Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

förebygga utfrysning

PsykologiSamhällskunskapSociologi

Yttrandefriheten kvävs – repressalier tar över

av Azita Miakhel August 22, 2024
7 minuter läs

När vi håller tyst, blir vi som tryckkokare

Fröken Azita-bloggen skapade jag för att uppmärksamma vardagens små och stora händelser som på sikt kan påverka vår psykiska hälsa, antingen genom att stärka den eller genom att bana väg för psykisk ohälsa.

Alltför ofta möter vi fyrkantiga tankesätt som lägger hela ansvaret för en människas öde på individen själv, och menar att det är hennes egna val som formar hennes liv, hälsa och livsvillkor. Jag anser dock att strukturella förändringar, samhällsstrukturen och de normer och värderingar som råder i ett samhälle, spelar en avgörande roll i hur enskilda människors liv formas. Att tro att vi har oändlig frihet, trots att vi lever i samspel med andra, är naivt.

Genom bloggen har jag skrivit ett antal inlägg med fokus på sociologi och socialpsykologi, där jag har försökt förstå hur olika system påverkar individens fysiska och psykiska hälsa.

I detta blogginlägg fokuserar jag på hur grundlagskyddade rättigheter som yttrandefrihet, fri åsiktsbildning och tryckfriheten kan komma i konflikt med människors, gruppers och organisationers intressen där resultatet blir repressalier. 

Tro det eller ej, lever vi i ett samhället där det fria ordet begränsas alltmer och den individuella rättigheten att yttra oss fria, blir kontrollerade.

Till exempel så följer jag en stark kvinna och feminist på sociala medier: “Lady Dahmer” som fick sitt Instagramkonto med över 60000 följare avstängt från Meta, för att hon gjorde  inlägg om folkmordet i Palestina. 

Ett annat exempel är den 10:e augusti, då en man körde rakt in i en fredlig Palestinademonstration, men inga av de etablerade nyhetsmedierna rapporterade om det. Efter att händelsen spred sig på sociala medier och den socialdemokratiske riksdagspolitikern och frihetskämpen Ola Möller gjorde en video om händelsen, valde Aftonbladet att skriva en krönika om den.

Varför valde stora nyhetsmedier att inte rapportera om bilen som körde in i folkmassan som demonstrerade för fred i Palestina? 

Svar: Tystnadskultur!

Vad innebär tystnadskultur?

Jag brukar ibland få hjälp av AI när jag skriver delar av mina texter (så jag slipper de jagande språkpoliserna). Jag frågade ChatGPT vad tystnadskultur är för någonting, och fick ett bra svar. Efter att ha jämfört med andra källor som har liknande beskrivning, skriver jag förklaringen nedan:

Tystnadskultur är en situation där människor inom en grupp, organisation eller samhälle känner sig rädda eller ovilliga att tala öppet om problem, missförhållanden eller sina åsikter. 

Detta kan bero på att de är rädda för negativa konsekvenser, som repressalier, att bli utsatta för kritik eller att förlora sin position. I en sådan kultur väljer människor ofta att vara tysta istället för att ta upp viktiga frågor, vilket gör det svårt att åtgärda problem och främjar en ohälsosam eller orättvis miljö.

Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen

Sedan 2008 har jag undervisat i bl.a. samhällskunskap, och jag börjar alltid mina kurser, särskilt Samhällskunskap 1, med att gå igenom demokratins grunder. Som lärare har jag mina favoritområden; dessa är undervisning om yttrandefrihetsgrundlagen, tryckfrihetsförordningen och källkritik. 

När jag inte har ingått i något ämneslag, har jag alltid börjat mina samhällskunskapskurser med källkritik, då jag anser att det är skolans ansvar att stärka individers kritiska förmåga i en tid där vi bombarderas av information. Börjar eleverna med källkritik, kan de använda detta tankesätt igenom hela kursen och även i sina andra kurser.

När jag började prata om algoritmer i min undervisning, var moment om algoritmer inte ens en del av läroplanen (ja, jag skryter) för skolan och gymnasieskolan. Jag är inget medium, men jag har en tendens att förutspå vissa förändringar som sker i samhället.

Ta därför min oro på allvar när jag skriver att tryckfriheten och yttrandefriheten på sikt inte kommer att vara självklara grundstenar i demokratin, ju längre makten finns i händerna på populister, kapitalister och förenklande politiker med hård retorik.

Låt oss här förklara en gång för alla varför det är viktigt med yttrandefrihetsgrundlagen.

Yttrande- och åsiktsfrihet

Yttrandefrihet är en grundpelare i demokratin eftersom den tillåter oss att diskutera öppet och hålla makthavare ansvariga. Genom att vi fritt kan uttrycka våra tankar minskar risken för maktmissbruk och vi får en chans att utveckla nya idéer och åtgärder. Yttrandefrihet hjälper också oss som individer att växa och förstå världen på ett mer nyanserat sätt.

Friheten att yttra sig ger minoritetsgrupper en röst, motverkar censur och propaganda, och erbjuder en fredlig väg till förändring. 

Kort sagt, yttrandefriheten är avgörande för att skapa ett rättvist och dynamiskt samhälle. Såhär skriver lagen:

1 kap. Yttrandefriheten enligt denna grundlag

Syfte och grunder

1 §   Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (2018:1802).

Repressalier och straff

Det finns inga gratis lunchar. Det mesta i livet kostar någonting. Ibland betalar du för en vara med pengar och ibland betalar du med din hälsa om du uppmärksammar brister i en verksamhet.

Så vad är repressalier? Man läser om det, men förstår alla vad det innebär? Jag gör ett försök med att förklara begreppet för att sedan koppla till hur repressalier kan skada den psykiska och fysiska hälsan hos individer som uppmärksammar missförhållanden:

Repressalier är åtgärder som vidtas som en form av straff eller hämnd mot någon som har agerat på ett sätt som misshagar den som utför åtgärden. Dessa kan inkludera sanktioner, hot, våld eller andra typer av bestraffningar som syftar till att avskräcka eller straffa någon för att ha uttryckt kritik, avslöjat missförhållanden eller på annat sätt utmanat makt eller auktoritet.

Subtila repressalier – det som inte syns men känns

Meddelarskyddet är en rättighet i Sverige som innebär att offentligt anställda har rätt att lämna information till journalister för publicering, utan att riskera att bli straffade eller utsatta för repressalier av sin arbetsgivare. Det är en del av yttrandefriheten och tryckfriheten, och syftar till att skydda den som vill avslöja missförhållanden eller annan viktig information för allmänheten. 

Så långt no harm. Vi tänker att lagen skyddar oss och utnyttjar vår yttrandefrihet med meddelarskyddet i bakfickan. Men visste du att det finns subtila repressalier och straff som inte bryter mot lagen, men som kan förstöra en individs psykiska hälsa?

Låt mig berätta mer: 

Subtila repressalier är mindre tydliga men lika skadliga som uppenbara repressalier. Dessa kan inkludera att underminera en persons rykte genom att sprida rykten eller insinuationer, förändrade arbetsvillkor utan tydlig anledning, social exkludering, förhalning av beslut eller försämrade utvecklingsmöjligheter. 

Dessa subtila former av repressalier är ofta svårare att upptäcka och motarbeta, men de kan ändå lämna den drabbade känslomässigt och professionellt skadad.

Med andra ord, tagga sjukskrivning om du öppnar käften – lite förenklad men ingen lögn.

Slutord

Du kanske inte tror att jag är en fegis, men tro mig, av rädsla för negativa konsekvenser har jag valt att sätta ett tjockt filter på mig själv. Ibland skriker jag inombords av att vilja berätta, men rädslan tvingar mig att hålla tillbaka orden.

För ja, det kan bli värre. Mycket mycket värre.

Jag skriver förtäckt, med hopp om att beslutsfattare läser mina texter och arbetar för att öka skyddet för individer som vågar uppmärksamma missförhållanden i samhället och världen.

Ett av mina inlägg på Threads resulterade i att jag fick uppleva ett rent helvete som konsekvens. Människorättsaktivister, som Lady Dahmer, får sina konton avstängda när deras kritik inte uppskattas av kapitalistiska företag som Meta.

Repressalier kan allvarligt hämma yttrandefriheten genom att tysta kritik och avskräcka individer från att uttrycka sina åsikter eller rapportera oegentligheter. På ett bredare plan underminerar repressalier rättvisan och försvagar demokratiska institutioner, vilket gör det svårare för människor att stå upp mot maktmissbruk och orättvisor.

Är vi tysta håller vi med andra ord käften och förblir slavar åt mäktiga män och kvinnor.

DO förklarar

Videon nedan förklarar varför det är förbjudet med repressalier, men tänk på att det subtila syns inte, även om den känns.

August 22, 2024 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Psykologiska effekter av ryktesspridning

av Azita Miakhel January 8, 2023
6 minuter läs

För ett par dagar sedan såg jag en sista video på den 18 åriga body positivity influensern och TikTok-stjärnan @theylovesadity (med nästan 600 tusen följare) där hon ser ut att säga hejdå till sina följare.

Theylovesadity som hette Asia LaFlora mimar i den sista videon på en sång “I guess it’s time to go...” och på videon går det att läsa texten: “When they make you the villain in their story but don’t tell the full thing…“

@theylovesadity

I’m so tired of this

♬ original sound – Lauryn ♡

Jag vet inte hela berättelsen om den unga tjejens liv, men kan inte heller ignorera texten som hon skrev innan hon bestämde sig för att begå självmord.

Det går inte utifrån hennes eget inlägg att utesluta att hon blev offer för falska rykten.

Jag har skrivit flera blogginlägg om faran med mobbning, utfrysning och ryktesspridning, men känner att jag behöver skriva ännu ett inlägg.

Människor bör inte dö för att några får som hobby att skvallra och sprida rykten.

Jag tror på allvar inte att människor som ägnar sig åt olika former av emotionell manipulering förstår vilken skada de åsamkar offret.

Falska rykten psykoanalytiskt 

Först ska jag analysera varför människor får behov av att sprida rykten utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv.

Hur skulle Sigmund Freud förklara förtal och ryktesspridning? När vi vet orsakerna bakom våra känslor och handlingar kanske lär vi oss att bli snällare mot andra?

Falska rykten skapas oftast på grund av avundsjuka/svartsjuka. Vid avundsjuka är den primära känslan: aggression. 

När aggressionsdriften uppenbarar sig vill impulsen skada den som har triggat igång vår ilska (typ att vi vill slå personen eller kasta något på honom/henne). 

Men eftersom vi lever i ett civiliserat samhälle där mantrat är “icke-våld”, slår vi inte till “fienden” utan låter vår aggression ta andra vägar – som till exempel att snacka skit bakom personen rygg, använda härskartekniker eller frysa ut och mobba personen. 

Ilskan är en drift och vill ut. Här kom jag ihåg ett citat av Freud: “ironi/sarkasm är mildare form av aggression”. Citatet kanske inte är relevant i detta sammanhang, men kan vara något att tänka på.

Falska rykten socialpsykologiskt

Vi speglar oss i andra

Andra människors beteenden och förhållningssätt påverkar vårt humör, vårt förhållningssätt och våra beteenden.

Vi speglar oss i andras uppfattningar om oss och skapar en bild av vår egen person. Inom socialpsykologin heter principen för “Spegeljaget” (Läs också Det dom inte berättar). 

Som människa finns man, men ryktet är något som skapas och underhålls av omgivningen – utanför vår egen person.

Du, dina handlingar och beteenden föder ditt sanna rykte, men falska rykten är någonting vi inte kan kontrollera. När ryktet har väl skapats är det tyvärr svårändrat.

Du lever ditt liv, ditt rykte lever sitt eget.

Viktigt att komma ihåg att falska rykten skapas sällan av en enskild person. Det är mer regel än undantag att det står en grupp bakom ryktesspridningen.

Snack bakom ryggen och svartmålande av en syndabock kan ge en känsla av makt, sammanhållning och kontroll i en grupp. Känslan av makt kan ge en illusion av att man har en speciell sorts inflytande eller betydelse inom gruppen.

Falska rykten som strategi att utöva makt 

Ryktesspridning kan användas som maktmedel på många olika sätt. En person eller grupp kan till exempel sprida rykten om en annan person eller grupp för att försöka få andra människor att tänka negativt om den personen eller gruppen och på så sätt försöka skada deras anseende eller position. 

Man kan också sprida rykten för att försöka påverka människors beslut eller åsikter om olika företeelser.

Det finns exempel på att regeringar och andra makthavare har använt ryktesspridning som ett verktyg för att försöka påverka opinionen i en viss riktning eller för att försöka motverka olika slags protester eller oppositionella rörelser.

Ryktesspridning kan användas som ett verktyg för att försöka skapa oro eller rädsla i en befolkning och på så sätt få människor att acceptera vissa åtgärder eller beslut samt att försöka påverka människors beslut eller åsikter om olika saker.

Sammanfattningsvis är slutsatsen här att ryktesspridning används för att mentalt förstöra de man ogillar/hatar.

Psykologiska effekter av ryktesspridning

Ryktesspridning kan skada individer psykisk och fysisk. Om ryktet handlar om enskild person, kan det skada personens anseende och leda till social isolering, social exkludering, förtryck och psykisk ohälsa.

Personer som får sitt rykte förstört kan till följd av en infekterad miljö insjukna i utmattningssyndrom, kronisk trötthetssyndrom och generaliserad ångestsyndrom.

För en del kan skadan bli såpass djupt, att personen väljer att avsluta sitt liv.

Hur kul kan det att visats i en miljö där människor har bildat sig en uppfattning om dig och där du förgäves försöker motbevisa deras förvrängda idéer om dig?

Snack bakom ryggen och skvaller kan leda till syndabockstänkande samt leda till hot och våld (fysiskt/psykologiskt) mot den person som ryktet handlar om. 

Den som drabbas av ryktesspridning kan få svårt att skaffa vänner, om han/hon är utmålad som elak och opålitlig. Ett dåligt rykte stänger många dörrar och dödar vår ambition, livsglädje och beslutsamhet. 

Ryktesspridning kan med andra ord ha allvarliga konsekvenser för den enskilda personen, såväl som för samhället i stort.

Vi må tro att vi kan tänka objektivt, men tyvärr förlitar vi oss (oftare än vi vill erkänna) på andras berättelser om en person.

Det finns till exempel en anledning till varför det behövs en referens när du söker ett jobb.

Vad kan ryktesspridning göra mot människor?

Ryktesspridning kan ha många olika konsekvenser för människor. Om rykten sprids om en person, kan det påverka den personens anseende och relationer med andra. Det kan också påverka den personens möjligheter att få sin röst hörd i olika sammanhang.

Falska rykten och förtal kan vidare ha konsekvenser för en hel grupp av människor, till exempel en viss etnisk grupp eller en kulturell grupp.

Rykten som sprids om en grupp människor kan bidra till att förstärka fördomar och stereotyper och på så sätt skada den gruppens anseende och möjligheter i samhället.

Går ryktesspridning för långt, kan det uppstå konflikter och våld människor emellan.

Slutord

Att skapa, sprida och upprätthålla falska rykten är farlig för enskilda individer, grupper och samhället. Människor som förlitar sig på rykten kan förlora sin källkritiska förmåga när de enbart hör ensidig information om en individ eller en grupp.

För mig personligen tar det ett par år innan jag kan bilda min egen uppfattning om en person.

Vi är summan av våra olika roller som vi har i olika sociala sammanhang och därmed tycker jag att det är omöjligt att tro sig känna en person genom andras beskrivningar.

Vi får ge människor en chans att visa oss sitt autentiska jag. Därefter är det fritt fram att bilda sig en uppfattning om personen.

Här avslutar jag inlägget med att gå tillbaka till TikTok-tjejen som tog sitt liv. Vi kommer kanske aldrig veta hela berättelsen om henne, men texten hon skriver på sista videon säger mycket:

“When they make you the villain in their story but don’t tell the full thing…“.

RIP: Asia LaFlora
January 8, 2023 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026