Det här blpgginlägget kommer att handla om hat, hot, förtal och kränkningar som förekommer både på nätet och i verkliga livet. Genom att skriva om dessa fenomen kan vi förhoppningsvis få en ökad förståelse för problematiken och på så sätt förebygga att de uppstår.

Vad är hat?

Hat innebär nedsättande eller aggressiva uttryck riktade mot en person eller grupp. Det kan handla om elaka kommentarer, förakt eller spridning av negativa stereotyper.

Vad är hot?

Hot är när någon uttrycker att de tänker skada eller utsätta en annan person för fara. Det kan vara både fysiska hot, som våld, och psykiska hot, som att förstöra någons rykte eller trygghet.

Vad innebär förtal?

Förtal innebär att någon sprider uppgifter om en person som kan skada dennes anseende. Det spelar ingen roll om uppgiften är sann eller falsk – det avgörande är om den kan utsätta personen för andras missaktning.

Ett typiskt exempel är att sprida rykten om att någon är kriminell eller har gjort något olämpligt . Även att sprida lögner om en persons privatliv eller yrkesliv kan räknas som förtal.

Grovt förtal

Grovt förtal är en allvarligare form av förtal. Det blir aktuellt när uppgifterna är särskilt kränkande, sprids till många människor eller riskerar att få stora konsekvenser för den utsatta. Exempel kan vara:

Att sprida falska rykten som gör att en persons yrkeskarriär skadas, till exempel att påstå att någon fuskat eller begått brott i sitt arbete eller hitta på lögner som saknar helt verklighetsförankring.

Att sprida uppgifter som leder till att personen mår psykiskt dåligt, exempelvis genom att offentligt påstå saker om någons privatliv eller försvåra en demokratisk process genom att påverka beslutsfattare genom falska påståenden om en enskild individ.

Det kan handla om att någon hittar på uppgifter om en tjänstepersons privatliv som saknar verklighetsförankring, och sprider dem offentligt för att få beslutsfattare att ta avstånd från personen.

Vad innebär kränkningar?

Kränkningar är handlingar eller ord som får en person att känna sig nedvärderad, sårad eller förminskad. Det kan ske både direkt, riktat till personen själv, eller indirekt, genom att spridas till andra.

Psykologisk analys av hot, hat, förtal och kränkningar

Psykologisk analys av hot

Hot uppstår ofta när en person känner sig maktlös eller trängd och försöker återta kontroll genom att skrämma eller pressa någon annan. Psykologiskt fungerar hot som ett sätt att snabbt förskjuta maktbalansen, särskilt när personen saknar förmåga, vilja eller emotionell kontroll nog att föra en saklig dialog.

Hot kan vara impulsiva, drivna av stark affekt och låg impulskontroll, men de kan också vara instrumentellt utformade för att manipulera, tysta eller disciplinera en annan individ.

Det handlar ofta om ett försök att avleda egen frustration genom att skapa rädsla hos den andra parten.

Psykologisk analys av hat

Hat är en mer långvarig och intensiv emotion, som ofta växer fram när individens identitet, värderingar eller grupptillhörighet upplevs som hotade. Psykologiskt bygger hat på kategorisering: man delar upp människor i ”vi” och ”dom”, där den andra gruppen successivt avhumaniseras.

Detta gör det enklare för personen att legitimera aggressiva uttryck eller beteenden. Hatet skapar dessutom en upplevelse av moralisk klarhet och riktning; övertygelsen om att man befinner sig på ”den rätta sidan” dämpar inre konflikter och förenklar svåra situationer, även om det sker på bekostnad av empati och förmågan att se nyanser.

Hat skapar polarisering, splittring och misstänksamhet.

Psykologisk analys av förtal

Förtal uppstår ofta när någon vill kontrollera ett narrativ eller skada en annan persons rykte för egen vinning, som ett sätt att vinna social, politisk eller personlig fördel.

Psykologiskt har det ofta sina rötter i avund, rivalitet eller en önskan om att höja sin egen status genom att sänka någon annan.

Förtal kan också vara en form av projektion, där personen tillskriver andra det hen själv upplever, fruktar eller skäms över. Det fungerar dessutom som en gruppstärkande mekanism: genom att demonisera en ”motståndare” ökar sammanhållningen i den egna kretsen.

När någon fabricerar en lögn för att skada en annan persons anseende bottnar det ofta i djup osäkerhet och känslor av mindervärde. Varför skulle man annars hitta på händelser som aldrig ägt rum eller envist försöka övertyga andra om det mest negativa tänkbara om en annan individ?

Psykologisk analys av kränkningar

Kränkningar handlar om att förminska, förlöjliga eller nedvärdera någon, ofta för att etablera dominans eller stärka den egna självbilden. Psykologiskt är kränkande beteende ofta kopplat till osäkerhet eller bristande självkänsla; genom att trycka ner någon annan kan individen tillfälligt dämpa sina egna känslor av otillräcklighet.

Kränkningar kan vara impulsdrivna, men de kan också vara strategiska, särskilt i ojämlika maktrelationer där målet är att kontrollera eller tysta den andra personen. Den kortsiktiga psykologiska vinsten, känslan av att ha makt eller överläge sker på bekostnad av empati och respekt.

Psykologisk hantering av hat, hot, förtal och kränkningar

Att möta hat, hot, förtal och kränkningar innebär en emotionell belastning som kan väcka både rädsla, ilska och maktlöshet.

Trots det finns psykologiskt sunda sätt att hantera sådana angrepp, och särskilt när det gäller förtal är det avgörande att sätta gränser och säga ifrån inte bara för sin egen skull, utan också för att stoppa beteendet och bryta den psykologiska dynamiken bakom det.

Individer som kan ljuga trots vetskapen om att de riskerar att skada andra, kan ha mycket svårt med att känna empati och förståelse. Dessa individer behöver tydliga gränser så inte de skadar helt oskyldiga människor.

Slutord

Det är bra att vara medveten om att samtliga dessa handlingar kan vara brottsliga. En person som i sitt huvud planerar att skada någon annan tänker oftast inte på konsekvenserna av sina handlingar. När sådant riktas mot förtroendevalda kan rättsväsendet dessutom ta det på ännu större allvar. Det är viktigt att rådgöra med en jurist eller polisen om man utsätts för något av detta och det leder till fysiskt eller psykiskt lidande.

Och du, kära läsare. Om/när du lyssnar på lögnerna utan att säga ifrån eller stoppa dem, är du aktivt med och bidrar till att en annan människas liv, anseende och psykiska hälsa förstörs. Vill du vara förändringen i världen? Börja i den situationen som du står framför.

Foto: Unsplash.com

För ett par dagar sedan såg jag en sista video på den 18 åriga body positivity influensern och TikTok-stjärnan @theylovesadity (med nästan 600 tusen följare) där hon ser ut att säga hejdå till sina följare.

Theylovesadity som hette Asia LaFlora mimar i den sista videon på en sång “I guess it’s time to go...” och på videon går det att läsa texten: “When they make you the villain in their story but don’t tell the full thing…“

@theylovesadity
I’m so tired of this
♬ original sound – Lauryn ♡

Jag vet inte hela berättelsen om den unga tjejens liv, men kan inte heller ignorera texten som hon skrev innan hon bestämde sig för att begå självmord.

Det går inte utifrån hennes eget inlägg att utesluta att hon blev offer för falska rykten.

Jag har skrivit flera blogginlägg om faran med mobbning, utfrysning och ryktesspridning, men känner att jag behöver skriva ännu ett inlägg.

Människor bör inte dö för att några får som hobby att skvallra och sprida rykten.

Jag tror på allvar inte att människor som ägnar sig åt olika former av emotionell manipulering förstår vilken skada de åsamkar offret.

Falska rykten psykoanalytiskt

Först ska jag analysera varför människor får behov av att sprida rykten utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv.

Hur skulle Sigmund Freud förklara förtal och ryktesspridning? När vi vet orsakerna bakom våra känslor och handlingar kanske lär vi oss att bli snällare mot andra?

Falska rykten skapas oftast på grund av avundsjuka/svartsjuka. Vid avundsjuka är den primära känslan: aggression.

När aggressionsdriften uppenbarar sig vill impulsen skada den som har triggat igång vår ilska (typ att vi vill slå personen eller kasta något på honom/henne).

Men eftersom vi lever i ett civiliserat samhälle där mantrat är “icke-våld”, slår vi inte till “fienden” utan låter vår aggression ta andra vägar – som till exempel att snacka skit bakom personen rygg, använda härskartekniker eller frysa ut och mobba personen.

Ilskan är en drift och vill ut. Här kom jag ihåg ett citat av Freud: “ironi/sarkasm är mildare form av aggression”. Citatet kanske inte är relevant i detta sammanhang, men kan vara något att tänka på.

Falska rykten socialpsykologiskt

Vi speglar oss i andra

Andra människors beteenden och förhållningssätt påverkar vårt humör, vårt förhållningssätt och våra beteenden.

Vi speglar oss i andras uppfattningar om oss och skapar en bild av vår egen person. Inom socialpsykologin heter principen för “Spegeljaget” (Läs också Det dom inte berättar).

Som människa finns man, men ryktet är något som skapas och underhålls av omgivningen – utanför vår egen person.

Du, dina handlingar och beteenden föder ditt sanna rykte, men falska rykten är någonting vi inte kan kontrollera. När ryktet har väl skapats är det tyvärr svårändrat.

Du lever ditt liv, ditt rykte lever sitt eget.

Viktigt att komma ihåg att falska rykten skapas sällan av en enskild person. Det är mer regel än undantag att det står en grupp bakom ryktesspridningen.

Snack bakom ryggen och svartmålande av en syndabock kan ge en känsla av makt, sammanhållning och kontroll i en grupp. Känslan av makt kan ge en illusion av att man har en speciell sorts inflytande eller betydelse inom gruppen.

Falska rykten som strategi att utöva makt

Ryktesspridning kan användas som maktmedel på många olika sätt. En person eller grupp kan till exempel sprida rykten om en annan person eller grupp för att försöka få andra människor att tänka negativt om den personen eller gruppen och på så sätt försöka skada deras anseende eller position.

Man kan också sprida rykten för att försöka påverka människors beslut eller åsikter om olika företeelser.

Det finns exempel på att regeringar och andra makthavare har använt ryktesspridning som ett verktyg för att försöka påverka opinionen i en viss riktning eller för att försöka motverka olika slags protester eller oppositionella rörelser.

Ryktesspridning kan användas som ett verktyg för att försöka skapa oro eller rädsla i en befolkning och på så sätt få människor att acceptera vissa åtgärder eller beslut samt att försöka påverka människors beslut eller åsikter om olika saker.

Sammanfattningsvis är slutsatsen här att ryktesspridning används för att mentalt förstöra de man ogillar/hatar.

Psykologiska effekter av ryktesspridning

Ryktesspridning kan skada individer psykisk och fysisk. Om ryktet handlar om enskild person, kan det skada personens anseende och leda till social isolering, social exkludering, förtryck och psykisk ohälsa.

Personer som får sitt rykte förstört kan till följd av en infekterad miljö insjukna i utmattningssyndrom, kronisk trötthetssyndrom och generaliserad ångestsyndrom.

För en del kan skadan bli såpass djupt, att personen väljer att avsluta sitt liv.

Hur kul kan det att visats i en miljö där människor har bildat sig en uppfattning om dig och där du förgäves försöker motbevisa deras förvrängda idéer om dig?

Snack bakom ryggen och skvaller kan leda till syndabockstänkande samt leda till hot och våld (fysiskt/psykologiskt) mot den person som ryktet handlar om.

Den som drabbas av ryktesspridning kan få svårt att skaffa vänner, om han/hon är utmålad som elak och opålitlig. Ett dåligt rykte stänger många dörrar och dödar vår ambition, livsglädje och beslutsamhet.

Ryktesspridning kan med andra ord ha allvarliga konsekvenser för den enskilda personen, såväl som för samhället i stort.

Vi må tro att vi kan tänka objektivt, men tyvärr förlitar vi oss (oftare än vi vill erkänna) på andras berättelser om en person.

Det finns till exempel en anledning till varför det behövs en referens när du söker ett jobb.

Vad kan ryktesspridning göra mot människor?

Ryktesspridning kan ha många olika konsekvenser för människor. Om rykten sprids om en person, kan det påverka den personens anseende och relationer med andra. Det kan också påverka den personens möjligheter att få sin röst hörd i olika sammanhang.

Falska rykten och förtal kan vidare ha konsekvenser för en hel grupp av människor, till exempel en viss etnisk grupp eller en kulturell grupp.

Rykten som sprids om en grupp människor kan bidra till att förstärka fördomar och stereotyper och på så sätt skada den gruppens anseende och möjligheter i samhället.

Går ryktesspridning för långt, kan det uppstå konflikter och våld människor emellan.

Slutord

Att skapa, sprida och upprätthålla falska rykten är farlig för enskilda individer, grupper och samhället. Människor som förlitar sig på rykten kan förlora sin källkritiska förmåga när de enbart hör ensidig information om en individ eller en grupp.

För mig personligen tar det ett par år innan jag kan bilda min egen uppfattning om en person.

Vi är summan av våra olika roller som vi har i olika sociala sammanhang och därmed tycker jag att det är omöjligt att tro sig känna en person genom andras beskrivningar.

Vi får ge människor en chans att visa oss sitt autentiska jag. Därefter är det fritt fram att bilda sig en uppfattning om personen.

Här avslutar jag inlägget med att gå tillbaka till TikTok-tjejen som tog sitt liv. Vi kommer kanske aldrig veta hela berättelsen om henne, men texten hon skriver på sista videon säger mycket:

“When they make you the villain in their story but don’t tell the full thing…“.
RIP: Asia LaFlora