Tagg:

filosofi och psykologi

Existentiell PsykologiPsykologi

Överanalyserande och falska förhoppningar

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Det började under pandemin

I juni har jag haft Fröken Azita bloggen i ett halvt år. Det var i slutet av december förra året som jag bestämde mig för att börja skriva. Jag minns att jag satt kvar i ett klassrum i skolan (efter min psykologilektion) och skrev det första blogginlägget.

När jag startade bloggen var det, minst sagt, en förvirrad period med Covidpandemin och osäkerheten inför framtiden.

Många av oss blev påverkade av Covid på ett eller annat sätt. Rutinerna rubbades och friheten som var en självklarhet blev begränsad. Saker som vi tidigare hade tagit för givet, var inte längre en självklarhet. Hela samhället blev tvunget att tänka om.

För min del innebar pandemin att ändra riktning i livet. Nu ville jag göra en insats. Jag hade tröttnat på att underhålla mitt Instagramkonto och ville göra någonting mer meningsfullt.

Jag valde då att nischa bloggen mot psykologi (som jag är utbildad i) och uppmärksamma psykisk hälsa/ohälsa. Genom mina inlägg ville/vill jag förklara små och stora tankar och känslor som kan leda till psykiska påfrestningar om vi inte tar tag i dessa och bearbetar dem i god tid.

Överanalyserande är ett problem

När jag tänker tillbaka på det senaste halvåret och det mesta jag har skrivit om får jag en slutsats: en av de största rötterna till mentalt påfrestning är överanalyserande.

När vi överanalyserar, tänker vi samma tanke om och om igen. Vi målar upp olika bilder i vårt psyke och blir alltmer avskärmade från verkligheten.

Gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut vid överanalyserande och vi hamnar i en bubbla. Hjärnan förbrukar en stor del av vår energi och en hjärna som hela tiden grubblar blir efter ett tag trött och matt.

Överanalyserandet kan sedan leda till isolering, minskad energinivå, ångest, insomnia och brist på motivation och intresse. Lever man för länge i det förflutna eller i ångesten inför framtiden, finns det också risk för nedstämdhet och depression.

Det blir inte alltid som vi tänker oss

När jag reflekterar över det senaste halvåret, tänker jag på hur onödig det var att lägga energi på att övertänka en del situationer och händelser.

  • Sådant som jag hoppades på, blev inte av.
  • Det jag var rädd för, hände inte.
  • Frågor jag ville ha svar på, är fortfarande obesvarade.
  • Och jag vet fortfarande inte vad som kommer att hända i framtiden.

Slutsatsen …

Det jag vill komma fram till är att vi lider djupare i våra tankar än i det verkliga livet. När vi ältar, överanalyserar och är kvar i det förflutna (eller oroar oss för framtiden), låter vi vardagen passera förbi.

Tiden är dyrbar. Tiden är ovärderlig. Tiden är livet som går förbi. Vi behöver värna om vår tid.

Överanalyserande är att vilja ha kvar en kontroll som vi egentligen inte kan ha. Det som är bortom vår kontrollförmåga får vi bara acceptera. Det som vi kan påverka, får vi fortsätta påverka.

Jag vet inte vad som kommer att hända imorgon, om en vecka eller efter sommaren, men jag vet att det jag bestämmer mig för att göra idag, kommer att spela roll för mitt liv i framtiden. Och det gäller dig också.

Livet är där vi är just nu.

“If you don’t want suffering in your life you have to get rid of all expectations. And expectations are nothing but future projections, so to get rid of expectations means to live in the present moment.”

Unknown

Läs gärna inlägget om lycka: LYCKANS TRIANGEL – STOICISTISK PSYKOLOGI

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Kontrollbehov och psykisk ohälsa

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Vad innebär kontroll?

Kontroll är ett laddat ord. Jag tänkte börja med att definiera begreppet kontroll och gjorde en Googlesökning på ordet. Det som dök på webben var ord som: kontrollera, fjärrkontroll, kontrollorgan och arbetsmiljöverkets kontroll över arbetssituationen.

Nej Google, jag vill söka på den mänskliga viljan till kontroll. Den kontrollen som påverkar vårt beteende och skapar frustration, oro och ängslan. Kontroll som ger en känsla av trygghet.

När vi måste veta vad som kommer att hända och när livet inte blir som vi hade tänkt oss fylls vi av besvikelse och irritation. Den sortens kontroll ville jag definiera.

Behovet av kontroll i våra gener

Låt mig berätta kort om historian bakom vårt kontrollbehov. Anledningen till att vi vill ha kontroll, har sin grund i evolutionen.

Grottmänniskan var tvungen att ha kontroll över sin omgivning. Hon var på sin vakt för att inte riskera att bli uppäten av ett starkare djur.

Fenomenet som drev grottmänniskan till att tänka ”katastrof!”, med psykologiska termer heter kamp-eller-flyktreaktion (på engelska flight-or-fight).

Kamp-eller-flykt i civilisationen

Vårt nuvarande samhälle har förändrats sedan våra förfäder levde. Vi är mer civiliserade, vi äter med kniv och gaffel och har sammanträden och lägger upp bilder på sociala medier.

Det som däremot inte har förändrats med den moderna människan är kamp-eller-flyktreaktionen. Vi tänker fortfarande ”katastrof!”. Människans hjärna är programmerad för att göra riskanalyser och få kroppen att vara på sin vakt.

Vad kan vi egentligen kontrollera?

Många svårigheter uppstår utan att vi kan förebygga dessa. Kärleken kan ta slut, du kan bli sjuk, du träffar din själsfrände en olämplig tid, ditt barn kan råka ramla av cykeln och bryta armen. Här tänker jag: hur mycket kontroll har vi egentligen? Vad kan vi kontrollera och vad kan vi inte kontrollera?

Du kan kontrollera att be killen du gillar att gå på dejt med dig, men du kan inte kontrollera att han ska gilla dig tillbaka.

Du kan kontrollera att ta på ditt barn varma kläder en kall vinterdag, men du kan inte kontrollera att ditt barn blöter ner sina kläder eftersom det började ösregna.

Som Yoda uttryckte det i Star Wars: “Train yourself to let go of everything you fear to lose”.

Kan leda till psykisk ohälsa

Behovet av kontroll kan leda till ängslan, frustration och ångest.

Ångestproblematiken har flera orsaker, men en uppenbar orsak är ”kontrollbehov”. Ångest är en direkt effekt av stress som hjärnan utsätts för när den upplever sig förlora kontrollen.

Ångest är ett tillstånd där du upplever att någonting viktigt är hotad och du måste göra det som finns i din makt för att förhindra problemet. Resultatet av att försöka kontrollera det som står utanför vår kontroll, blir mer stress, mer oro och mer ångest. En negativ kedja av obehagliga tillstånd.

Några tips som har varit till hjälp för mig personligen:

  • Ta ingenting personligt. När vi tar det som händer runtomkring oss personligt, blir vi rädda och det aktiverar katastrofberedskapet i hjärnan. Ta in information, bearbeta vid behov, men försök att vara neutral och realistisk.Var ärlig mot dig själv. När du gör det lilla extra för någon eller är extra snäll, är du det för att sprida värme och kärlek eller gör du det för att vinna någonting på det i längden?
  • Släpp taget emellanåt. Ansträng dig inte hård för att få någons gillande och bekräftelse.
  • Var i nuet och låt tiden avgöra vad resultatet blir.
  • Blir det för jobbigt och du känner stor stress, lär dig att djupandas.
  • Gör övningar som får dig att vara mer tillgänglig i vardagen. Hur känns det när vattnet rinner igenom dina händer när du diskar?

Att arbeta med att minimera sina kontrollbehov kan vara tidskrävande, men ge positiva psykologiska resultat långsiktigt.

“The reason many people in our society are miserable, sick, and highly stressed is because of an unhealthy attachment to things they have no control over.”

 Steve Maraboli

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Snöbollseffekten – Känslornas lavin

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Snöbollseffekten är en psykologisk term som förklarar hur små känslor kan växa sig stora och starka om vi inte stoppar dessa i tid. 

Ta en snöboll och rulla den nerför ett högt berg. Snöbollen växer sig större och starkare, tar med sig alla andra snöbollar i vägen och snart omvandlas till en snöstorm.

Små negativa känslor som skapas/föds av stressfyllda situationer och vardagliga händelser kan bli överväldigade och ohanterbara – som en lavin – om vi inte hanterar dem när de uppstår. 

Föreställ dig följande:

Du missar bussen. Du blir sen till ett möte som är viktigt för dig. Trots att ingen av deltagarna i mötet bryr sig om att du är sen, inbillar du dig att mötesdeltagarna ogillar skarpt din sena ankomst.

På grund av att du har blivit sen, blir du så besviken på dig själv och situationen att du sitter passivt under hela mötet. Du säger inte ett enda ord på mötet trots att du har förberett dig för ett anförande under en period.

Efter mötet är du irriterad på dig själv eftersom du inte sa det du skulle ha sagt. Irritationen växer allteftersom dagen går och utan att du har tänkt på det, omvandlas den till ilska.

Väl hemma blir du förbannad på din partner som inte har slängt ut soporna. Han/hon blir arg tillbaka för att du beter dig som ett as. Ett bråk startar och kvällen blir förstörd. 

Du vill inte äta, går och lägger dig, men kan inte sova. Nu är du inte bara arg, du är frustrerad, har ångest och känner dig misslyckad.

Du känner dig rädd för allt det dåliga som skulle kunna hända och oron gör att du ligger vaken hela natten. 

Inbilla dig bara hur trött du kommer att vara när klockan ringer morgonen därpå och det är dags att gå upp.

Negativ filtrering

När vi känner oss nedstämda är risken för att filtrera bort positiva saker stort. Det är som om vi medvetet fokuserar på allt det negativa som finns i livet för att få de pessimistiska känslorna bekräftade. En slags negativ självuppfyllande profetia. 

Starka känslor av nedvärdering och tvivel skapas av små negativa känslor om oss själva. Det börjar med att jag blir sur på mig själv för att jag misslyckades med en uppgift och slutar i svår ångest eller depression (efter en period).

Stuckness – Instängd i en känslovåg

Den absolut jobbigaste känslan, enligt mig, är känslan av att vara instängd i en känslovåg (stuckness på engelska). Känns lite som att du står ute och det regnar, blåser, snöar och haglar samtidigt – och du ser översvämningen komma emot dig.

Fasthet är när man är överväldigad av negativa emotioner men kan inte riktigt reglera dessa.

När och var startade det hela? Vad var den utlösande faktorn? Var det regnet först eller stormen?

Du tänker – kunde jag ha haft bättre skydd om jag hade frågat Alexa om vädret, innan jag lämnade huset?

Hantera den instängda känslovågen

När känslorna blir som lavin är det absolut viktigaste att reglera dessa genom meditation och mindfulness. Fokusera hellre på de små snöbollen istället för den gigantiska jättebollen. 

Stanna i känslorna och låt dessa komma och gå. Lyssna på känslorna utan dömande, utan fördomar och på ett objektivt sätt. 

Stoiska frågor

Dessa stoiska frågor kan vara till hjälp när du sorterar bland känslornas lavin:

  • När tänkte jag min bästa tanke idag?
  • När tänkte jag min sämsta tanke idag?
  • Finns det bevis på att mina tankar stämmer/stämmer inte?
  • Om jag hade kunnat repetera dagen, hade jag agerat/tänkt/känt annorlunda?
  • På vilket sätt hjälper dessa känslor mig?
  • Kan jag släppa taget om några av dessa jobbiga känslor?

För bästa resultat, skriver vi ner svaren. Lets go.

Den positiva snöbollen 

På samma sätt som negativa känslor kan bli lavinartade kan även positiva känslor bli stora och starka. 

Tillit till den egna förmågan leder till bättre framgång i vardagen. Medkänsla till oss själva och andra gör oss gladare och fyller livet med känslor av mening. 

Våra tankar är mäktiga. Hur vi ser på oss själva, på situationer, på andra och på livet blir som en spegelbild. 

Vi kanske inte kan göra något åt det som händer utanför oss, men vi kan kontrollera hur vi reagerar på händelser. 

Laviner må vara starka och mäktiga, men tänk på att solens värme smälter snön och gör den till rinnande vatten. 

The positive thinker sees the invisible, feels the intangible, and achieves the impossible.”

– Winston Churchill

0 kommentarer