Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Kategori:

Samhällskunskap

Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

Mobbning leder till psykisk ohälsa

av Azita Miakhel August 12, 2022
4 minuter läs

Sommarlovet närmar sig slutet och snart startar höstterminen. Jag tänker på de barnen som är förväntansfulla inför skolstarten. Jag tänker vidare på de barnen som inte alls är glada för att skolan börjar igen – de barnen som blir mobbade, utfrysta och hamnar utanför den sociala kontexten.

I detta inlägg går jag inte detaljerad in på skillnaden mellan social exkludering bland vuxna och mobbning bland barn, utan mitt syftet är att fokusera på konsekvenserna av problemet. Vill du läsa mer specifikt om mobbning kan du läsa: “Att se de osynliga barnen“, “Social exkludering och mobbning” samt “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på“.

Mobbning leder till psykisk ohälsa

Det finns olika sorters mobbning. Att aktivt kränka en person är en sorts mobbning, att frysa ut och gardera sig i en grupp mot en person är en annan form. 

Mobbning (och utfrysning) aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga. 

Vid utfrysning skickas varningstecken till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd.

Stressen som aktiveras i hjärnan på grund av mobbning leder i sin tur till känslor av ångest. Ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. 

Mobbning påverkar viktiga funktioner i individens personlighet och den mental hälsan. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon påverkar personens grundläggande känslor negativt. 

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

Social exkludering

Social exkludering innebär att gruppen exkluderar en enskild individ från en social kontext då denne antingen inte håller med gruppens normer eller bryter mot de rådande gruppreglerna.

Det finns ingen stereotyp bild av en person som blir social exkluderad, utan vem som helst kan bli drabbad.

När börjar man exkludera andra?

Social exkludering och mobbning börjar så tidigt som vid 6-7 års ålder då barn lär sig att man faktiskt kan såra andra barn genom att inte leka med dem.

Vanligt hos barn i den åldern är: ”Du får inte vara med och leka”.  Barn lär sig, med andra ord, ett fredligare sätt att uttrycka sina aggressioner på. Barn som själva blir social exkluderade eller har systematiskt exkluderat andra från olika lekar, tar med sig beteendet in i vuxen ålder sedan.

Mobbningens effekter

  • Aggressivitet och ilska
  • Antisocialt beteende
  • Frustration
  • Stress
  • Ångest
  • Depression
  • Utbrändhet

Mobbning och social exkludering kan bryta ner vem som helst. Det är ett stort problem som bör uppmärksammas, förebyggas och pratas om. Det är naivt att blunda för att social exkludering existerar och leva i fantasin om att alla lever i harmoni i alla sina grupper.

Vem bär ansvaret?

Vi vuxna är upptagna med att uppfostra barn till att inte slåss och lägger mindre fokus på att lära dem att mobbning och utfrysning är nästan lika illa (om inte värre) som att slå någon. Barn behöver lära sig sunda värderingar och ett positivt förhållningssätt gentemot andra.

Be the change you want in the world.

Mahatma Gandhi 

Avslutande reflektioner

Att föregå med gott exempel är ett sätt att förebygga mobbning. Som vuxen kan vi börja med att prata med respekt med varandra och om varandra. Vidare är det viktigt att uppmärksamma kränkningar och mobbning.

Visa att du såg och du hörde och poängtera bestämd att: “Det här är inte okej!”. 

Vi pratar ofta om respekt men det är bra att definiera vad respekt egentligen betyder – dela in respekten i konkreta, görbara handlingar för att skapa bättre atmosfär bland barnen. 

Barn behöver hjälp med att stärka empatiförmågan och förståelsen för andras synsätt och perspektiv. Förmågan att känna kärlek finns inrotad inom oss, hat är däremot ett socialt inlärt beteende. Vi får arbeta med kärnan av individen – förmågan att känna kärlek och empati för varandra (läs inlägget Kärleken kommer naturlig, hat är inlärt).

Det är ditt ansvar att motverka och förebygga mobbning. Och det är mitt ansvar lika mycket. Vidare är det gruppens ansvar och samhällets ansvar att stå emot all form av social exkludering, mobbning och kränkningar.

Så: våga stå på dig och våga säga ifrån. Sätt gränser, identifiera problemet och var en positiv förändring i världen. Det räcker inte längre att vara humanist framför scenen och blunda för mobbning bakom scenen.

En positiv gest. Ett par ord av omtanke kostar absolut ingenting men kan göra livet finare att leva för oss själva och för de runtomkring oss.

Videon nedan är en av mina favoriter:

August 12, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

Om social exkludering och mobbning

av Azita Miakhel May 18, 2022
4 minuter läs

Det mest lästa blogginlägget på min sida är: “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på” .

Jag startade ett TikTok konto för en vecka sedan och publicerade delar av det inlägget där. Till min stora förvåning fick den korta videon över 2000 visningar på TikTok.

Min reflektion är att det är alltför många vuxna där ute som bär på svåra känslor av social exkludering, mobbning och utfrysning utan att våga be om hjälp eller prata om det.

Idag tänkte jag skriva ett nytt inlägg om ämnet då jag tycker det är viktigt att uppmärksamma problemet.

Social exkludering

Social exkludering innebär att gruppen exkluderar en enskild individ från en social kontext då denne antingen inte håller med gruppens normer eller bryter mot de rådande gruppreglerna.

Det finns ingen stereotyp bild av en person som blir social exkluderad, utan vem som helst kan bli drabbad av den hemska upplevelsen.

Gruppen är starkare än individen

Social exkludering kan oftast inte ske om gruppen saknar en ledare. Inom det socialpsykologiska perspektivet skrivs det om formella och informella gruppledare.

En formell ledare är en person som utövar en yrkesroll, till exempel statsministern eller chef över ett företag.

En informell ledare är en person som inte har någon formell makt, men kan ha stort inflytande över gruppens medlemmar.

Informella ledare kan vara bra för gruppens sammanhållning och välmående om hen är en person med sunda värderingar och önskan om välvilja.

Men (med betoning på men!) om en informell ledare drivs av egenvinningssyfte, dold agenda och/eller egoistiska önskemål kan gruppmedlemmarna lätt bli manipulerade till att göra andra illa.

Vid social exkludering handlar det om att den informella gruppledaren skapar syndabockstänk i gruppen och utmålar en enskild person som kärnan av problemet (vad problemet nu kan vara).

Gruppens sammanhållning blir starkare när det skapas ett Vi-Mot-Dom tänkande vilket leder till en falsk känsla av trygghet, gemenskap och tillhörighet.

När börjar man exkludera andra?

Social exkludering och mobbning börjar så tidigt som vid 6-7 års ålder då barn lär sig att man faktiskt kan såra andra barn genom att inte leka med dem.

Vanligt hos barn i den åldern är: ”Du får inte vara med och leka”.  Barn lär sig, med andra ord, ett fredligare sätt att uttrycka sina aggressioner på.

Barn som själva blir social exkluderade eller har systematiskt exkluderat andra från olika lekar, tar med sig beteendet in i vuxen ålder sedan.

På vilket sätt märks social exkludering?

Exempel på social exkludering kan vara att hela bekantskapskretsen blir bjuden på fest förutom en enskild individ.

I de fall där jag har varit vittne till social exkludering har det handlat om att man tar fysisk avstånd från personen, till exempel att alla gruppmedlemmar trängs vid samma matbord, men ingen sätter sig bredvid “syndabocken”.

Andra exempel är att sluta hälsa på en person, prata bakom hens rygg och sprida osanna rykten.

Social exkludering hos offret kan leda till:

  • Aggressivitet och ilska
  • Antisocialt beteende
  • Frustration
  • Stress
  • Ångest
  • Depression
  • Utbrändhet

Vår mentala hälsa är komplex. Våra gener och kognitiva förmågor spelar roll i hur vi tolkar, analyserar och observerar världen, samtidigt som är vi sociala varelser och i stort behov av andra människor för vår existens.

När andra tar avstånd från oss eller medvetet påverkar andra i gruppen till att ta avstånd, uppstår det psykisk ohälsa hos den enskilda individen.

Mobbning och social exkludering kan bryta ner den starkaste av oss. Det är ett stort problem som bör uppmärksammas och pratas om.

Det är naivt att blunda för att social exkludering existerar och leva i fantasin om att alla lever i harmoni i alla sina grupper.

Vem bär ansvaret?

Vi vuxna är upptagna med att uppfostra barn till att inte slåss och lägger mindre fokus på att lära dem att mobbning och utfrysning är nästan lika illa (om inte värre) som att slå någon.

Vi måste lära barn sunda värderingar och ett positivt förhållningssätt gentemot andra.

Det är ditt ansvar att motverka och förebygga social exkludering. Och det är mitt ansvar lika mycket.

Vidare är det gruppens ansvar och samhällets ansvar att stå emot all form av social exkludering, mobbning och kränkningar.

Så: våga stå på dig och våga säga ifrån. Sätt gränser, identifiera problemet och var en positiv förändring i världen.

Det är tillräcklig med kaos där ute (krig, svält, sjukdomar). Vi behöver mer än någonsin vara snälla mot oss själva och mot andra människor.

En positiv gest. Ett par ord av omtanke kostar absolut ingenting men kan göra livet finare att leva för oss själva och för de runtomkring oss.

May 18, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

Immunitet mot ryktesspridning och skvaller

av Azita Miakhel May 9, 2022
5 minuter läs

Först om ryktesspridning och propaganda i politiken

Förra veckan läste jag nyheten om att Astrid Lindgren pekas ut som nazist i rysk propagandakampanj (läs om det på: Aftonbladet ).

Nyheten gjorde mig upprörd, sårad och ledsen. Tänk att egoistiska människor tar till alla medel för att sprida falsk information.

Helt absurd!

Nu är jag tillräcklig gammal (eller ska jag skriva ung?) för att kunna skilja mellan fakta och propaganda, så jag skakade av mig nyheten. Den ryska organisationen som ligger bakom anklagelserna vill provocera fram en reaktion. Det är ganska lätt att lista ut, eller hur?

Människor (eller politiska organisationer) tar emellanåt till olika (fula-) medel för att förgöra andra.

Något syfte finns det bakom kampanjen och det är inget gott syfte.

De falska anklagelserna om folkkära svenskar i rysk nyhetsmedia fick mig att börja analysera faran med ryktesspridning, skvaller, förtal och propaganda. 

Skvaller och ryktesspridning påverkar oss negativt

Här fokuserar jag lite extra på skvaller och ryktesspridning delvis från ett socialpsykologiskt perspektiv.

Spegling

Andra människors beteenden och förhållningssätt påverkar vårt humör, vårt förhållningssätt och våra beteenden. Vi speglar oss i andras uppfattningar om oss och skapar en bild av vår egen person. Inom socialpsykologin heter principen för “Spegeljaget” (som jag har skrivit om i tidigare inlägg). 

Skillnaden mellan ryktesspridning och skvaller 

Skvaller är en del av socialiseringen (även om det kan vara fult). Det är när ett par människor eller en grupp skvallrar om en person som inte är i rummet. Typ: “Alltså hennes urringning … men snälla någon. Hon kan väl täcka sig lite mer”. Vid skvaller kan det finnas en del känslor av aggression bakom, men inte lika djupt som i ryktesspridning.

Ibland skvallrar vi bara för skvallrandets skull. Även om vi innerst inne inte tycker att hennes urringning var för djupt, håller vi med gruppen en liten stund.

Ryktesspridning däremot görs dels på grund av att höja den egna självkänslan och dels för att skapa en starkare relation med den som hör din berättelse.

Falska rykten skapas sällan av en enskild person. Det är mer regel än undantag att det står en grupp bakom ryktesspridningen (en grupp är tre eller fler personer).

Nu skapar vi ett falskt rykte här: 

Person nummer 1 kommer till dig och säger: “Azita kopierar alla sina inlägg från nätet. Ingenting hon skriver är hennes. Plagiat liksom”. 

Din reaktion: Du kanske låter informationen rinna av dig för du råkar tycka om Azita och vad hon skriver.

Person nummer 2 kommer till dig och berättar: “Azita kopierar alla sina inlägg på nätet. Ingenting hon skriver är hennes eget … någon borde anmäla det till Google. Att lura folk sådär…”. 

Din reaktion:  Nu börjar du bli lite (bara lite) misstänksam. Du börjar söka på nätet för att hitta likheter mellan det Azita skriver och andras inlägg. Kan det vara sant? – tänker du.

Person 3 kommer till dig och berättar: “Azita kopierar alla sina inlägg på nätet. Ingenting hon skriver är hennes. Hon översätter från engelska sidor och lurar folk. Vem som helst kan skriva det ju”. 

Din reaktion: Ja, nu kan du inte längre vara säker på din favoritbloggerska. Tre personer har sagt samma sak. Det är en trygghet i antal så det de säger måste vara sant, eller hur?

Och föreställ dig nu att fler än tre berättar samma sak. Hur långt tid skulle det ta för att du skulle helt ändra uppfattning om mig?

Det skulle inte förvåna mig att efter ett par dagar du tänker: “Nuförtiden kan man inte lita på någon. Orkar inte läsa plagiat längre”.

Du kanske till och med slutar besöka bloggen.

“Believe nothing of what you hear and only half of what you see.”

~ Unknown

Vad var det som hände? 

Låt mig fråga dig en sak: Om du hade vetat att dessa tre personer har kommit överens om att sprida falsk information om Azitas blogg, hade du fortfarande litat på informationen? 

Faran med rykten är att vi aldrig kan veta vem som har startat dessa och hur många som är inblandade i spridningen.

Vid ryktesspridning och spridning av falsk information kan det vara svårt att vara källkritisk. MEN det är precis det vi måste vara för att inte låta oss manipuleras. 

Vad vill jag ha sagt med det?

Gruppen har stort inflytande över individen. Grupptänk resulterar i förödande konsekvenser. Ryktesspridning leder till mobbning, utfrysning och annan form av socialexkludering.

För stunden kanske känns det skönt att lyssna på skvaller, men tänk på offret som inte är där och kan inte försvara sig.

Om du upplever obehag av tanken att andra pratar bakom din rygg, varför göra det mot andra?

Det är inte särskild schysst.

Vågar du stå emot?

Ifrågasätt alltid ett budskap, särskild om det är avsett att förstöra för någon enstaka individ eller grupp av människor.

När någon med onda avsikter försöker påverka dina tankar om en person följ mitt enkla tips och ställ frågan: Hur vet du det?

Du kommer att bli överraskad av svar och icke-svar du får på den frågan. Testa mitt tips någon gång och skicka ett meddelande till mig om metoden inte är effektiv.

Källkritiska människor är empatiska

Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot mediernas nyhetsrapportering. Källkritiska förmågan behöver vi i vår vardag och i våra relationer med andra människor. 

En källkritisk individ är svårmanipulerad. En källkritisk person är en empatisk, förstående och pålitlig person. 

Personligen skulle jag inte vilja ha vänner som lyssnar på rykten om mig (oavsett sanna eller falska) utan att ställa frågan till budbäraren: Hur vet du det?

How would your life be different if…You walked away from gossip and verbal defamation? Let today be the day…You speak only the good you know of other people and encourage others to do the same.

Steve Maraboli
May 9, 2022 0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskap

Politikens grandiosa personlighetsstörning

av Azita Miakhel February 26, 2022
3 minuter läs

Att vara självsäker, att ha bra självförtroende och hög grad av självtillit räknas som starka egenskaper i vår tid. Vi uppmuntras som barn att tro på oss själva och våga ta plats.

Vi ska hävda oss på jobbintervjun och kaxa oss på gymmet. Så långt no harm.

Problem uppstår när individen börjar uppleva känslor av storhet och känna sig extraordinär. Det blir ett ännu större problem när man kör över andra, skadar andra eller missbrukar sin makt och position i egen vinnings syfte. En sådan överdrift av storhetstankar kallas inom psykologin för “grandiositet” och utvecklingen av det kan leda till grandios personlighetsstörning.

Narcissus där han blir kär i sin egen spegelbild

Grandiositet är ett psykologisk tillstånd som innebär att individen får/har orealistiska tankar om egen makt och känner överlägsenhet gentemot andra människor. 

Störningar som bipolär sjukdom och narcissistisk personlighetsstörning har symptom av grandiositet, men behöver inte nödvändigtvis vara delar av detta mentala tillstånd.

Grandiositet  är en överdriven känsla av ens betydelse och makt. En person med grandiosa tankar kan inbilla sig om att ingen kan lika mycket som hen och att personen är extremt speciell, unik och oersättlig.

En grandios självbild kan leda till tron att:

  • dina egenskaper och förmågor är överlägsen alla andra, 
  • du är omöjlig att stoppa för att uppnå omöjliga uppgifter,
  • du är bättre än alla andra (bäst för dem att lyda dig).

Grandiositet kan resultera i följande:

  • Tro att man är mer intelligent och talangfull än andra. 
  • “My way or the highway” – Antingen gör länder som jag vill, eller så förstör jag allt. 
  • Att ta ett beslut och genomföra det oavsett konsekvenser och skador.  
  • Ställa sig själv ovanför lagen och/eller tro att man själv är lagen.
  • Kontrollera omgivningen genom att bli arg när någon försöker föra fram en kritik.

En grandios individ är oftast självcentrerad och beter sig arrogant och nonchalant. Personen är oftast inte medveten om att hens beteende är skadligt för personen själv och dennes relationer med andra.

Grandiositet kan leda till orealistiska och desillusionerade upplever och tankar. Det är inte bara tankar om att uppleva sig själv som extraordinär, men också en tro om att man är/ska bli en historisk person som har övernaturliga krafter och förmågor. 

Historiskt sett har det funnits (och i skrivande stund finns) grandiosa politiska ledare som tror sig veta vad som är bäst för allmänheten. De startar krig utan medkänsla för människor som dör, blir flyktingar eller förlorar sina anhöriga. 

“Love doesn’t die a natural death. Love has to be killed, either by neglect or narcissism.” – Frank Salvato

Att skada andra för egen vinning är inget en person med grandiosa tankar skulle undvika.

Avsaknaden av empati hos den grandiose leder till att oskyldiga drabbas. 

Har personen som lider av storhetsvansinne och grandiosa illusioner tillgång till farliga vapen, kan det leda till förödande konsekvenser för världens befolkning.

Efter andra världskriget borde världens länder tillsammans eliminerat och förbjudit all framkallande, tillhandahållande och användning av stridsmedel som utnyttjar kärnkraft. 

Vi kunde då ha levt i en tryggare värld där enstaka narcissister, personer med grandios personlighetsstörning och de som lider av storhetsvansinne haft begränsade makt till att förstöra för nationer och oskyldiga människor. 

February 26, 2022 0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskapSociologi

ADHD ungar och kunskapskraven

av Azita Miakhel February 2, 2022
4 minuter läs

Svt Nyheter publicerade idag en undersökning (Skolan driver fram adhd diagnoser) där experter till Uppdrag granskning säger sig ha hittat ett samband mellan ökningen av antalet utredda ADHD- och Autism diagnoser och skolans hårda kunskapskrav.

Jag har funderat en del på hur lätt det egentligen är att få en NPF-diagnos i Sverige. Jag har vidare tänkt på vilken tur jag personligen haft som inte har gått i svensk grundskola som barn. Jag hade definitivt fått en ADHD diagnos som barn.

När jag gick i grundskolan hade jag svårt att sitta still. Jag vandrade gärna runt och hade svårt att fokusera på ämnen som jag var ointresserat av (till exempel matematik, religion och naturkunskap) och kunde stöka här och där för att slippa lyssna på läraren.

Gymnasieskolan gick jag ut i Sverige (i Göteborg ❤). Jag hade fortfarande koncentrationssvårigheter för ämnen jag inte hade intresse för, men hade i tonåren lyckats skapa en strategi: jag låtsades att jag var uppmärksam men jag dagdrömde mig igenom hela lektioner.

Hemma var det annorlunda. När jag satt i lugn och ro, kunde jag göra läxorna och lösa skolans uppgifter. Hemma kunde jag fokusera på en sak i taget och göra mina skolarbeten i min egen takt och mitt eget tempo.

Vid pluggets slut på universitetet skrev jag mitt examensarbete tillsammans med en väninna. När vi skrev uppsatsen kunde min väninna sitta still i timmar och arbeta, medan jag röde på mig varje kvart (gick på toa, eller åt en snacks eller bara rörde på mig). Trots våra olikheter, flöt arbetet på och vi blev klara med examensarbetet i tid och fick bra resultat. Vårt examensarbete handlade om ungdomars tankar kring stress. Ödet liksom?

Samhällsstrukturen skapar mallar som vi ska följa. De skapar standards som vi är tänkta att passa in i och även åt våra barn. Vi vill gärna att alla ska vara likadana. Skötsamma barn som sitter still, lyssnar och är motiverade.

Idealbilden av ett ”Skötsamt barn” är ett lugnt barn som lyssnar, är artigt, sitter still och är med i elevrådet.

Det är absolut inget fel i att uppfostra barn väl, men vi får sluta hämma barns kreativitet och ställa orimliga krav på dem. När jag har elever i klassen som har svårt att fokusera/sitta still, brukar vi göra en deal: för att inte störa andra elevers studiero, kan du när du upplever ett behov, lämna lektionssalen, gå ut en sväng och kom tillbaka.

Kritiker skulle nog säga: ”Nej nej … då missar ju dom minsann lektionstid – hur har du tänkt där Fröken Azita?”.

Ökningen av diagnoser bland barn

Såhär svarar jag: extra anpassningar innebär för mig att lektionsmaterial ska vara tillgängligt för alla elever i digitala forum så de kan uppdatera sig om de missar något viktigt. En elev som är i behov av att röra på sig kan ändå inte fokusera på lektionen om vi tvingar hen att sitta kvar och sitta still.

De viktiga genomgångarna spelar jag in och lägger upp på min YouTube kanal för mina elever så de kan när som helst lyssna på det de har missat. Gillar man inte spela in sig själv, finns det mängder med digitala lektionsmaterial som går att använda.

Oavsett vilka strategier vi lärare blir ombedda att följa för att göra extra anpassningar, behöver vi i skolans värld lära oss att acceptera barn och ungdomar som de är. Vi får vara med och forma deras perspektiv på livet, lära dem nya saker, men vi får inte ta ifrån dem deras unika identiteter.

Inom inlärningspsykologin pratas det om att ju fler sinnen som är aktiverade i inlärning, desto bättre lär sig individen. Ändå dämpas tre av barns sinnen i skolan och hörsel och syn blir de dominerande i inlärningsprocessen. Se och lyssna!

Normerna i en kultur kan skapa trygghet, men också få den enskilda individen att falla offer för massans vilja. Vi gör som vi alltid har gjort, utan reflektion eller djupare analys av att vi kanske är kvar i gammalmodigt tankesätt.

Det var bättre för – tänker många. Kanske var det bättre förr, men vad vet barnen om förr? De lever nu, inte i förr. De lever här och nu och de har rätt till psykisk hälsa och bra utbildning.

Skolans norm och kultur har skapats någonstans ifrån så dessa kan återskapas med bättre anpassning till våra barn. Låt oss våga lämna barnen (lite … bara lite) i fred. Vi kan uppfostra dem utan att stressa sönder dem.

Låt oss acceptera barn som de är och anpassa vårt skolsystem utifrån deras behov än de vuxnas behov (som fallet är nu). Att få med rörlighet i undervisning, uppmuntra till kreativitet, arbeta med existentiella frågor i skolan, är vad vi behöver för att dämpa stressvågen bland barn. Vi kan inte stärka elevers självkänsla om vi ständigt påpekar brister hos dem.

Det första steget mot bättre psykisk hälsa hos barn och ungdomar är att sänka (kunskaps-) kraven.

February 2, 2022 0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskap

Att se de “osynliga” barnen

av Azita Miakhel January 9, 2022
1 minuter läs

Som lärare (och annan personal i skolan) är det viktigt att vi uppmärksammar grupprelationer i klassrummet. Vi behöver vara extra observanta för tecken på utfrysning och kränkande behandling i klassrummet och i skolan.

Vad säger skollagen?

Skolverket skriver detta om kränkande behandling i skolan:
Diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Förenklat är diskriminering att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighetreligion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Förebyggande arbete

Ett sätt att förebygga mobbning i skola är att uppmärksamma barnens rätt utifrån ett världsperspektiv: FN och barnkonventionen. Barnen behöver tidigt lära sig om de grundläggande mänskliga rättigheterna och respekt för alla människors lika värde. Hela skolan kan må bra av att uppmärksamma olika FN dagar och andra dagar som tillägnas ömsesidig respekt människor emellan.

Ännu ett sätt är att ge eleverna själva redskap att agera mot kränkande behandling. Det kan vara i form av fadder-verksamhet där äldre barn socialiserar in de yngre barnen i skolans värdegrund (i fall där skolans värdegrund är synlig för alla som vistas i skolan).

Vuxna måste tydligt markera mot mobbning, utfrysning och trakasserier. Det räcker inte att bara luta sig mot en likabehandlingsplan och “åtgärda” ett problem efter att problemet uppstått. Vi behöver arbeta förebyggande mot all form av negativ särbehandling bland barn och ungdomar. 

På UNICEF hemsida finns det undervisningsmaterial som kan användas i skolan, i syfte att uppmärksamma barnens rättigheter.

Du kan ladda ner hela texten till Barnkonventionen här ?: Ladda ner folder

January 9, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på

av Azita Miakhel December 29, 2021
4 minuter läs

Om social exkludering

Social exkludering och utfrysning sker oftast i två former, fysisk exkludering där offret blir helt ensam och isolerad och emotionell exkludering där en individ blir ignorerad och ges känslan av att vara oönskad. 

Utfrysning aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga.

När vi blir utfrysta från en grupp skickas det varningssignaler till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd.

Vad händer med oss vid mobbning?

Stressen som aktiveras i hjärnan leder i sin tur till känslor av ångest och ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. Orsaken till att hjärnan reagerar starkt på utfrysning och mobbning är evolutionärt.

När människosläktet levde ute i det vilda var de mest skyddade om de tillhörde en grupp. Att vara med i flockar minskade risken för faror och stammedlemmarna var tryggare när de var fler.

Mobbning påverkar viktiga funktioner i vår personlighet och mental hälsa. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon, påverkar personens grundläggande känslor negativt.

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

Strong people stand up for themselves, but stronger people stand up for others. – Chris Gardner

Hur ser ett mobboffer ut?

Så vem blir offer för utfrysning och mobbning? Det finns ingen stereotyp mobboffer utan det kan hända vem som helst. Utfrysning blir vanligare om graden av konformitet i en sammanslutning är hög.

Bland vuxna är det sällan en “average” person som blir mobbad, därför att en person som smälter in i en grupp och inte gör väsen av sig, uppfattas sällan som ett hot (läs om social exkludering och mobbning)

Vuxna fryser ut den som upplevs som hot mot den egna positionen. På en arbetsplats där groupthink är vanligt och där enskilda medarbetare förväntas vara en del av den rådande normen och kulturen, riskerar den som inte delar de gemensamma normerna att bli offer för utfrysning.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats? 

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning, manipulation och förtal – där förövaren och dennes vänner sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete. Det kan handla om att lägga sig i och/eller försöka påverka personens jobb i syfte att skapa stress och frustration hos den mobbade.

Vem bär ansvaret? Om åskådareffekten

Nu tänker du kanske, varför ser folk på mobbning men ingen reagerar? Inom socialpsykologin finns det något som heter: åskådareffekten (The Bystandard effect på engelska).  

Åskådareffekten betyder förenklad att ju fler personer som bevittnar en händelse, desto färre reagerar, därför att alla tänker att någon annan måste reagera först. Man lämnar ansvaret till ”någon annan” och vill personligen inte bli involverad.

Rent rationellt kan man ju tycka att om du lyssnar på ryktesspridningen och skitsnack är du redan involverad i utfrysningen och mobbningen, eller hur?

Klippet nedan handlar om åskådareffekten. Experimentet är gjort i London och visar på hur lite folk hjälper en människa i nöd när de befinner sig i en större folkmassa:

Strategier för att motverka utfrysning:

Det är fruktansvärd jobbigt att bli utfryst och socialt exkluderad, särskilt om problemet finns på arbetsplatsen där en person behöver vistas åtta timmar av sin vardag. Men på samma sätt som det finns problem, finns det också lösningar.

Några strategier som jag personligen anser vara effektiva:

  • Regler för konsekvenser av negativ särbehandling, social utfrysning och mobbning. Den byråkratiska människan tar det skrivna ordet på större allvar och det som är nedskriven följer gruppen enklare.
  • Du som enskild individ, säg ifrån. När du hör någon snacka skit om en person du inte ens känner, lyssna inte. Säg bara att du ska bilda egen uppfattning om personen. 
  • Signalera till rätt person som är ansvarig för verksamheten.
  • Stå på dig och var förändringen du vill se i världen.
  • Se till att du har en meningsfull fritid och har vänner du kan umgås med och litar på.
  • Om du som läser är mobboffer, tänk på att mentalt friska människor mobbar inte andra. Det ursäktar absolut inte deras beteende, men det är en förklaring till beteendet.

Mobbning får aldrig, aldrig någonsin normaliseras.

“We have got to dispel this myth that bullying is just a normal rite of passage.”

— Barack Obama

December 29, 2021 0 kommentarer
Samhällskunskap

Perspektiv på internationella relationer

av Azita Miakhel December 16, 2021
0 minuter läs

Internationella relationer handlar om hur det internationella systemet fungerar och hur olika aktörer påverkar systemet. Det finns olika teorier för att förstå det internationella systemet: realism, konstruktivism, liberalism, marxism och gender teorier. Beroende på vilket perspektiv du väljer, ser du på världen utifrån just den teorin. Den här lektionen bearbetar det marxistiska och det liberalistiska perspektivets syn på internationella relationer och konflikter som kan uppstå mellan stater och inom stater.

December 16, 2021 0 kommentarer
  • 1
  • …
  • 5
  • 6
  • 7

Nya Inlägg

  • Hur var det att festa med djävulen?
  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026