Tagg:

empati

Existentiell PsykologiPsykologi

Empatin finns i våra gener

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Först om emotionell intelligens

Emotionell intelligens är förmågan att förstå, organisera och använda sina känslor på ett positivt sätt för att underlätta förståelsen av andras känslor, tankar och beteenden.

En person med hög grad av emotionell intelligens har lättare att kommunicera, empatisera och förebygga konflikter. Modellen nedan visar på vad emotionell intelligens är och vilka delar den består av:

Eftersom jag tidigare har skrivit ett blogginlägg om emotionell intelligens, tänker jag inte skriva mer om den, utan här fokuserar jag på den empatiska förmågan som alla människor har, men som alla inte ger uttryck för.

Empati är inlevelseförmåga

Det engelska ordet “Empath” kan tolkas som en person med hög grad av empati. Engelskans empath beskriver en personlighetsegenskap med typiska drag så som känslighet, förmågan att kunna sätta sig i andra människors situation och se orsakerna bakom en handling även i svårare situationer.

Personer med hög grad av empati är oftast känslodrivna individer som kan känna av andras sinnesstämning, sinnesintryck och mående. En empath fångar upp andras känslor och därmed kan lättare än andra påverkas av negativitet och dålig stämning.

Skillnaden mellan empati och sympati

Empati är att gå i en annan persons skor, sätta sig in i en annan människas situation och se situationen utifrån hans/hennes ögon. Sympati däremot är en känslomässig samhörighet med en annan person till exempel att visa medlidande med andra (Läs mer här).

Två sorters empati

Inom psykologin diskuteras två former av empati: emotionell empati och kognitiv empati. Emotionell empati är vår förmåga att känna någon annans känslor. Genom att se på en annan persons kroppsspråk, röstläge och ansiktsuttryck, kan vi känna igen känslor som individen upplever. Om någon är stressad, ledsen, ångestfyllt.

Personer som vi håller av och som står oss nära, känner vi starkare “connection” med och kan lättare sätta oss in i deras känslor. Jag kan till exempel förstå att min son har haft en negativ upplevelse i skolan när han kommer hem och beter sig arg. 

Kognitiv empati är förmågan att se världen utifrån en annan persons perspektiv. Det betyder nödvändigtvis inte att vi håller med personen, utan det innebär att vi förstår orsaken bakom varför en person beter sig eller uttrycker sig på ett visst sätt. Den kognitiva empatin innebär vidare att reflektera över bakgrunden till en handling och söka förståelse för de eventuella orsakerna till beteendet eller handlingen.

Anta att du står i kön i matbutiken och en äldre dam startar en häftig diskussion med kassörskan om en matkupong som tydligen har gått ut. Ditt tålamod börjar avta och din kropp blir mer och mer irriterad. Du förstår inte varför “tanten” står där och bråkar om några kronor. 

Din emotionella empati kommer inte fram här, då du får svårt att relatera till den äldre damens känsloläge, men den kognitiva empatin kan titta ut genom försök till förståelse av hennes beteende. Den äldre damen kanske har det svårt ekonomiskt? Hon kanske inte har tillräcklig med pengar för att köpa varan i matbutiken? Hon kanske är ensam och frustrerad och den utgångna matkopungen blir som en sista droppe i bägaren för henne? 

Empati finns i våra gener

Experter inom biologisk psykologi menar att förmågan till empati finns inom människan. Vetenskapsmän har upptäckt “spegelneuroner” (Mirror neurons på engelska)  som aktiveras när en människa erfar en känsla eller ser den i någon annan. Tror man på denna teorin, innebär det att empatiförmågan finns inom oss och är en mänsklig egenskap.

Empati är inte att vara för snäll

Det jag undrar över som slutreflektion är: Om empatiförmågan finns i våra gener då har vi väl alla förmågan att känna empati?

Kan det vara så att de som ogillar, hatar, krigar och kränker, väljer att stänga av sin empatiförmåga?

Kan egoism och själviskhet vara inlärda tankemönster?

Personligen tror jag på att “kärleken kommer naturlig, men hat är inlärt“.

Forskning på spädbarn (i barnhem) har visat att bebisar som inte får fysisk närhet, kärlek och omtanke antingen dör eller blir sjuka.

Tänker att principen gäller även vuxna. Utan kärlek, omtanke, empati och närhet, blir vi svaga och (psykisk-/fysisk) sjuka.

Kärleken finns i våra gener och är livsviktig för vår existens och välmående. Den kostar ingenting men kan hela, utveckla och rädda liv.

Bli mer empatisk

Att ha empati får oss att känna större medkänsla och förståelse med andra människor. Den empatiska förmågan hjälper oss bibehålla goda, sunda relationer och väcker positiva känslor hos oss.

Empatiska tankar och handlingar skapar kedja av positiva känslor, tankar och beteenden.

När du väljer att inte reagera med ilska på en arg person, när du väljer att inte vara otrevlig tillbaka mot en person som beter sig otrevlig eller när du förstår att aggressivitet är en förskjutning (titta på videon om försvarsmekanismer), blir du mentalt starkare och stärker din empatiförmåga.

Om det låter svårt med att utveckla sin empatiförmåga, kan du alltid börja med ett enkelt steg: Att vara snäll.

Kolla på klippet nedan som ett bevis på att empatin är medfödd:

0 kommentarer
Psykologi

Våld är aldrig okej Will Smith

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Erkänner att jag först rättfärdigade Smiths agerande

När jag första gången såg klippet där Will Smith klappar till Chris Rock, tänke  jag: “Way to go Will. Bra jobbat”. Det kändes som en självklarhet att Will skulle “försvara” sin fru som inte uppskattade skämtet om håravfallet. 

Efter ett par dagar, ändrade jag åsikt i frågan helt (man får faktiskt ändra sin åsikt). Det berodde dels på djupare reflektion och dels på ett TV inslag där Chris Rocks uppväxt diskuterades. 

Chris Rock var mobbad som barn

Chris Rock har som barn blivit mobbad och sexuellt utnyttjad. Han har varit öppen med att hans självförtroende är stort när det gäller hans arbete, men att självkänslan är i botten. På grund av traumatiska upplevelser i barndomen har han svårt med tilliten till andra och han känner sig inte värdig att älskas.

Kognitiva schema och grundantaganden

Mobbning kan knäcka en person mentalt. Utgår vi från det kognitiva perspektivet i psykologi, finns det små lådor i vårt tänkande som vi föds med som kallas för kognitiva scheman. Kognitiva schema är en slags mentalstruktur som hjälper oss sortera bland  sinnesintryck, upplevelser och erfarenheter. 

Inne i kognitiva scheman, finns det våra grundantaganden. Dessa grundantaganden kan bli antingen friska eller dysfunktionella beroende på erfarenheternas karaktär i livet. 

Et exempel: När ett barn börjar skolan skapas det ett kognitivt schema om skolan i barns tänkande. Där placeras allt som har med skolan att göra. Om skolgången är bra, blir grundantagandet om skolan funktionell. 

Ett barn som däremot blir mobbad får ett dysfunktionellt grundantagande i kognitiva schemat om skolan. Barnet placerar alla negativa tankar och känslor i kognitiva schemat och får en negativ bild av skolan. 

Barn som blir mobbade får svårt att lita på andra människor och utvecklar ångest, rädsla och vill helst undvika att vara i skolan. Att lära sig nya saker blir svårt, då energin går åt att undvika förövarna och att vara på sin vakt. 

Senare i livet kan minsta tecken på utanförskap, utfrysning och kränkande behandling leda till känslor av obehag, nedvärdering och oro. 

Hjärnan är programmerad att svara på minnen (stimuli) och nya händelser kan väcka exakt samma tankar/känslor som när de inträffade.

Hur kommer Chris Rock att må efter det här?

Att Will Smith ger Chris Rock en örfil, kommer att ge Rock djupa psykologiska sår. En ny trauma till och med.

Det är inte helt omöjlig att jobbiga tankar/känslor från barndomen väcks till liv igen. 

Som barn blev Chris Rock mobbad när ingen tittade på. Nu blev han kränkt mitt framför ögonen på hela världen. En sådan upplevelse kan man inte enkelt lämna bakom sig.

Förövaren har egna problem att ta itu med (aggressionsproblem till exempel), men för offret kan slaget väcka mängder med negativa känslor från barndomen. 

Varför fortsatte han?

Jag undrade personligen hur Chris Rock kunde skämta om slaget och sedan fortsätta Oscarsgalan hela kvällen. 

En del säger att det visar på styrka att fortsätta utan att visa sig berörd, men jag är av en annan uppfattning: 

Individer som blir kränkta, mobbade eller utfrysta (som barn eller som vuxen), kan få orealistiska tankar om att de förtjänar det som händer. 

Parallellt tar jag ett annat exempel för att förtydliga vad jag menar: Kvinnor som blir misshandlade i sina förhållanden stannar kvar med  förövaren då de systematiska kränkningarna förstör offrets självtillit och de får känslan av att de förtjänar det som händer dem.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg, skam är en känsla som tar över hela personen där personen tänker “Jag är felet”. 

Trodde då Rock att han förtjänade att få stryk? Var det därför han skämtade och stannade kvar? Det kan bara han svara på.

Jag hoppas innerligt att Chris Rock bearbetar händelsen och inte lägger skulden på sig själv. 

Att skämta om andras medicinska tillstånd är inte så schysst, men att ta emot någons våld framför ögonen på hela världen måste vara fruktansvärt traumatiskt.

Jag hoppas också att Will Smith tar tag i sin aggressionsproblem och skaffar professionell hjälp.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Carl Roger – Självet och idealsjälvet

av Azita Miakhel
2 minuter läs

Tänkte ta en break från psykoanalysen och läsa humanistisk psykologi i ett par dagar. Personligen har jag inte varit särskilt intresserat av det humanistiska perspektivet inom psykologin, men i det senaste har jag kommit att uppskatta teorin alltmer. Kanske beror det på att humanismens uppmaning till villkorslös kärlek liknar det mesta jag har läst inom den existentialistiska psykologin?

Kan nog vara så.

Inom den humanistiska teorin är Carl Rogers ett känt namn. Rogers byggde sin teori på Abraham Maslows behovstrappa och skapade modeller för att förstå och förklara människans tankar, beteende och känslor. Rogers teori påminner vidare om det socialpsykologiska perspektivet som betonar vikten av individens sociala miljö och sunt samspel människor emellan.

Modellerna nedan är välkända inom det humanistiska perspektivet. Jag har använd originalversionen, men förenklad dessa en aning.

Enligt Rogers är alla människors motiv i livet att sträva efter självförverkligande. För att uppnå självförverkligande behövs det för individen att ha en stabil identitet, självet, och en strävan efter att bli bättre, idealsjälvet.

Självet liknar vår identitet. Vi vet vilka vi är och har en önskan om att utvecklas till det bättre – idealsjälvet. Om vi är långt ifrån idealbilden om oss, kan vi uppleva frustration och nedstämdhet. Vi är med andra ord inte nöjda med vårt liv och vill vara någon annanstans.

För att komma närmare idealsjälvet, behöver självet vara stark och självets styrka kommer från barndomens upplevelser och erfarenheter.

Humanismen menar att en människa utvecklas bäst genom: äkthet (öppenhet), accepterande (att bli villkorslöst sedd och bekräftad) och empati (att bli lyssnad på). Vi blir vårt bästa jag genom villkorslös kärlek.

Rogers ansåg att villkorslös kärlek är grunden för all form av personlig utveckling. Den villkorslösa kärleken är lika viktigt för människans utveckling som solljus och vatten är viktigt för växter. För att självet och idealsjälvet ska uppnå kongruens, behöver barn bli älskade utan några villkor.

Det är inte bara barn som behöver bli älskade utan några villkor, men också vuxna. Kärleken ska inte handla om receprocitet. Kärleken ska inte återgäldas, den ska upplevas, kännas och ges.

Rogers identifierade dessa egenskaper som bevis på mental hälsa:

1. Öppenhet gentemot erfarenheter: Man behöver acceptera både positiva och negativa emotioner. Negativa känslor förnekas inte, utan accepteras och bearbetas.

2. Existentialism: Vara i nuet med alla sina sinnen.

3. Lita på sina känslor: Vi får lita på att vi fattar rätt beslut i vårt liv. Det är okej att lita på sin intuition och inte bara förlita sig ständigt på logik och fakta.

4.Kreativitet: Ibland måste man ta vissa risker och/eller ändra perspektiv. Ingenting nytt händer om du alltid färdas i samma spår.

Det absolut bästa med det humanistiska perspektivet och Carl Rogers teori är konsten att lyssna empatiskt. I en stressad värld, hör vi ofta, men lyssnar tyvärr inte empatiskt.

Jag kommer i framtiden att skriva om vikten av empatiskt lyssnande.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Kärlekens dag och ångesten

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Traditioner är nödvändiga i människolivet. Vi behöver veta vad vi ska fira, hur länge och på vilket sätt. Traditioner skapas någonstans ifrån, fortlever och blir en del av våra liv. Traditioner åldras dessutom och ersätts med nya.

Jag har inget emot traditioner i sig, utan har en del emot tävlingen som en del traditioner innebär. Människor som är ensamma, människor som lider av nedstämdhet och ångest, mår sämre under traditionella högtider.

Alla dessa förväntningar som ställs på den enskilda individen på grund av sociala konstruktioner.

Här kom jag att tänka på gymnasietiden och “Alla hjärtans dag”. Jag minns att jag brukade få ångest när 14:e februari närmade sig. Valentine var en stor grej i vår skola. Det skickades röda rosor till elever och mellan elever på skolan.

De populära tjejerna brukade få många rosor skickade till sig. De gick sedan runt i skolan och visade upp sig …  Typ “Se på mig, jag är mer omtyckt än du”. Och man kände sig som en loser om bästa kompisen hade glömt skicka en ros till en. 

En tonåring som går i skolan en hel dag och känner att hon inte är lika omtyckt som de andra. Sorglig, men lika aktuellt då som nu. 

Drygt tjugo år efter min gymnasietid, kan kärlekens dag upplevas lika ångestfylld hos många. Nu har vi alla företagen också som passar på och säljer choklad, gosedjur och andra röda saker. Ett stort köpbehov har skapats och som konsument vill man inte vara utanför. 

Man vill ju inte vara en FoMo (Fear of missing out). En FoMo är en person som är utanför trenden. En sådan vill man ju inte vara!

Och, vad är det rätta sättet att fira alla hjärtans dag på? Jag läste ett inlägg på Facebook att även män ska få presenter idag då det inte är: “Internationella kvinnodagen”. Nu blev det ännu jobbigare. Jag som knappt kan köpa en present till mig själv. Beslutsångest liksom.

Alla dessa förväntningar (PUFF!). Som kvinna ska man sitta där och vänta på tolv röda rosor, romantisk middag, en dyr present, sötsaker (onyttigt) och ett mysigt gosedjur? Vilken press på den stackars partnern (om man nu har en sådan). 

Den som är singel kanske upplever annan sorts stress: Att hitta någon att fira Valentine med. Ska man då skynda sig in i en dejt, oavsett om det känns rätt eller fel, bara för att slippa vara ensam?

Några tips på att hantera Valentine ångesten:

  • Stäng av sociala medier. Du behöver inte jämföra dig med andra, varken idag eller någon annan dag.
  • Ta tillvara på dagen och gör något du mår bra av. Laga god mat hemma eller bara chilla i soffan. 
  • Håll dig till dina dagliga rutiner istället för att planera något “extraordinärt”.
  • Försök att inte ha för höga förväntningar på dagen. Det är en måndag och sedan råkar det vara alla hjärtans dag. Imorgon är 15:e februari och en tisdag.
  • Var extra snäll mot människor du möter; idag och alla andra dagar. Det finns inget kontrakt mellan kärleken och alla hjärtans dag. Kärleken existerar utanför tid och rum, i en annan dimension. Den kan upplevas varje minut och varje sekund. Den är inom oss.
  • Det är okej att älska någon på avstånd. All kärlek är fin. Var glad över att du har förmågan att känna kärlek för en annan människa.

Min plan för dagen är att pusha mig själv till att ta lite mer i marklyft på gymmet idag. Jag har aldrig varit en romantiker och lär inte bli det nu heller (lika bra att inse det). Jag har fått tips på hur jag kan träna upp styrkan så jag kan lyfta mer. Wish me luck så jag inte skadar mig.

Önskar dig en fin alla hjärtans dag vem du än är och var du än befinner dig.

0 kommentarer
Psykologi

Varför mår vi dåligt? – Känslor är feedback

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Enligt psykologisk definition är en emotion en känsla som påverkar oss psykologiskt eller fysiologiskt. En emotion är med andra ord någonting som påverkar våra  tankar, beteenden och handlingar. Inom psykologin har det länge resonerats kring vad som kommer först: känsla, tanke, eller handling? Svaret på den frågan är lika komplext som när man frågar om det var hönan som kom först eller ägget. 

Nobody knows liksom.

För att förstå en känsla, behöver vi förstå tanken bakom känslan och handlingen som blir resultatet av det vi känner och tänker. Känslor per definition är ingenting annat än feedback. Känslor talar om för oss hur vi ska uppleva en situation. Ska jag bli rädd och undvika det som händer, eller ska jag stanna kvar?.

Känslor vill oss väl oavsett form, intensitet och flöde. Det finns psykologiska synsätt som menar att vi människor drivs av två grundläggande emotioner: rädsla och kärlek, men jag sparar diskussionen om detta till ett annat blogginlägg i framtiden, då det finns teorier om att vi har nio grundemotioner.

Nu när vi har bildat oss en uppfattning om vad en känsla är, låt oss försöka förklara varför vi mår dåligt och hur det kommer sig att två personer kan reagera helt olika på samma eller liknande företeelse. 

Inom det kognitiva perspektivet pratar man om termen: kognitiva scheman. I ditt tänkande finns det små lådor där du placerar känslor, upplevelser, tankar och erfarenheter. Det är dina kognitiva scheman som tolkar situationer, människor och upplevelser och bestämmer åt dig hur du ska känna, tänka och agera.

Är du till exempel uppvuxen med att våld är svaret på alla konflikter, använder du våld nästa gång du grälar med en person. Har du däremot lärt dig att oavsett hur oenig du är med en person, våld är aldrig svaret på en konflikt, tar du till förhandlingar istället (kanske svär du åt personens mamma, men använder inte knytnäven). 

Vad är det som får vissa att må dåligt?

Orsaken till att en del människor mår sämre än andra ligger oftast i de tolkningarna de gör utifrån sina kognitiva scheman, om man nu enbart utgår ifrån det kognitiva perspektivet.

Det som an få oss att må dåligt är vad vi prioriterar och anser vara viktiga för oss. Jag får förmodligen känslor av frustration om jag inte hinner träna på gymmet som jag hade planerat. Greta Thunberg får känslor av frustration om hennes möte med FN generalsekreteraren inte blir av. Intensiteten av frustrationen kan vara lika hos oss båda, men vi blir frustrerade på grund av helt olika anledningar och sammanhang.

Det som kan göra livet mer meningsfullt:

Att vara snäll gör livet värt att leva. Sträva därför efter att bli en snällare och mer empatisk person. Arbeta med att utveckla din moral och håll fast vid dina sunda värderingar. Bemöt andra med respekt, omtanke och kärlek.

Gör rätt prioriteringar. Allt negativt i din tillvaro förtjänar inte din tankekraft och energi. Fokusera på det som lyfter upp dig och får dig på bättre humör. Gör tid för din hobby och uppskatta de fina, snälla människorna i din närhet.

Våga visa dig sårbar. Ingen blir imponerad av en robot som alltid har ett falskt leende på läpparna och inte vågar visa känslor. Vi är alla människor och det som gör oss mänskliga är framförallt vår ödmjukhet. De människorna som kommer in i våra liv och stannar i våra tankar, är de som visade sårbarhet, var ärliga och genuina. Att vara givmild kostar ingenting, men kan förgylla någons tillvaro. Lycka är det när vi ger någon ett hopp, förverkligar någons dröm eller lyssnar empatisk på en annan människa.

Här avslutar jag blogginlägget och passar även på att önska ett gott nytt år. Läs gärna inlägget “Kan det bero på meningssökande?“

Nedan bifogar jag en lektion om det kognitiva perspektivet om du efter att ha läst blogginläggen blivit nyfiken på den kognitiva teorin.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Emotionell intelligens – vad är det?

av Azita Miakhel
3 minuter läs

I takt med utvecklingen i världen, utvecklas också psykologin där nya teorier och begrepp skapas för att komplettera de klassiska psykologiska teorierna. Emotionell intelligens är ingen teori, utan ett sätt att beskriva våra grundläggande mänskliga egenskaper där empati, förståelse, motivation och social kompetens är huvudaktörer.

Emotionell intelligens är förmågan att känna igen sina egna känslor och humör och vara medveten om att ens egna känslor och humör kan påverka andra. Anta att du går förbi någon du arbetar med i korridoren och personen med hela sitt kroppsspråk skickar negativa vibbar (tittar sur och arg på dig), säger inte hej och precis när era blickar ska mötas, vänder personen ansiktet och passerar raskt förbi.

Du som var på gott humör innan, fylls plötsligt av obehagskänslor och börjar känna dig småledsen. Beroende på hur känslig du är som person, kan den enda händelsen sätta igång en kedja av negativa automatiska tankar hos dig. Personer med emotionell intelligens undviker att sprida negativitet runtomkring sig.

De vet att vi är sociala varelser och i stort behov av samarbete och gemenskap. Emotionell intelligenta människor har egna ambitioner och mål i livet och ser andra människor som tillgångar hellre än konkurrentobjekt.

Empati är förmågan att förstå andra människors känslor och en stor del av emotionell intelligens. Empati kan praktiseras eller vara passiv. Praktisera innebär att när vi träffar någon vi känner och ser honom/henne vara nedstämd, tar vi oss tid att stanna upp en stund och fråga hur personen mår och om personen vill ”prata om det”. Passiv empati är att underlätta för en person som har det lite svårt, genom att vänta med sina krav och måsten.

Emotionell intelligenta människor märker snabbt om de använder sig av förskjutning och projicering. Konkret innebär det att man inte skäller ut barnen därför att man hade en dålig dag på jobbet. Emotionell intelligenta människor tänker över sina känslor innan de agerar efter dem. Till exempel reflekterar en person med emotionell intelligens över sin egen självbild innan man beter sig elak mot någon annan.

Istället för att säga ”hennes klänning var för kort” tänker man för sig själv ”Är jag för osäker för att sätta på mig en sådan klänning som henne?”. Kan anledningen till att jag stör mig på personen bero på att jag är rädd för att förlora någonting själv (arbetsuppgifter, sämre lön, en potentiell partner)?.

Citatet “Haters are your biggest fans” tolkar jag som att de som hatar på dig, är de som innerst inne vill vara som du. Emotionell intelligenta personer kan lätt lokalisera negativa vibbar och känslor (både hos sig själva och andra) och de är inte rädda för att sätta gränser.

Emotionell intelligenta människor drivs av motivation. De hittar mening i vardagen och har egna mål med livet. När motivationen finns, finns det varken tid eller intresse hos emotionell intelligenta människor att ägna tid åt drama. De använder sin dyrbara tid på att göra roliga, viktiga och meningsfulla aktiviteter istället för att spendera tiden på att göra livet surt för andra.

Emotionell intelligenta människor kan uttrycka sina känslor och de är öppna för att lyssna in andras känslor. Emotionell intelligenta människor frågar till exempel inte vad problemet är och sedan blir de arga när de får ett ärligt svar. De utforskar sina känslor utifrån flera perspektiv innan de ger sig in i känslofyllda samtal och diskussioner.

Om du har dessa egenskaper, är du en av mina favoritpersoner. Om du upplever brist i delar av det jag skriver, kan du alltid träna upp din mentala förmåga till att bli mer emotionell intelligent. Jag rekommenderar böcker inom kognitiv beteendeterapi, positiv psykologi, individuell psykologi, motivationspsykologi och personlighetspsykologi.

Bilden nedan är lånad av den engelska modellen för emotionell intelligens som jag har omgjort och översatt till svenska.

0 kommentarer