Lätt att blanda ihop
Vi använder ordet ångest dagligen, men definitionen av tillståndet kan vara svårt då ångest och ånger blandas lätt ihop.
I detta inlägg gör jag ett försök i att separera ångern från ångesten och förklara dessa var för sig. Jag tycker personligen att känslor blir lättare att hantera när vi sätter ord på dem, reglerar dem och accepterar deras existens.
Varför får vi ånger och ångest?
Hjärnans mentala struktur är komplex och det är betydligt svårare att hitta orsakerna till psykisk ohälsa än att upptäcka en sprucken blindtarm.
Känslor skapas av tankar, tankar uppstår av beteenden, beteenden uppkommer av situationer, situationer blir till av människor, människor har egna mentala strukturer som påverkar andras – ja, som i en cirkel går det hela runt.
Vi påverkar. Vi påverkas.
Ånger
Ånger uppstår när individen klandrar sig själv (har skuldkänslor) för något fel hon har gjort eller tror sig ha gjort. Vid ånger upplever individen sorg och en slags tomhetskänsla kopplat till känslor av förlust.
Vid ånger återskapar hjärnan bilder av den situationen som orsakade ångern. Bilderna av situationen kan kännas så realistiska att hjärnan tror att händelsen inträffar här och nu.
Med bilderna följer sedan negativa tankar och känslor. Till exempel kan individen få tankar som att: “Jag önskar jag hade gjort …” eller som: “Jag önskar att jag inte hade gjort …”
Ånger kan (hypotetiskt sätt) få tiden att stanna, då individen blir kvar i situationen som skapade ångern och varken kan leva i nuet eller blicka framåt.
Ångest
Ångesten räknas bland de psykosomatiska besvären. Psykosomatiskt innebär att fysiska symtom orsakas av mentala sinnestillstånd (typ att du spyr eftersom du är stressad). Mentalt visar sig ångesten i känslor som:
- Oro
- Nervositet
- Desillusionering
- Overklighetskänslor
- Som att vara i en bubbla
- Rädsla
- Katastroftänkande
De fysiska symtomen på ångest är:
- Spänningar i nacke och axlar
- Illamående
- Ont i magen
- Yrsel
- Trötthet
- Hjärtklappningar
- Kortare andning
- Svettningar
Det är fullt normalt att känna ångest
Ångestreaktionen påminner om stressreaktionen kamp-eller-flykt där hjärnan skickar signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras och som påverkar hela kroppen.
Under kamp-eller-flyktreaktionen sparar kroppen inte på energi. Då kan i stället funktioner som matsmältning hålla igen, därför att man inte har någon nytta av den i en kamp på liv och död. När man är i en kamp-flyktreaktion kan man känna sig rädd, irriterad, arg eller fientlig (källa: Hjärnfonden ).
Ångesten biologiskt
Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Detta förenklad innebär att det hjälper inte att vid ångest säga till dig själv att: “Känn inte ångest nu … bli inte stressad … svettas inte …“.
Ångesten är egentligen ofarlig, men den kan kännas obehaglig. Om ångesten däremot inte hanteras rätt kan den leda till generaliserad ångestsyndrom (GAD) och panikångestattacker.
Förebygg att snöbollen blir lavinartat
Jag har tidigare skrivit om ”Snöbollseffekten” där små negativa känslor kan på sikt växa sig stora och starka. Snöbollar som stress, otrygg miljö, negativitet och prokrastinering (att skjuta upp saker) kan växa sig stora och bli en stor snöbollsångest om inte vi ger oss själva tid och utrymme att varva ner och reglera våra känslor och ta hand om oss själva.