Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

Existentialism

Existentiell PsykologiPsykologi

Kan det bero på meningssökande?

av Azita Miakhel October 8, 2022
3 minuter läs

Statistik må vara torr och tråkig, men siffror ger oss en bild av utvecklingen (positiv/negativ) i vårt samhälle. På Folkhälsomyndighetens hemsida går det att ta fram statistik om det mesta. Tittar man på statistiken för utvecklingen av psykisk ohälsa i Sverige, blir man orolig.

Förra året dog 2000 personer i Sverige på grund av alkohol. Vidare dog 1505 personer i självmord samma år (Läs inlägget SUICIDPREVENTION). Det är dystra siffror! Man får ont i magen av att läsa sådant.

Det finns många orsaker till psykisk ohälsa och jag ska inte ge mig in i ett okänt område, däremot vågar jag påstå att jakten på mening i livet, driver många människor till psykisk ohälsa.

Här ska jag skriva ett inlägg om meningen med livet utifrån stoikernas teorier samt ge några tips på böcker i ämnet som jag älskade att läsa.

För en del kanske blir det underhållande läsning. För andra kanske ger inlägget lite hopp om framtiden och visar ljuset utanför tunneln.

Vardagens psykologi

Modern psykologi där medveten närvaro och mindfulness är viktiga delar av, är djupt inspirerad av de gamla stoiska tänkarna bland andra Søren Kierkegaard. Stoisk psykologi fokuserar på här och nu och söker mening i vardagslivet.

Det finns flertal böcker skrivna på engelska om den stoiska psykologin: “The Psychology of Ego” och “Psychology of Stoicism” är två exempel. Vidare rekommenderar jag Victor Frankls böcker om meningen med livet: “Man’s Search for Meaning” och “Yes to life”.

Den stoiska psykologin handlar om de existentiella frågorna där det berättas om vardagens små och stora händelser som ger livet mening. 

Jag kommer att skriva flera inlägg (i framtiden) om den stoiska psykologin, men just nu sammanfattar jag kärnan av teorin för att ge en helhetsbild av hur den förklarar människans meningssökande med livet.

Den stoiska teorin (i likhet med Victor Frankls teori) menar att livet har svårigheter, men det gäller att växa trots svårigheterna.

Här är ett exempel: En boxare som får slag här och där under träningen och under sina matcher, slutar inte sin sport för att det gjorde ont. Han kommer tillbaka när smärtan är borta, bättre utrustad och bättre tränad.

Stoikerna menar att vi ska känna med hjärtat men ha logiken med oss i vårt beslutsfattande. Vi ska inte trycka undan våra negativa känslor, men inte heller vara fånge av våra tankar.

Vi ska känna igenom lugn och genom logik. Vi ska inte vara rädda för att må dåligt och vi ska inte sträva efter att vara lyckliga hela tiden.

Hur uppnår man lycka?

Den stoiska psykologin berättar om lycka som en triangel med tre viktiga delar: 

Lyckans triangel

  1. Medveten närvaro – Att vara närvarande i vardagen med alla sina sinnen.
  2. Bli bättre version av sig själv – Att sträva efter att få bättre självförtroende och bättre självkänsla. Fokusera inte på det du inte kan kontrollera utan på det du kan påverka.
  3. Ta ansvar – Att inte spela offer och skylla ifrån sig. Andra människor kan påverka vårt liv, men vi har trots allt en fri vilja.

För att lyckans triangel ska kunna fungera, behöver vi fölande fyra aspekter:

  • Visdom – Vi behöver lära oss nytt och inte leva på gamla meriter.
  • Att vara rättvisa – Vi behöver vara godhjärtade och rättvisa mot oss själva och mot andra.
  • Att vara modig – Att inte ge vika för svårigheter, utan våga möta problem för att kunna bli starkare.
  • Karaktär slår skönhet – Vi gillar personer som har självdisciplin och självkontroll och som är stabila. 

Stoikerna menar vidare att vi inte ska älta det förflutna . Att kämpa emot det som redan har hänt gör oss ilskna och arga. Vi får fokusera på det som står oss närmast och sluta kontrollera det som vi inte kan kontrollera.

Livet blir mer meningsfullt, enligt stoikerna, när vi visar tacksamhet för människor som finns i vårt liv. Vi ska inte ta för givet de som ger oss positiva vibbar och gör livet enklare att leva.

Search inside, Not outside, Not in luxury. 

Sammanfattningsvis: Var inte beroende av det materiella. Var generös och bjud på dig själv. Visa tacksamhet för allt som är bra och fungerar, gör fred med ditt förflutna och låt kärleken bli meningen med ditt liv.

October 8, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Girighet – människans habegär som aldrig slutar

av Azita Miakhel October 4, 2022
4 minuter läs

Jag kommer ihåg när jag var 16 år och pratade med en äldre granne om våra tvåårs planer (drömmar).

Grannen berättade att hon ville hitta en ekonomisk stabil pojkvän, skaffa körkort och bil, flytta från Värmland till Stockholm och köpa en insatslägenhet där. 

Och vad var då mina tvåårsplaner? Jag minns än idag grannens skratt när jag berättade för henne att “Jag vill köpa en mountain bike så jag slipper laga min gamla cykel var och varannan vecka”.

En sån som man kunde cykla snabb på och som också klarade av lite snö.

Kollektivtrafiken i Karlstad var seg de åren och det smidigaste sättet att ta sig till skolan var med cykel. Och min cykel var gammal och sliten.

Några drömmar om en rik pojkvän, bil och hus fanns inte hos mig. Och vadå drömma?

Jag visste mycket väl att jag skulle arbeta sommarlovet för att ha råd med att köpa min Mountain bike. 

Låt mig berätta om girighet 

Girighet är önskan om att ha mer än man behöver, inte för att få det lättare utan för ens egna själviska intressen.

Du har, men du vill ha mera, ännu mera och ännu mera – ett habegär som aldrig blir tillfredsställt.

Girighet kan gälla, ägodelar, makt, pengar, berömmelse, status, uppmärksamhet, sex och beundran. 

Girighet handlar också om Will to power, alltså önskan om kontroll, makt och inflytande.

Historiska och nuvarande tyranner har en sak gemensamt: maktgirighet!

Kosta vad det kostar (även människoliv) bara jag får bestämma – tänker/tänkte diktatorer.

Hur girighet utvecklas och när blir det ett problem?

Att vilja ha ett bättre liv är allmänmänskligt. Utan viljan till ett bättre liv skulle vi inte vara motiverade att gå upp på morgonen och gå till skolan/jobbet.

Vad vore livet utan drömmar och utan hopp?

Vi bör och ska sträva efter att utvecklas och förverkliga våra drömmar. Problem blir det när habegäret tar över vårt psyke och vi blir beroende av tanken på att få mer. 

Obsession liksom.

Girighet psykologiskt?

Du kanske inte trodde det, men girighet påverkar vår mentala hälsa negativt.

När ha-lusten blir en drivkraft och vi blir besatta av tanken på: “Om jag hade mer, skulle jag må bättre” får vi ångest och blir rastlösa.

Ångesten avtar inte därför att vår önskan om att ha mera är/blir oändlig.

Om du har sett ett avsnitt av Lyxfällan förstår du kanske vad jag vill komma fram till.  

Människor som skuldsätter sig själva för att kunna ha råd med att köpa dyra och ibland onödiga prylar för att imponera.

Imponera på vem liksom? I vilket syfte?

Skjut inte budbäraren, jag ställer bara frågorna.

Vad orsakar girighet?

Psykologin menar att barn som blir ignorerade av sina föräldrar, eller växer upp med ambivalenta, avvisande vårdare, kan i högre grad utveckla girighet. 

Dålig självkänsla resulterar i viljan att tävla och fylla sina “tom-luckor” med det materiella.

Önskan om att få det bästa, leder till jämförelse och/eller tävling.

Man vill ha erkännande och rikedom till all kostnad.

Även om vägen till framgång kan innebära att man trampar över människor, krossar hjärtan och sårar några.

Klättra på andras ryggar och inte ens höra om det gjorde ont när man trampade på deras själar.

Barn tar efter sina föräldrars beteenden

Låt mig berätta om ett fint minne.

Min son som är åtta år skulle på utflykt med sin klass. Läraren hade sagt att de kunde ta med sig pengar för att handla glass eller godis under utflykten.

Jag gav sonen en 200 kronorssedel och bad honom lämna tillbaka resten.

När jag hämtade sonen från skolan den dagen, frågade jag efter min växel.

Sonens svar på min fråga om pengarna blev: “Mamma det finns ingen växel. Mina kompisar hade inte med sig pengar så jag köpte godis till dem också”.

Lyckan av att få en pryl är kortvarig 

När vi shoppar frigör vår hjärna endorfiner och dopamin. Då elöningssytemet i hjärnan ger positiva känslor, fortsätter vi beteendet och strävar efter intensivare lyckorus (mer shopping liksom).

Att köpa en väska på HM gav dopaminkick när vi var i tonåren.

Vid medelåldern gäller det att köpa en Chanel om du vill känna samma lyckorus. 

Eller en Tesla…

Det är ganska märkligt att det som egentligen ger livet mening är gratis.

Kärleken kostar ingenting men är den största drivkraften i oss människor (Läs också inlägget om livets mening).

När vi förlorar någon, ingen diamant i världen kan få oss att känna mindre saknad. Diamantringen må ge en dopaminrus och en del glädje, men den ersätter inte en individ.

Slutord

Människans ha-begär avtar aldrig. Ju mer vi har, desto mer vill vi ha.

Har vi inte lika mycket som andra känner vi oss mindre värda. Det är som om vår identitet drabbas om vi inte har lika mycket som grannen.

Vi vill ha makt och pengar för att kunna känna njutning.

Sökandet efter makt och inflytande är utmattande och tröttar ut oss fysiskt och psykiskt. Läs mer om girighet på denna länk.

Titta gärna på det korta avsnittet av min favoritserie “Frasier”. Frasier blir deprimerad trots att han har blivit den mest framgångsrika psykiatern och radiorådgivaren och har vunnit priser.

October 4, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Livets mening sitter i huvudet

av Azita Miakhel June 26, 2022
4 minuter läs

Vi människor är mer lika än olika. Vi vill gärna tro att mina högskolepoäng gör mig mer speciell, eller att mina dyra prylar och högre social status gör mig till en mer eftertraktad person, men i grund och botten känner vi alla osäkerhet inför livet och dess utmaningar.

Vi söker efter mening i livet och frågar oss ofta:

  • Varför händer detta mig?
  • Vad kommer att hända härnäst?
  • När får jag min chans i livet?
  • Varför just jag känner såhär?

Det är helt okej att inte veta. Det är också okej att vara orolig för framtiden och det är okej att det emellanåt känns osäkert.

Jag har tidigare bloggat om Stoicitisk psykologi som är inspirerad av det filosofiska tänket om medveten närvaro. Modern psykologi, där mindfulness är en viktig del av, är djupt inspirerad av de gamla stoicistiska tänkarna; bland andra Kierkegaard och Seneca (i skrivande stund är jag småbesatt av Seneca).

Sökande efter mening

Jag kommer att skriva flera inlägg (i framtiden) om den stoicistiska psykologin, men just nu sammanfattar jag kärnan av teorin för att ge en helhetsbild av hur den förklarar människans meningssökande med livet.

Den stoicistiska teorin menar att livet har svårigheter, men det gäller att växa trots svårigheterna (läs inlägget om Kärlek och hopp).

Här är ett exempel: En boxare som får slag här och där under sina matcher, slutar inte sin sport för att det gjorde ont. Han kommer tillbaka när smärtan är borta, bättre utrustad och bättre tränad.

Ett eget exempel:

När jag började med styrketräning för sex år sedan, tränade jag för hård och fel, vilket gjorde att jag flera gånger skadade knä och rygg (tur att det inte blev allvarligare skador). Med tiden har jag lärt mig att använda lyftarbälte ta på mig knäskydd när jag lyfter och inte vara envis i att lyfta tyngre än min kropp klarar av.

Trots skadorna har en sak varit säker för mig: Att inte ge upp. Stoikerna menar att vi emellanåt faller, men om vi väljer att ligga kvar på marken eller resa oss upp och fortsätta matchen, hänger bara på oss själva – och det är bara att resa sig upp! ALLTID!

Hur ser lycka ut?

Vi har en tendens att sträva efter fullskalig lycka där vi har målat upp en perfekt bild av hur lycka ska se ut och kännas.

Många av oss definierar lycka som tillstånd som är bekymmersfritt där vi skrattar och har kul. Vi blandar ihop eufori, extas och glädje med lycka.

Lycka bör vara större än en bild

Men lycka är inte bara korta stunder av eufori och extas. Lycka är när vardagen fungerar utan psykosomatiska besvär och ångest. Lycka är när du är lugn i själen och vågar leva i stunden.

Den stoicistiska psykologin berättar om lycka som en triangel med tre viktiga delar: 

  • Medveten närvaro – Att vara närvarande i vardagen med alla sina sinnen.
  • Bli bättre version av sig själv – Att sträva efter att få bättre självförtroende och bättre självkänsla. Fokusera inte på det du inte kan kontrollera utan på det du kan påverka.
  • Ta ansvar – Att inte spela offer och skylla ifrån sig. Andra människor kan påverka vårt liv, men vi har trots allt en fri vilja.

För att lyckans triangel ska kunna fungera, behöver vi ha följande fyra aspekter:

  1. Visdom – Att lära oss nytt.
  2. Empati – Att vara snäll och förstående mot oss själva och mot andra.
  3. Mod – Att inte ge vika för svårigheter, utan våga möta problem.
  4. Karaktär – Vi gillar personer som har självdisciplin och självkontroll och som är stabila. 

Stoicismen menar vidare att vi inte ska älta det förflutna. Att kämpa mot det som redan har hänt gör oss ilskna och arga. Vi får fokusera på det som står oss närmast och sluta försöka kontrollera det som inte går att kontrollera.

Våga älska

Livet blir mer meningsfullt, enligt Stoikerna, när vi visar tacksamhet för människor som finns i vårt liv. Vi ska inte ta för givet de som ger oss positiva vibbar och gör livet enklare att leva. Vi bör vara omringade av människor som gör oss till bättre version av oss själva.

Stoikerna förespråkar karaktär där individen vänder inte kappan efter vinden utan vågar stå för sina visioner, principer, idéer och känslor. Att ena dagen visa kärlek och andra dagen visa sig kall är inget för Stoikerna.

Tyvärr händer det alltför ofta att människor ändrar sina grundläggande principer för att passa in i stundens krav.

Var den du är och stå för dina känslor. Lev som du lär och Walk The Talk.

Det hjälper inte att grubbla

Varje dag som passerar kommer inte tillbaka (jag vet att du vet det). Lär dig att leva i nuet och låt varje dag räknas in i livet. Varför påskynda livet för att vi är så ivriga över vad som kommer att hända i framtiden?

Våga älska människor, platser, konst och natur. Kärleken (trots att den emellanåt krossar våra hjärtan) ger livet mening. Läs mer om lycka på “Jakten på lycka gör oss olyckliga“.

Fördjupning – YouTube video om Stoicism

June 26, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Överanalyserande och falska förhoppningar

av Azita Miakhel June 23, 2022
3 minuter läs

Det började under pandemin

I juni har jag haft Fröken Azita bloggen i ett halvt år. Det var i slutet av december förra året som jag bestämde mig för att börja skriva. Jag minns att jag satt kvar i ett klassrum i skolan (efter min psykologilektion) och skrev det första blogginlägget.

När jag startade bloggen var det, minst sagt, en förvirrad period med Covidpandemin och osäkerheten inför framtiden.

Många av oss blev påverkade av Covid på ett eller annat sätt. Rutinerna rubbades och friheten som var en självklarhet blev begränsad. Saker som vi tidigare hade tagit för givet, var inte längre en självklarhet. Hela samhället blev tvunget att tänka om.

För min del innebar pandemin att ändra riktning i livet. Nu ville jag göra en insats. Jag hade tröttnat på att underhålla mitt Instagramkonto och ville göra någonting mer meningsfullt.

Jag valde då att nischa bloggen mot psykologi (som jag är utbildad i) och uppmärksamma psykisk hälsa/ohälsa. Genom mina inlägg ville/vill jag förklara små och stora tankar och känslor som kan leda till psykiska påfrestningar om vi inte tar tag i dessa och bearbetar dem i god tid.

Överanalyserande är ett problem

När jag tänker tillbaka på det senaste halvåret och det mesta jag har skrivit om får jag en slutsats: en av de största rötterna till mentalt påfrestning är överanalyserande.

När vi överanalyserar, tänker vi samma tanke om och om igen. Vi målar upp olika bilder i vårt psyke och blir alltmer avskärmade från verkligheten.

Gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut vid överanalyserande och vi hamnar i en bubbla. Hjärnan förbrukar en stor del av vår energi och en hjärna som hela tiden grubblar blir efter ett tag trött och matt.

Överanalyserandet kan sedan leda till isolering, minskad energinivå, ångest, insomnia och brist på motivation och intresse. Lever man för länge i det förflutna eller i ångesten inför framtiden, finns det också risk för nedstämdhet och depression.

Det blir inte alltid som vi tänker oss

När jag reflekterar över det senaste halvåret, tänker jag på hur onödig det var att lägga energi på att övertänka en del situationer och händelser.

  • Sådant som jag hoppades på, blev inte av.
  • Det jag var rädd för, hände inte.
  • Frågor jag ville ha svar på, är fortfarande obesvarade.
  • Och jag vet fortfarande inte vad som kommer att hända i framtiden.

Slutsatsen …

Det jag vill komma fram till är att vi lider djupare i våra tankar än i det verkliga livet. När vi ältar, överanalyserar och är kvar i det förflutna (eller oroar oss för framtiden), låter vi vardagen passera förbi.

Tiden är dyrbar. Tiden är ovärderlig. Tiden är livet som går förbi. Vi behöver värna om vår tid.

Överanalyserande är att vilja ha kvar en kontroll som vi egentligen inte kan ha. Det som är bortom vår kontrollförmåga får vi bara acceptera. Det som vi kan påverka, får vi fortsätta påverka.

Jag vet inte vad som kommer att hända imorgon, om en vecka eller efter sommaren, men jag vet att det jag bestämmer mig för att göra idag, kommer att spela roll för mitt liv i framtiden. Och det gäller dig också.

Livet är där vi är just nu.

“If you don’t want suffering in your life you have to get rid of all expectations. And expectations are nothing but future projections, so to get rid of expectations means to live in the present moment.”

Unknown

Läs gärna inlägget om lycka: LYCKANS TRIANGEL – STOICISTISK PSYKOLOGI

June 23, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Att be om ursäkt och mena det

av Azita Miakhel April 12, 2022
3 minuter läs

Konsten att be om ursäkt

En och annan gång i livet gör vi misstag och då vill vi be om ursäkt för att visa att vi inte menade att såra den andra personen. 

Att inte be om förlåtelse kan skada personliga och professionella relationer. Det kan också över tid leda till känslor av ilska, fientlighet och förbittring. 

En ärlig och effektiv ursäkt kommunicerar empati och förståelse. Den kan fördjupa en relation och göra den starkare.

Vissa konflikter är utvecklande, andra onödiga och (ursäkta språket) korkade. Oavsett vad vi tycker om konflikter, kommer vi att hamna i motsättning någon gång i livet. Vissa färre gånger och vissa fler gånger. 

Det är en fin gest att be om förlåtelse, särskild om vi vill behålla viktiga relationer. När du ber om ursäkt, tar du ansvar för din del av konflikten. Du behöver inte ansvara för den andres del, utan visar respekt för motpartens känslor.

Jag ska berätta om det som skapar irritation hos mig personligen: Så kallade Icke-ursäkter som kommer från folk som egentligen inte ångrar det de har gjort, utan de uttrycker ursäkt-liknande uttalanden som gör situationen värre och skapar negativa känslor hos den som har blivit sårad. Låt mig förklara mer.

‘I’m sorry you’re angry’ is NOT an apology.

– Lisa Lutz

Följande är olika former av icke-ursäkter:

  • Jag ber om ursäkt för att du känner såhär.
  • Jag ber om ursäkt för att du tolkar situationen på det sättet.
  • Jag ber om ursäkt … jag visste inte att du var överkänslig. 
  • Förlåt för att du missuppfattade mig.
  • Jag hade inte reagerat såhär om du…

Mina vänner, antingen be om ursäkt eller gör det inte. Att säga förlåt och inte mena det, skadar och infekterar relationen och skapar agg.

Nedan följer några tips på det rätta sättet att be om ursäkt: 

Vill du verkligen säga förlåt?

Var ärlig mot dig själv:

Vill du verkligen säga förlåt eller känner du dig tvungen att göra det? Är din ursäkt inte äkta, kommer den att kännas som obehag hos personen som ska ta emot den, så varför ljuga för sig själv och den andre?

Förklara, men rättfärdiga inte:

Berätta för personen varför du betedde dig som du gjorde, inte att ditt beteende beror på honom eller henne. Till exempel: “Jag var stressad och irriterad och menade inte att såra dig” och undvik: “Du gör mig så arg att jag …”.

Var empatisk när du ber om ursäkt: 

Anpassa kroppsspråket till rösten du använder och visa att du menar vad du säger. Att skrika ut “FÖRLÅT!!!” som ett trotsigt barn skapar ingen positiv stämning. Folk blir bara mer irriterade på sådana ursäkter.

Jag skulle personligen bli upprörd över ett sådant uttalande.

Lyssna:

Lyssna först på personen som du har sårat innan du börjar förklara dig. Vi vill gärna berätta vår syn på saken och blir oftast otåliga. Andas djupt, fokusera och lyssna noga. 

Användbara meningar:

Psykologiska tips för ett effektivare sätt att be om ursäkt:

  • “Vad tycker du jag ska göra för att gottgöra dig?”
  • “Jag önskar att jag kunde sagt/gjort annorlunda”.
  • “Önskar att jag kunde ta det tillbaka”
  • “Jag borde ha tagit hänsyn till dina känslor”

Försök att inte använda generaliseringar som: “Folk blir arga…” istället säg “Jag blev arg”. Låt också bli att säga (min favorit mening): “Shit happens” och säg istället: “Mitt fel!”.

Bara för att du ber om ursäkt, betyder det inte att du blir förlåten, men det ska vi inte ta upp här. Att säga förlåt visar bara på att vi är människor som kan göra misstag, men som också kan ångra sig och vill ändra beteende inför framtiden.

“Forgiveness does not change the past, but it does enlarge the future.”

April 12, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Meningen med livet – kärlek och hopp

av Azita Miakhel January 16, 2022
4 minuter läs

Idag läste jag klart boken “A Man’s Search for Meaning” som lämnade mig kvar med svårsmälta känslor. Boken handlar om Victor Frankls självbiografi i det tyska koncentrationslägret Auschwitz.

Berättelsen är omskakande och berör läsaren på djupet (måste erkänna att det fälldes några tårar här och där).

Bilden nedan har jag skapat som en sammanfattning av Victor Frankls teorier om meningssökande. Han förklarar meningen med livet i Logoterapi (hans terapimetod) som tre olika meningsbrunnar: att utöva en livsuppgift, att älska villkorslöst och att lida djärvt (förenklad att vara modig i svårigheter).

Frankl berättar i sin bok om sina erfarenheter i Auschwitz. Erfarenheterna gjorde att han utvecklade en egen terapimetod när han hade befriats från koncentrationslägret.

Boken handlar om Frankl där han observerar sig själv och sina medfångar som försöker hitta en mening med livet för att orka leva.

Som intresserad av existentiell psykologi, fastnade jag för delar av boken som jag tänkte berätta om nedan:

Frankl menar att människan är anpassningsbar. Vi vänjer oss vid situationer och omständigheter. Vi kan vänja oss vid ett liv i lyx, men likaså kan vi vänja oss vid ett liv i fattigdom och misär. Så länge vi har ett hopp om framtiden och upplever en mening med tillvaron, kan vi fortsätta leva trots svårigheterna i vår väg.

Han berättar att en del fångar klarade inte av ångesten och svårigheterna med att leva i lägret. Många gav upp och blev antingen sjuka och dog, eller så tog de livet av sig. De som överlevde var de fångar som kunde skoja mitt i lidandet och som vågade drömma om framtiden där de kunde leva i frihet (hopp!).

“Those who could find meaning or purpose in their suffering were the ones who also seemed better able to find the strength to go on”. 

Frankl menar att det som ger livet mening är kärlek och hopp. I koncentrationslägret tänker Frankl mycket på sin fru (som han inte vet lever eller är död) och fantiserar om henne dagligen. Varje dag sitter han en stund för sig själv och pratar med sin fru i fantasin. Han föreställer sig hur hon skrattar, rör på sig och svarar honom tillbaka.

Det som jag fastnade extra mycket för, är delen då Frankl berättar: Kärleken känner inte till tid och rum och finns i en djupare dimension än fysisk närhet.

Kärleken fungerar som en mening för oss och vi lever för de vi älskar. Hoppet om att träffa sin älskade igen får Frankl att kämpa igenom flera sjukdomar och svårigheter.

Det som håller honom vid liv är hoppet om frihet och att kunna krama om sin fru igen. Dagar då det är som jobbigast, spenderar han genom att föreställa sig att frun är bredvid honom och håller honom sällskap.

“Livet är som att vara hos tandläkaren. Man förväntar sig det värsta, men det värsta kan redan vara över”.

Victor Frankl

Frankl skriver att sökandet efter mening med livet är inte statiskt, utan dynamiskt. Livets mening förändras från dag till dag och från ena stunden till den andra. Idag kanske är det absolut viktigaste att få en befordran, men imorgon kan det handla om att bli frisk från en sjukdom.

Frankl skriver om tre saker som gör livet meningsfullt:

  1. Att ha/skaffa sig en livsuppgift – att uppleva meningsfullhet i sitt arbete.
  2. Upplevelser – att uppleva naturen, konsten eller kärleken till en annan människa.
  3. Att ändra sin inställning till lidandet – att växa med problem och svårigheter istället för att sträva efter avsaknaden av dessa.

Om jag sammanfattar mina tankar om Frankls teorier blir det följande:

  • Oro för framtiden kan göra oss ledsna och uppgivna.
  • Meningen med ditt liv behöver inte vara att tjäna miljoner eller bli världsberömd, utan ditt jobb som du går till varje morgon. Insatsen du gör dagligen är meningen med livet.
  • Att utöva en livsuppgift kan vara en viktig lektion som du ska hålla i. En utbildning som du ska gå eller en bok som väntar på att skrivas klart.
  • Håll hoppet vid liv genom att ge villkorslös kärlek till någon annan. Livet får mening när vi lever inte bara för oss själva utan också för andra.
  • Lev och lär igenom lidandet. Svårigheter i livet gör oss modiga. Var inte rädd för saker som skrämmer, känns främmande eller är utmanande.

“Lev som om du har fått en andra chans till livet”

Victor Frankl
January 16, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026