Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

existentiell psykologi

Existentiell PsykologiPsykologi

Det som bär oss – En resa genom Frankls mening

av Azita Miakhel December 1, 2024
4 minuter läs

Jag avslutade boken A Man’s Search for Meaning för andra gången, och den lämnar mig fortfarande lika berörd som första gången jag läste den. Victor Frankl berättar i denna självbiografiska skildring om sina erfarenheter i koncentrationslägret Auschwitz och hur dessa prövningar formade hans livssyn och ledde till utvecklingen av hans terapimetod, logoterapi.

Det är en djupt gripande bok som berör på alla plan – jag måste erkänna att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna vid flera tillfällen.

Boken kretsar kring en enkel men kraftfull idé: människans förmåga att hitta mening, även under de mest outhärdliga omständigheter.

Frankl observerar både sig själv och sina medfångar och beskriver hur de som kunde finna en mening eller ett syfte i sitt lidande oftast var de som överlevde. För några handlade denna mening om kärlek eller hoppet om en framtid, medan andra gav upp och förlorade viljan att leva.

Frankl betonar att människan är otroligt anpassningsbar. Han beskriver hur vi kan vänja oss vid såväl lyx som misär, så länge vi behåller hoppet om att livet har en mening. För vissa fångar var detta hopp deras livlina; de kunde skämta trots lidandet eller drömma om en framtid i frihet.

För andra blev ångesten övermäktig, vilket ledde till att de förlorade livsgnistan. Detta visar hur avgörande det är att vi har något att leva för, något som ger oss styrka att fortsätta även när allt verkar hopplöst.

En av de mest fängslande delarna i boken är Frankls tankar om kärlekens betydelse. Han beskriver hur han, mitt i det omänskliga lidandet, hittar styrka i sina fantasier om sin fru. Trots att han inte vet om hon lever eller är död, föreställer han sig dagligen att de samtalar, att hon ler och rör sig framför honom.

Denna kärlek, som Frankl beskriver som gränslös och bortom tid och rum, blir en källa till mening och hopp för honom. Han menar att kärlekens kraft är så stark att den existerar oberoende av fysisk närvaro – den är en djupare dimension som bär oss genom livets mörkaste stunder.

En annan viktig idé i boken är att livets mening inte är statisk utan förändras beroende på våra omständigheter. Vad som känns viktigt idag kanske inte är det imorgon. Frankl beskriver tre huvudsakliga sätt att finna mening i livet:

  1. Att ha en livsuppgift – att känna att det du gör har ett syfte och bidrar till något större.
  2. Upplevelser – att förundras över kärlek, naturens skönhet eller konsten.
  3. Att omfamna lidandet – att acceptera och växa av motgångar istället för att fly från dem.

När jag reflekterar över Frankls budskap slås jag av hur aktuellt det är. Idag är det så lätt att känna sig tyngd av framtiden, av pressen att prestera och uppnå något stort.

Men Frankl påminner oss om att meningen med livet inte behöver vara något storslaget. Den kan finnas i det lilla och vardagliga – i jobbet du går till varje morgon, i människorna du älskar, eller i det mod du visar när du möter motgångar.

Frankls ord ekar djupt inom mig:
“Lev som om du har fått en andra chans till livet.”

Den här meningen stannar kvar i mig. Den är en påminnelse om att vi alltid har makten att välja hur vi möter våra dagar, oavsett omständigheter. Livet ger oss inga garantier, men vi kan ändå hitta mening i det vi gör och i det vi delar med andra. Det är inte våra problem som definierar oss, utan hur vi förhåller oss till dem.

När jag läste boken för andra gången insåg jag något nytt. Jag tänkte på hur mycket vi jagar efter något stort, som om meningen med livet alltid måste vara en enorm prestation eller något världsomvälvande.

Men Frankl säger att meningen kan vara enkel. Den kan vara att finnas där för någon, att fullfölja ett ansvar eller att uppskatta ett ögonblick av glädje. Svårigheter är en del av livet, men de hjälper oss också att växa och hitta styrka.

Frankl skriver också om kärlek och hopp som två av de viktigaste källorna till mening. Det fastnar verkligen hos mig – tanken att kärlek inte behöver vara något som kräver tillbaka, utan kan vara villkorslös.

Att älska någon utan att försöka ändra dem eller kontrollera dem är något otroligt kraftfullt. Det är kärlek som inte känner några gränser, inte ens tid och rum, och den kan ge oss mening när allt annat känns hopplöst.

Boken är en påminnelse om att livet alltid bär på möjligheter till mening, om vi bara är öppna för att se dem. Det vi gör varje dag, de relationer vi bygger och det hopp vi håller vid liv – det är det som får oss att fortsätta framåt.

Svårigheter gör oss starkare, kärlek håller oss samman, och det vi gör, även det lilla, kan vara den mening vi söker.


Originaltexten: Meningen med livet – kärlek och hopp

Jag har använt AI-verktyg som hjälp för att korrigera textens grammatik

December 1, 2024 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Anhedonia – när likgiltighet tar över

av Azita Miakhel October 24, 2022
3 minuter läs

Anhedonia är ett tillstånd där individen upplever en oförmåga att känna lust och glädje. Vid anhedonia sjunker önskan om att delta i sociala aktiviteter och känslor av likgiltighet blir dominerande.

Anhedonia orsakas framförallt av depression men kan också uppkomma som en del av annan psykisk ohälsa. I en del fall har personer som har varit psykisk friska fått anhedonia utan någon särskild anledning.

Ett mysterium i sådana fall.

När en person drabbas av anhedonia slutar hon/han njuta av sina hobbies och/eller olika sociala sammanhang. Allt som var rolig innan, kan kännas som meningslöst och energikrävande.

Hos en del personer med anhedonia kan den euforiska känslan som uppstår vid förälskelse försvinna helt. Andra kan sluta njuta av samlag och annan fysisk kontakt.

En kram kan lämna personen frustrerad och ångestfylld, när en kram egentligen kan frigöra endorfiner och få oss känna värme och trygghet.

Det går att skilja mellan två typer av anhedonia:

1.Social anhedonia – när man inte vill umgås med andra människor.

2.Fysisk anhedonia – där man undviker fysisk kontakt då fysisk närhet kan upplevas ångestskapande och inte alls njutbart.

Anhedonia symtom:

  • Tillbakadragande från sociala aktiviteter
  • Oförmåga att känna lust kring aktiviteter som man tyckte var roliga innan.
  • Ingen lust till fysisk kontakt (samlag, närhet,kyssar,kramar)
  • Förlorat intresse för hobbies

Några exempel på hur anhedonia kan kännas:

Du älskade att träna, men känner ingen mening i att gå till gymmet längre.

Du älskade att läsa, men nu orkar du inte ens hålla i en bok.

Du älskade att träffa andra människor, men känner absolut ingen lust att umgås med någon.

Psykoanalytisk analys av anhedonia

Det finns flera psykologiska perspektiv som man kan analysera anhedonia utifrån och här ska jag bege mig på en analys utifrån Sigmund Freuds teori.

Besöker du bloggen ofta, vet du att jag älskar psykoanalysen och anser Freud vara psykologins Gud (och Jung anser jag vara profeten).

Låt oss prata libido:

Libido är njutningen, lusten och livsenergin. Libidot vill komma upp till ytan och leva ut sina lustar. Libidot finns i detet och där finns också impulsen, aggressionen och sexuallusten. En person som trycker undan sina drifter, sexuella impulser och önskan om att få nutning – och som har en dominerande överjag (samvete/moral) kan lättare hamna i depression och/eller få anhedonia.

Låt mig berätta mer:

De som blir skam-/skuldbelagda alltför hård, och som har levt under strikta regler (t ex religiösa övertygelser) kan få emotionella störningar och hamna i nedstämdhet. Ju oftare du får höra om att dina önskningar, drömmar, fantasier, lustar är fel fel fel, desto djupare trycker du undan lustfyllda känslor, dina drömmar och dina impulser.

Barn som uppfostras för strikt där deras impulsbeteende resulterar i bestraffning, kan få svårt att känna njutning – skulle Freud påstå.

När libidots önskningar vill komma upp till ytan, men förbjuds att göra det, skyddar försvarsmekanismen “sublimering” jaget till en början. Detta betyder att individen ägnar sig åt olika aktiviteter (som jobb eller hobbies) för att förneka detets begär.

Till en början funkar sublimeringen men efter ett tag hjälper det inte att förneka sina grundkänslor – då problemet egentligen är den undantryckta driftenergin som har hamnat i det undermedvetna.

Den kicken, glädjen man får av den sublimerade energin (så som att dränka sig i arbete eller sina hobbies) mattas så småningom av och individen hamnar i ett “likgiltigt” tillstånd. Orkar inget. Vill inget. Känner inget.

Som barn, när du kände lust, blev du skuldbelagd och bestraffad. Rädslan för att få uppleva känslor av skam – och ångesten över att bli bestraffad igen, gjorde att lustkänslorna trängdes bort till det undermedvetna.

Med andra ord: Anhedonia i vuxen ålder är en försvarsmekanism som egentligen censurerar detets drifter.

Det finns, som jag skrev ovan, många olika teorier som förklarar uppkomsten av anhedonia, men jag valde det psykoanalytiska perspektivet och skapade en egen teori utifrån den.

Titta gärna på genomgången om Sigmund Freuds teori där jag berättar om psykets uppdelning utifrån det psykoanalytiska perspektivet.

October 24, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Kan det bero på meningssökande?

av Azita Miakhel October 8, 2022
3 minuter läs

Statistik må vara torr och tråkig, men siffror ger oss en bild av utvecklingen (positiv/negativ) i vårt samhälle. På Folkhälsomyndighetens hemsida går det att ta fram statistik om det mesta. Tittar man på statistiken för utvecklingen av psykisk ohälsa i Sverige, blir man orolig.

Förra året dog 2000 personer i Sverige på grund av alkohol. Vidare dog 1505 personer i självmord samma år (Läs inlägget SUICIDPREVENTION). Det är dystra siffror! Man får ont i magen av att läsa sådant.

Det finns många orsaker till psykisk ohälsa och jag ska inte ge mig in i ett okänt område, däremot vågar jag påstå att jakten på mening i livet, driver många människor till psykisk ohälsa.

Här ska jag skriva ett inlägg om meningen med livet utifrån stoikernas teorier samt ge några tips på böcker i ämnet som jag älskade att läsa.

För en del kanske blir det underhållande läsning. För andra kanske ger inlägget lite hopp om framtiden och visar ljuset utanför tunneln.

Vardagens psykologi

Modern psykologi där medveten närvaro och mindfulness är viktiga delar av, är djupt inspirerad av de gamla stoiska tänkarna bland andra Søren Kierkegaard. Stoisk psykologi fokuserar på här och nu och söker mening i vardagslivet.

Det finns flertal böcker skrivna på engelska om den stoiska psykologin: “The Psychology of Ego” och “Psychology of Stoicism” är två exempel. Vidare rekommenderar jag Victor Frankls böcker om meningen med livet: “Man’s Search for Meaning” och “Yes to life”.

Den stoiska psykologin handlar om de existentiella frågorna där det berättas om vardagens små och stora händelser som ger livet mening. 

Jag kommer att skriva flera inlägg (i framtiden) om den stoiska psykologin, men just nu sammanfattar jag kärnan av teorin för att ge en helhetsbild av hur den förklarar människans meningssökande med livet.

Den stoiska teorin (i likhet med Victor Frankls teori) menar att livet har svårigheter, men det gäller att växa trots svårigheterna.

Här är ett exempel: En boxare som får slag här och där under träningen och under sina matcher, slutar inte sin sport för att det gjorde ont. Han kommer tillbaka när smärtan är borta, bättre utrustad och bättre tränad.

Stoikerna menar att vi ska känna med hjärtat men ha logiken med oss i vårt beslutsfattande. Vi ska inte trycka undan våra negativa känslor, men inte heller vara fånge av våra tankar.

Vi ska känna igenom lugn och genom logik. Vi ska inte vara rädda för att må dåligt och vi ska inte sträva efter att vara lyckliga hela tiden.

Hur uppnår man lycka?

Den stoiska psykologin berättar om lycka som en triangel med tre viktiga delar: 

Lyckans triangel

  1. Medveten närvaro – Att vara närvarande i vardagen med alla sina sinnen.
  2. Bli bättre version av sig själv – Att sträva efter att få bättre självförtroende och bättre självkänsla. Fokusera inte på det du inte kan kontrollera utan på det du kan påverka.
  3. Ta ansvar – Att inte spela offer och skylla ifrån sig. Andra människor kan påverka vårt liv, men vi har trots allt en fri vilja.

För att lyckans triangel ska kunna fungera, behöver vi fölande fyra aspekter:

  • Visdom – Vi behöver lära oss nytt och inte leva på gamla meriter.
  • Att vara rättvisa – Vi behöver vara godhjärtade och rättvisa mot oss själva och mot andra.
  • Att vara modig – Att inte ge vika för svårigheter, utan våga möta problem för att kunna bli starkare.
  • Karaktär slår skönhet – Vi gillar personer som har självdisciplin och självkontroll och som är stabila. 

Stoikerna menar vidare att vi inte ska älta det förflutna . Att kämpa emot det som redan har hänt gör oss ilskna och arga. Vi får fokusera på det som står oss närmast och sluta kontrollera det som vi inte kan kontrollera.

Livet blir mer meningsfullt, enligt stoikerna, när vi visar tacksamhet för människor som finns i vårt liv. Vi ska inte ta för givet de som ger oss positiva vibbar och gör livet enklare att leva.

Search inside, Not outside, Not in luxury. 

Sammanfattningsvis: Var inte beroende av det materiella. Var generös och bjud på dig själv. Visa tacksamhet för allt som är bra och fungerar, gör fred med ditt förflutna och låt kärleken bli meningen med ditt liv.

October 8, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Girighet – människans habegär som aldrig slutar

av Azita Miakhel October 4, 2022
4 minuter läs

Jag kommer ihåg när jag var 16 år och pratade med en äldre granne om våra tvåårs planer (drömmar).

Grannen berättade att hon ville hitta en ekonomisk stabil pojkvän, skaffa körkort och bil, flytta från Värmland till Stockholm och köpa en insatslägenhet där. 

Och vad var då mina tvåårsplaner? Jag minns än idag grannens skratt när jag berättade för henne att “Jag vill köpa en mountain bike så jag slipper laga min gamla cykel var och varannan vecka”.

En sån som man kunde cykla snabb på och som också klarade av lite snö.

Kollektivtrafiken i Karlstad var seg de åren och det smidigaste sättet att ta sig till skolan var med cykel. Och min cykel var gammal och sliten.

Några drömmar om en rik pojkvän, bil och hus fanns inte hos mig. Och vadå drömma?

Jag visste mycket väl att jag skulle arbeta sommarlovet för att ha råd med att köpa min Mountain bike. 

Låt mig berätta om girighet 

Girighet är önskan om att ha mer än man behöver, inte för att få det lättare utan för ens egna själviska intressen.

Du har, men du vill ha mera, ännu mera och ännu mera – ett habegär som aldrig blir tillfredsställt.

Girighet kan gälla, ägodelar, makt, pengar, berömmelse, status, uppmärksamhet, sex och beundran. 

Girighet handlar också om Will to power, alltså önskan om kontroll, makt och inflytande.

Historiska och nuvarande tyranner har en sak gemensamt: maktgirighet!

Kosta vad det kostar (även människoliv) bara jag får bestämma – tänker/tänkte diktatorer.

Hur girighet utvecklas och när blir det ett problem?

Att vilja ha ett bättre liv är allmänmänskligt. Utan viljan till ett bättre liv skulle vi inte vara motiverade att gå upp på morgonen och gå till skolan/jobbet.

Vad vore livet utan drömmar och utan hopp?

Vi bör och ska sträva efter att utvecklas och förverkliga våra drömmar. Problem blir det när habegäret tar över vårt psyke och vi blir beroende av tanken på att få mer. 

Obsession liksom.

Girighet psykologiskt?

Du kanske inte trodde det, men girighet påverkar vår mentala hälsa negativt.

När ha-lusten blir en drivkraft och vi blir besatta av tanken på: “Om jag hade mer, skulle jag må bättre” får vi ångest och blir rastlösa.

Ångesten avtar inte därför att vår önskan om att ha mera är/blir oändlig.

Om du har sett ett avsnitt av Lyxfällan förstår du kanske vad jag vill komma fram till.  

Människor som skuldsätter sig själva för att kunna ha råd med att köpa dyra och ibland onödiga prylar för att imponera.

Imponera på vem liksom? I vilket syfte?

Skjut inte budbäraren, jag ställer bara frågorna.

Vad orsakar girighet?

Psykologin menar att barn som blir ignorerade av sina föräldrar, eller växer upp med ambivalenta, avvisande vårdare, kan i högre grad utveckla girighet. 

Dålig självkänsla resulterar i viljan att tävla och fylla sina “tom-luckor” med det materiella.

Önskan om att få det bästa, leder till jämförelse och/eller tävling.

Man vill ha erkännande och rikedom till all kostnad.

Även om vägen till framgång kan innebära att man trampar över människor, krossar hjärtan och sårar några.

Klättra på andras ryggar och inte ens höra om det gjorde ont när man trampade på deras själar.

Barn tar efter sina föräldrars beteenden

Låt mig berätta om ett fint minne.

Min son som är åtta år skulle på utflykt med sin klass. Läraren hade sagt att de kunde ta med sig pengar för att handla glass eller godis under utflykten.

Jag gav sonen en 200 kronorssedel och bad honom lämna tillbaka resten.

När jag hämtade sonen från skolan den dagen, frågade jag efter min växel.

Sonens svar på min fråga om pengarna blev: “Mamma det finns ingen växel. Mina kompisar hade inte med sig pengar så jag köpte godis till dem också”.

Lyckan av att få en pryl är kortvarig 

När vi shoppar frigör vår hjärna endorfiner och dopamin. Då elöningssytemet i hjärnan ger positiva känslor, fortsätter vi beteendet och strävar efter intensivare lyckorus (mer shopping liksom).

Att köpa en väska på HM gav dopaminkick när vi var i tonåren.

Vid medelåldern gäller det att köpa en Chanel om du vill känna samma lyckorus. 

Eller en Tesla…

Det är ganska märkligt att det som egentligen ger livet mening är gratis.

Kärleken kostar ingenting men är den största drivkraften i oss människor (Läs också inlägget om livets mening).

När vi förlorar någon, ingen diamant i världen kan få oss att känna mindre saknad. Diamantringen må ge en dopaminrus och en del glädje, men den ersätter inte en individ.

Slutord

Människans ha-begär avtar aldrig. Ju mer vi har, desto mer vill vi ha.

Har vi inte lika mycket som andra känner vi oss mindre värda. Det är som om vår identitet drabbas om vi inte har lika mycket som grannen.

Vi vill ha makt och pengar för att kunna känna njutning.

Sökandet efter makt och inflytande är utmattande och tröttar ut oss fysiskt och psykiskt. Läs mer om girighet på denna länk.

Titta gärna på det korta avsnittet av min favoritserie “Frasier”. Frasier blir deprimerad trots att han har blivit den mest framgångsrika psykiatern och radiorådgivaren och har vunnit priser.

October 4, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Empatin finns i våra gener

av Azita Miakhel September 9, 2022
4 minuter läs

Först om emotionell intelligens

Emotionell intelligens är förmågan att förstå, organisera och använda sina känslor på ett positivt sätt för att underlätta förståelsen av andras känslor, tankar och beteenden.

En person med hög grad av emotionell intelligens har lättare att kommunicera, empatisera och förebygga konflikter. Modellen nedan visar på vad emotionell intelligens är och vilka delar den består av:

Eftersom jag tidigare har skrivit ett blogginlägg om emotionell intelligens, tänker jag inte skriva mer om den, utan här fokuserar jag på den empatiska förmågan som alla människor har, men som alla inte ger uttryck för.

Empati är inlevelseförmåga

Det engelska ordet “Empath” kan tolkas som en person med hög grad av empati. Engelskans empath beskriver en personlighetsegenskap med typiska drag så som känslighet, förmågan att kunna sätta sig i andra människors situation och se orsakerna bakom en handling även i svårare situationer.

Personer med hög grad av empati är oftast känslodrivna individer som kan känna av andras sinnesstämning, sinnesintryck och mående. En empath fångar upp andras känslor och därmed kan lättare än andra påverkas av negativitet och dålig stämning.

Skillnaden mellan empati och sympati

Empati är att gå i en annan persons skor, sätta sig in i en annan människas situation och se situationen utifrån hans/hennes ögon. Sympati däremot är en känslomässig samhörighet med en annan person till exempel att visa medlidande med andra (Läs mer här).

Två sorters empati

Inom psykologin diskuteras två former av empati: emotionell empati och kognitiv empati. Emotionell empati är vår förmåga att känna någon annans känslor. Genom att se på en annan persons kroppsspråk, röstläge och ansiktsuttryck, kan vi känna igen känslor som individen upplever. Om någon är stressad, ledsen, ångestfyllt.

Personer som vi håller av och som står oss nära, känner vi starkare “connection” med och kan lättare sätta oss in i deras känslor. Jag kan till exempel förstå att min son har haft en negativ upplevelse i skolan när han kommer hem och beter sig arg. 

Kognitiv empati är förmågan att se världen utifrån en annan persons perspektiv. Det betyder nödvändigtvis inte att vi håller med personen, utan det innebär att vi förstår orsaken bakom varför en person beter sig eller uttrycker sig på ett visst sätt. Den kognitiva empatin innebär vidare att reflektera över bakgrunden till en handling och söka förståelse för de eventuella orsakerna till beteendet eller handlingen.

Anta att du står i kön i matbutiken och en äldre dam startar en häftig diskussion med kassörskan om en matkupong som tydligen har gått ut. Ditt tålamod börjar avta och din kropp blir mer och mer irriterad. Du förstår inte varför “tanten” står där och bråkar om några kronor. 

Din emotionella empati kommer inte fram här, då du får svårt att relatera till den äldre damens känsloläge, men den kognitiva empatin kan titta ut genom försök till förståelse av hennes beteende. Den äldre damen kanske har det svårt ekonomiskt? Hon kanske inte har tillräcklig med pengar för att köpa varan i matbutiken? Hon kanske är ensam och frustrerad och den utgångna matkopungen blir som en sista droppe i bägaren för henne? 

Empati finns i våra gener

Experter inom biologisk psykologi menar att förmågan till empati finns inom människan. Vetenskapsmän har upptäckt “spegelneuroner” (Mirror neurons på engelska)  som aktiveras när en människa erfar en känsla eller ser den i någon annan. Tror man på denna teorin, innebär det att empatiförmågan finns inom oss och är en mänsklig egenskap.

Empati är inte att vara för snäll

Det jag undrar över som slutreflektion är: Om empatiförmågan finns i våra gener då har vi väl alla förmågan att känna empati?

Kan det vara så att de som ogillar, hatar, krigar och kränker, väljer att stänga av sin empatiförmåga?

Kan egoism och själviskhet vara inlärda tankemönster?

Personligen tror jag på att “kärleken kommer naturlig, men hat är inlärt“.

Forskning på spädbarn (i barnhem) har visat att bebisar som inte får fysisk närhet, kärlek och omtanke antingen dör eller blir sjuka.

Tänker att principen gäller även vuxna. Utan kärlek, omtanke, empati och närhet, blir vi svaga och (psykisk-/fysisk) sjuka.

Kärleken finns i våra gener och är livsviktig för vår existens och välmående. Den kostar ingenting men kan hela, utveckla och rädda liv.

Bli mer empatisk

Att ha empati får oss att känna större medkänsla och förståelse med andra människor. Den empatiska förmågan hjälper oss bibehålla goda, sunda relationer och väcker positiva känslor hos oss.

Empatiska tankar och handlingar skapar kedja av positiva känslor, tankar och beteenden.

När du väljer att inte reagera med ilska på en arg person, när du väljer att inte vara otrevlig tillbaka mot en person som beter sig otrevlig eller när du förstår att aggressivitet är en förskjutning (titta på videon om försvarsmekanismer), blir du mentalt starkare och stärker din empatiförmåga.

Om det låter svårt med att utveckla sin empatiförmåga, kan du alltid börja med ett enkelt steg: Att vara snäll.

Kolla på klippet nedan som ett bevis på att empatin är medfödd:

September 9, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Psykets och kroppens reaktion på saknad

av Azita Miakhel August 25, 2022
2 minuter läs

Det är smärtsamt att sakna någon. När hen vi håller av inte längre finns i vårt liv, sorger vi förlusten. Sorgeprocessen på grund av förlust kan påverka psyket och kroppen negativt. Vid saknad är det vanligt att drabbas av insomnia, ångest, nedstämdhet, rädsla och oro.

Saknaden kan göra att kroppen känns trött, matt och omotiverad. Man blir liksom ur balans och distraherad – som om man är i en bubbla med vandrande tankar.

Kemiska relationer vid förlust och saknad

Hjärnan reagerar påtagligt när vi saknar någon vi älskar. Oxytocinet och dopaminet som frigörs under ett förhållande slutar plötsligt att flöda. Dessa kemikalier triggas igång när vi får lyckorus eller eufori (t ex när vi kramas).

Med enklare ord blir vi kemiskt beroende av personens närvaro i livet. När hen försvinner, söker hjärnan efter de glada känslorna igen och börjar leta efter dessa. Jag vill må bra igen- tänker hjärnan – ring honom/henne!

Människor spelar roll för vårt välmående. När det går bra i våra relationer är vi fyllda med glada hormoner. När det går dåligt känner vi förtvivlan och stresshormonet kortisol ökar, och vid separation upplever vi separationsångest vilket leder till att kroppen utsöndrar signalsubstanserna adrenalin, kortisol och noradrenalin (som frihörs även vid stress).

Separationsångesten skapar rädsla för framtiden. Om du någonsin har skickat 50 sms (efter varandra!) och ringt ditt ex 75 gånger på en dag, då kan du skylla på att det är hjärnans fel att du får tvångsmässiga tankar och utför tvångsmässiga handlingar (fast … försök att kontrollera dig).

Vi behöver andra människor för vår trygghet, för att känna oss älskade och sedda. När vi älskar någon skapas det i hjärnan en sorts känslomässigt beroende. Vi blir småbestatta av personen/personerna som vi gillar, vi gör uppoffringar och vi vill göra det vi kan för att göra de glada.

Vi är beroende av att skapa starka band med andra individer. När känslor tar över, är det svårt att skaka av sig dessa och gå vidare (vi är inga robotar liksom).

Ha därför tålamod med någon som går igenom en förlust och visa empati och förståelse.

Varför saknar vi någon?

När vi skapar band med andra, bryr vi oss om personen och de får oss att må bra och trygga. Deras närvaro blir viktig för oss och för vårt välmående. När relationen/förhållandet tar slut, är det inte konstigt att vi reagerar som om vi befann oss i en sorg.

Förminska inte någons förlust och sorg. Det som känns enkelt för dig och mig kan kännas överväldigande traumatisk för någon annan. Försök att finnas till och visa att du bryr dig.

Fördjupning:

  • Läs mer om kriser och förlust: “Inre kris, förlustkris och utvecklingskris“
  • Läs även artikeln: “What happnes in your brain when you miss someone“
  • YouTube klippet nedan är lektion om signalsubstansers uppgifter i nervsystemet:
August 25, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Gräset är grönare på andra sidan – Syndromet

av Azita Miakhel July 25, 2022
5 minuter läs

Jag fick förfrågan om att skriva ett blogginlägg om gräset är grönare syndromet, efter att ha gjort ett inlägg på TikTok om ämnet.

Det tog lite tid att forska om/kring syndromet, vilket är förklaringen till varför det tog lång tid att göra inlägget.

Men: den som väntar på något gott, väntar inte för länge. Så here we go:

Människor drivs av “ha begär”. Vi skaffar oss personer (pojkvän/flickvän, Make/maka, vänner och kompisar) och vi skaffar oss ting och prylar.

När vi precis har köpt någonting, känner vi en dopaminkick och blir exalterade (euforiska impulser). Efter ett tag dock, mattas dopaminintensiteten av och saken vi har köpt, ger inte samma tillfredsställelse som den gav när vi precis skaffade den.

Ett exempel: Nu när jag har haft Iphone 12 ett tag märker jag att den nyare modellen av min telefon är ute i affären. Den kanske är bättre? – tänker jag. 

Man vill ju inte vara en FoMo (Fear of missing out). En FoMo är en person som är utanför trenden. En sådan vill man ju inte vara! Vi är mer civiliserade än så. Herregud liksom.

Jag köper Iphone 13, blir nöjd och glad med den … tills den nyaste modellen kommer in på marknaden. Och så fortsätter konsumtionen i all dess oändlighet eftersom det finns så mycket därute som är bättre än de prylarna jag har.

Liknande kan hända när vi är i ett förhållande. Det är vanligt att vi ser runtomkring oss och där finns det människor som skulle kunna vara bättre än den personen vi är tillsammans med (det har säkert hänt dig också så sluta förneka). 

En man med söta smilgropar … en kvinna med synliga magmuskler (ska inte skriva om kvinnans andra attraktiva kroppsdelar) och så vidare. Man tittar, man tänker tanken, men man tar inte steget (oftast).

När det kommer till våra barn jämför vi inte lika ofta – kanske för att vi har skapat barnen själva och fel i barnen kan återspegla felet inom oss?. Fast å andra sidan tänk om min son var lika hjälpsam hemma som grannens son … lite grönare är det ändå vid huset bredvid.

Gräset är grönare på andra sidan – syndromet

Gräset är grönare på andra sidan blir ett syndrom när vi ständigt jämför oss själva med andra och inte blir nöjda med vårt eget liv. När ångesten att vilja ha det andra har, tar över och vi vill bara bort från oss själva, då har det skapats ett syndrom.

Några av de vanligaste symtomen på syndromet:

  1. Ständigt jämförande – Personen blir aldrig nöjd med tillvaron och hela tiden lever i jämförelseångesten. 
  2. Ständigt gnällande – Personen klagar jämt – stora som småsaker. Oavsett person och situation, blir hen aldrig nöjd. Personen kan bli bjuden på Nobelmiddagen, men ändå klaga på att inbjudan borde ha kommit tidigare. Det finns liksom alltid något att beklaga sig över.
  3. Impulsivitet – En person som lider av syndromet kan ha svårt att kontrollera sina impulser. Personen kan också ha svårt att tänka på konsekvenserna av sina handlingar. Man gör något och tänke efteråt: “Ops!”.
  4. Svårigheter att stadga sig – Personen med syndromet kan ha svårt med stabila relationer då hen ofta tänker på vad som finns därute som är bättre. Anknytningsproblemet hos personen med gräset är grönare syndromet kan ha sin grund i barndomen.
  5. Perfektionism – Jag har skrivit ett helt blogginlägg om perfektionism som du kan läsa här: I Huvudet på en perfektionist. En person med syndromet vill ha saker och ting på ett visst sätt och blir sällan nöjd med insatsen och ansträngningen. Detta medföljer problem i nära relationer då de som står nära personen inte vet vad de ska göra för att det ska bli rätt.
  6. Narcissiska tendenser – Många skriver om narcissism utan att egentligen veta vad diagnosen innebär. Det finns narcissism som diagnos och så finns det narcissistiska tendenser. En individ med gräset är grönare syndromet har orealistiska krav och förväntningar på personer och situationer.

Beslutsångest vid val

Gräset är grönare på andra sidan blir mer omfattande i dagens moderna samhälle då vi bombarderas av olika valmöjligheter.

Föreställ dig: Du är i mataffären och ska köpa mjölk? Vilken sorts mjölk? Soja, laktosfri, havre? Hur många procent fett ska mjölken innehålla? Ska den vara ekologisk eller bara vanlig mjölk?

Och dejtandet! Har du tur träffar du din kärlek på en avdramatiserad plats och ni håller ihop länge. Annars finns det alla dejtingsappar. Enklare än någonsin har det blivit att träffa någon och ännu lättare att dumpa och gå vidare till nästa dejt.

Vi konsumerar människor lika ofta som vi konsumerar varor och tjänster.

Behandling? Finns den?

Gräset är grönare syndromet går inte att bota, då problemet finns i inlärda beteenden och har socialpsykologiska och anknytningspsykologiska förklaringar. Du kan läsa om utvecklingspsykologi och anknytningsteorier här: Kärlek – inte dysfunktionell anknytning.

Samtalsterapi hjälper den inlärda delen av problemet och medicin kan hjälpa mot ångesten. Vårt beteende är resultatet av betingning och respons och en förändring kräver ombetingning hos experter i området (psykologer/terapeuter).

Gräset är grönare syndromet är en så pass ny diagnos att behandlingsalternativen är inte framtagna helt (särskild inte i Sverige).

Vid tendenser till syndromet kan det vara bra att skriva tacksamhetsdagbok där man skriver ner allt i livet som är bra. Att börja dagen med positiva affirmationer programmerar hjärnan till att bli mer positiv och nöjdare med tillvaron.

Källor:

Bok: Cleaning Up Your Mental Mess: 5 Simple, Scientifically Proven Steps to Reduce Anxiety, Stress, and Toxic Thinking

Bok: Avoiding the Greener Grass Syndrome

Länk: https://tinybuddha.com/blog/why-the-grass-is-never-greener-and-how-to-be-happy-today/

YouTube lektionen nedan handlar om Bowlbys anknytningsteorier där du kan höra hur en trygg relation mellan barn och vårdare skapas och upprätthålls.

July 25, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Avvisandets psykiska och fysiska smärta

av Azita Miakhel July 20, 2022
4 minuter läs

En psykologiartikel som handlade om: “Avvisande” fångade min uppmärksamhet och jag tänkte skriva ett inlägg om ämnet. Jag fastnade för ett citat i artikeln som jag tänkte inleda med; As far as the brain is concerned, a broken heart may not be so different from a broken arm.

Varför jag vill skriva om detta, beror på att vi behöver veta vilka känslor som triggas inom oss när vi känner oss avvisade, dumpade eller helt enkelt bortglömda.

Att bli avvisad kan leda till psykisk ohälsa då det är vanligt att känna skuld och skam eller att bli besatt av tanken på att “fixa” avvisandet och bli inkluderad igen.

Samhörighet med andra

Människor må födas ensamma men vi är flockdjur och i stort behov av andra människor. Det är i samspelet med andra som vi formar vår identitet och blir oss själva. 

Vi har stort behov av att känna oss accepterade, älskade och värderade. När vi blir avvisade av någon vi älskar, eller av en grupp som betyder mycket för oss, upplever vi oss kränkta och vi blir frustrerade. Varför? Varför just jag? – tänker vi.

Effekterna av avvisande

Psykologisk forskning har kommit på att exkludering från sociala grupper och avvisande från de vi gillar kan ge upphov till psykisk och fysisk smärta. 

Kroppen och psyket är en enhet och det säger sig själv att svåra emotioner kan leda till psykosomatiska besvär. Att bli avvisad kan väcka känslor av sorg, svartsjuka, ilska, frustration, nedstämdhet och ångest. 

Dessa svåra känslor kan i sin tur göra det svårare för oss att tänka klart vilket medför att olika kognitiva förmågor påverkas; så som beslutsfattande och förmågan att tänka rationellt och strategiskt.

Avvisande kan påverka sömnen negativt, då hjärnan ägnar sig åt grubbleri istället för att sova. Insomnia kan i sin tur påverka välmåendet negativt och leder även till att immunförsvaret försvagas och vi lättare blir sjuka.

Det blir personligt

Det är en utmaning att inte ta ett avvisande personligt. Att inte få jobbet vi hade hoppats på, att inte få dejta personen vi gillar eller att inte bli bjuden på festen alla andra kompisar var bjudna på, väcker känslor av nedvärdering hos “den drabbade”. 

Personligt blir det eftersom det skapar tvivel hos oss. Var det mitt fel? Borde jag ha gjort annorlunda? Vad gör/gjorde jag för fel för att förtjäna det här? – frågar vi oss själva.

Såret måste få läka 

Om du bryter armen försöker du inte skynda på läkningsprocessen. Det kan ta flera veckor tills armen blir som vanlig igen.

Detsamma gäller förluster och sorg (läs om: Finns det sorg bakom den där känslan). Processen ska inte skyndas på, utan den får ta den tiden som krävs tills det gör mindre ont i själen.

När känslor tar över är det svårt att tänka logiskt och basera sina iakttagelser på fakta. Hade man varit utanför sig själv hade man kunnat se på en situation objektivt, men inne i en känslomässig bubbla kan det vara svårt att vara objektiv och tänka rationellt.

Det gäller därmed att respektera de känslorna som väcks vid ett avvisande och vara empatisk mot sig själv – och gärna visa empati mot den andre (alltås den som har avvisat).

Avslutande reflektion

Med detta inlägg vill jag uppmärksamma att det är fullt naturligt att gå igenom svåra känslor vid ett avslut, bortgång eller när någonting fint tar slut och/eller man känner sig avvisad. 

Det finns skamkänslor runt avvisande där vi vill glömma händelsen snabbt och gå vidare. Dock blir det inte alltid bra att ignorera det som händer inom oss därför att känslor behöver uppmärksammas och hanteras.

Som Freud uttryckte det så vackert:

“Unexpressed emotions will never die. They are buried alive and will come forth later in uglier ways.”

Sigmund Freud

Det är absolut inget fel i ett avslut. Människor vill olika och det är inte alltid livet blir som vi har tänkt oss. Det gäller att ta sin tid, sörja och komma tillbaka igen när man känner sig redo. 

Vid ett avvisande är det extra viktigt att ge sig själv uppmärksamhet och villkorslös kärlek, då det kan finnas risk att vi lägger skulden på oss själva. 

Med egen kärlek menar jag att fortsätta göra saker vi gillar, inte isolera sig och använda positiva affirmationer dagligen för att orka med vardagen. 

Om möjligt, försök också att visa empati för personen som har valt att avvisa/avsluta. Vi bildar oss en uppfattning om andra genomden fakta vi tillhandahåller, men det kan finnas mycket mer under ytan som vi inte känner till.

Att hata andra för att de har sårat oss gör bara oss bittra och tråkiga. Släpp därför taget om honom/henne/dem med kärlek, empati och förståelse.

Läs också om: Att släppa taget och gå vidare

July 20, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

I huvudet på en perfektionist

av Azita Miakhel July 2, 2022
2 minuter läs

Den som besöker min sida vet nu vid det laget att jag skriver om vardagens små/stora händelser som antingen försvårar livet eller gör det roligare att leva. Ikväll skriver jag om perfektionism.

Vad är perfektionism?

Perfektionism är en personlighetsegenskap där individen vill vara fullständigt felfri. En perfektionist har orealistiska förväntningar på sig själv och på sin omgivning.

Rädslan att göra fel kan hos individen skapa behov av egenkontroll men också önskan om att utöva kontroll på andra. Det finns ett missförstånd som antyder att perfektionister har läget under kontroll och är produktiva. Men en person som strävar efter perfektion blir oftast mer stressad och uppnår i lägre utsträckning sina mål än icke- perfektionister.

It makes sense eftersom all energi går åt att prestera på topp, vilken ökar risken för prokrastinering där saker och ting skjuts på eller inte alls blir gjorda.

Regelmässig önskan om perfektion kan resultera i psykisk ohälsa som tex ångestproblematik, tvångstankar/tvångshandlingar samt nedstämdhet och depression.

Tecken på perfektionism:

  • Orealistiska krav på sig själv – Till exempel att vara sönderstressad men inte be om hjälp.
  • Allt eller inget – Till exempel att ge upp styrketräningen för att du har inte lyckats lyfta 100 kg i marklyft.
  • Låg självkänsla – Personer med hög självkänsla klappar sig själva på axeln när de har gjort något bra. Perfektionisten däremot blir aldrig nöjd, vilket leder till känslor av tvivel hos personen.
  • Att bli defensiva – produktiva personer uppskattar konstruktiv kritik, men för perfektionister kan kritik upplevas som skrämmande. De kan ta minsta kritik personlig och må dålig på grund av den.

Vad orsakar perfektionism?

Perfektionism skapas i barndomen. Föräldrarnas orealistiska förväntningar och krav samt bristen på villkorslös kärlek kan skapa tvivel hos barnet.

Ju mer barnet utsätts för press och kritik, desto mer tvingar barnet sig själv att prestera hårdare. Den hårda prestationen leder tyvärr inte till att barnet förbättrar sig, utan han/hon kan låsa sig och tappa intresset helt.

Jämförelse är ett problem

Om föräldrar jämför sina barn med hens syskon eller kusiner kan detta leda till sämre självkänsla hos barnet. Den dåliga självkänslan kan leda till brist på självförtroende och barnet blir allt mindre nöjd med egna prestationer.

Barnet utvecklar vidare rädsla för att göra fel och misslyckas, vilket kan skapa enorm ångest vid utförandet av uppgifter och liknande.

Bemöta en perfektionist – barn eller vuxen

Om de perfektionistiska tendenserna hindrar individen att leva normalt och interagera med andra människor, är det viktigt med terapi. Ju tidigare desto bättre, då risken för att utveckla andra psykiska besvär är stort hos perfektionisten – till exempel OCD och GAD.

Och empati

Individer som uppvisar perfektionism har stort behov av villkorslös kärlek där personen bör övertygas om att det är personen som är älskad och inte hans/hennes ansträngningar.

Vi använder oftast positiv förstärkning när vi vill uppmuntra önskvärda beteenden och minimera oönskade beteenden, men när det gäller perfektionister är det viktigt att människan lyfts och uppmuntras och inte personens prestation.

Läs om inlärningspsykologi på: HJÄLPLÖSHETEN – ETT INLÄRT TANKEMÖNSTER

July 2, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Livets mening sitter i huvudet

av Azita Miakhel June 26, 2022
4 minuter läs

Vi människor är mer lika än olika. Vi vill gärna tro att mina högskolepoäng gör mig mer speciell, eller att mina dyra prylar och högre social status gör mig till en mer eftertraktad person, men i grund och botten känner vi alla osäkerhet inför livet och dess utmaningar.

Vi söker efter mening i livet och frågar oss ofta:

  • Varför händer detta mig?
  • Vad kommer att hända härnäst?
  • När får jag min chans i livet?
  • Varför just jag känner såhär?

Det är helt okej att inte veta. Det är också okej att vara orolig för framtiden och det är okej att det emellanåt känns osäkert.

Jag har tidigare bloggat om Stoicitisk psykologi som är inspirerad av det filosofiska tänket om medveten närvaro. Modern psykologi, där mindfulness är en viktig del av, är djupt inspirerad av de gamla stoicistiska tänkarna; bland andra Kierkegaard och Seneca (i skrivande stund är jag småbesatt av Seneca).

Sökande efter mening

Jag kommer att skriva flera inlägg (i framtiden) om den stoicistiska psykologin, men just nu sammanfattar jag kärnan av teorin för att ge en helhetsbild av hur den förklarar människans meningssökande med livet.

Den stoicistiska teorin menar att livet har svårigheter, men det gäller att växa trots svårigheterna (läs inlägget om Kärlek och hopp).

Här är ett exempel: En boxare som får slag här och där under sina matcher, slutar inte sin sport för att det gjorde ont. Han kommer tillbaka när smärtan är borta, bättre utrustad och bättre tränad.

Ett eget exempel:

När jag började med styrketräning för sex år sedan, tränade jag för hård och fel, vilket gjorde att jag flera gånger skadade knä och rygg (tur att det inte blev allvarligare skador). Med tiden har jag lärt mig att använda lyftarbälte ta på mig knäskydd när jag lyfter och inte vara envis i att lyfta tyngre än min kropp klarar av.

Trots skadorna har en sak varit säker för mig: Att inte ge upp. Stoikerna menar att vi emellanåt faller, men om vi väljer att ligga kvar på marken eller resa oss upp och fortsätta matchen, hänger bara på oss själva – och det är bara att resa sig upp! ALLTID!

Hur ser lycka ut?

Vi har en tendens att sträva efter fullskalig lycka där vi har målat upp en perfekt bild av hur lycka ska se ut och kännas.

Många av oss definierar lycka som tillstånd som är bekymmersfritt där vi skrattar och har kul. Vi blandar ihop eufori, extas och glädje med lycka.

Lycka bör vara större än en bild

Men lycka är inte bara korta stunder av eufori och extas. Lycka är när vardagen fungerar utan psykosomatiska besvär och ångest. Lycka är när du är lugn i själen och vågar leva i stunden.

Den stoicistiska psykologin berättar om lycka som en triangel med tre viktiga delar: 

  • Medveten närvaro – Att vara närvarande i vardagen med alla sina sinnen.
  • Bli bättre version av sig själv – Att sträva efter att få bättre självförtroende och bättre självkänsla. Fokusera inte på det du inte kan kontrollera utan på det du kan påverka.
  • Ta ansvar – Att inte spela offer och skylla ifrån sig. Andra människor kan påverka vårt liv, men vi har trots allt en fri vilja.

För att lyckans triangel ska kunna fungera, behöver vi ha följande fyra aspekter:

  1. Visdom – Att lära oss nytt.
  2. Empati – Att vara snäll och förstående mot oss själva och mot andra.
  3. Mod – Att inte ge vika för svårigheter, utan våga möta problem.
  4. Karaktär – Vi gillar personer som har självdisciplin och självkontroll och som är stabila. 

Stoicismen menar vidare att vi inte ska älta det förflutna. Att kämpa mot det som redan har hänt gör oss ilskna och arga. Vi får fokusera på det som står oss närmast och sluta försöka kontrollera det som inte går att kontrollera.

Våga älska

Livet blir mer meningsfullt, enligt Stoikerna, när vi visar tacksamhet för människor som finns i vårt liv. Vi ska inte ta för givet de som ger oss positiva vibbar och gör livet enklare att leva. Vi bör vara omringade av människor som gör oss till bättre version av oss själva.

Stoikerna förespråkar karaktär där individen vänder inte kappan efter vinden utan vågar stå för sina visioner, principer, idéer och känslor. Att ena dagen visa kärlek och andra dagen visa sig kall är inget för Stoikerna.

Tyvärr händer det alltför ofta att människor ändrar sina grundläggande principer för att passa in i stundens krav.

Var den du är och stå för dina känslor. Lev som du lär och Walk The Talk.

Det hjälper inte att grubbla

Varje dag som passerar kommer inte tillbaka (jag vet att du vet det). Lär dig att leva i nuet och låt varje dag räknas in i livet. Varför påskynda livet för att vi är så ivriga över vad som kommer att hända i framtiden?

Våga älska människor, platser, konst och natur. Kärleken (trots att den emellanåt krossar våra hjärtan) ger livet mening. Läs mer om lycka på “Jakten på lycka gör oss olyckliga“.

Fördjupning – YouTube video om Stoicism

June 26, 2022 0 kommentarer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026