Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

att ge barn utskällningar

PsykologiSamhällskunskap

Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta

av Azita Miakhel April 5, 2026
4 minuter läs

Efter att ha läst Aftonbladets artikel om skolprofiler som varit på PR-besök på en “extrem” i skola London känner jag en stark avsmak. Det gäller skolmodellen “No Excuses”. En modell som bygger på hård disciplin och bestraffningar, och som nu aktivt marknadsförs i Sverige av aktörer med både ekonomiskt och politiskt inflytande.

En grupp barn får trygghet, annan får hårda tag

Svenskt Näringsliv har finansierat en rapport som förespråkar lagändringar för att No Excuses ska kunna införas i Sverige, och även anordnat träffar i Stockholm där metoden lyfts fram som en lösning för invandrarbarn i utanförskapsområden.

No Excuses skolor har förespråkats i Sverige av svenska friskolebolag samt av Moderaterna och Ulf Kristersson.

De profiler från svensk näringsliv som förespråkar No Excuses skolor, är också kritiska (!) mot elevinflytande och vill helst av allt ta bort elevinflytande från Skolverkets riktlinjer.

Särlagstiftning  och särbehandling

Vi ser tyvärr allt fler förslag om särlösningar i samhället. Steg för steg flyttas gränsen för vad som anses acceptabelt,  från lika villkor till olika behandling beroende på var barn bor och vilken bakgrund de har.

I praktiken riskerar särbehandling att skapa ett system där vissa barn får en helt annan och hårdare skolgång än andra. Det är inte bara fel väg att gå, det utmanar själva idén om alla människors lika värde – barns lika värde.

Efter studieresor och riktade insatser lyfts nu modellen fram i svensk debatt, trots att den kritiserats för metoder som bygger på kontroll, bestraffning och i vissa fall rent skuldbeläggande.

Och detta är inte en slumpmässig utveckling, utan ett försök att påverka vilken riktning den svenska skolan ska ta.

Vi har en tradition i Sverige av att stärka barn, inkludera dem i gemenskap och arbeta aktivt mot mobbning. Ska vi nu gå mot en skola där vuxna i praktiken börjar utsätta elever för det motsatta? Där isolering som “gråa bänken”, blir ett verktyg?

Ska skolan vara en plats för lärande och utveckling eller en plats präglad av kontroll och bestraffning?

Isolering av barn psykologiskt

En forskningsgenomgång har tittat på hur social isolering påverkar barn och unga, både psykiskt och fysiskt. Forskarna gick igenom över 500 studier och valde ut 12 som de analyserade närmare. I de studierna undersökte man bland annat hur isolering påverkar mående, social utveckling, kroppen och hormoner.

Resultaten visar tydligt att social isolering är kopplat till en högre risk för ångest och depression hos barn och unga. Dessutom har isolering visat sig påverka stressnivåerna, mätt som ökad kortisolproduktion, och kan även hämma kognitiv utveckling hos barnen.

Översikten betonar därför att barns sociala och psykologiska hälsa måste uppmärksammas, både under och efter perioder av isolering för att undvika långvariga negativa konsekvenser.

Gråa bänken

Användningen av “time out” som bestraffningsmetod är ett omdiskuterat ämne inom barnpsykologi, där modern forskning ofta lyfter fram risker för barnets psykiska hälsa.

Den främsta kritiken handlar om att metoden innebär ett socialt och emotionellt avvisande när barnet är som mest sårbart.

Små barn har ännu inte utvecklat förmågan till självreglering, och att isoleras under ett känsloutbrott kan skapa en djup känsla av otrygghet. Barnet kan tolka situationen som att vårdarens kärlek är villkorad, att närhet endast ges när barnet uppför sig väl, vilket i förlängningen kan skada den grundläggande anknytningen till vuxna.

Time in istället för time out

Istället för att reflektera över sitt beteende, vilket ofta är syftet med metoden (bestraffning), drabbas barnet ofta av känslor som skam, förödmjukelse och hämndlystnad. Detta kan leda till en negativ självbild och i vissa fall ökad aggression istället för det önskade lugnet.

Beteendeproblematik av barn hanteras mer effektivt när vuxna möter barnets känslor snarare än att straffa dem.

Genom att erbjuda trygghet i stunden skapas bättre förutsättningar för att barnet faktiskt ska lära sig hantera liknande situationer i framtiden, utan att dess psykiska hälsa eller självkänsla tar skada.

Men fler vuxna i skolan kostar mer och därmed vill skolägarna av No Excuses skolor den billigaste alternativet: Skräm och bestraffa barnet så det inte vågar bete sig ”fel” igen.

Slutord

Den som någon gång har blivit utfryst eller mobbad vet vilka trauman en sådan behandling kan lämna efter sig, oavsett om det handlar om barn eller vuxna.

Föreställ dig då att bli kränkt av vuxna i skolan, vars uppdrag egentligen är att skydda dig, lära dig och förbereda dig för vuxenlivet. Hur skulle du må?

Min fråga är: vilka är vi att ta ifrån barn deras rätt till en stark självkänsla, bara för att vissa aktörer vill tjäna pengar på våra barns skolgång?

Skolägarna menar att detta främst gäller barn i utsatta områden, och att dessa barn snarare behöver hårdare tag än omsorg, kärlek och respekt. Men är det verkligen ett sådant samhälle vi vill ha? Ett samhälle där vissa barn får växa upp med trygghet i skolan, medan andra isoleras och bestraffas? För att de har en annan kulturell bakgrund än majoriteten?

Och är detta ens förenligt med FN:s barnkonvention, som är svensk lag!

Bildkälla: Unsplash.com

April 5, 2026 0 kommentarer
PsykologiSociologiUncategorized

Utskällning leder till psykisk ohälsa hos barn

av Azita Miakhel March 13, 2023
4 minuter läs

För tre år sedan när min son var fem år, minns jag en händelse som gjorde att jag lärde mig en läxa för livet.

Jag kommer ihåg att sonen hade gjort någonting (minns inte riktigt vad) som jag hade blivit arg över.

Jag minns att jag tillrättavisade min pojke och skällde på honom. Min utskällning gjorde sonen jätteledsen och han grät en lång stund den dagen.

Det var hjärtskärande att se på mitt barn gråta och bli ledsen. Kort efter bad jag om ursäkt för min utskällning och jag lovade mig själv den dagen att aldrig mer höja rösten åt honom.

Ett löfte som jag har hållit i över tre år nu. Emellanåt när jag frågar sonen om jag är en snäll mamma till honom, händer det ibland (bara ibland) att han säger: “Du är snäll, men du skrek på mig en gång. Gör aldrig om det mamma”.

Varför ska vi undvika utskällningar?

Vad vi säger till våra barn (och ungdomar) och hur vi säger det, skapar deras inre röst, deras syn på dem själva och bildar deras identitet.

Jag skrev ett blogginlägg om utställningens negativa effekter för drygt ett år sedan, men känner att ämnet är så viktigt att det är värd att skriva om det igen.

Vi bör satsa på att bygga upp mentalt starka barn så vi slipper reparera söndriga vuxna.

Vad är aggression?

Först låt mig berätta om vad aggression är för någonting för att sedan fördjupa mig i utskällningens negativa effekter.

När vi pratar om aggressivitet, tänker vi oftast på misshandel eller att skada någon fysiskt. Men att skrika på någon eller höja rösten i den grad som upplevs obehagligt, är också ett aggressivt beteende.

Psykologiskt beskrivs aggressivitet som en samling av beteenden som resulterar i fysisk eller psykisk skada gentemot sig själv eller en annan.

Jag ska inte gå in på vilken funktion ilska och aggression uppfyller, utan fokuserar främst på varför vi bör undvika utskällningar och skrikande när vi blir arga.

Tre sorters aggressivitet

Inom psykologin beskrivs tre sorter aggressivitet:

  • Fysisk och verbal aggressivitet (Reactive-expressive)
  • Fientlighet (Reactive-inexpressive)
  • Passiv aggressivitet – t ex att man förtalar någon, ger elaka kommentarer eller sprider rykten. (Proactive-relational aggression)

Att stå framför någon och skrika visar tydliga tecken på aggressivitet. Ett aggressivt beteende är skrämmande och traumatiserade för framförallt barn.

Så varför ska vi undvika utskällningar?

Att skrika på barn kan orsaka en mängd negativa effekter både på kort och lång sikt.

Skrik och utskällningar kan orsaka rädsla och ångest hos barnet. När en vuxen skriker på ett barn kan det skapa en känsla av hot och rädsla hos barnet.

Detta kan leda till att barnet känner sig otryggt och osäkert. Skrikande kan påverka barnets självkänsla negativt.

Om ett barn ständigt får utskällningar kan det leda till att barnet känner sig värdelöst och får känslor av nedvärdering och bristande tillit till sin egna förmåga.

Om ett barn upprepat utsätts för utskällningar kan barnet utveckla aggressivt beteende och bli mer benäget att skrika på andra.

Även relationen mellan barn och föräldrar kan drabbas av utskällningar. Att skrika på ett barn kan skapa en känsla av avstånd mellan barnet och föräldern. Det kan också leda till att barnet tappar förtroendet för föräldern.

Som vuxen skulle vi reagera djupt om någon skrek på oss, eller hur?.

Skrik på mig en gång, skriker jag tillbaka. Skrik på mig systematiskt under en längre period, blir jag tillbakadragen, rädd och full av ångest.

Detsamma gäller för barnen och ungdomarna.

Psykologiska effekter av utskällningar

Psykologiska konsekvenser av utskällningar och skrikande:

  • Ångest
  • Rädsla
  • Aggressivitet
  • Tillbakadragenhet
  • Försämrad självkänsla
  • Nedstämdhet
  • Depression
  • Stress
  • Oro
  • Problem att skapa relationer
  • Sömnproblem
  • Fobier

Det säger sig självt att: rädsla leder till ångest, ångest leder till sömnproblem, sömnproblem kan leda till nedstämdhet och depression och depression kan försvåra möjligheterna till att skapa sunda relationer.

Rädsla kan försvåra tilliten till andra människor då individen utvecklar misstänksamhet gentemot omgivningen.

Slutord

Vi tror att vi uppfostrar våra barn rätt så länge de inte tar fysisk skada, men de psykiska skadorna kan vara betydligt allvarligare och ta fäste i psyket livet ut.

Systematiska utskällningar och andra verbala kränkningar kan skada barns mentala hälsa och påverka hela barnets liv negativt.

Så varför skrika när vi kan låta bli? När vi höjer rösten, upprepar vi det vi redan har sagt – fast högre.

Varför tror vi att budskapet kommer fram bättre om vi skäller ut budskapet?

Barn är människor och de förtjänar exakt samma respekt som vuxna.

Att tappa tålamodet på grund av stress, kan hända oss alla, men vi får inte låta skrikande och utskällningar bli ett beteende inom oss.

Lektion om anknytning mellan barn och vuxna

Läs också: Barnens psykiska hälsa är alla vuxnas ansvar.


Foto: Solen Feyissa

March 13, 2023 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026

Älska din public Service som en...

December 17, 2025