aggression

I ett tidigare blogginlägg skrev jag rätt övertygat om att vi drivs av två bas emotioner: kärlek och rädsla. Nu när jag har gjort en del grävande i psykologins värld, har jag kommit fram till att vi i stor utsträckning drivs av sju grundemotioner.

Dessa är: Apati, aggression, sorg, lust, acceptans, mod och kärlek.

Här illustreras “Känslomodellen”

Låt mig få presentera min absolut egna känslomodell (okej lite inspiration har jag fått av Marx ekonomiska samhällsmodell).

Modellen nedan visar på att grundkänslorna fungerar som fundamentet i vårt psyke och alla andra känslor reser sig på de basemotionerna.

Basemotioner påverkar våra beteenden

Vad vi känner i stunden kan ha sin grund I någon av våra grund/-primära känslor. Här kommer några exempel på vad som egentligen kan ligga bakom hur vi känner här och nu:

Apati

Apati kan förklaras som: likgiltighet, uppgivenhet, med total brist på intresse och reaktioner på vad som händer med den egna personen och i omvärlden.

Apatiska känslor gör sig uppenbara vid nedstämdhet och depression. Apati kan också förekomma efter stressfyllda situationer där psyket och kroppen har varit i högvarv under en period (som utbrändhet och utmattningsdepression). Apatin blir då ett påtvingat sätt för kroppen att gå i nedvarv.

Apati visar sig bl.a. i känslor av: hjälplöshet, passivitet, lathet, prokrastinering, nedvärdering, kluvenhet, skuldkänslor, skamkänslor samt känslor som att livet saknar mening.

Aggression är ett beteende som resulterar i självskador eller att skada andra. Enligt den psykoanalytiska teorin är aggressionen en drift som finns inom oss, men hur vi hanterar aggressionen har att göra med våra erfarenheter, behov och de situationer vi befinner oss i. Aggressionen hanterar vi, men kan inte bli av med.

Aggressionen kan visa sig i känslor som: irritation, sarkasm, avundsjuka, svartsjuka, ilska och passivt aggressiva beteenden.

Sorg

Sorg känner vi när vi förlorar någon eller något. Sorg är en normal reaktion när vi förlorar en anhörig, ett jobb eller går igenom en separation.

När vi är medvetna om att vi har förlorat någon/något, är det lättare att sörja, men det kan finnas sorg inom oss som vi inte riktigt vet att vi har. Det kan handla om sorgen efter behovet av kärlek som vi hade som barn men som vi aldrig fick av våra vårdare.

Sorgen uppenbarar sig i känslor av oro, ångest, klumpen i halsen, panikattacker, panikångest och gråtattacker.

Lust

Lust är en roligare emotion. Lusten är vår motivator i livet där vi handlar och beter oss med förväntningen att få olika belöningar. Exempel på lust är: sexuallusten, lusten att ha makt och/eller livslusten.

Men lusten kan också väcka negativa känslor hos oss. Lusten kan visa sig i hyperaktivitet, rastlöshet, svartsjuka, överdrivna förväntningar, fantiserande, tröstätande (om man inte får utlopp för sexual lusten) och offermentalitet.

Acceptans

Acceptans innebär att vi känner att vår omgivning är okej med att vi är de vi är. En orsak till varför mobbning och utfrysning upplevs smärtsam av individen, är att känslan av acceptans skadas när vi inte tillhör en gemenskap.

Acceptans gäller också att acceptera sig själv (kropp och själ) som man är.

Vi upplever känslor av tvivel och frustration när vi inte är nöjda med vilka vi är eller har blivit (läs inlägget om Carl Rogers teori).

När vi är accepterade och accepterande känner vi oss: lugna, optimistiska, harmoniska, hoppfulla, trygga och altruistiska.

Mod

Mod är förmågan att möta utmaningar trots att de kan medföra fysiska och psykiska risker. Personligen tror jag att vi är hellre altruister än egoister.

Vi tar mod till oss att göra saker för andra. Att förändra världen till det bättre trots att det ibland kan bli tufft.

Avsaknaden av mod kan leda till känslor av hjälplöshet, nedstämdhet och ifrågasättande av livets mening.

Mod visar sig oftast i impulsen. Mod visar sig vidare i självkänsla, självförtroende och självtillit.

Kärlek

Kärlek förklaras som en rad känslor och beteenden som karaktäriseras av intimitet, passion, åtagande och engagemang.

Kärleken är motorn i våra liv. Den är grundläggande för vår överlevnad och största motivet till allt vi gör. Negativa känslor och en del psykisk ohälsa uppkommer när kärleken rubbas och skadas.

Att ge kärlek är minst lika viktigt för vårt mående som att få kärlek.

Kärleken visar sig i känslor som glädje, hopp, altruism, gemenskap, optimism och samhörighet.

Utgår man från utvecklingspsykologin har kärleken en överlevnadsfunktion. Kärleken är grunden för allt mänskligt samspel och allt gott i världen.

Så var frikostig med kärleken – för din och andras skull.

“Sometimes, we miss the truth when it’s right in front of us, she thought. Sometimes the closer we are, the harder it is to see.”
— Jacqueline Simon Gunn

Vad är ilska och varför finns den?

Ilska räknas som en av våra grundläggande känslor. Ilska och aggression finns i den primitiva delen av vår hjärna: amygdala. Det som händer när vi blir arga, är att kroppen förbereder sig för kamp-eller-flykt (de flesta negativa känslor aktiverar kamp-eller-flykt reaktionen) och vi hamnar i överlevnadskamp.

Hjärnans sätt att skydda sig mot yttre hot är att agera med ilska för att skrämma iväg “fienden”. Adrenalinet som vid ilska flödar i musklerna gör att hjärtat pumpar blod snabbare och man andas kortare och häftigare. Det är också adrenalinet som gör att rösten höjs och vi skriker på personen som har gjort oss arga.

Det som triggar igång ilska hos en person, har inte samma effekt hos en annan. Det finns situationer som kan göra det lättare för en person att bli arg som trötthet, stress och hunger, men utöver det kan graden av ilska och det som utlöser ilska, skilja sig från person till person.

Några tips på anger management:

Att bli mogen är att kontrollera sin ilska. Det innebär inte att man inte längre blir arg, utan att man låter inte ilskan kontrollera oss. Aggressionen är en drift och har en överlevnadsfunktion. Målet bör inte vara att bli kvitt ilska för gott, utan lära sig att hantera den mer konstruktivt. Några tips från experter inom området anger management:

Se din aggression som ett tåg som tar fart och åker snabbare och snabbare. För att få kontroll över din sinnesstämning behöver du sakta ner tåget. Agera inte direkt på ilskan, låt den landa en stund tills du kan tänka klart igen. Tåget ska stanna vid stationen för tåget behöver vila.

Undvik att ta beslut när du är arg. Det blir aldrig bra och skadar mest dig själv. En storm passerar alltid, men en del förödelse går tyvärr inte att reparera.

Apropå titeln på inlägget tänker jag såhär: Ja ilska kan (ibland inte alltid) vara ett val. Om du lugnar ner dig i ett argument, men väljer att fortsätta bråka dagen efter, då har du väl valt att bli arg igen, eller hur?

Vid stressfyllda situationer försökt att ta kontroll över din andning. Andas genom magen är ett tips från experter inom anger management. När kontroll över andningen tas, kan kontroll över resten av kroppen/psyket bli lättare.

Ännu fler tips

Det är nog lättare sagt än gjort, men försök att undvika situationer och personer som gör dig arg. När någon försöker provocera dig medvetet, förstå att det är manipulation. Låt dig inte hamna i fällan.

Jag känner personer som säger elaka saker, ger pikar och kommentarer i syfte att provocera fram en ilsken reaktion hos mottagaren. Ärligt talat kan det vara svårt att inte bli arg i situationer där vi medveten blir kränkta, men försök att sätta dina gränser tydligt och markera att du inte accepterar ett respektlöst bemötande.

Jag är full medveten om att finns människor som kan göra oss arga bara genom att uppenbara sig, men försök att hålla dig borta från dessa individer så långt du kan. Lyckliga människor varken kränker eller trycker ner andra. Skulle du falla offer för negativ särbehandling, ta till konstuktiva metoder för att hjälpa dig själv och andra som är i liknanade situation.

Elakhet grundar sig i osäkerhet och dold aggression hos förövaren. Elaka kommentarer, intriger, skvaller, förtal och utfrysning är inget annat än förskjutning och projicering. Ta det med andra ord inte personligt.