förebygga psykisk ohälsa bland barn

Imorgon är det val och såhär dagen innan, besöker jag partiernas hemsidor för att läsa om deras strategier och idéer för att lösa olika samhällsproblem (fastän jag vet vilket parti jag ska rösta på).

Samtliga politiska partier som går till val tar på ett eller annat sätt upp problemet med gängbrottslighet och dödsskjutningar.

Antalet dödsskjutningar 2021

Jag blir nyfiken och söker på antalet dödsskjutningar i Sverige under förra året. På Brottsförebyggande rådets hemsida (skrolla ner till avsnittet “användandet av skjutvapen”) står det att 2021 blev antalet dödsskjutningar i Sverige 45 fall och var därmed en minskning med tre skjutningar jämfört med förra året.

Självklart är vi oroliga för våldets utveckling i Sverige och medborgarna anser att tryggheten i Sverige har minskat. Nu måste det tas krafttag i problemet med dödsskjutningarna och hitta strategier för att lösa problemet.

Målet ska vara NOLL skjutningar i Sverige 🧡.

Jag tycker att gängkriminalitet är ett ytterst allvarligt samhällsproblem som absolut behöver hanteras, förebyggas och lösas.

Hoppas vi börjar med att se över våra öppna gränser och hittar svar på frågorna: Hur tar sig vapnen in i Sverige och hur ska vi få ett stopp på inflödet av skjutvapen inne i landet? Som första steg alltså.

Dystra siffror och en fruktansvärd utveckling av gängbrottslighet. Det måste skapas en plan för hur problemet ska lösas. Såhär kan vi inte ha det!

Antalet självmord I Sverige 2021

Nu ska jag vidare presentera en annan statistik som partierna inte lyfter som ett samhällsproblem, men som är oerhört tragiskt:

Enligt Suicid Zero:s beräkning: År 2021, 1505 personer avled på grund av självmord i Sverige.

Känner du obehag över bröstet när du läser detta? Inget konstigt med det i så fall.

Som samhällskunskapslärare följer jag den politiska debatten, men än (en dag innan det är val) har jag inte hört något politiskt parti lyfta problemet med självmord.

Är det ett obehagligt ämne att diskutera? Klart som f@n att det är ett svårsmält ämne att lyfta och diskutera. Men bara för att vi blundar, låtsas som att problemet inte finns, försvinner inte faktumet.

Många människor lever i mörker och känner varken mening eller hopp med livet. De behöver hjälp och de behöver hjälp nu.

Psykisk ohälsa bland barn

Socialstyrelsen redan i april 2019 skrev om att antalet utskrivna antidepressiva mediciner har ökat bland barn. Så unga som tio åringar (!) får antidepressiva preparat. Vi måste vakna upp!

Psykisk ohälsa bland barn fortsätter öka. I skrivande stund har vi vetat om att psykisk ohälsa bland barn stiger i 3 år! men vi har gjort ytterst lite åt problemet.

Klockan tickar för många människor där ute just nu när du läser detta inlägg. Det är dags att vakna upp (jag upprepar mig), erkänna problemet och hitta förebyggande metoder och verktyg.

Såhär kan vi inte fortsätta ha det.

Ett tips till politiker: ge mer resurser till elevhälsan i skolan, öka kunskapen om psykisk hälsa/ohälsa och hjälp barn med att stressa mindre och ge dem hopp om en bättre framtid.

Inte många kommer att använda spanskan vi lärde oss i grundskolan och gymnasiet, men livskunskap kommer alla individer att ha nytta av.

Och ett hoppfullt citat:

You may not always have a comfortable life and you will not always be able to solve all of the world’s problems at once but don’t ever underestimate the importance you can have because history has shown us that courage can be contagious and hope can take on a life of its own.
– Michelle Obama

Läs även inlägget: Barn och självmord hör inte ihop

Igår skrollade jag igenom TikTok och fick syn på en video där en tonårsflicka skriver att hon hatar sin nya klass och sina lärare då hon känner sig ensam, mobbad och utfryst.

Nyligen skrev jag ett blogginlägg om mobbningens psykologiska effekter, men tänker just nu att jag behöver nå ut längre. Förhoppningsvis landar något av mina inlägg i browsern på någon med politiskt inflytande och hen uppmärksammar problemet på nationell nivå.

Suicid bland unga

Tittar man på statistiken från Folkhälsomyndigheten är det 237 personer mellan 15-29 som begår självmord i Sverige varje år och fler än 5 000 vårdas varje år för självmordsförsök. Självmordstalen i gruppen barn och unga upp till 24 år ökar dessutom med ca 1% per år.

Hoppas du inte får ont i magen efter att ha läst den här informationen.

Vi måste bryta trenden!

När jag skriver detta inlägg känner jag tryck över bröstet samtidigt som jag upplever djup besvikelse och en del ilska. Många obehagskänslor med andra ord. Jag frågar mig själv: Hur hamnade vi här? Vart är vi på väg? Vad gör vi åt situationen?

När gör vi något åt situationen?

Sverige är ju ett drömland

Studerar man levnadsstandarden bland OECD länderna, ligger Sverige som nummer åtta i välståndsligan. En del må tänka att ”åtta” är väl inte det bästa, men jämför vi oss med hela världens länder så har vi en hög levnadsstandard (Källa: Ekonomifakta).

Nu ska jag inte rikta in inlägget mot samhällskunskap, utan min poäng är att i ett land där vi har allt vi behöver (och kanske lite till), varför är så många barn/tonåringar så otrygga att de väljer att avsluta sina liv eller gör självmordsförsök?

Tonårshjärnan

Hjärnbarken, det som kallas hjärnans grå substans, är indelad i lober och mognar från bakifrån nackloben och framåt, pannloben som ansvarar för vår kognitiva förmåga, dvs planering, förstånd och beslutsfattande mognar sist och fortsätter att utvecklas tills vi är i 25-30 års åldern (källa: Hjärnfonden).

Tonårshjärnan är mer programmerad på känslor än förnuft vilket kan förklara impulsbeteende, risktagande och pendlandet mellan känslor av kärlek/hat.

I kommentarfältet på TikTok-videon som jag skrev om ovan, var det många som gav flickan råd som t ex: “Vänta bara ett tag, det kommer att bli bra”, “Ge det lite tid”, och “Nu överdriver du”.

När hjärnan inte är fullt utvecklad, hur kan då en tonåring intala sig själv om att allting blir bra efter ett tag? För tonåringen är det viktigt att det blir bra nu – med en gång.

Det är här och nu som är det viktigaste.

Det är vårt ansvar som vuxna att träda in, skapa hopp och ge konkreta redskap för barn och tonåringar. Många behöver vägledning och hjälp med att hantera sina känslor och vardagens stress.

Det handlar inte om curlande – det handlar om att rädda liv. Det gäller att förebygga psykisk ohälsa och ge en känsla av trygghet till barn och tonåringar.

Vem ska göra vad?

Det är försent för de bortgångna unga människorna, men vi kan förebygga att fler blir drabbade.

Vi behöver vakna upp och se problemet med växande psykisk ohälsa bland barn/ungdomar. En del lägger skulden på mobiltelefoner och paddan. Jag tänker såhär: när diskussionen riktas in på ”Ja de sitter ju hela tiden med sina telefoner … ” – då använder vi vuxna oss ut av victim blaming.

Det är inte ungdomarnas fel att de mår dåligt. Det finns olika orsaker till psykisk ohälsa och vi behöver gå till botten med de generella orsakerna för att sedan hitta förebyggande individuella insatser.

Tidigt föräldrastöd, mer resurser åt elevhälsoteam på skolor och nationella program med syfte att förebygga psykisk ohälsa är enligt mig några av de förebyggande metoderna.

Den strukturella utfrysningen måste också bort

Slutligen: ingenting gör mig mer upprörd än när vuxna kategoriserar barn/tonåringar utifrån deras namn, etnicitet och bostadsadress (t ex när man kallar ungdomarna för förortsbarnen).

Om vi inte inkluderar barn tidigt i skolan, kommer mönstret aldrig att brytas. Barn som exkluderas, exkluderar andra. Ett samhället där exkludering är uppenbar, blir splittrad och anomiskt.

Alla människor behöver en känsla av sammanhang för att kunna hitta meningen med livet. Vi behöver hjälpa till med att hitta den känslan.

Läs också: “Mobbning leder till psykisk ohälsa“