Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

det kognitiva perspektivet

Psykologi

Våld är aldrig okej Will Smith

av Azita Miakhel April 2, 2022
3 minuter läs

Erkänner att jag först rättfärdigade Smiths agerande

När jag första gången såg klippet där Will Smith klappar till Chris Rock, tänke  jag: “Way to go Will. Bra jobbat”. Det kändes som en självklarhet att Will skulle “försvara” sin fru som inte uppskattade skämtet om håravfallet. 

Efter ett par dagar, ändrade jag åsikt i frågan helt (man får faktiskt ändra sin åsikt). Det berodde dels på djupare reflektion och dels på ett TV inslag där Chris Rocks uppväxt diskuterades. 

Chris Rock var mobbad som barn

Chris Rock har som barn blivit mobbad och sexuellt utnyttjad. Han har varit öppen med att hans självförtroende är stort när det gäller hans arbete, men att självkänslan är i botten. På grund av traumatiska upplevelser i barndomen har han svårt med tilliten till andra och han känner sig inte värdig att älskas.

Kognitiva schema och grundantaganden

Mobbning kan knäcka en person mentalt. Utgår vi från det kognitiva perspektivet i psykologi, finns det små lådor i vårt tänkande som vi föds med som kallas för kognitiva scheman. Kognitiva schema är en slags mentalstruktur som hjälper oss sortera bland  sinnesintryck, upplevelser och erfarenheter. 

Inne i kognitiva scheman, finns det våra grundantaganden. Dessa grundantaganden kan bli antingen friska eller dysfunktionella beroende på erfarenheternas karaktär i livet. 

Et exempel: När ett barn börjar skolan skapas det ett kognitivt schema om skolan i barns tänkande. Där placeras allt som har med skolan att göra. Om skolgången är bra, blir grundantagandet om skolan funktionell. 

Ett barn som däremot blir mobbad får ett dysfunktionellt grundantagande i kognitiva schemat om skolan. Barnet placerar alla negativa tankar och känslor i kognitiva schemat och får en negativ bild av skolan. 

Barn som blir mobbade får svårt att lita på andra människor och utvecklar ångest, rädsla och vill helst undvika att vara i skolan. Att lära sig nya saker blir svårt, då energin går åt att undvika förövarna och att vara på sin vakt. 

Senare i livet kan minsta tecken på utanförskap, utfrysning och kränkande behandling leda till känslor av obehag, nedvärdering och oro. 

Hjärnan är programmerad att svara på minnen (stimuli) och nya händelser kan väcka exakt samma tankar/känslor som när de inträffade.

Hur kommer Chris Rock att må efter det här?

Att Will Smith ger Chris Rock en örfil, kommer att ge Rock djupa psykologiska sår. En ny trauma till och med.

Det är inte helt omöjlig att jobbiga tankar/känslor från barndomen väcks till liv igen. 

Som barn blev Chris Rock mobbad när ingen tittade på. Nu blev han kränkt mitt framför ögonen på hela världen. En sådan upplevelse kan man inte enkelt lämna bakom sig.

Förövaren har egna problem att ta itu med (aggressionsproblem till exempel), men för offret kan slaget väcka mängder med negativa känslor från barndomen. 

Varför fortsatte han?

Jag undrade personligen hur Chris Rock kunde skämta om slaget och sedan fortsätta Oscarsgalan hela kvällen. 

En del säger att det visar på styrka att fortsätta utan att visa sig berörd, men jag är av en annan uppfattning: 

Individer som blir kränkta, mobbade eller utfrysta (som barn eller som vuxen), kan få orealistiska tankar om att de förtjänar det som händer. 

Parallellt tar jag ett annat exempel för att förtydliga vad jag menar: Kvinnor som blir misshandlade i sina förhållanden stannar kvar med  förövaren då de systematiska kränkningarna förstör offrets självtillit och de får känslan av att de förtjänar det som händer dem.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg, skam är en känsla som tar över hela personen där personen tänker “Jag är felet”. 

Trodde då Rock att han förtjänade att få stryk? Var det därför han skämtade och stannade kvar? Det kan bara han svara på.

Jag hoppas innerligt att Chris Rock bearbetar händelsen och inte lägger skulden på sig själv. 

Att skämta om andras medicinska tillstånd är inte så schysst, men att ta emot någons våld framför ögonen på hela världen måste vara fruktansvärt traumatiskt.

Jag hoppas också att Will Smith tar tag i sin aggressionsproblem och skaffar professionell hjälp.

April 2, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Varför mår vi dåligt? – Känslor är feedback

av Azita Miakhel January 1, 2022
3 minuter läs

Enligt psykologisk definition är en emotion en känsla som påverkar oss psykologiskt eller fysiologiskt. En emotion är med andra ord någonting som påverkar våra  tankar, beteenden och handlingar. Inom psykologin har det länge resonerats kring vad som kommer först: känsla, tanke, eller handling? Svaret på den frågan är lika komplext som när man frågar om det var hönan som kom först eller ägget. 

Nobody knows liksom.

För att förstå en känsla, behöver vi förstå tanken bakom känslan och handlingen som blir resultatet av det vi känner och tänker. Känslor per definition är ingenting annat än feedback. Känslor talar om för oss hur vi ska uppleva en situation. Ska jag bli rädd och undvika det som händer, eller ska jag stanna kvar?.

Känslor vill oss väl oavsett form, intensitet och flöde. Det finns psykologiska synsätt som menar att vi människor drivs av två grundläggande emotioner: rädsla och kärlek, men jag sparar diskussionen om detta till ett annat blogginlägg i framtiden, då det finns teorier om att vi har nio grundemotioner.

Nu när vi har bildat oss en uppfattning om vad en känsla är, låt oss försöka förklara varför vi mår dåligt och hur det kommer sig att två personer kan reagera helt olika på samma eller liknande företeelse. 

Inom det kognitiva perspektivet pratar man om termen: kognitiva scheman. I ditt tänkande finns det små lådor där du placerar känslor, upplevelser, tankar och erfarenheter. Det är dina kognitiva scheman som tolkar situationer, människor och upplevelser och bestämmer åt dig hur du ska känna, tänka och agera.

Är du till exempel uppvuxen med att våld är svaret på alla konflikter, använder du våld nästa gång du grälar med en person. Har du däremot lärt dig att oavsett hur oenig du är med en person, våld är aldrig svaret på en konflikt, tar du till förhandlingar istället (kanske svär du åt personens mamma, men använder inte knytnäven). 

Vad är det som får vissa att må dåligt?

Orsaken till att en del människor mår sämre än andra ligger oftast i de tolkningarna de gör utifrån sina kognitiva scheman, om man nu enbart utgår ifrån det kognitiva perspektivet.

Det som an få oss att må dåligt är vad vi prioriterar och anser vara viktiga för oss. Jag får förmodligen känslor av frustration om jag inte hinner träna på gymmet som jag hade planerat. Greta Thunberg får känslor av frustration om hennes möte med FN generalsekreteraren inte blir av. Intensiteten av frustrationen kan vara lika hos oss båda, men vi blir frustrerade på grund av helt olika anledningar och sammanhang.

Det som kan göra livet mer meningsfullt:

Att vara snäll gör livet värt att leva. Sträva därför efter att bli en snällare och mer empatisk person. Arbeta med att utveckla din moral och håll fast vid dina sunda värderingar. Bemöt andra med respekt, omtanke och kärlek.

Gör rätt prioriteringar. Allt negativt i din tillvaro förtjänar inte din tankekraft och energi. Fokusera på det som lyfter upp dig och får dig på bättre humör. Gör tid för din hobby och uppskatta de fina, snälla människorna i din närhet.

Våga visa dig sårbar. Ingen blir imponerad av en robot som alltid har ett falskt leende på läpparna och inte vågar visa känslor. Vi är alla människor och det som gör oss mänskliga är framförallt vår ödmjukhet. De människorna som kommer in i våra liv och stannar i våra tankar, är de som visade sårbarhet, var ärliga och genuina. Att vara givmild kostar ingenting, men kan förgylla någons tillvaro. Lycka är det när vi ger någon ett hopp, förverkligar någons dröm eller lyssnar empatisk på en annan människa.

Här avslutar jag blogginlägget och passar även på att önska ett gott nytt år. Läs gärna inlägget “Kan det bero på meningssökande?“

Nedan bifogar jag en lektion om det kognitiva perspektivet om du efter att ha läst blogginläggen blivit nyfiken på den kognitiva teorin.

January 1, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026