lånad av den engelska modellen för emotionell intelligens som jag har omgjort och översatt till svenska.

0 kommentarer