Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

förebygga psykisk ohälsa

Existentiell PsykologiPsykologi

Suicidpreventiva dagen 10e september

av Azita Miakhel September 10, 2023
7 minuter läs

Sommaren 2020

Vissa minnen slår sig så djupt i medvetandet att det känns som om det hände igår. 

Det var dock inte igår.

Det var för tre år sedan när jag för alltid förändrades som person. 

Första dagen på sommarlovet år 2020. En riktig vacker och solig dag. Jag var ute med sonen och vi båda njöt av varsin glass. 

Det kändes skönt med att ledigheten hade börjat, trots Covid-oro i luften. 

Nu skulle jag inte tänka på jobbet och försöka komma ner i varv – hade jag bestämt mig.  

Det jag inte visste var att den sommaren skulle bli bland de jobbigaste.

Ja jag minns den dagen som om det var igår. 

Jag minns att telefonen ringde och till min förvåning såg jag att min chefs namn stod i det inkommande samtalet.  

Lite försiktigt svarade jag. Efter den artiga presentationen i telefon, meddelade min chef det tragiska som hade hänt: ”Azita … Din elev ”L” har dött. Hen tog livet av sig” (och nu när jag skriver börjar tårarna komma…jag som trodde att jag hade bearbetat allt). 

Det jag minns av samtalet var att jag började gråta och säga ”Nej, det får inte hända … inte igen”.  

Några år innan hade en annan ungdom jag hade haft i undervisning gått bort i självmord. 

Den ungdomen hade bytt skola ett halvår innan hon begick självmord, så även om beskedet tog hårt på mig, kunde jag känna en viss distans till den tragiska händelsen. 

Med ”L” var det annorlunda.

Jag hade avslutat årskurs två med klassen för några veckor sedan och vi hade sagt hejdå och trevlig sommarlov till varandra. 

“L” skrev ju ett meddelande till mig där hen skrev att jag var en bra lärare och önskade mig ett bra sommarlov. 

Nu i efterhand tror jag att meddelandet var L:s hejdå till mig.

Jag hade träffat “L” i undervisning fyra gånger i veckan i två år. 

En seriös person med stor potential. Talangfull, frisk och kunnig. 

Förvisso fick jag tjata på “L” då hen inte ville anteckna, men hen klarade alla examinerande momenten med bra omdömen. 

Så beskedet om dödsfallet förändrade mig och min tillvaro. 

Det var svårt att ta in informationen om L:s bortgång och ännu svårare att hantera känslorna och tankarna kopplade till hens bortgång.  

Jag har fått höra av folk i närheten att – jag överreagerar, -att jag borde inte bli så påverkad, -att det var ”L”:s val, att hen var ju bara en elev, men känslorna och tankarna har inte varit under min kontroll. 

Det finns inget manus på vem eller hur en lärare ska reagera när en elev plötsligt går bort. 

Det finns ingen struktur eller plan i världen som kan tala om hur och varför man känner som man känner. 

Du kan inte bestämma vem du ska sörja och vem du inte bör sörja. 

Det var ett liv som slocknade.  

Och nej, självmord är aldrig ett val. Jag vägrar gå in i den diskussionen. 

Självmord är en sista väg ut ur ångesten man känner för livet och kan förebyggas genom att människor, myndigheter och andra samhällsinstitutioner blir bättre på att ta hand om individer.

Fakta om suicid Sverige 2022

Folkhälsomyndigheten skriver följande statistik om självmord under 2022:

Under 2022 dog 1 254 personer av säkert fastställda suicid i Sverige.

Av dessa var 897 män och 357 kvinnor, 10 var barn under 15 år. Ytterligare 315 fall registrerades där det fanns misstanke om suicid, men där avsikten inte kunde styrkas.

Två tredjedelar av de som avled i suicid 2022 var män. I befolkningen 15 år eller äldre var suicidtalet (antal suicid per 100 000 invånare) 21 för män och 8 för kvinnor. Suicidtalet för män och kvinnor tillsammans var 14.

Sucide Zero skriver om självmordsstatistik på sin hemsida:

Suicide Zero hänvisar till statistik från Socialstyrelsen på sin hemsida:

Enligt Socialstyrelsen dog 1 569 personer i Sverige i självmord 2022.

En oroande men inte förvånande utveckling, menar organisationen Suicide Zero.

År 2021 var siffran 1 505, vilket betyder en ökning med 64 personer på ett år.

När man jämför med föregående år ser man att ökningen framförallt gäller de äldre. Störst är skillnaden för åldersgruppen 60-69 år.

Känns in i själen när barn och ungdomar finns med

Tittar man på statistiken från Folkhälsomyndigheten är det 237 personer mellan 15-29 som begår självmord i Sverige varje år och fler än 5 000 vårdas varje år för självmordsförsök.

Tycker du att suicid är ett obehagligt ämne att diskutera?

Klart som f*n att det är ett svårsmält ämne att lyfta och diskutera.

Men bara för att vi blundar, låtsas som att problemet inte finns, försvinner inte faktumet. 

Många människor lever i mörker och känner varken mening eller hopp med livet. De behöver hjälp och de behöver hjälp nu.  

Det är bråttom. 

Läs vidare inlägget om “11 åringar som begår självmord“.

Tonårshjärnan

Hjärnbarken, det som kallas hjärnans grå substans,  är indelad i lober och mognar från bakifrån  nackloben och framåt, pannloben som ansvarar för vår kognitiva förmåga, dvs planering,  förstånd och beslutsfattande mognar sist och fortsätter att utvecklas tills vi är i 25-30 års åldern (källa: Hjärnfonden).

Tonårshjärnan är mer programmerad på känslor än förnuft vilket kan förklara impulsbeteende, risktagande och pendlandet mellan känslor av kärlek och hat.

När hjärnan inte är fullt utvecklad, hur kan då en tonåring intala sig själv om att allting blir bra efter ett tag?

För tonåringen är det viktigt att det blir bra nu – med en gång.

Det är här och nu som är det viktigaste.

Det är vårt ansvar som vuxna att träda in, skapa hopp och ge konkreta redskap för barn och tonåringar.

Många behöver vägledning och hjälp med att hantera sina känslor och vardagens stress.

Det handlar inte om curlande – det handlar om att rädda liv.

Det gäller att förebygga psykisk ohälsa och ge en känsla av trygghet för barn och tonåringar.

Noll vision

Även om våra kunskaper om självmord ständigt utvidgas, fortsätter självmord ändå att omges av fördomar och felaktiga uppfattningar.

Det finns ingen särskild “profil” för människor som tar sitt liv, även om vissa samhällsgrupper kanske har en högre statistisk förekomst.

Vi bör betrakta självmord som det det är – den mest extrema konsekvensen av psykiskt lidande, svåra livssituationer eller kriser.

Slutord

Jag är inte politiker, även om jag är politiskt intresserad.

Det var ett tag då jag tänkte på att bli politisk aktiv och göra en insats för barn och ungdomar, framförallt i syfte att uppmärksamma psykisk ohälsa och jobba med förebyggande åtgärder i skolan, men tyvärr så är samhällsstrukturen komplex och alla som vill förändra, får inte möjligheten att förändra.

Mitt sätt att sprida budskap om viktiga samhällsfrågor får fortsätta vara mitt bloggande.

Min uppmaning och önskan (och många andras) till de som arbetar med politik är att de tar tag i noll visionen om självmord i Sverige. 

Det räcker inte att enbart ideella organisationer som Sucide Zero tar på sig ett samhällsansvar helt ensam.

Jag är sedan ett drygt år tillbaka stolt volontär för Sucide Zero där jag då och då Swishar en slant för att stödja deras verksamhet.

I en perfekt värld skulle de med mest pengar hjälpa till att skapa bättre förutsättningar för frivilliga organisationer som är i behov av ekonomiskt stöd, men vi lever inte i en perfekt värld – tyvärr.

Så stödja de verksamheter som arbetar förebyggande med suicid och var förändringen du vill se i samhället.

Gör det du kan för att hjälpa en annan människa.

Människor är kapabla till att skapa stress och frustration hos andra individer, men de kan också hjälpa människor i behov av stöd, genom att vara där och ha lite extra koll och visa lite medmänsklighet och omtanke.

En kan inte göra allt. Men alla kan göra något.

Foto: Unsplash.com

September 10, 2023 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiUncategorized

Krisens berättelse – lyssna

av Azita Miakhel March 7, 2023
4 minuter läs

Här kommer ännu ett blogginlägg om kriser. Varför jag väljer att skriva om ämnet beror på att vi människor inte är förberedda på plötsliga händelser i livet, då de flesta av oss lever in i sina vardagliga rutiner och tror att dåliga saker bara händer andra.

Kunskaper om förlustkriser och situationskriser är viktiga för vuxna, men också för ungdomar.

Definitionen av en kris

Kris blir det när ens livsvärldar kollapsar: den fysiska, den sociala, den personliga och/eller den andliga. Krisen kan komma plötsligt eller smygande.

Den plötsliga krisen är situations-/förlustkris som liknas rånaren som plötslig dyker upp, tar allt du har och lämnar dig fattig.

Den smygande krisen däremot liknar personen som först blir bekant med dig, umgås med dig ett tag och sakta stjäl hen bitar av dina ägodelar varje dag – tills du ingenting har kvar.

Den smygande krisen drabbar oss i form av utbrändhet och utmattningssyndrom.

Upplevelse av en kris

En händelse som upplevs som traumatisk hos en person, kan påverka en annan person minimalt. 

Varför vi reagerar olika på traumatiska situationer och kriser, har med våra kognitiva scheman, livserfarenheter, vanor samt  uppväxtmiljö att göra.

I förra blogginlägget refererade jag till den plötsliga krisen som “förlustkris”. Värd att notera  är att förlustkrisen kallas emellanåt för situationskris.   

Situationskris/förlustkris är oväntade upplevelser som kan drabba en individ. 

Att råka ut för en bilolycka, uppleva en översvämning eller jordbävning eller bli offer för ett brott är bara några få typer av situationskriser. 

Att bli av med sitt jobb, få en sjukdomsdiagnos eller få sin heder kränkt, är andra typer av situationskriser och upplevs olika hård av olika individer. 

Tecken på kris:

Vet man i förväg att man är på väg in i en personlig kris? Svaret är ja. Här är några tecken på att en personlig kris kan vara nära: 

  • Viktuppgång eller viktnedgång.
  • Sämre prestationsförmåga på jobbet eller i skolan.
  • Drastiska sömnrubbningar och insomnia. 
  • Humörsvängningar, irritation, aggressivitet i den mån som personens närmaste reagerar på.
  • Ointresse för hobbies och aktiviteter som man tyckte om innan.

Psyket är mystiskt där det inte alltid går att exakt berätta vad felet finns och vad som utlöser psykisk ohälsa. 

Flera tillstånd påminner om varandra så det är viktigt att vara medveten om kroppens signaler och söka hjälp i god tid.

Kris och trauma går oftast hand i hand och kräver liknande behandling. Den kris-/trauma drabbade måste bli erbjuden hjälp och stöd.

Som en frö inplanterad i jorden

Om man upplever en kris, innebär det att det är kört för individen? Svaret är Nej!

Även om det inte känns så, kan individen faktiskt utvecklas av en kris – bara man får rätt hjälp med att bearbeta de kritiska faserna.

Lite fint är det att ordet “kris” på kinesiska innebär fara och möjlighet. Ur krisen kan alltså något bra födas.

En möjlighet.

Om nattens mörker aldrig kommer, hur ska vi veta hur ljuset ser ut? 

Om det inte regnar, hur ska då frukter växa? 

Kontraster behövs för att vi ska lyckas hitta vårt autentiska jag – och för att förstå att vi är en med universum.

När krisen accepteras av oss, kan det komma positiva saker ur den. Att bekämpa förändring däremot kan skapa emotionell ångest som kan försvåra livet och leda till psykisk ohälsa och rädsla för framtiden. 

Att förändras är att bli illojal mot sina tidigare värderingar, andras förhoppningar och krav och behov av en.

Först: låt bara tiden läka såret.

Krisen och självsabotage

När man befinner sig djupt in i mörkret och har förlorat kontrollen över hela/delar av sitt liv, kan det kännas hopplöst, skrämmande och meningslöst att leva.

Jag har själv varit där och vet precis vad jag skriver om.

Det är mänskligt att känna frustration och fråga sig själv:”Varför jag? Varför så orättvist? När slutar det göra ont?”.

Tro det eller ej, så drabbas alla människor av olika sorters kriser någon gång/flera gånger i livet.

Om det känns som om universum har en agenda att straffa just dig, så är det absolut inte. Vi upplever svårigheter för att vi är människor. 

Men! oavsett hur mörkt eller svårt en situation känns, är självskadebteende (självmordstankar, självmordsförsök) aldrig lösningen. 

Vid svårigheter, trauman och kriser, försök bara att finnas. Existera varje dag.

Ge dig själv beröm bara om du har orkat ta dig till gymmet eller kunnat gå ut för att handla.

Var nöjd om du har kunnat läsa några sidor i en bok eller orkat hjälpa ditt barn med hans/hennes läxor.

Tro på att det finns ljus i slutet av en mörk tunnel och att det hör till ovanligheterna att ljuset är från strålkastare på ett tåg.

Försök att inte förlora hoppet.

Videon nedan illustrerar enkelt vad en kris innebär:

_____

Foto: Unsplash

March 7, 2023 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Överanalyserande är självbestraffning

av Azita Miakhel May 4, 2022
4 minuter läs

Att handskas med jobbiga känslor

Vissa emotioner kan vara svåra att hantera; så som ilska, sorg ångest och rädsla. Vilka strategier som används för att handskas med jobbiga känslor är personligt.

En del använder sig av försvarsmekanismer, så som förskjutning (där negativa känslor riktas åt personer som står dem nära) andra riktar ilskan inåt och ger sig själva stryk.

Vad är självbestraffning?

Självbestraffning är svårdefinierad. Det är självbestraffning att medvetet skära sig i handen för att dämpa ångesten och det är självbestraffning att gå runt med skuldkänslor och nedvärdera sig själv.

Det är självbestraffning att banta sönder sig och det är självbestraffning att överanalysera och ligga sömnlös på natten med en klump i halsen.

Att ständigt vara orolig (befogad/obefogad oro) för saker som är utanför vår kontroll är en annan form av självbestraffning.

Ett inlärt beteende

Vi lär oss i barndomen att vår frihet är begränsad. När vi stökar eller inte gör som vuxna säger, blir vi bestraffade. En del bestraffning är grova (så som fysisk/psykisk kränkning) och en del är obehagliga (så som att du får inte din padda tills du är snäll igen).

Vi lär oss tidigt att handlingar ger konsekvenser. Vi får positiv förstärkning (belöning) när vi gör något bra och negativ förstärkning/aversiv förstärkning när våra handlingar inte accepteras av de vuxna.

Vi lär oss med andra ord att bestraffning är en del av uppfostrandet för att stärka önskvärda beteenden och minimera oönskvärda beteenden.

När vi blir äldre straffas vi inte på samma sätt av omgivningen, men nu är hjärnan tränad på konsekvens-tänk. Hjärnan hittar olika sätt att straffa oss när vi gör något dumt eller tror att vi har gjort något dumt (genom skuldkänslor till exempel).

Att överanalysera är en sorts självbestraffning

Nu kanske du tänker: ”Ge dig Fröken Azita … hur kan överanalysering vara självbestraffning? Jag tänker ju bara lite extra – lite mer – inte bestraffar jag mig själv för det”.

Och såhär tänker jag: När vi överanalyserar, tänker vi samma tanke om och om igen. Vi målar upp olika bilder i vårt psyke och blir alltmer avskärmade från verkligheten.

Gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut och vi hamnar i en bubbla. Hjärnan förbrukar en stor del av vår energi och en hjärna som hela tiden grubblar blir efter ett tag trött och matt.

Överanalyserandet kan sedan leda till isolering, minskad energinivå, ångest, insomnia och brist på motivation och intresse.

Om inte det är självbestraffning, vet jag inte vad det är.

Komplettering och filtrering

Inom det kognitiva perspektivet finns det två termer som är intressanta att läsa om: komplettering och filtrering.

Komplettering betyder att hjärnan gillar kontext och söker efter mening. Om det inte finns ett sammanhang, skapar hjärnan ett sammanhang åt dig (påhittat eller riktigt).

Vid överanalysering använder sig hjärnan intensiv av komplettering.

Exempel på komplettering:

Har du någonsin haft en tanke som har stört dig och som du inte kan släppa? Har du upplevt att den tanken föder flera andra negativa tankar som inte ens fanns där från början? Om ja, då har din hjärna använt sig av komplettering.

Ett exempel: Någon du tycker om beter sig kall och kylig mot dig. Du förstår inte bakgrunden till beteendet men börjar tänka mängder med negativa tankar.

Du ställer dig frågor som: Vad har jag gjort honom? Är han sur på mig? Han har väl ingen rätt att vara arg på mig? Var det någonting jag sa/gjorde/borde ha gjort?

Efter ett tag, blir du övertygad om att personen ogillar dig och det beror säkert på någonting du har gjort.

Exempel på filtrering

Filtrering betyder att information som inte passar in i vårt tänkande filtrerar (tar-) vi bort.

Exempel: Du får veta att din favoritperson som är kall/kylig mot dig har haft en stressig period och inte orkat socialisera sig. I stället för att ta till dig den nya informationen (som kan nyansera situationen) väljer du att agera kall och kylig tillbaka. Du tänker: ”Han var verkligen dum mot mig så jag tänker vara dum tillbaka”.

När du medvetet/omedvetet väljer bort en del information för att bekräfta en övertygelse är detta ett tecken på din hjärnas filtreringsarbete.

Självbestraffning tar bort livsglädjen

Att bestraffa sig själv genom övertänkande, överanalyserande, ångest och oro resulterar i nedstämdhet. Självbestraffning löser inga problem och tar bort stundens glädje.

Vi har bara ett liv. Ett liv som är värt att leva i nuet. Ett liv som inte ska hänga upp sig på det förflutna och som inte heller bör oroa sig för framtiden.

Läs mer om överanalyserande på Psychology Today

May 4, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Kärlek – inte dysfunktionell anknytning

av Azita Miakhel May 1, 2022
3 minuter läs

Småsaker blir psykisk ohälsa

Jag läste en intressant text som påstås vara av Anthony Hopkins, men hittade ingen säker källa på att orden skulle vara hans. Oavsett vem som har skrivit texten, borde den bli uppmärksammad och läst av alla, då budskapet är starkt och viktigt. 

Visdomsorden är en uppmaning till alla som ger hela/delar av sig själva till människor som inte ger någonting tillbaka. Individer som ger energi, tid och omtanke, men i gengäld blir förbisedda, ignorerade och bortglömda.

Författaren av texten menar att för varje gång vi går dit vi inte är välkomna, älskar någon som inte älskar oss tillbaka, ställer upp för de som tar oss för givet, ger vi en stor del av oss själva som inte går att ersätta. Vi ger bort vår energi (tankekraft).

Men villkorslös kärlek då?

Jag förespråkar villkorslös kärlek, men tycker (som textens författare) att det är skillnad mellan kärlek och anknytning. Att vara snäll och hjälpsam är fint, men att aldrig sätta gränser kan leda till stress, ångest och minskad energinivå.

En stark rot till psykisk ohälsa är önskan om att göra alla glada (som om man vore glass på en varm solig dag).

People pleasers – Människobehagare

En del människor gör allt för att få bekräftelse och kärlek. De offrar sina värderingar, tro, och stolthet i hopp om att bli sedda, bekräftade och älskade.

På engelska kallas den kategorin av människor för “People pleasers”. Den svenska översättningen blir typ “människobehagare”. Här väljer jag att använda den engelska termen. 

Karaktäristisk för en people pleaser är:

  • Att aldrig kunna säga nej.
  • Att vara stressad över vad andra tänker om henne/honom. 
  • Att låta andra trycka ner henne/honom och inte kunna sätta gränser.
  • Att ha ständigt skuldkänslor för saker som tidigare har hänt. 
  • Att älta, överanalysera och ha ångest över vardagens småsaker.
  • Att offra sina hobbies, viktiga delar av sitt liv för andras skull, även när hen inte måste göra det.

Nothing will sabotage our happiness and success more thoroughly than the fear that we are not enough.”

– Bill Crawford

Varför blir man people pleaser?

People pleasing har sina rötter i barndomen. Att låta småbarn ta ansvar är nödvändigt för att barn ska bli självständiga. 

Men (med betoning på men!) att systematiskt tvinga ett barn att offra sin fritid och lektid för att ta hand om småsyskon, stora syskon eller sina föräldrar, kan leda till att barnet lär sig att alltid sätta andras behov före sina egna. 

Även religiösa övertygelser som att underkasta sig en Gud och förneka egna behov, drifter och känslor kan resultera i people pleasing i vuxen ålder. 

Går det att jobba bort “besväret”?

Eftersom min psykologiövertygelse går ut på tron att våra känslor, tankar och beteenden är inlärda, så tror jag på att det mesta går att lära om. En olycklig betingning leder till en olycklig respons (läs tidigareinlägg om inlärningspsykologin).

Till exempel: Du bestraffas när du gör saker för dig själv och lär dig att trycka undan dina egna behov – du lär dig att sätta andras känslor före egna, annars kan du bli bestraffad på nytt.

Och några tips ?

Några tips på att komma ifrån människobehagar-tänket:

  • Lär dig att sätta upp gränser – och upprätthåll dem.
  • Lär dig att säga nej (inte kanske, utan nej)
  • Tänk innan du tar ett beslut. Har du beslutsångest, säg bara att du ska återkomma. Extra tid ger dig möjligheten att träna på att säga nej (om det är det du vill säga).
  • Gör övningar som stärker din självkänsla då people pleasing bottnar I dålig självkänsla. 
  • Träna kroppen samtidigt som du jobbar på din personlig utveckling (folk respekterar människor med muskler – skämt)

Kom ihåg…

Kärlek utan villkor innebär att vi med äkthet, öppenhet, acceptans och empati (Carl Rogers ord) låter de vi älskar utvecklas och växa.

Villkorslös kärlek är inte detsamma som att söka dysfunktionell anknytning till någon som inte har något intresse i att älska dig tillbaka. 

May 1, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Snöbollseffekten – Känslornas lavin

av Azita Miakhel March 27, 2022
4 minuter läs

Snöbollseffekten är en psykologisk term som förklarar hur små känslor kan växa sig stora och starka om vi inte stoppar dessa i tid. 

Ta en snöboll och rulla den nerför ett högt berg. Snöbollen växer sig större och starkare, tar med sig alla andra snöbollar i vägen och snart omvandlas till en snöstorm.

Små negativa känslor som skapas/föds av stressfyllda situationer och vardagliga händelser kan bli överväldigade och ohanterbara – som en lavin – om vi inte hanterar dem när de uppstår. 

Föreställ dig följande:

Du missar bussen. Du blir sen till ett möte som är viktigt för dig. Trots att ingen av deltagarna i mötet bryr sig om att du är sen, inbillar du dig att mötesdeltagarna ogillar skarpt din sena ankomst.

På grund av att du har blivit sen, blir du så besviken på dig själv och situationen att du sitter passivt under hela mötet. Du säger inte ett enda ord på mötet trots att du har förberett dig för ett anförande under en period.

Efter mötet är du irriterad på dig själv eftersom du inte sa det du skulle ha sagt. Irritationen växer allteftersom dagen går och utan att du har tänkt på det, omvandlas den till ilska.

Väl hemma blir du förbannad på din partner som inte har slängt ut soporna. Han/hon blir arg tillbaka för att du beter dig som ett as. Ett bråk startar och kvällen blir förstörd. 

Du vill inte äta, går och lägger dig, men kan inte sova. Nu är du inte bara arg, du är frustrerad, har ångest och känner dig misslyckad.

Du känner dig rädd för allt det dåliga som skulle kunna hända och oron gör att du ligger vaken hela natten. 

Inbilla dig bara hur trött du kommer att vara när klockan ringer morgonen därpå och det är dags att gå upp.

Negativ filtrering

När vi känner oss nedstämda är risken för att filtrera bort positiva saker stort. Det är som om vi medvetet fokuserar på allt det negativa som finns i livet för att få de pessimistiska känslorna bekräftade. En slags negativ självuppfyllande profetia. 

Starka känslor av nedvärdering och tvivel skapas av små negativa känslor om oss själva. Det börjar med att jag blir sur på mig själv för att jag misslyckades med en uppgift och slutar i svår ångest eller depression (efter en period).

Stuckness – Instängd i en känslovåg

Den absolut jobbigaste känslan, enligt mig, är känslan av att vara instängd i en känslovåg (stuckness på engelska). Känns lite som att du står ute och det regnar, blåser, snöar och haglar samtidigt – och du ser översvämningen komma emot dig.

Fasthet är när man är överväldigad av negativa emotioner men kan inte riktigt reglera dessa.

När och var startade det hela? Vad var den utlösande faktorn? Var det regnet först eller stormen?

Du tänker – kunde jag ha haft bättre skydd om jag hade frågat Alexa om vädret, innan jag lämnade huset?

Hantera den instängda känslovågen

När känslorna blir som lavin är det absolut viktigaste att reglera dessa genom meditation och mindfulness. Fokusera hellre på de små snöbollen istället för den gigantiska jättebollen. 

Stanna i känslorna och låt dessa komma och gå. Lyssna på känslorna utan dömande, utan fördomar och på ett objektivt sätt. 

Stoiska frågor

Dessa stoiska frågor kan vara till hjälp när du sorterar bland känslornas lavin:

  • När tänkte jag min bästa tanke idag?
  • När tänkte jag min sämsta tanke idag?
  • Finns det bevis på att mina tankar stämmer/stämmer inte?
  • Om jag hade kunnat repetera dagen, hade jag agerat/tänkt/känt annorlunda?
  • På vilket sätt hjälper dessa känslor mig?
  • Kan jag släppa taget om några av dessa jobbiga känslor?

För bästa resultat, skriver vi ner svaren. Lets go.

Den positiva snöbollen 

På samma sätt som negativa känslor kan bli lavinartade kan även positiva känslor bli stora och starka. 

Tillit till den egna förmågan leder till bättre framgång i vardagen. Medkänsla till oss själva och andra gör oss gladare och fyller livet med känslor av mening. 

Våra tankar är mäktiga. Hur vi ser på oss själva, på situationer, på andra och på livet blir som en spegelbild. 

Vi kanske inte kan göra något åt det som händer utanför oss, men vi kan kontrollera hur vi reagerar på händelser. 

Laviner må vara starka och mäktiga, men tänk på att solens värme smälter snön och gör den till rinnande vatten. 

The positive thinker sees the invisible, feels the intangible, and achieves the impossible.”

– Winston Churchill

March 27, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Kärleken kommer naturligt – hat är inlärt

av Azita Miakhel March 23, 2022
4 minuter läs

Jag är känslosam, ledsen och känner sorg. Två lärare blev mördade i en gymnasieskola i Malmö av en 18 årig elev. I en av artiklarna som jag läste på Aftonbladet, stod det att eleven hade uttryckt för 112 att: ”Jag hatade dem”.

Nu funderar jag på hur vi kunde hamna här? Varför hamnade vi här? Att två lärare går till sina jobb, men aldrig kommer hem igen.

Jag har arbetat som lärare på gymnasiet i tretton år. Låt mig berätta att man blir inte lärare för karriärmöjligheter och att tjäna massor med pengar. De som väljer läraryrket har (oftast) ett genuint intresse för människor och får fullfilment när de ser sina elever lyckas i skolan och i livet.

För varje gång en av mina elever överträffar sig själv, blir jag varm inombords. Jag älskar mitt jobb. Mitt arbete är meningsfullt.

Vem bär ansvaret?

Att hatets virus har spridit sig till unga människor i den grad att de mördar, är det någonstans i samhället infektionen finns. Vi får börja rannsaka samhällsstrukturen. Kärlek kommer naturligt, men hat lär man sig.

Varför hatar man?

Man hatar för att man är rädd rädd för sig själv.

Hat har sina rötter i aggression. Aggressionen kan vara gentemot någon annan, gentemot sig själv eller gentemot samhället. Någonstans upplever individen ilska för att hen saknar kontroll över viktiga delar i sitt liv.

Att återuppta kontrollen över egna känslor kan vara svårt och i stället riktas aggressionen utåt. Mot någon annan. Mot några andra. Det är ditt fel att jag mår som jag mår – tänker individen. Sen får smärtan inombords tillfällig lindring.

Hat är inlärt

Barn föds oskyldiga och utan förståelse för världen omkring dem. De vill bara bli älskade och att uppleva trygghet. Det är miljön som lär barn att antingen bli kärleksfulla eller att hata – eller finna balans mellan sina känslor.

När min son gick i förskolan försökte han en gång berätta om en fröken. För mig var det svårt att lista ut vem han menade, då han berättade om fröken Jasmin som brukade ha lång klänning och en grön mössa. Det var många fröknar i förskolan så jag visste inte vem Jasmin var.

När jag träffade sonens fröken senare, märkte jag att min son hade utelämnat detaljer som kunde ha gjort det lättare för mig att känna igen henne: fröken Jasmin var nämligen mörkhyad (den enda mörkhyade fröken dessutom).

Min son hade inte lagt märke till den detaljen. Han hade fokuserat på klänningen och den gröna mössan. Barn bryr sig inte om färgen på huden. Det är vi vuxna som lär dem kategorisera människor i olika fack.

Barn är toleranta av naturen. Det är vuxna som brister i tolerans och skapar in-/och ut-grupper – vi och dom.

När självet brister

Medkänsla gentemot oss själva är viktigt i våra relationer med andra. Känslor av skuld och skam kan bli svårhanterbara och att projicera/förskjuta sina negativa känslor på andra genom hat, blir den enda utvägen för individen.

Självsäkra individer som har medkänsla, hatar sällan.

Gruppidentitet blir viktigare än individuell identitet

Utvecklingspsykologen Erik Erikson hade en teori om människans åtta åldrar, där han menade att vi genomgår åtta olika faser i livet. Varje fas innebär en krislösning hos individen. Om krislösningen går rätt till, mår vi bra, men komplikationer i de olika utvecklingsfaserna kan leda till svårigheter senare i livet.

Jag ska inte gå in på hela Eriksons teori, utan väljer att fokusera på fas fem: Identitet vs splittring som brukar vara mellan 12-20 år.

Enligt Erikson, ett barn som har fått kärlek, som upplever tillit till vuxna och som har fått vänner i skolan, kommer att få en stabil identitet under ungdomsåren.

Men tonåringen/ungdomen blir splittrad om hen inte har lyckats genomgå en positiv utveckling under de tidigare utvecklingsfaserna.

En splittrad tonåring har starkare behov av att tillhöra en grupp. Den individuella identiteten får vänta, Gruppidentiteten, att tillhöra en gemenskap, blir det absolut viktigaste för tonåringen.

Barn är vuxnas ansvar. Sätter vi dem i världen, ska vi se till att de får kärlek och trygghet. Det är lättare att “skapa” trygga barn än att reparera trasiga vuxna.

Vi föds med tendensen att älska och vi har en aggressionsdrift. Vilken av dessa som blir dominerande i vår personlighet, har med vår miljö att göra.

Jag tycker att vi satsar på kärleken.

Att förebygga hat?

Vår uppgift är inte bara att lära barnen läsa, skriva och räkna. Vi får lära barnen emotionell intelligens och uppmuntra dem till att sätta ord på sina känslor. Vi får jobba med att utveckla barnens empatiförmåga samt förståelse för andras känslor.

Ett barn som blir bemött med kärlek och respekt, bemöter världen med kärlek och respekt.

March 23, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Barn och självmord hör inte ihop

av Azita Miakhel January 18, 2022
4 minuter läs

Detta inlägg kommer att beröra ett känsligt ämne: psykisk ohälsa med betoning på självskadebeteende och självmord. 

På Folkhälsomyndighetens hemsida står det att år 2020 tog 1168 personer livet av sig I Sverige. 1168 liv som man kanske kunde ha räddat? Eller kanske inte? Det är försent nu och vi kommer aldrig att få svar på den frågan. 

Häromdagen läste jag en artikel i Svt Nyheter om att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har ökat kraftigt i Sverige. Enligt källan syns det en dyster trend vad gäller ökningen av ätstörningar och suicidala försök bland barn och ungdomar. Läsningen gjorde ont i hela mig. Barn ska vara glada, livliga och busiga. De ska inte tänka på självmord.

I artikeln understryks att det finns ett samband mellan den ökande psykiska ohälsan bland barn och den rådande pandemin. Och det kan ligga en viss sanning i det. Folk är hemma mer under pandemin och konflikter inom familjen kan vara en av faktorerna till psykisk ohälsa hos barn.

Jag vill å andra sidan poängtera att  Socialstyrelsen redan i april 2019 skrev om att antalet utskrivna antidepressiva mediciner har ökat bland barn. Så unga som tio åringar (!) får antidepressiva preparat.

Med andra ord psykisk ohälsa bland barn hade börjat öka redan innan pandemin bröt ut! Detta innebär att vi har vetat om att psykisk ohälsa bland barn stiger (i nästan 3 år!) men vi har gjort ytterst lite åt problemet.

När jag läste media och kommunikation, lärde vi oss att media uppmärksammar inte psykisk ohälsa därför att de tror att risken för självmord kan öka om man läser om det i tidningen (En slags tillgänglighetsheuristik).

Jag har ingen åsikt om detta, men däremot tänker jag att stigma, tabu och ignorering av psykisk ohälsa är inte en effektiv metod för att förebygga självskadebeteende.

Att se allvaret i ökningen av psykisk ohälsa bland barn tycker jag är ett första steg att närma sig problemet. Vi måste våga prata om det!. En tvååring må blunda och tro att objekt framför hen försvinner, men vuxna kan inte inbilla sig samma sak. Vi kan inte och får inte blunda. Det är dags att vuxenvärlden tar ett större grepp om problemet.

Globalt tycker jag att vi behöver minska sociala mediers stora inflytande i våra barns liv. Vi måste ställa högre krav på sociala medieföretagen. Facebook och Instagram har kritiserats för att deras forum skadar barn, ändå finns de kvar och fortsätter sina verksamheter som om ingenting har hänt.

Videon nedan berättar om hur Instagram använder sin plattform trots att företaget vet om att deras tjänster är skadlig för tonårsflickor:

Ställ krav på sociala mediekoncernen! Kräv på EU nivå om att sociala medier tar bort allt skadligt för barn och ungdomar.

Fixade vi GDPR lagen, fixar vi detta också.

Skolan behöver arbeta med att stärka barnens självkänsla. Ett förslag är att få med positiv psykologi och mindfulness på schemat. Epigenetik är ett tydligt exempel på att hjärnan och nervsystemet mår bra av fysisk aktivitet. I skolan behöver vi arbeta mer med rörelse och fysisk träning. 

Vi behöver informera barn om vikten av kost och sömn samt stärka närvaron av psykolog, sjuksköterskor och kuratorer i skolan.

Vi behöver diskutera skamkänslor kopplade till psykisk ohälsa och lära våra barn att sätta ord på sina känslor och våga be om hjälp. Vågar vi prata om sex och porr (som Skolverket har som krav i skolan) borde vi kunna diskutera psykisk ohälsa.

Slutord

Detta inlägg tog mig tre dagar att skriva. Det är ett tungt ämne. Två personer som jag kände väl tog livet av sig inom loppet av tre år. Jag har fortfarande inte bearbetat sorgen efter dem.

Genom att skriva inlägget hoppas jag kunna hjälpa mig själv gå vidare samtidigt som jag hoppas att problemet uppmärksammas av de som kan påverka samhällsstrukturen.

Avslutningsvis vill jag skriva till dig som läser detta: Sänk kraven på dig själv. Du behöver inte vara bäst, snyggast och mest framgångsrik. Bara att du är människa gör att du duger som du är.

Källor:
Svt Nyheter: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bris-1
Folkhälsomyndigheten: https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/
Socialstyrelsen: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/allt-fler-far-antidepressiva-lakemedel/




January 18, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026