Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

Azita blogg

SamhällskunskapSociologi

När ‘hora’ blir sista utvägen i en diskussion

av Azita Miakhel November 6, 2024
5 minuter läs

Igår blev jag kallad för “hora”.

Önskar jag kunde gå in på detaljer till varför:et, men jag väljer att låta bli. Och det skulle ärligt talat inte ens spela någon roll. Det som spelar roll är att “att” jag blev kallad för hora.

Jag kan bara berätta att det gjorde så ont att jag bestämde mig för att skriva ett blogginlägg om det.

En analys kanske inte hjälper när man blir verbalt kränkt, men kanske ökar denna text samhällets medvetenhet så vi kan bekämpa problemet med nedvärderande ord mot kvinnor.

Slutar det vid en viss ålder?

Igår var det fjärde gången jag blev kallad för hora, på knappt tre år. Av fyra olika män.

  1. Den gången då jag avvisade en elev från lektionen, och i korridoren ropade han högt och tydligt ordet.
  2. Den gången då den kriminella mannen hotade att våldta mig, för att jag var en “hora” i hans ögon – jag befann mig på hans territorium (gymmet).
  3. Den gången då den unga mannen, som jag bad vara tystare för att inte störa andra, viskade tyst ordet.
  4. Och den gången då den medelåldersmannen kallade mig det för att han tyckte att jag “slampade mig på nätet” när jag lade upp vardagsbilder.

Gemensamt för alla dessa? De är män.

När börjar man använda kränkande ord i syfte att utöva makt? Vad skulle sociologin säga?

Ju, att användningen av ordet “hora” som skällsord mot kvinnor har djupa strukturella rötter som kan kopplas till makt, kontroll och könsroller i samhället.

Pojkar börjar förstå ordet strax innan puberteten när de är på väg att bli könsmogna. I sammanhang där socialisering sker utifrån machonormer, stärks känslor av den egna övertaffligheten där flickor börjas ses som “kn*llbara” (ursäkta språket).

Flickor som använder ordet som skällsord mot andra flickor, lär sig att det är en effektiv metod att trycka ner andra flickor.

Nedan skriver jag några tankar kring varför det nedsättande ordet används mot just kvinnor.

Kontroll över kvinnors sexualitet

Historiskt sett har många länder och samhällen reglerat och kontrollerat kvinnors sexualitet på ett mer restriktivt sätt än mäns.

Då kvinnor kan bli gravida, förväntas de att avhålla sig från flera samlagspartners. Genom ord som “hora” får kvinnor som avviker från normer en negativ stämpel.

Ordet signalerar att kvinnors beteende inte följer samhällets förväntningar (verkliga eller påhittade).

Ordet ”hora” används därmed för att skambelägga kvinnor och understryker att samhället anser deras beteende som en avvikelse – alltså fel.

Patriarkala strukturer

Patriarkala strukturer har en viktig roll i hur ord som “hora” används. När man använder detta ord skapas en hierarki där män kan utöva makt över kvinnor genom språkliga medel.

Det fungerar som ett sätt att kontrollera kvinnors frihet genom att definiera och begränsa deras värde och sociala roller – särskilt om de bryter mot normer som traditionellt kopplats till “goda/bra kvinnor”

Stereotyper och inrotad misogyni

En stereotyp är en förenklad uppfattning om en viss grupp, ofta baserad på kön, etnicitet, ålder eller status. Stereotypa idéer är djupt rotade i samhället och påverkar hur vi ser och behandlar varandra.

Till exempel antas flickor ofta gilla rosa, vilket kan påverka hur produkter designas för dem. Stereotyper om kön visar uppfattningar om vad som är “kvinnligt” och “manligt,” men dessa kan variera mellan olika kulturer och förändras över tid.

Samhället har länge upprätthållit stereotyper där kvinnor delas in i “rena” och “orena,” “bra” och “dåliga” utifrån deras faktiska eller uppfattade beteenden.

Dessa stereotyper är starkt kopplade till ingrodd misogyni, där människor kan ta till sig idéerna utan att ifrågasätta och kritisera dem.

Här är en enklare version av texten:—Män (och ibland kvinnor) använder ord som “hora” för att minska kvinnors värde till deras sexualitet, ofta för att upprätthålla en ordning där mäns makt inte hotas.

Det finns makt i språket

Språket vi använder speglar och förstärker samhällets värderingar. I vissa grupper lär sig unga pojkar från en tidig ålder att använda ord som “hora och slampa” för att hävda sig eller uttrycka ilska, vilket förstärker negativa könsroller.

Sådant språk blir accepterat och normalt genom uppväxt och samhällets påverkan, vilket sedan leder till att orden tappar sin ursprungliga betydelse och istället blir sätt att nedvärdera kvinnor på.

Dessa uttryck förs vidare mellan generationer och blir en del av vardagsspråket, vilket gör det svårare att bryta mönstret.

Sociala hierarkier, maktspel och aggression

När män använder ord som “hora” är det ofta kopplat till en vilja att trycka ner eller skambelägga kvinnor och därigenom stärka sin egen status i en social hierarki. Typ: Din kropp går att betala för, men inte min.

Detta sker ofta i samband med känslor av osäkerhet eller hot mot deras egen position, och förolämpningen fungerar då som ett sätt att utöva makt, behålla kontroll och försvara sin egen självkänsla.

Social inlärningsteori

Albert Banduras berömda “Bobo-dockexperiment” visade hur barn lär sig aggressivt beteende genom att observera vuxna.

I experimentet fick barn se en vuxen antingen vara aggressiv, neutral, eller aggressiv även med skällsord mot en docka.

Barn som såg det aggressiva beteendet var betydligt mer benägna att själva vara aggressiva.

Social inlärningsteori förklarar detta genom två processer: direkt inlärning och modellinlärning. Direkt inlärning innebär att beteenden som får positiv respons upprepas, medan negativ respons avskräcker.

Modellinlärning innebär att vi härmar andras handlingar, särskilt vuxnas.

När barn hör vuxna använda ord som ”hora” ser de detta som acceptabelt, vilket kan göra att dessa kränkande ord och beteenden förs vidare.

Som Carl Jung uttryckte: “Barn växer upp och blir den du är, inte den du vill att de ska bli.” Barn som får se respekt och omtanke speglar ofta detta i sina egna beteenden.

Vuxna måste därför vara förebilder som visar respekt och kärlek, vilket i längden kan minska användandet av kränkande ord och aggressiva handlingar i samhället.

Slutord

För varje gång jag har blivit kallad för ”hora” har en del av min identitet dött. Från att vara en kvinna som dagligen jobbar med undervisning och utbildning, blir jag helt plötsligt en potentiell handelsvara när ordet ”hora” används.

Som avsultning ska jag bara skriva att enda anledningen till att horor finns, är för att män är villiga att betala för kvinnors kroppar i syfte att tillfredsställa sina sexuella behov.

Och här är vi tillbaka till makt och maktutövning, men jag orkar inte skriva om det igen.


November 6, 2024 0 kommentarer
Dikter

Människa, Varför?

av Azita Miakhel July 15, 2024
1 minuter läs

Människa,
du kamrat,
du vän,
du älskare,
du fiende,
du livsgivare.

Du ger hopp, kärlek, beskydd, råd och vink.
Du slåss för medmänsklighet, fred och frihet.

Människa,
varför är du full av hat, avund och agg?
Varför utplånar du liv och hopp?
Varför dödar du, sårar du, åsamkar smärta?

Människa,
du kom till världen ensam,
precis som jag, som han, som hon, som hen.
Varför lyssnar du när de ber dig att göra ont?
Varför låter du dem övertyga dig om att deras resa är den enda rätta?

Ser du inte att de utnyttjar dig?
Märker du inte att du är en bricka i deras spel?
Hur kan du inte se att vägen till sinnesro är att hjälpa,
inte att skada?

Människa,
lägg handen på ditt hjärta.
Känner du hjärtslagen?
Är du glad att du är vid liv?

Jag känner mina hjärtslag också.
Jag, hon, han och hen,
alla är vi glada att vara vid liv.

En dag lämnar vi våra hem,
helt ensamma.

Så idag, människa, idag,
sträck fram en hand till den som inte förmår sig att gå.

July 15, 2024 0 kommentarer
Psykologi

När vuxna fryser ut – Freuds syn

av Azita Miakhel March 29, 2023
6 minuter läs

Blogginlägget “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på” var bland de första inläggen jag skrev. 

Artikeln är också den mest lästa sedan jag startade frokenazita.com. När jag tittar över statistik för mina dagliga besökare ligger “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på” alltid på topp.

Dock var det inte lätt beslut att skriva det inlägget. Jag minns känslan av ambivalens där jag inte kunde bestämma mig om jag skulle klicka på “Publicera inlägg” eller inte. 

Vuxenmobbning  pratades det inte mycket om för drygt ett år sedan. Det var ett känsligt ämne … du vet ett sådant ämne som får motparten att känna sig obekväm och få bråttom ut ur samtalsämnet.

Idag är jag oerhört tacksam över faktumet att medier och samhället i stort uppmärksammar psykisk ohälsa som förekommer i samband med dålig arbetsmiljö där utfrysning förekommer. 

Sjukdom av jobbet tar fler liv än olycksfallen

Aftonbladet publicerade en rapport som lyfte resultatet av forskning inom arbetsmiljön där det uppmärksammades att omkring 3 000 liv förkortas varje år på grund av sjukdomar orsakade av bristande arbetsmiljö.

Enligt rapporten publicerad i Aftonbladet tyder studier på att det finns samband mellan arbetsbelastning och självmord. Jobbstress i form av höga krav och liten egenkontroll i arbetet ökar enligt artikeln risken för självmord eller självmordsförsök.

Rapporten belyser också att det finns samband mellan kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och självmord. 

Vad innebär kränkande särbehandling?

Så vad är kränkande särbehandling? Utifrån en Google sökning, fick jag svar på frågan: 

Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. 

Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.

Mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp. (Arbetsmiljöverket)

Vad skulle Sigmund Freud säga om grupper?

Tidigare har jag skrivit om gruppteorier utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv, men i detta inlägg ska jag göra ett försök att analysera utfrysning och mobbning bland vuxna med hjälp av det psykoanalytiska perspektivet.

Jag står som alltid för varför:et och du kan stå för lösningen. 

Sigmund Freud skulle påstå att utövandet av makt finns i vår libido. I Libidon finns det bl.a. aggressionsdriften, lusten, impulsen och njutningen. Libido är sexualitetens energikälla – dvs den vill känna njutning.

Människans libido älskar kontroll och makt och blir tillfredsställd när man kan visa vem det är som bestämmer. 

När en individ inte kan leva ut libidons lust genom att direkt kontrollera andra, går han/hon i en grupp och får utlopp för sin aggressionsdrift genom utfrysning och mobbning. 

Utfrysning är en strategi att avhumanisera en/flera personer genom att personen ställs utanför gruppens gemenskap och blir syndabocken som ska bära gruppens gemensamma ilska som har bildats av masspsykos i gruppen. 

Det blir liksom ett sätt för gruppens medlemmar att få aggressionsdriften tillfredsställd.

Låt mig berätta mer:

Det finns en njutning i att skada när vi blir arga

Det finns en njutning i att få utlopp för sin ilska och den njutningen finns i vår libido. Aggressionsdriften vill smälla till, slåss, skrika och att skada. 

Men det förbjudna begäret att skada någon som gör oss arga är skamligt och accepteras inte av omgivningen. Konflikten mellan aggressionsdriften (detet) och överjagets moralpredikan, gör att människor hittar andra (mildare?) sätt att få ut sin ilska – till exempel genom förskjutning/projicering. 

Vad som händer vid mobbning och utfrysning är att aggressionsdriftens impuls sublimeras till icke-våldsamt beteende – utfrysning och mobbning.

Låt mig förtydliga med ett exempel:

Du sitter bredvid en irriterande person som petar dig i armen gång på gång. Trots dina tillsägelser, slutar inte personen att peta dig i armen, så du tappar till slut humöret och nyper personens arm jättehårt. 

Aggressionsdriften får utlopp för sina önskningar och du tänker: “rätt åt honom/henne”.

Låt oss psykoanalysera utfrysning nu:

Du blir irriterad på en kollega av någon anledning. Personen petar inte dig på armen, men varje gång du ser honom/henne blir du irriterad. Han/hon finns liksom i “ditt territorium” (allting var bra innan han/hon kom).

Driften vill slå till kollegan, men skulle du göra det, får du stå för konsekvenserna.

Istället för att låta aggressionsdriften bli tillfredsställd genom fysiskt våld, väljer du ett “mildare” sätt att få ut den ilskan.

Du team bildar, ansluter dig i en grupp och tillsammans med andra gruppmedlemmar fryser du ut personen och mobbar honom/henne. Du ger inga fysiska skador, men njuter av att se personen må dåligt.

Typ: Varje gång du får kvitto på att personen du hatar blir ledsen, bubblar det av glädje i din libido.

Snälla blir snällare – elaka elakare

Medlemmarna i en grupp triggar oftast varandra. I en grupp kan det lätt uppstå en storm av negativa känslor gentemot en person  eller flera personer. 

Här kommer ett tydligare exempel: Om du tränar i en grupp på gymmet och varje medlem skriker “one more rep … komigen … ett till bara…” då finns det möjlighet för dig att pusha dig själv behind your limits. 

Testa nu att teambilda mot en enskild individ där varje medlem: trycker ner personen på sitt sätt, ger personen subtila signaler och gester, hånar och skrattar åt personen och visar med hela sitt väsen om att personen inte är välkommen in i sammanhanget.

Vad tror du att det kommer att hända hos personen? Läs om effekterna av mobbning här.

Enskild och i en grupp

Det psykoanalytiska perspektivets analys av grupper är vidare att medlemmar i en grupp drivs i stor utsträckning av sina omedvetna känslor och impulser. 

En enskild individ är medveten om sina tankar, önskningar och känslor (om dessa inte är undertryckta i det undermedvetna). 

Däremot när människor samlas in i grupper, förlorar de enskilda individerna kontakten med sina egna önskningar och känslor. 

Teorin påminner om tesen “Kollektivt medvetande” som både sociologen Émile Durkheim (1858-1917) och schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) myntade. 

Kollektivt medvetande är osynligt för den enskilda individen och kan tolkas som gruppens normer, värderingar och kultur. 

Destruktiva grupper

Psykoanalysen menar att i destruktiva grupper skapas det en sorts gruppanik eller gruppsykos (också kallad för masspsykos).

Förklaringen av masspsykos är ungefär: Masspsykos är när en grupp människor påverkas av rykten eller annat budskap som syftar till att få dem att agera på ett visst sätt och dra med sig andra i samma riktning.

När människor befinner sig i grupper, intensifieras känslorna lätt. Den källkritiska förmågan som enskilda individer har, minskas och ibland försvinner helt.

Enligt psykoanalysen är individen i en grupp knappt medveten om sin egen existens utan är hypnotiserad av massan. I destruktiva grupper kan även den sofistikerade bli barbarisk. 

Slutord

På samma sätt som negativa känslor i en grupp eskalerar, kan även positiva känslor intensifieras. Människor tillsammans kan åstadkomma det absolut bästa, bara dessa drivs av välvilja, kärlek och omtanke för varandra.

Är gruppens medlemmar redo att lämna ifrån sig önskan om rivalitet, osunda tävlingar och ta sitt ansvar att bearbeta sina olösta aggressionsproblem, kan mänskligheten gå framåt där villkorslös kärlek och omtanke om varandra leder oss rakt in i mirakel på jorden.


  • Källa teoretisk del boken: Group Psychology and the Analysis of the Ego
  • Analysen utifrån teorin är min egen.
  • Foto: Joshua Earle
March 29, 2023 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Älska din public Service som en...

December 17, 2025

Hat, hot, förtal och kränkningar

November 24, 2025