Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

Astrid Lindgren

SamhällskunskapSociologi

Barnrapporten 2024 ger mig ångest

av Azita Miakhel March 29, 2024
3 minuter läs

Bättre sent än aldrig, säger de. Idag fick jag äntligen tid över att läsa Bris Barnrapport för år 2024. Om jag ska vara ärlig, har jag väntat med att läsa rapporten sedan jag blev nedstämd av sammanfattningen för några veckor sedan.

Men att bli ledsen är ingen anledning att undvika att ta del av viktiga studier. Rapporten presenterar dystra, alarmerande och sorgliga slutsatser, samtidigt som den lyfter viktiga insikter om hur barn och ungdomar i samhället mår och lever.

Barnrapporten fastställer följande utifrån sina kontakter med barn och unga:

  • Många barn har större misstro till framtiden och upplever hopplöshet.
  • Oroligheter i världen har skapat oro för liknande händelser i Sverige, förstärkt av ekonomisk nedgång och klimatförändringar.
  • Våldet i offentliga miljöer har ökat under 2023 och påverkar även de som inte är direkt inblandade i brottsliga nätverk.
  • Framtidstro är avgörande för barns välmående, och bristen på detta syns tydligt i fall där barn inte klarar skolan, skadar sig själva eller hamnar i kriminella miljöer.

Många av barnen som Bris har varit i kontakt med visar tecken på psykisk ohälsa. Självskadebeteende är den kategori som har ökat mest under flera år, med 390 procent sedan 2016.

När vi vet att vi kan – varför gör vi det inte?

Under långfredagen vaknade jag strax före klockan sex på morgonen och kunde inte somna om.

Mina tankar snurrade, och jag överanalyserade frågan: “Varför tar vi inte varje dag chansen att bidra till att uppfostra trygga och starka nästkommande generationer?”.

Jag tänkte på Barnrapporten som menar på att cirka 15 procent av eleverna i Sverige avslutar grundskolan utan godkända betyg, vilket hindrar dem från att fortsätta till gymnasiet direkt.

Misslyckad skolgång ökar risken för psykisk ohälsa, med en sju gånger högre risk för självmord bland dessa ungdomar.

Barn och ungdomar som lämnas utanför sunda sammanhang, som skolan, blir lätta offer för gängkriminella som rekryterar dem till sina brottsliga verksamheter.

Jag önskar att Astrid Lindgren levde

Astrid Lindgren hade en vision om att folkvettet skulle komma naturligt om vi bara gav barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek.

Varför följer vi inte Astrids råd för att skapa ett bättre samhälle för dagens och morgondagens generationer?

Kärlek handlar dock inte bara om att krama någon eller säga ömma ord; det handlar om att visa hänsyn till barnets unika behov och ta tillvara på deras potential, där vi vuxna låter dem växa upp i trygghet och säkerhet.

Landet kan välja att ingå tio ytterligare militära allianser som NATO, men ändå vara misslyckat när dess barn ser på framtiden som en mörk lång tunnel där ljuset känns oerhört långt borta.

Jag har tidigare skrivit om barn som begår självmord, och jag tycker att det är svårt att skriva om barn somfar illa ut.

Samtidigt vill jag att de folkvalda, som sitter bakom sina skärmar och svarar JA/NEJ när beslut fattas, tänker en extra gång på konsekvenserna av sina handlingar.

Kan du göra skillnad – gör det

Om du har chansen att göra en positiv förändring i en människas liv, ta den chansen. Imorgon kan det vara ditt barn eller ditt barnbarn som behöver hjälp.

Jag brukar sällan vädja, då jag har skapat en mur runtom mig för att inte visa min sårbarhet, men idag vädjar jag: Snälla, prioritera barn och ungdomar genom att prioritera skolan.

Barnen har inte valt att födas in i er värld där ni romantiserar krig, älskar polarisering av samhället och predikar hårda tag.

Ge barnen kärlek genom att låta dem växa upp i trygghet och säkerhet med hopp och drömmar om framtiden.

March 29, 2024 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

Immunitet mot ryktesspridning och skvaller

av Azita Miakhel May 9, 2022
5 minuter läs

Först om ryktesspridning och propaganda i politiken

Förra veckan läste jag nyheten om att Astrid Lindgren pekas ut som nazist i rysk propagandakampanj (läs om det på: Aftonbladet ).

Nyheten gjorde mig upprörd, sårad och ledsen. Tänk att egoistiska människor tar till alla medel för att sprida falsk information.

Helt absurd!

Nu är jag tillräcklig gammal (eller ska jag skriva ung?) för att kunna skilja mellan fakta och propaganda, så jag skakade av mig nyheten. Den ryska organisationen som ligger bakom anklagelserna vill provocera fram en reaktion. Det är ganska lätt att lista ut, eller hur?

Människor (eller politiska organisationer) tar emellanåt till olika (fula-) medel för att förgöra andra.

Något syfte finns det bakom kampanjen och det är inget gott syfte.

De falska anklagelserna om folkkära svenskar i rysk nyhetsmedia fick mig att börja analysera faran med ryktesspridning, skvaller, förtal och propaganda. 

Skvaller och ryktesspridning påverkar oss negativt

Här fokuserar jag lite extra på skvaller och ryktesspridning delvis från ett socialpsykologiskt perspektiv.

Spegling

Andra människors beteenden och förhållningssätt påverkar vårt humör, vårt förhållningssätt och våra beteenden. Vi speglar oss i andras uppfattningar om oss och skapar en bild av vår egen person. Inom socialpsykologin heter principen för “Spegeljaget” (som jag har skrivit om i tidigare inlägg). 

Skillnaden mellan ryktesspridning och skvaller 

Skvaller är en del av socialiseringen (även om det kan vara fult). Det är när ett par människor eller en grupp skvallrar om en person som inte är i rummet. Typ: “Alltså hennes urringning … men snälla någon. Hon kan väl täcka sig lite mer”. Vid skvaller kan det finnas en del känslor av aggression bakom, men inte lika djupt som i ryktesspridning.

Ibland skvallrar vi bara för skvallrandets skull. Även om vi innerst inne inte tycker att hennes urringning var för djupt, håller vi med gruppen en liten stund.

Ryktesspridning däremot görs dels på grund av att höja den egna självkänslan och dels för att skapa en starkare relation med den som hör din berättelse.

Falska rykten skapas sällan av en enskild person. Det är mer regel än undantag att det står en grupp bakom ryktesspridningen (en grupp är tre eller fler personer).

Nu skapar vi ett falskt rykte här: 

Person nummer 1 kommer till dig och säger: “Azita kopierar alla sina inlägg från nätet. Ingenting hon skriver är hennes. Plagiat liksom”. 

Din reaktion: Du kanske låter informationen rinna av dig för du råkar tycka om Azita och vad hon skriver.

Person nummer 2 kommer till dig och berättar: “Azita kopierar alla sina inlägg på nätet. Ingenting hon skriver är hennes eget … någon borde anmäla det till Google. Att lura folk sådär…”. 

Din reaktion:  Nu börjar du bli lite (bara lite) misstänksam. Du börjar söka på nätet för att hitta likheter mellan det Azita skriver och andras inlägg. Kan det vara sant? – tänker du.

Person 3 kommer till dig och berättar: “Azita kopierar alla sina inlägg på nätet. Ingenting hon skriver är hennes. Hon översätter från engelska sidor och lurar folk. Vem som helst kan skriva det ju”. 

Din reaktion: Ja, nu kan du inte längre vara säker på din favoritbloggerska. Tre personer har sagt samma sak. Det är en trygghet i antal så det de säger måste vara sant, eller hur?

Och föreställ dig nu att fler än tre berättar samma sak. Hur långt tid skulle det ta för att du skulle helt ändra uppfattning om mig?

Det skulle inte förvåna mig att efter ett par dagar du tänker: “Nuförtiden kan man inte lita på någon. Orkar inte läsa plagiat längre”.

Du kanske till och med slutar besöka bloggen.

“Believe nothing of what you hear and only half of what you see.”

~ Unknown

Vad var det som hände? 

Låt mig fråga dig en sak: Om du hade vetat att dessa tre personer har kommit överens om att sprida falsk information om Azitas blogg, hade du fortfarande litat på informationen? 

Faran med rykten är att vi aldrig kan veta vem som har startat dessa och hur många som är inblandade i spridningen.

Vid ryktesspridning och spridning av falsk information kan det vara svårt att vara källkritisk. MEN det är precis det vi måste vara för att inte låta oss manipuleras. 

Vad vill jag ha sagt med det?

Gruppen har stort inflytande över individen. Grupptänk resulterar i förödande konsekvenser. Ryktesspridning leder till mobbning, utfrysning och annan form av socialexkludering.

För stunden kanske känns det skönt att lyssna på skvaller, men tänk på offret som inte är där och kan inte försvara sig.

Om du upplever obehag av tanken att andra pratar bakom din rygg, varför göra det mot andra?

Det är inte särskild schysst.

Vågar du stå emot?

Ifrågasätt alltid ett budskap, särskild om det är avsett att förstöra för någon enstaka individ eller grupp av människor.

När någon med onda avsikter försöker påverka dina tankar om en person följ mitt enkla tips och ställ frågan: Hur vet du det?

Du kommer att bli överraskad av svar och icke-svar du får på den frågan. Testa mitt tips någon gång och skicka ett meddelande till mig om metoden inte är effektiv.

Källkritiska människor är empatiska

Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot mediernas nyhetsrapportering. Källkritiska förmågan behöver vi i vår vardag och i våra relationer med andra människor. 

En källkritisk individ är svårmanipulerad. En källkritisk person är en empatisk, förstående och pålitlig person. 

Personligen skulle jag inte vilja ha vänner som lyssnar på rykten om mig (oavsett sanna eller falska) utan att ställa frågan till budbäraren: Hur vet du det?

How would your life be different if…You walked away from gossip and verbal defamation? Let today be the day…You speak only the good you know of other people and encourage others to do the same.

Steve Maraboli
May 9, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Älska din public Service som en...

December 17, 2025

Hat, hot, förtal och kränkningar

November 24, 2025