Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

existentiell filosofi

Existentiell PsykologiPsykologi

Det som bär oss – En resa genom Frankls mening

av Azita Miakhel December 1, 2024
4 minuter läs

Jag avslutade boken A Man’s Search for Meaning för andra gången, och den lämnar mig fortfarande lika berörd som första gången jag läste den. Victor Frankl berättar i denna självbiografiska skildring om sina erfarenheter i koncentrationslägret Auschwitz och hur dessa prövningar formade hans livssyn och ledde till utvecklingen av hans terapimetod, logoterapi.

Det är en djupt gripande bok som berör på alla plan – jag måste erkänna att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna vid flera tillfällen.

Boken kretsar kring en enkel men kraftfull idé: människans förmåga att hitta mening, även under de mest outhärdliga omständigheter.

Frankl observerar både sig själv och sina medfångar och beskriver hur de som kunde finna en mening eller ett syfte i sitt lidande oftast var de som överlevde. För några handlade denna mening om kärlek eller hoppet om en framtid, medan andra gav upp och förlorade viljan att leva.

Frankl betonar att människan är otroligt anpassningsbar. Han beskriver hur vi kan vänja oss vid såväl lyx som misär, så länge vi behåller hoppet om att livet har en mening. För vissa fångar var detta hopp deras livlina; de kunde skämta trots lidandet eller drömma om en framtid i frihet.

För andra blev ångesten övermäktig, vilket ledde till att de förlorade livsgnistan. Detta visar hur avgörande det är att vi har något att leva för, något som ger oss styrka att fortsätta även när allt verkar hopplöst.

En av de mest fängslande delarna i boken är Frankls tankar om kärlekens betydelse. Han beskriver hur han, mitt i det omänskliga lidandet, hittar styrka i sina fantasier om sin fru. Trots att han inte vet om hon lever eller är död, föreställer han sig dagligen att de samtalar, att hon ler och rör sig framför honom.

Denna kärlek, som Frankl beskriver som gränslös och bortom tid och rum, blir en källa till mening och hopp för honom. Han menar att kärlekens kraft är så stark att den existerar oberoende av fysisk närvaro – den är en djupare dimension som bär oss genom livets mörkaste stunder.

En annan viktig idé i boken är att livets mening inte är statisk utan förändras beroende på våra omständigheter. Vad som känns viktigt idag kanske inte är det imorgon. Frankl beskriver tre huvudsakliga sätt att finna mening i livet:

  1. Att ha en livsuppgift – att känna att det du gör har ett syfte och bidrar till något större.
  2. Upplevelser – att förundras över kärlek, naturens skönhet eller konsten.
  3. Att omfamna lidandet – att acceptera och växa av motgångar istället för att fly från dem.

När jag reflekterar över Frankls budskap slås jag av hur aktuellt det är. Idag är det så lätt att känna sig tyngd av framtiden, av pressen att prestera och uppnå något stort.

Men Frankl påminner oss om att meningen med livet inte behöver vara något storslaget. Den kan finnas i det lilla och vardagliga – i jobbet du går till varje morgon, i människorna du älskar, eller i det mod du visar när du möter motgångar.

Frankls ord ekar djupt inom mig:
“Lev som om du har fått en andra chans till livet.”

Den här meningen stannar kvar i mig. Den är en påminnelse om att vi alltid har makten att välja hur vi möter våra dagar, oavsett omständigheter. Livet ger oss inga garantier, men vi kan ändå hitta mening i det vi gör och i det vi delar med andra. Det är inte våra problem som definierar oss, utan hur vi förhåller oss till dem.

När jag läste boken för andra gången insåg jag något nytt. Jag tänkte på hur mycket vi jagar efter något stort, som om meningen med livet alltid måste vara en enorm prestation eller något världsomvälvande.

Men Frankl säger att meningen kan vara enkel. Den kan vara att finnas där för någon, att fullfölja ett ansvar eller att uppskatta ett ögonblick av glädje. Svårigheter är en del av livet, men de hjälper oss också att växa och hitta styrka.

Frankl skriver också om kärlek och hopp som två av de viktigaste källorna till mening. Det fastnar verkligen hos mig – tanken att kärlek inte behöver vara något som kräver tillbaka, utan kan vara villkorslös.

Att älska någon utan att försöka ändra dem eller kontrollera dem är något otroligt kraftfullt. Det är kärlek som inte känner några gränser, inte ens tid och rum, och den kan ge oss mening när allt annat känns hopplöst.

Boken är en påminnelse om att livet alltid bär på möjligheter till mening, om vi bara är öppna för att se dem. Det vi gör varje dag, de relationer vi bygger och det hopp vi håller vid liv – det är det som får oss att fortsätta framåt.

Svårigheter gör oss starkare, kärlek håller oss samman, och det vi gör, även det lilla, kan vara den mening vi söker.


Originaltexten: Meningen med livet – kärlek och hopp

Jag har använt AI-verktyg som hjälp för att korrigera textens grammatik

December 1, 2024 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Livets mening sitter i huvudet

av Azita Miakhel June 26, 2022
4 minuter läs

Vi människor är mer lika än olika. Vi vill gärna tro att mina högskolepoäng gör mig mer speciell, eller att mina dyra prylar och högre social status gör mig till en mer eftertraktad person, men i grund och botten känner vi alla osäkerhet inför livet och dess utmaningar.

Vi söker efter mening i livet och frågar oss ofta:

  • Varför händer detta mig?
  • Vad kommer att hända härnäst?
  • När får jag min chans i livet?
  • Varför just jag känner såhär?

Det är helt okej att inte veta. Det är också okej att vara orolig för framtiden och det är okej att det emellanåt känns osäkert.

Jag har tidigare bloggat om Stoicitisk psykologi som är inspirerad av det filosofiska tänket om medveten närvaro. Modern psykologi, där mindfulness är en viktig del av, är djupt inspirerad av de gamla stoicistiska tänkarna; bland andra Kierkegaard och Seneca (i skrivande stund är jag småbesatt av Seneca).

Sökande efter mening

Jag kommer att skriva flera inlägg (i framtiden) om den stoicistiska psykologin, men just nu sammanfattar jag kärnan av teorin för att ge en helhetsbild av hur den förklarar människans meningssökande med livet.

Den stoicistiska teorin menar att livet har svårigheter, men det gäller att växa trots svårigheterna (läs inlägget om Kärlek och hopp).

Här är ett exempel: En boxare som får slag här och där under sina matcher, slutar inte sin sport för att det gjorde ont. Han kommer tillbaka när smärtan är borta, bättre utrustad och bättre tränad.

Ett eget exempel:

När jag började med styrketräning för sex år sedan, tränade jag för hård och fel, vilket gjorde att jag flera gånger skadade knä och rygg (tur att det inte blev allvarligare skador). Med tiden har jag lärt mig att använda lyftarbälte ta på mig knäskydd när jag lyfter och inte vara envis i att lyfta tyngre än min kropp klarar av.

Trots skadorna har en sak varit säker för mig: Att inte ge upp. Stoikerna menar att vi emellanåt faller, men om vi väljer att ligga kvar på marken eller resa oss upp och fortsätta matchen, hänger bara på oss själva – och det är bara att resa sig upp! ALLTID!

Hur ser lycka ut?

Vi har en tendens att sträva efter fullskalig lycka där vi har målat upp en perfekt bild av hur lycka ska se ut och kännas.

Många av oss definierar lycka som tillstånd som är bekymmersfritt där vi skrattar och har kul. Vi blandar ihop eufori, extas och glädje med lycka.

Lycka bör vara större än en bild

Men lycka är inte bara korta stunder av eufori och extas. Lycka är när vardagen fungerar utan psykosomatiska besvär och ångest. Lycka är när du är lugn i själen och vågar leva i stunden.

Den stoicistiska psykologin berättar om lycka som en triangel med tre viktiga delar: 

  • Medveten närvaro – Att vara närvarande i vardagen med alla sina sinnen.
  • Bli bättre version av sig själv – Att sträva efter att få bättre självförtroende och bättre självkänsla. Fokusera inte på det du inte kan kontrollera utan på det du kan påverka.
  • Ta ansvar – Att inte spela offer och skylla ifrån sig. Andra människor kan påverka vårt liv, men vi har trots allt en fri vilja.

För att lyckans triangel ska kunna fungera, behöver vi ha följande fyra aspekter:

  1. Visdom – Att lära oss nytt.
  2. Empati – Att vara snäll och förstående mot oss själva och mot andra.
  3. Mod – Att inte ge vika för svårigheter, utan våga möta problem.
  4. Karaktär – Vi gillar personer som har självdisciplin och självkontroll och som är stabila. 

Stoicismen menar vidare att vi inte ska älta det förflutna. Att kämpa mot det som redan har hänt gör oss ilskna och arga. Vi får fokusera på det som står oss närmast och sluta försöka kontrollera det som inte går att kontrollera.

Våga älska

Livet blir mer meningsfullt, enligt Stoikerna, när vi visar tacksamhet för människor som finns i vårt liv. Vi ska inte ta för givet de som ger oss positiva vibbar och gör livet enklare att leva. Vi bör vara omringade av människor som gör oss till bättre version av oss själva.

Stoikerna förespråkar karaktär där individen vänder inte kappan efter vinden utan vågar stå för sina visioner, principer, idéer och känslor. Att ena dagen visa kärlek och andra dagen visa sig kall är inget för Stoikerna.

Tyvärr händer det alltför ofta att människor ändrar sina grundläggande principer för att passa in i stundens krav.

Var den du är och stå för dina känslor. Lev som du lär och Walk The Talk.

Det hjälper inte att grubbla

Varje dag som passerar kommer inte tillbaka (jag vet att du vet det). Lär dig att leva i nuet och låt varje dag räknas in i livet. Varför påskynda livet för att vi är så ivriga över vad som kommer att hända i framtiden?

Våga älska människor, platser, konst och natur. Kärleken (trots att den emellanåt krossar våra hjärtan) ger livet mening. Läs mer om lycka på “Jakten på lycka gör oss olyckliga“.

Fördjupning – YouTube video om Stoicism

June 26, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Överanalyserande och falska förhoppningar

av Azita Miakhel June 23, 2022
3 minuter läs

Det började under pandemin

I juni har jag haft Fröken Azita bloggen i ett halvt år. Det var i slutet av december förra året som jag bestämde mig för att börja skriva. Jag minns att jag satt kvar i ett klassrum i skolan (efter min psykologilektion) och skrev det första blogginlägget.

När jag startade bloggen var det, minst sagt, en förvirrad period med Covidpandemin och osäkerheten inför framtiden.

Många av oss blev påverkade av Covid på ett eller annat sätt. Rutinerna rubbades och friheten som var en självklarhet blev begränsad. Saker som vi tidigare hade tagit för givet, var inte längre en självklarhet. Hela samhället blev tvunget att tänka om.

För min del innebar pandemin att ändra riktning i livet. Nu ville jag göra en insats. Jag hade tröttnat på att underhålla mitt Instagramkonto och ville göra någonting mer meningsfullt.

Jag valde då att nischa bloggen mot psykologi (som jag är utbildad i) och uppmärksamma psykisk hälsa/ohälsa. Genom mina inlägg ville/vill jag förklara små och stora tankar och känslor som kan leda till psykiska påfrestningar om vi inte tar tag i dessa och bearbetar dem i god tid.

Överanalyserande är ett problem

När jag tänker tillbaka på det senaste halvåret och det mesta jag har skrivit om får jag en slutsats: en av de största rötterna till mentalt påfrestning är överanalyserande.

När vi överanalyserar, tänker vi samma tanke om och om igen. Vi målar upp olika bilder i vårt psyke och blir alltmer avskärmade från verkligheten.

Gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut vid överanalyserande och vi hamnar i en bubbla. Hjärnan förbrukar en stor del av vår energi och en hjärna som hela tiden grubblar blir efter ett tag trött och matt.

Överanalyserandet kan sedan leda till isolering, minskad energinivå, ångest, insomnia och brist på motivation och intresse. Lever man för länge i det förflutna eller i ångesten inför framtiden, finns det också risk för nedstämdhet och depression.

Det blir inte alltid som vi tänker oss

När jag reflekterar över det senaste halvåret, tänker jag på hur onödig det var att lägga energi på att övertänka en del situationer och händelser.

  • Sådant som jag hoppades på, blev inte av.
  • Det jag var rädd för, hände inte.
  • Frågor jag ville ha svar på, är fortfarande obesvarade.
  • Och jag vet fortfarande inte vad som kommer att hända i framtiden.

Slutsatsen …

Det jag vill komma fram till är att vi lider djupare i våra tankar än i det verkliga livet. När vi ältar, överanalyserar och är kvar i det förflutna (eller oroar oss för framtiden), låter vi vardagen passera förbi.

Tiden är dyrbar. Tiden är ovärderlig. Tiden är livet som går förbi. Vi behöver värna om vår tid.

Överanalyserande är att vilja ha kvar en kontroll som vi egentligen inte kan ha. Det som är bortom vår kontrollförmåga får vi bara acceptera. Det som vi kan påverka, får vi fortsätta påverka.

Jag vet inte vad som kommer att hända imorgon, om en vecka eller efter sommaren, men jag vet att det jag bestämmer mig för att göra idag, kommer att spela roll för mitt liv i framtiden. Och det gäller dig också.

Livet är där vi är just nu.

“If you don’t want suffering in your life you have to get rid of all expectations. And expectations are nothing but future projections, so to get rid of expectations means to live in the present moment.”

Unknown

Läs gärna inlägget om lycka: LYCKANS TRIANGEL – STOICISTISK PSYKOLOGI

June 23, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026