Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

Azitas psykologiblogg

Samhällskunskap

Kyrkovalet viktigt och du måste rösta

av Azita Miakhel June 18, 2025
4 minuter läs

Medan andra målar upp en bild av ett Sverige i fritt fall – där kriminaliteten sägs ha tagit över och invandringen får skulden – är det något annat som oroar mig på riktigt.

Det är att mörka krafter steg för steg leder oss mot ett auktoritärt system. Ett system som hotar våra rättigheter och som, när vi väl klivit över gränsen, kan vara mycket svårt att återvända från.
Jag har tidigare frågat mig själv – och er – hur vi hamnade här. Vad var det som hände? Hur kunde Sverigedemokraterna få så stort inflytande? Och varför ser vi på medan demokratins grundpelare monteras ner, bit för bit.

Svaret är enkelt och samtidigt skrämmande: inget hände över en natt. Mörka idéer smög sig in i våra institutioner, i medierna, i människors vardag – och började långsamt påverka hur vi ser på varandra.
Och det kommer inte att sluta här. Tro mig – deras mål är ett kallare Sverige, mer likt en amerikansk högernationalism, med drag av kontroll och intolerans.

Så hur stoppar vi den utvecklingen?
Vi gör det genom att vara en motkraft.
I ett samhälle där debattklimatet hårdnar, där klyftor växer och människor ställs mot varandra, behövs vi som tror på gemenskap, respekt och medmänsklighet mer än någonsin.
Och därför vill jag prata om något många kanske inte tänker på som politiskt viktigt: kyrkovalet.

En kamp om värderingar – inte bara om tro

Kyrkovalet avfärdas ofta som irrelevant. “Det rör ju bara kyrkan”, får man höra. Men det kunde inte vara mer fel. Svenska kyrkan är en av Sveriges största folkrörelser, med miljontals medlemmar. Det är en stor arbetsgivare, men framför allt en aktör som varje dag gör skillnad i människors liv – genom diakoni, sociala insatser, och närvaro i både glädje och sorg.

För oss socialdemokrater har det alltid varit självklart att stå upp för en öppen, demokratisk och inkluderande folkkyrka. En kyrka för alla, inte bara för några få. En kyrka som vilar på solidaritet, medmänsklighet och respekt för varje människas lika värde.
Men det finns krafter som vill något helt annat.

Högerextrema grupper försöker ta sig in i kyrkans beslutande organ. Deras mål? Att göra kyrkan till ett verktyg för sin nationalistiska agenda. De vill vrida kyrkan bort från öppenhet, bort från mångfald … bort från kärleken till nästan.

Det här sker inte med stora rubriker. Det sker tyst, strategiskt – genom att placera sina kandidater i kyrkofullmäktige, stiftsstyrelser och kyrkomötet. Och det händer när vi andra stannar hemma och inte röstar.

Det handlar om mycket mer än tro

Kyrkovalet må verka smalt, men det handlar om våra värderingar. Om hur vi vill att samhället ska se ut. Om vilket budskap vi sänder till våra barn. Och det handlar om att skydda en institution som varje dag arbetar för att stötta barn, äldre, sjuka, ensamstående och nyanlända.

Kyrkan är, eller kan vara, ett hem för alla. Men om högerextrema krafter får inflytande kommer de göra skillnad på människor, även i Guds hus.

Vi formas av grupper och grupper formar samhället

Socialpsykologin lär oss att vi människor söker gemenskap. Vi vill känna tillhörighet, bli sedda och förstå vilka vi är. Institutioner som Svenska kyrkan erbjuder inte bara tro – de erbjuder sammanhang. Just därför blir de också måltavlor i tider av kris.

När människor känner oro eller upplever samhällsförändringar som hotfulla, ökar risken att vi söker oss till grupper med enkla svar och starka gränser. Det är precis där auktoritära krafter kliver in med löften om kontroll, hierarki och stabilitet.

Det är inte en slump att dessa krafter nu riktar sig mot kyrkan. De vet vilken makt den har. De vet att kyrkan bär värderingar och de vill byta ut dem.

Kyrkan som verktyg eller värdebärare?

Högerextrema vill ha en kyrka där jämställdhet ses som ett hot, där unga kvinnor uppmanas till underkastelse snarare än självständighet, och där tradition används som mur i stället för bro. Där “vi och de” ersätter det kristna budskapet om alla människors lika värde.

Det handlar inte om religion i första hand. Det handlar om vilken moral som får dominera samhället. Och den moralen har vi redan sett prov på. Vi vet vart den leder.

Därför måste vi rösta och engagera oss

Vi – troende eller ej – måste gå till valurnorna. Vi måste säkerställa att kyrkan fortsätter vara en solidarisk plats. En plats där kristna värderingar betyder medmänsklighet, inte kontroll. Öppenhet, inte främlingsfientlighet. Kärlek, inte hat.

Att rösta i kyrkovalet är att försvara demokratin, även där vi kanske minst anar att den hotas.
Det är att visa att vi inte tänker backa. Inte där. Inte någonstans.


Fotokälla: Unspalsh.com

* Till denna text har AI text-verktyg används för att korrigera textens grammatik och stavning

June 18, 2025 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Sommarångest och sommardepression

av Azita Miakhel June 18, 2023
9 minuter läs

Mentala påfrestningar under våren och sommaren

Få vill lyssna och läsa om sommarångest, då bilden av sommaren förknippas med förväntningar om en perfekt semester och önskan om att vara orealistisk glad.

Sommaren associeras med att äta glass i stora lass, bada i havet, jobba på solbrännan och att du sippar på din fina champagne.

Och så är målet att vi ska vara lyckliga. 

Man kan väl inte ha ångest eller vara ledsen när solen skiner? – Tänker vi.

Men tro det eller inte så finns det många människor som drabbas av ångest, nedstämdhet och depression under just sommarårstiden. 

Svaret på varför sommaren kan upplevas som mentalt påfrestande hos vissa, kan hittas antingen inom hjärnans biologiska system eller inom psykologin.  

Mitt mål med detta blogginlägg är att uppmärksamma de personerna som mår dåligt under sommaren, så att dessa förstår varför de inte förmår sig att vara glada när värmen och ljuset tar över.

När vi förstår bakgrunden till varför vi mår, beter oss eller reagerar som vi gör, kanske blir det lättare att hantera de negativa känslorna.

Ibland räcker det med att vi tar reda på orsakerna bakom varför vi påverkas negativt av olika omständigheter. Bara den förståelsen kan i en del fall hjälpa oss att må bättre.

Det händer också att vi genom informationen upptäcker att det behövs professionell hjälp för att ta oss ur ett psykologiskt tillstånd.

Psykologins förklaring av sommarångest

I blogginlägget “VÅRÅNGEST, VÅRDEPRESSION – SYMTOM OCH ORSAKER” skrev jag om Seasonal Affective Disorder (SAD) som kan översättas som: “Säsongsmässig affektiv störning”. SAD leder till ångest, nedstämdhet och depression som orsakas av årstidsväxlingar. 

Symtomen på SAD börjar vid samma tid och slutar vid samma tid varje år. 

Det depressiva tillståndet SAD påverkar individen framförallt under hösten och vintern, men kan drabba många även under våren och sommaren – antingen som depression eller som ångest och panikångestattacker. 

Varför SAD drabbar vissa kan bero på: 

  • Värme och ökad temperatur
  • Förväntningar på socialisering och att umgås med andra
  • Fear of missing out (FOMO)
  • Semesterstress
  • Ohanterade känslor av oro för att gå tillbaka till skolan eller jobbet efter sommaren.

Medicinsk förklaring till Seasonal Affective Disorder (SAD)

En av de medicinska förklaringarna till SAD är att kroppens biologiska klocka och signalsubstansen serotonin störs när årstider ändras. 

Serotonin är en neurotransmittor som är kopplad till regleringen av humöret. Brist på serotonin kan leda till nedstämdhet och depression.

Hormoner, särskilt melatonin, kan också påverka humöret under våren och sommaren.

Melatonin är viktigt för regleringen av vår sömncykel, den så kallade cirkadiska rytm. Obalans i melatoninproduktionen kan resultera i sömnproblem och sömnrubbningar.

Solstrålning hyllas ofta för sina positiva effekter på humöret, men det finns människor som kan uppleva ångest när de exponeras för för mycket sol.

Det vetenskapliga skälet till detta är att överdrivet solljus stänger av produktionen av melatonin.

Personer som lider av sommar-SAD kan uppleva svårigheter att få tillräckligt med sömn under sommaren. De varmare temperaturerna kan också öka ångest och irritabilitet hos personer med sommar-SAD.

När det blir ljusare under våren och sommaren blir hjärnan mer alert och det kan bli svårare att somna.

Trots att sömnbehovet är detsamma som tidigare, kan det ljusa ljuset lura hjärnan att tro att sömnen inte behövs lika mycket.

Vissa människor upplever ökad ångest och panikattacker under sommaren, vilket också kan vara relaterat till störd sömn och pressen att njuta av sommarmånaderna till fullo.

Symtom på sommarångest:

Symtomen på sommarångest och sommardepression kan vara individuellt, men nedan följer de vanligaste symtomen på SAD:

  • Kvarstående nedstämdhet
  • Låg självkänsla
  • Upplevelse av stress trots att man är ledig från jobbet eller skolan
  • Brist på motivation
  • Mindre socialt aktiv
  • Känsla av irritabilitet
  • Förlust av glädje i tidigare njutbara aktiviteter
  • Trötthet
  • Minskad aktivitet
  • Längre perioder av sömn (eller svårighet att sova alls)
  • Svårigheter att koncentrera sig.
  • Ökad aptit

En del gillar inte att svettas

Att tänka på överhettningssymptom som hög hjärtfrekvens, svettiga händer och andfåddhet kan också utlösa ångest och panikattacker.

Att svettas är allmänmänskligt, men trots det kan svettandet upplevas som ofräscht av många.

Okontrollerade svettningar i värmen kan skapa ångest hos många. Rädslan för att inte svettas kan göra att individen isolerar sig från andra människor.

Irritation och aggression under sommaren

Vädret påverkar vårt humör, temperament, beteende, handlingar och synsätt. Vädret kan även påverka människors personlighet.

Medan milda varma temperaturer kan vara behagliga kan extrem hetta få människor att bli aggressiva.

Enligt en studie publicerad i en artikel i “The Association for Psychological Science” framkommer det att det är mer sannolikt att människor blir irriterade och beter sig aggressivt, eller till och med våldsamt, när de utsätts för överdriven värme. 

Studiet i “The Association for Psychological Science” kom också fram till slutsatsen att i regioner med större fattigdom, utanförskap, segregation och social utsatthet var det vanligare med våldsbrott i varmare städer än i kyligare regioner. 

Värmen kan också få många att tappa tålamodet, bli impulsiva och ta farligare risker.

The Expectations vs. Reality Trap

Alla som har beställt kläder på nätet har nog upplevt att det perfekta plagget på bilden ser fantastiskt ut. När vi föreställer oss hur vi kommer att se ut i kläderna vi ser på en webbshop, ser vi fantastiska ut i vår fantasi.

Och så klickar vi på “genomför beställning”.

Men när vi väl får hem de beställda kläderna och provar dem hemma – kommer besvikelsen.

Vi ser inte alls ut som vi hade föreställt oss.

Sätt på returetiketten och returnera kläderna direkt.

På samma sätt som när vi beställer varor online har vi höga/orealistiska förväntningar på hur sommaren bör bli. Tyvärr kan våra utopiska förväntningar om sommaren leda oss rakt in i The Expectations vs. Reality Trap.

Att sova ut och vila ingår inte i våra sommarförväntningar, utan en perfekt sommarsemester ska fyllas med massor av (sociala-) aktiviteter och festande.

Förväntningar vs. verklighet

Förväntningar är den djupa tron att någonting som vi vill kommer definitivt att hända. När vi förväntar oss någonting, ställer vi in oss på att få våra förväntningar ska bli uppfyllda.

Att ha förväntningar, förhoppningar och visioner ger oss anledning till att vakna på morgonen. Vi ska därmed ha förväntningar på oss själva, på situationer och på människor.

Men när våra förväntningar inte uppfylls som vi hade tänkt oss kan vi få känslor av besvikelse, frustration och till och med ilska.

Här är några vanliga tecken på att du kan ha orealistiska-förväntningar:

  • Att förutse ett visst resultat.
  • Att ha en bild i ditt sinne av hur saker kommer att utvecklas.
  • Att försöka kontrollera processen.
  • Att försöka kontrollera människor.
  • Att ha en fast idé om vad du vill ha eller behöver från en situation.
  • Att bli irriterad/arg när du inte får din vilja fram.

Den idealiserade bilden kan vara förfalskad

Det är lätt att fastna i en förväntningsfälla när det gäller sommaren. Under hösten och vintern skapar vi ofta en idealiserad bild av hur vår sommar kommer att bli.

Vi tänker att vi kommer att vara 8 kilo lättare, få fräscht solbränna, ligga på en underbar strand i Spanien och njuta av smaskig bubbel.

Men när sommaren väl dyker upp, inser vi att vi inte har gått ner i vikt som vi hoppades, försöket att bli brun har resulterat i att vi blivit tomatröda och huden har blivit irriterad och vi har fått soleksem.

Och den dyra resan vi bokade uppfyller inte alls våra förväntningar.

Flyget kan vara försenat, maten på hotellet kanske inte är så bra som vi hade tänkt oss, och sängen på rummet kan vara obekväm och störa vår sömn under hela resan.

Förväntningar kan verkligen blinda oss till den grad att vi inte ser verkligheten som den är.

När våra förväntningar överträffar verkligheten, tenderar vi att inte uppskatta det vi redan har. Istället finner vi oss själva i att förvänta oss mer och jämföra det vi har med vad vi skulle kunna ha.

Fear of missing out (FOMO)

Jag har tidigare skrivit om Fear of missing out, vilket enklast betyder att känner att vi måste “hänga med”.

När solen skiner kanske känner du dig så trött att du vill bara ta en tupplur mitt på dagen, men samtidigt tänker du på vad grannen gör i den stunden.

Grannen kanske har picknick vid havet eller har hyrt en båt, medan du planerar på att sova.

Hallå liksom tråkmåns.

FOMO gör att du trots tröttheten och din kropps uppmaning på att vila, reser dig upp, packar picknick åt barnen, sätter dig i bilen och åker iväg.

Personligen tycker jag att en av de största anledningarna till psykisk ohälsa är den ständiga jämförelsen med andra.

Att ha livsmål för vår egen utveckling är nödvändigt för ett meningsfullt liv, men att ständigt sträva efter att få det som andra har, utan att uppskatta det vi själva har, för oss rakt in i mentala påfrestningar.

Lyssna därmed på mig och försök att inte vara en FOMO.

Var istället en “IDC I IMO” (I Dont Care If I Miss Out).

IDC I IMO har jag kommit på själv. Så varsågod låna den.

Slutord

Bästa läsare. Jag får inget betalt för att skriva mina inlägg. Mitt enda mål med bloggen är att uppmärksamma psykisk ohälsa i vardagen och hjälpa folk därute att förstå sina känslor, beteenden, tankar och handlingar.

Genom att uppmärksamma psykisk (o) hälsa är min förhoppning att vi hittat strategier för att hjälpa så många som möjligt.

Du som besöker bloggen ofta, dela gärna inläggen i sociala medier och/eller be vänner att besöka frokenazita.com.

Så länge jag vet att jag har läsare som får nytta av mina inlägg fortsätter jag skriva och dela med mig.

Psykisk ohälsa uppstår i vardagen och därmed behöver fler läsa om vardagens psykologi.

Genom att dela artiklarna med dina kontakter, hjälper vi tillsammans fler att lära sig psykologi på ett enklare sätt och kanske kan vi få våra släktingar, vänner och bekanta att söka professionell hjälp i god tid.

Statistiken över antalet självmord i Sverige för år 2022 är skrämmande hög. Jag fick magknip när jag läste den dystra rapporten.

Vi måste tillsammans hjälpas åt att hjälpa varandra.

Och du …

Vi kan inte bara vänta på att politiker på ett magiskt sätt löser alla problemen i världen.

Genom omtanke, kärlek, respekt och förståelse för andra, kan vi bli den positiva förändringen vi vill se i vår värld.

Spara därmed inte på uppmuntrande och kärleksfulla ord och fraser.

Visa de människorna i din omedelbara närhet att de är viktiga och att de spelar roll.

En kram, några varma ord och en fin gest kostar ingenting, men kan göra en annan person gladare.

June 18, 2023 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Vårångest, vårdepression – Symtom och orsaker

av Azita Miakhel April 6, 2023
5 minuter läs

Människans psyke är komplext. Händelser och situationer som borde vara lust-/glädjefyllda kan ge oss ångest eller leda till depression och annan psykisk ohälsa. 

Här skriver jag ett blogginlägg om vårångest och årstidsdepression. Du kanske tänker: “Vad säger du mannen?” Vilken vår? Det snöar ute!”, men optimist som jag är vet jag för säkert att våren kommer att dyka upp när som helst. 

Skämt å sido – det är många därute som blir ångestfyllda eller deprimerade på grund av årstidsskiftningar. Jag hoppas att detta blogginlägg ökar förståelsen för vår komplexitet och ökar acceptansen för oss själva och våra känslor.

Först definitionen av ångest.

Vad är ångest

Reaktion på ångest påminner om stressreaktionen kamp-eller-flykt där hjärnan skickar signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras och som påverkar hela kroppen.

Ångesten är kroppens sätt att signalera fara. Ibland är faran verklig och ibland finns faran i våra tankar och fantasier. 

Ångest räknas bland de psykosomatiska besvären. Psykosomatiskt innebär att fysiska symtom orsakas av mentala sinnestillstånd – till exempel att du tänker katastrof och blir illamående. 

Vid upplevd ångest höjs kroppens försvarsreaktion och beredskap. Alarmreaktionen (som signalerar fara) styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan, utan har till funktion att rädda oss från farliga situationer.

Förenklad skulle man kunna säga att det hjälper inte att vid ångest säga till dig själv: “Lugna ner dig … bli inte stressad … svettas inte …“.

Ångesten är ofarlig, men den kan kännas obehagligt. Om ångesten däremot inte hanteras rätt kan den leda till generaliserad ångestsyndrom (GAD) och panikångestattacker.

Läs om: Skillnaden mellan ånger och ångest

‍Seasonal Affective Disorder (SAD)

Seasonal Affective Disorder (SAD) kan översättas som “Säsongsmässig affektiv störning”och är en form av depression som är kopplad till årstidsväxlingar. Symtomen på SAD börjar vid samma tid och slutar vid samma tid varje år. 

Det depressiva tillståndet SAD påverkar individen framförallt under hösten och vintern, men kan drabba många även under våren och sommaren.

Vad som orsakar SAD är inte klarlagt, men det finns ett antal biologiska teorier som försöker förklara uppkomsten av tillståndet. 

En av de medicinska förklaringarna till SAD är att kroppens biologiska klocka och signalsubstansen serotonin störs när årstider ändras. Serotonin är kopplad till humörreglering och för lite av den kan leda till depression. 

Hormoner, särskilt melatonin, kan också bidra till humörförändringar på våren. Melatonin är viktig för regleringen av  våra sömncykler. Varje förändring i sömncykeln kan orsaka sömnproblem och trötthet. 

När det blir ljusare, blir hjärnan för pigg och får svårare att sova. Sömnbehovet är lika stort som innan, men ljuset lurar vår hjärna om att den inte behöver sin sömn lika mycket.

De vanligaste symptomen på SAD är:

  • Nedstämdhet
  • Brist på energi
  • Överdriven trötthet
  • Viktökning
  • Ökad aptit
  • Svårigheter att koncentrera sig
  • Minskad intresse för aktiviteter man normalt sett tycker om
  • Social isolering och ibland även ökad ångest. 

Graden av symtomen skiljer sig självfallet från person till person.

Människans ovilja till förändring

En av anledningarna till varför människor känner ångest eller blir deprimerande när våren kommer kan bero på hjärnans omställning. Vi människor kan lätt anpassa oss efter förändringar, men vi vill helst inte ge upp det som är bekvämt.

Under vinterhalvåret stänger vi dörren om oss och blir aningen osocial. Vinterkläder är mysiga och fluffiga, vilket gör att det inte märks om vi lägger på oss några extra kilon.

Vi softat framför TV:n, beklagar oss över kylan och mörkret och gosar i soffan med filten på. Det finns, under vintern, en gemensam förståelse för att vara lite osocial och en önskan om att vara för sig själv.

Att lämna det bekväma

Vi blir vana vid den årstiden vi befinner oss i, och skaffar oss rutiner och vanor som passar den årstiden. Sedan tycker vi inte om förändringar. Det är bra som det är.

Vi människor är biologiskt och tankemässigt programmerade för att ha olika reaktioner på förändringar. Varför vi är ovilliga att lämna vårt comfort-zone kan bero på följande:

  • Det finns trygghet i det bekväma. Här kan det handla om behovet av kontroll. Det som är bekant ger en känsla av trygghet.
  • Det okända skrämmer oss. Vi vill inte gärna ta risker. Vad ska det vara bra för?
  • Vi gör motstånd mot att ändra våra rutiner och vanor. Förändring kan innebära att våra rutiner och vanor behöver ändras, vilket kan bli jobbigt och obekvämt.

När en ny årstid kommer, har vi inget annat val än att acceptera förändringen. Vi tycker inte det är kul, vi blir ledsna och ångestfyllda, men vi har liksom inget val.

Vi måste hoppa in i det nya.

Vi stressar oss till glädje

Jag har märkt att när solen skiner brukar gymmet jag tränar på bli överfullt. Folk kämpar och kämpar. Men under snöiga aprildagar, brukar det bli tomt på gymmet.

Våren (och sommaren) kopplas ihop med förälskelse, bröllop, resor och beach-bodies. Förväntningarna för med sig stress då vi vill att det ska hända mängder med positiva saker och vi förväntar oss att våra drömmar ska bli verklighet.

Samtidigt känner vi av pressen att vara glada och lyckliga. När vi märker att no-way du kommer att gå ner femton kilo på två månader och få synliga magmuskler, blir vi ledsna och nedstämda.

Vad ska folk säga om mig nu då? (tänker vi)

Vi börjar hysteriskt dejta för att tvinga fram ett förhållande då det känns socialt oacceptabelt att gå runt och vara ensam under våren och sommaren.

Det finns våra egna krav på hur våren borde vara och vi lever med inbillningen om hur vi tror att andra vill att vi lever våra liv under våren och sommaren.

Personligen tycker jag att när vi stressar oss till glädje, blir vi istället besvikna och ledsna. Det gäller därmed att ha sina mål, motiv och visioner, men att ta varje dag som den kommer. 

Vi må ha våra livsplaner färdigskrivna, men det är i de spontana stunderna i livet som vi upplever den riktiga lyckan.  Vi kan planera våra liv, men vi kan inte tvinga fram att leva.

Lektion

Nedan länker jag till en lektion om psykisk ohälsa där jag förklarar vad ångest är.


Foto: Juan José Valencia Antía

April 6, 2023 0 kommentarer
PsykologiSociologiUncategorized

Utskällning leder till psykisk ohälsa hos barn

av Azita Miakhel March 13, 2023
4 minuter läs

För tre år sedan när min son var fem år, minns jag en händelse som gjorde att jag lärde mig en läxa för livet.

Jag kommer ihåg att sonen hade gjort någonting (minns inte riktigt vad) som jag hade blivit arg över.

Jag minns att jag tillrättavisade min pojke och skällde på honom. Min utskällning gjorde sonen jätteledsen och han grät en lång stund den dagen.

Det var hjärtskärande att se på mitt barn gråta och bli ledsen. Kort efter bad jag om ursäkt för min utskällning och jag lovade mig själv den dagen att aldrig mer höja rösten åt honom.

Ett löfte som jag har hållit i över tre år nu. Emellanåt när jag frågar sonen om jag är en snäll mamma till honom, händer det ibland (bara ibland) att han säger: “Du är snäll, men du skrek på mig en gång. Gör aldrig om det mamma”.

Varför ska vi undvika utskällningar?

Vad vi säger till våra barn (och ungdomar) och hur vi säger det, skapar deras inre röst, deras syn på dem själva och bildar deras identitet.

Jag skrev ett blogginlägg om utställningens negativa effekter för drygt ett år sedan, men känner att ämnet är så viktigt att det är värd att skriva om det igen.

Vi bör satsa på att bygga upp mentalt starka barn så vi slipper reparera söndriga vuxna.

Vad är aggression?

Först låt mig berätta om vad aggression är för någonting för att sedan fördjupa mig i utskällningens negativa effekter.

När vi pratar om aggressivitet, tänker vi oftast på misshandel eller att skada någon fysiskt. Men att skrika på någon eller höja rösten i den grad som upplevs obehagligt, är också ett aggressivt beteende.

Psykologiskt beskrivs aggressivitet som en samling av beteenden som resulterar i fysisk eller psykisk skada gentemot sig själv eller en annan.

Jag ska inte gå in på vilken funktion ilska och aggression uppfyller, utan fokuserar främst på varför vi bör undvika utskällningar och skrikande när vi blir arga.

Tre sorters aggressivitet

Inom psykologin beskrivs tre sorter aggressivitet:

  • Fysisk och verbal aggressivitet (Reactive-expressive)
  • Fientlighet (Reactive-inexpressive)
  • Passiv aggressivitet – t ex att man förtalar någon, ger elaka kommentarer eller sprider rykten. (Proactive-relational aggression)

Att stå framför någon och skrika visar tydliga tecken på aggressivitet. Ett aggressivt beteende är skrämmande och traumatiserade för framförallt barn.

Så varför ska vi undvika utskällningar?

Att skrika på barn kan orsaka en mängd negativa effekter både på kort och lång sikt.

Skrik och utskällningar kan orsaka rädsla och ångest hos barnet. När en vuxen skriker på ett barn kan det skapa en känsla av hot och rädsla hos barnet.

Detta kan leda till att barnet känner sig otryggt och osäkert. Skrikande kan påverka barnets självkänsla negativt.

Om ett barn ständigt får utskällningar kan det leda till att barnet känner sig värdelöst och får känslor av nedvärdering och bristande tillit till sin egna förmåga.

Om ett barn upprepat utsätts för utskällningar kan barnet utveckla aggressivt beteende och bli mer benäget att skrika på andra.

Även relationen mellan barn och föräldrar kan drabbas av utskällningar. Att skrika på ett barn kan skapa en känsla av avstånd mellan barnet och föräldern. Det kan också leda till att barnet tappar förtroendet för föräldern.

Som vuxen skulle vi reagera djupt om någon skrek på oss, eller hur?.

Skrik på mig en gång, skriker jag tillbaka. Skrik på mig systematiskt under en längre period, blir jag tillbakadragen, rädd och full av ångest.

Detsamma gäller för barnen och ungdomarna.

Psykologiska effekter av utskällningar

Psykologiska konsekvenser av utskällningar och skrikande:

  • Ångest
  • Rädsla
  • Aggressivitet
  • Tillbakadragenhet
  • Försämrad självkänsla
  • Nedstämdhet
  • Depression
  • Stress
  • Oro
  • Problem att skapa relationer
  • Sömnproblem
  • Fobier

Det säger sig självt att: rädsla leder till ångest, ångest leder till sömnproblem, sömnproblem kan leda till nedstämdhet och depression och depression kan försvåra möjligheterna till att skapa sunda relationer.

Rädsla kan försvåra tilliten till andra människor då individen utvecklar misstänksamhet gentemot omgivningen.

Slutord

Vi tror att vi uppfostrar våra barn rätt så länge de inte tar fysisk skada, men de psykiska skadorna kan vara betydligt allvarligare och ta fäste i psyket livet ut.

Systematiska utskällningar och andra verbala kränkningar kan skada barns mentala hälsa och påverka hela barnets liv negativt.

Så varför skrika när vi kan låta bli? När vi höjer rösten, upprepar vi det vi redan har sagt – fast högre.

Varför tror vi att budskapet kommer fram bättre om vi skäller ut budskapet?

Barn är människor och de förtjänar exakt samma respekt som vuxna.

Att tappa tålamodet på grund av stress, kan hända oss alla, men vi får inte låta skrikande och utskällningar bli ett beteende inom oss.

Lektion om anknytning mellan barn och vuxna

Läs också: Barnens psykiska hälsa är alla vuxnas ansvar.


Foto: Solen Feyissa

March 13, 2023 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Älska din public Service som en...

December 17, 2025

Hat, hot, förtal och kränkningar

November 24, 2025