Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

Fröken Azita

SamhällskunskapSociologi

När ‘hora’ blir sista utvägen i en diskussion

av Azita Miakhel November 6, 2024
5 minuter läs

Igår blev jag kallad för “hora”.

Önskar jag kunde gå in på detaljer till varför:et, men jag väljer att låta bli. Och det skulle ärligt talat inte ens spela någon roll. Det som spelar roll är att “att” jag blev kallad för hora.

Jag kan bara berätta att det gjorde så ont att jag bestämde mig för att skriva ett blogginlägg om det.

En analys kanske inte hjälper när man blir verbalt kränkt, men kanske ökar denna text samhällets medvetenhet så vi kan bekämpa problemet med nedvärderande ord mot kvinnor.

Slutar det vid en viss ålder?

Igår var det fjärde gången jag blev kallad för hora, på knappt tre år. Av fyra olika män.

  1. Den gången då jag avvisade en elev från lektionen, och i korridoren ropade han högt och tydligt ordet.
  2. Den gången då den kriminella mannen hotade att våldta mig, för att jag var en “hora” i hans ögon – jag befann mig på hans territorium (gymmet).
  3. Den gången då den unga mannen, som jag bad vara tystare för att inte störa andra, viskade tyst ordet.
  4. Och den gången då den medelåldersmannen kallade mig det för att han tyckte att jag “slampade mig på nätet” när jag lade upp vardagsbilder.

Gemensamt för alla dessa? De är män.

När börjar man använda kränkande ord i syfte att utöva makt? Vad skulle sociologin säga?

Ju, att användningen av ordet “hora” som skällsord mot kvinnor har djupa strukturella rötter som kan kopplas till makt, kontroll och könsroller i samhället.

Pojkar börjar förstå ordet strax innan puberteten när de är på väg att bli könsmogna. I sammanhang där socialisering sker utifrån machonormer, stärks känslor av den egna övertaffligheten där flickor börjas ses som “kn*llbara” (ursäkta språket).

Flickor som använder ordet som skällsord mot andra flickor, lär sig att det är en effektiv metod att trycka ner andra flickor.

Nedan skriver jag några tankar kring varför det nedsättande ordet används mot just kvinnor.

Kontroll över kvinnors sexualitet

Historiskt sett har många länder och samhällen reglerat och kontrollerat kvinnors sexualitet på ett mer restriktivt sätt än mäns.

Då kvinnor kan bli gravida, förväntas de att avhålla sig från flera samlagspartners. Genom ord som “hora” får kvinnor som avviker från normer en negativ stämpel.

Ordet signalerar att kvinnors beteende inte följer samhällets förväntningar (verkliga eller påhittade).

Ordet ”hora” används därmed för att skambelägga kvinnor och understryker att samhället anser deras beteende som en avvikelse – alltså fel.

Patriarkala strukturer

Patriarkala strukturer har en viktig roll i hur ord som “hora” används. När man använder detta ord skapas en hierarki där män kan utöva makt över kvinnor genom språkliga medel.

Det fungerar som ett sätt att kontrollera kvinnors frihet genom att definiera och begränsa deras värde och sociala roller – särskilt om de bryter mot normer som traditionellt kopplats till “goda/bra kvinnor”

Stereotyper och inrotad misogyni

En stereotyp är en förenklad uppfattning om en viss grupp, ofta baserad på kön, etnicitet, ålder eller status. Stereotypa idéer är djupt rotade i samhället och påverkar hur vi ser och behandlar varandra.

Till exempel antas flickor ofta gilla rosa, vilket kan påverka hur produkter designas för dem. Stereotyper om kön visar uppfattningar om vad som är “kvinnligt” och “manligt,” men dessa kan variera mellan olika kulturer och förändras över tid.

Samhället har länge upprätthållit stereotyper där kvinnor delas in i “rena” och “orena,” “bra” och “dåliga” utifrån deras faktiska eller uppfattade beteenden.

Dessa stereotyper är starkt kopplade till ingrodd misogyni, där människor kan ta till sig idéerna utan att ifrågasätta och kritisera dem.

Här är en enklare version av texten:—Män (och ibland kvinnor) använder ord som “hora” för att minska kvinnors värde till deras sexualitet, ofta för att upprätthålla en ordning där mäns makt inte hotas.

Det finns makt i språket

Språket vi använder speglar och förstärker samhällets värderingar. I vissa grupper lär sig unga pojkar från en tidig ålder att använda ord som “hora och slampa” för att hävda sig eller uttrycka ilska, vilket förstärker negativa könsroller.

Sådant språk blir accepterat och normalt genom uppväxt och samhällets påverkan, vilket sedan leder till att orden tappar sin ursprungliga betydelse och istället blir sätt att nedvärdera kvinnor på.

Dessa uttryck förs vidare mellan generationer och blir en del av vardagsspråket, vilket gör det svårare att bryta mönstret.

Sociala hierarkier, maktspel och aggression

När män använder ord som “hora” är det ofta kopplat till en vilja att trycka ner eller skambelägga kvinnor och därigenom stärka sin egen status i en social hierarki. Typ: Din kropp går att betala för, men inte min.

Detta sker ofta i samband med känslor av osäkerhet eller hot mot deras egen position, och förolämpningen fungerar då som ett sätt att utöva makt, behålla kontroll och försvara sin egen självkänsla.

Social inlärningsteori

Albert Banduras berömda “Bobo-dockexperiment” visade hur barn lär sig aggressivt beteende genom att observera vuxna.

I experimentet fick barn se en vuxen antingen vara aggressiv, neutral, eller aggressiv även med skällsord mot en docka.

Barn som såg det aggressiva beteendet var betydligt mer benägna att själva vara aggressiva.

Social inlärningsteori förklarar detta genom två processer: direkt inlärning och modellinlärning. Direkt inlärning innebär att beteenden som får positiv respons upprepas, medan negativ respons avskräcker.

Modellinlärning innebär att vi härmar andras handlingar, särskilt vuxnas.

När barn hör vuxna använda ord som ”hora” ser de detta som acceptabelt, vilket kan göra att dessa kränkande ord och beteenden förs vidare.

Som Carl Jung uttryckte: “Barn växer upp och blir den du är, inte den du vill att de ska bli.” Barn som får se respekt och omtanke speglar ofta detta i sina egna beteenden.

Vuxna måste därför vara förebilder som visar respekt och kärlek, vilket i längden kan minska användandet av kränkande ord och aggressiva handlingar i samhället.

Slutord

För varje gång jag har blivit kallad för ”hora” har en del av min identitet dött. Från att vara en kvinna som dagligen jobbar med undervisning och utbildning, blir jag helt plötsligt en potentiell handelsvara när ordet ”hora” används.

Som avsultning ska jag bara skriva att enda anledningen till att horor finns, är för att män är villiga att betala för kvinnors kroppar i syfte att tillfredsställa sina sexuella behov.

Och här är vi tillbaka till makt och maktutövning, men jag orkar inte skriva om det igen.


November 6, 2024 0 kommentarer
Dikter

Människa, Varför?

av Azita Miakhel July 15, 2024
1 minuter läs

Människa,
du kamrat,
du vän,
du älskare,
du fiende,
du livsgivare.

Du ger hopp, kärlek, beskydd, råd och vink.
Du slåss för medmänsklighet, fred och frihet.

Människa,
varför är du full av hat, avund och agg?
Varför utplånar du liv och hopp?
Varför dödar du, sårar du, åsamkar smärta?

Människa,
du kom till världen ensam,
precis som jag, som han, som hon, som hen.
Varför lyssnar du när de ber dig att göra ont?
Varför låter du dem övertyga dig om att deras resa är den enda rätta?

Ser du inte att de utnyttjar dig?
Märker du inte att du är en bricka i deras spel?
Hur kan du inte se att vägen till sinnesro är att hjälpa,
inte att skada?

Människa,
lägg handen på ditt hjärta.
Känner du hjärtslagen?
Är du glad att du är vid liv?

Jag känner mina hjärtslag också.
Jag, hon, han och hen,
alla är vi glada att vara vid liv.

En dag lämnar vi våra hem,
helt ensamma.

Så idag, människa, idag,
sträck fram en hand till den som inte förmår sig att gå.

July 15, 2024 0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskap

Om George Orwell skrev “2024”

av Azita Miakhel June 21, 2024
4 minuter läs

Jag har lite svårt att andas. Nej, du behöver inte ringa 112. Det är inte livshotande. Jag blir så här när jag känner mig instängd i ett hörn.

Att vakna på morgonen och läsa nyheterna är en vana för mig. Jag är samhällsintresserad och engagerad i vårt gemensamma Sverige. Jag lägger tid och energi på att lyfta orättvisor, ojämlikheter och uppmärksamma beslut som fattas idag och som kan bli skadliga för vår demokrati.

Och imorse, när jag vaknade, blev jag översköljd av tankar om alla drastiska förändringar som har skett på så kort tid i vårt vackra, oskuldsfulla land. ‘

Kontroll hit – Kontroll dit

Vi gick med i Nato och överlämnade vår neutralitet. Att ha en klar åsikt om Nato-inträdet är svårt med tanke på att Putin är oförutsägbar. Får han för sig att attackera ett annat land, kommer han antagligen att göra det.

Så någon direkt åsikt om den militära alliansen har jag inte, fastän jag tycker att det var bättre förr.

Direkt efter medlemskapet i den militära alliansen kom DCA-avtalet, som ger USA rätten att ha sina baser i Sverige. Jag har haft så många diskussioner om DCA-avtalet på sociala medier att jag inte ens orkar skriva om det. 

Vi har sagt ja till en stormakt att använda Sverige om det blir krig. Ännu ett beslut som fattades alltför snabbt. Men det kanske var nödvändigt? Med tanke på kriget i Europa och att Putin besöker diktatorer för att diskutera Gudarna vet vad. 

Kanske behövs det snabba beslut för att markera att vi inte sitter passiva om något land får för sig att bråka med oss?

Men det har hänt för mycket

Bara på de senaste två åren har det kommit flera lagar som inskränker den personliga integriteten. Det har beslutats om visitationszoner där polisen kan stoppa vem som helst och visitera dem utan någon som helst brottsmisstanke – till och med barn.

I ett kärleksfullt land som Sverige har man vidare bestämt sig för att nu minsann ska barn som begår brott sättas i fängelse. Resonemanget är: “Kan de begå brott, är de mogna nog att sättas i fängelse”.

Storebror ser dig

Varför i hela världen har jag en röst i bakhuvudet som upprepar meningen: “Storebror ser dig”. Och när den svenska versionen har tröttnat, hör jag den på engelska: “Big Brother is watching you”.

Hårdare och hårdare tag. Tuff retorik. Bestämt språk.

Återvandringscenter. Hänsynslös flyktingpolitik. Vi mot dem. Riv ner! 

Låt staten kontrollera allt, även rättsväsendet och domstolarna. 

En kommer på en extrem åsikt, och den andra ska konkurrera ut genom ännu extremare idéer. De vill ha kontroll över vår identitet, vårt tänkande och våra hjärtan.

Varför inte sätta in ett chip i huvudet på oss? Då vet de exakt vad vi ska skicka iväg innan vi ens har tänkt tanken.

Då skulle inte Chat-control behövas. 

Eller vi kanske inte behöver ha en personlig integritet i det tekniskt utvecklade samhället? Vi kanske ska kasta av oss kläderna och gå runt nakna för att visa att vi inte har något att dölja?

Nej, det skulle inte vara tänkbart. En bunt nudister är ingen vacker syn.

Men 1984 börjar få alltför många likheter med 2024.

Krig är fred, frihet är slaveri, okunnighet är styrka

Jag funderar mycket på vart vårt samhälle är på väg. Det känns som om vi går mot en framtid där individens frihet och rättigheter hela tiden får stå tillbaka för statens intressen. 

Var går gränsen? När säger vi ifrån? Är det när vi inser att vi inte längre kan tala fritt utan rädsla för konsekvenser? Eller är det när vi inte längre kan röra oss fritt utan att känna oss övervakade och kontrollerade?

Vi lever i en tid av förändring och osäkerhet, och det är viktigare än någonsin att vi står upp för våra värderingar och rättigheter. Vi måste våga ifrågasätta och utmana de beslut som fattas i vårt namn, och vi måste våga tro på en framtid där frihet och rättvisa inte är tomma ord utan verkliga principer som vi alla lever efter.

Det är dags att vi alla tar ett steg tillbaka och reflekterar över vad vi verkligen vill ha för samhälle.

Vill vi leva i ett samhälle där vi ständigt övervakas och kontrolleras, eller vill vi leva i ett samhälle där vi är fria att vara oss själva och uttrycka våra åsikter utan rädsla? 

Valet är vårt, och det är upp till oss att bestämma vilken framtid vi vill skapa.


Bildkälla: Unsplash.com

June 21, 2024 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Tall Poppy Syndrome – Lagom är inte bäst

av Azita Miakhel February 4, 2024
3 minuter läs

Nej, lagom är inte alltid bäst

Att bli erkänd för dina prestationer bör vara en anledning till firande. Så varför känns det ibland som om dina framgångar har gjort dig till måltavla för kritik, skvaller, mobbning, utfrysning eller rentav sabotage?

Den frågan ville jag länge få svar på tills en bekant bad mig att läsa om den amerikanska forskningen kallad “Tall Poppy Syndrome”. Du kan föreställa dig min förvåning när jag äntligen lyckades sätta ord på ett subtilt problem som många (framförallt kvinnor) drabbas av.

Vad är Tall Poppy Syndrome?

Termen Tall Poppy Syndrome kommer från hur vissa vallmoväxter har en tendens att växa högre än andra, vilket gör dem enkla att lägga märke till och möjligtvis utsatta för att skäras ned.

Syndromet uppstår när en persons framgång får dem att bli attackerade, angripna eller kritiserade. Det är en kulturell företeelse där individer som utmärker sig eller uppnår framgång utsätts för kritik, missunnsamhet eller till och med avvisning av sina jämlikar.

Individer kan reagera på andras framgångar genom att försöka nedvärdera dem, sannolikt på grund av faktorer som avundsjuka och rädsla för att den framgångsrika personens prestationer ska skugga deras egna.

När man befinner sig i en svår och besvärlig situation, kommer de flesta för att hjälpa till. Det är som att alla älskar en svag, hjälplös person i behov av hjälp.

De stöttar dig, hjälper dig och uppmuntrar dig. Med andra ord, hejar man på de som man inte tror kommer att lyckas.

Vågar den personen däremot resa sig upp, kämpa vidare och bli en vinnare, försvinner plötsligt berömmelsen. På ett ögonblick ersätts jubel med kritik, utfrysning, mobbning och skvaller.

Vad leder Tall Poppy Syndrome till?

Att bli offer för Tall Poppy Syndrome kan resultera i psykisk och fysisk ohälsa hos den drabbade. Vanligaste psykosomatiska och fysiologiska symtom på syndromet är:

  • En generell förlust av självförtroende
  • Okontrollerbara tics
  • Missbruk av substanser
  • Sömnproblem
  • Fysiska symptom, såsom huvudvärk eller problem med matsmältningen
  • Symptom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
  • Ångest
  • Depression
  • Problem i relationer.

En kvinnlig grej?

Något jag har lagt märke till är att det verkar som att Tall Poppy Syndrome påverkar kvinnor oproportionerligt mycket än män. I västerländsk kultur, och kanske runt om i världen, verkar det som om män tillåts stiga till vilka höjder de än önskar, medan kvinnornas möjligheter är begränsade.

Vi kvoteras in i den traditionellt mansdominerade världen och förväntas vara försiktiga så att vi inte springer om de som befinner sig högre upp i hierarkin.

Skulle du få för dig att bli bättre än “de där uppe” finns risken stor att du får äta upp dina framgångar.

Kvinnor som hatar på kvinnor

Det som jag upplever som mest sorgligt är kvinnor som hatar på andra kvinnors framgångar och kritiserar, mobbar och fryser ut sina medsystrar till sjukdomar.

Lättkränkta män kommer alltid att känna sig hotade av kvinnors framgångar. Det är inget nytt. Men det som verkligen är hjärtskärande är att kvinnor är lika snabba på att hugga ner den långa vallmon, om inte snabbare.

Kvinnor och flickor använder sig i större utsträckning av passiv-aggressiva metoder som mobbning, utfrysning, skvaller och ryktesspridning när de vill bli av med sina “rivaler”.

Ju bra en kvinna är, desto extrema metoder används för att eliminera henne.

Det händer alltför sällan att starka, kompetenta kvinnor som blir utfrysta och mobbade stannar kvar i en verksamhet. Antingen byter de jobb eller blir sjukskrivna i stressrelaterade sjukdomar.

Slutord

Gudarna ska veta hur ofta jag personligen fått stå ut med utfrysning, gliringar, hat och misstankar när jag har presterat bättre än de flesta i en del situationer.

Det tog mig många år innan jag slutade ifrågasätta och skuldbelägga mig själv för andras avundsjuka och passiv aggressivitet.

Nuförtiden när jag ställs inför situationer där jag jämförs med någon annan, backar jag och lämnar. Ingen situation, relation eller erfarenhet är värd att riskera sin självkänsla för.

Läs också inlägget – En det vill inte se dig lyckas


February 4, 2024 0 kommentarer
SamhällskunskapSociologi

Chalmers förbjuder politiska manifestationer

av Azita Miakhel November 16, 2023
6 minuter läs

Hur mår du Azita?

Jag satt i personalrummet och läste Göteborgs-Posten när en kollega artigt frågade: ”Hej Azita, hur mår du?”. Istället för en artighetsfras tillbaka blev mitt svar: ”Jo, jag är okej, men jag är orolig för den negativa samhällsutvecklingen där extremism blir alltmer accepterad”.

Oj. Efter att ha sagt detta ursäktade jag mig och började småprata istället (som man brukar göra när någon frågar hur man mår).

Nu kanske du undrar vad det var för nyheter jag läste som skuggade den sociala normen om hälsandet och jag lät istället impulsen svara på frågan.

Låt mig berätta om det.

Jag läste nämligen en artikel om att Chalmers tekniska högskolan i Göteborg förbjuder politiska manifestationer helt då institutionens rektor Martin Nilsson Jacobi menar att ”de värnar om arbetsplatsens trygghet”.

Poängtera måste göras att det hittills inte har förekommit några hot, hat eller trakasserier mot någon folkgrupp bland studenterna, utan rektorns beslut bygger helt på spekulationer och “tänk om”-resonemang.

Var det bättre förr?

Jag kan inte låta bli att tänka på tiden när jag pluggade samhällskunskap vid Göteborgs Universitet.

Jag minns att diskussioner studenter emellan kunde ibland bli riktigt heta.

Någon student kunde skrika.

Någon kurskamrat blev ledsen.

Någon tog åt sig.

Någon blev ursinnig, men

… när det var dags för rast samlades vi utanför caféet på Sprängkullsgatan, drack kaffe och blev sams igen.

Det absolut bästa under de åren jag pluggade samhällskunskap var delmomentet statsvetenskap och de politiska diskussionerna vi hade.

Det var besvärande härligt att få höra olika åsikter och argumentera för sina ståndpunkter.

Det var demokrati i dess genuina form.

Yttrandefrihet där vi lärde oss att se nyanserna i olika perspektiv och synvinklar.

Ibland när det hettade till lite för mycket fick vi avbryta och börja om på nytt. Något tal om att förbjuda åsikter fanns det inte.

Jag skrev min B uppsats i samhällskunskap om “USA:s motiv till Irakkriget” och trots att ämnet var känsligt, fick jag allt stöd och handledning som behövdes för att genomföra uppsatsen.

Något tal om att förbjuda åsikter fanns det inte.

Tvärtom. Institutionen gjorde sitt yttersta för att studenterna skulle våga tycka, tänka, vara skeptiska samt utveckla sin källkritiska förmåga.

En förmåga som jag har haft nytta av i mitt yrkesliv och privatliv.

Marknadsföring och verklighet?

Texten nedan står på Chalmers hemsida:

Chalmers arbetar med hållbara lösningar för en bättre framtid för människa och natur. Forskningen ska bidra till lösningar även på de globala utmaningarna. Ett globalt framstående tekniskt universitet för en bättre värld.

Källa

Ordet utmaning lockar oftast studenter till att välja en högskola.

Hade man varit ointresserad av utmaningar hade man inte sökt sig till högskola och universitet överhuvudtaget.

Det är en utmaning att läsa fyra böcker på en månad och skriva tenta på dem.

Men berätta för mig; på vilket sätt löser förbud mot att uttrycka politiska åsikter de globala utmaningarna?

Kännetecken för en diktatur

När jag startar kursen Samhällskunskap 1b, brukar jag börja med delmomentet “Demokrati – diktatur”.

Bilden nedan är en del av PowerPoints-presentationen som jag använde när jag hade mina genomgångar kring demokrati och diktatur för bara några veckor sedan.

Inte alls avancerad och på gymnasienivå:

Förtydligande,

Under delmomentet i Samhällskunskap 1b har vi fokuserat på vad som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur och sedan har vi (bl.a.) tagit upp vilka maktmedel som används i de två olika styrelseformerna.

Försöker jag vara din samhällskunskapslärare?

Svar nej!

En del av punkterna ovan (typ alla!) kan vi tyvärr se inslag av i vårt samhälle här och nu.

Låt mig bocka av några av dessa punkterna – maktmedel som används i en diktatur – för att få dig att öppna ögonen och inse vart vårt samhälle är på väg:

Förtryckande åtgärder används i en diktatur:

Att skrämma befolkningen till underkastelse:

Tydliga exempel på den punkten:

  • Partiledaren för SD håller tal till nationen (obs: minoriteter) och ber svenska medborgare och människor som är bosatta i Sverige, att lämna landet.
  • Genom att påtala att svenska medborgare som har sina rötter I andra länder, inte är svenskar och inte heller välkomna i Sverige, tvingar man dessa till underkastelse.
  • En annan SD politiker tycker att man ska använda elchock i fotbojor på brottsmisstänkta så dessa ska få en stöt om de får för sig att närma sig sitt offer. De brottsmisstänkta ska inte rostas, bara få lite ont – förtydligar SD-kvinnors ordförande Linda Lindberg.

Vad blir härnäst? Dödsstraff? Tortyr av brottsmisstänkta?

Censur och kontroll över media

Vi är känsliga för att använda ordet censur i Sverige då den är starkt förknippad med diktaturstater, men vad är censur egentligen?

  • Hur verkligheten egentligen ser ut kommer inte alltid till vår kännedom. Media kontrollerar information och informationen är oftast subjektiva. 
  • Åtta borgerliga jättemdier kontrollerar 89 procent av tidningsupplagan i Sverige. Censur? Kanske inte. Men subjektiva urval av nyheterna? Åh ja!

Begränsningar av politisk aktivism

Auktoritära stater hatar bildning, utbildning och organisationsfriheten. Dessa stater vill kontrollera människors tankar och medborgarnas rätt till politisk aktivism.

  • Till exempel att Chalmers förbjuder politiska manifestationer eller att människor som uttalar sig “politiskt inkorrekt” får sparken från olika uppdrag.
  • Vidare begränsar dessa och försvåra möjligheterna till föreningslivet genom att införa lagar som gör det ekonomiskt svårt för politiska motståndare att finansiera sina verksamheter.

Kontroll över ekonomin

Pengar styr allt. Vilka som äger resurserna i samhället är avgörande för en auktoritärstats överlevnad.

  • Privatiseringar som gynnar enskilda individer och företag, till exempel friskolereformen och vårdföretag som drivs av privatpersoner. 
  • När skolan privatiseras blir det enklare att ägaren att köra sin race och risk för att barnen lär sig underkastelse ökar enormt.
  • Nedskärningar av välfärden så att redan rika människor ska kunna expandera sina förmögenheter genom nyetableringar. Fattiga och rädda människor är lättare att kontrollera.

Övervakning och spionage

Här finns det många exempel men jag väljer ut ett par:

  • Har du läst om förslaget att polisen ska kunna avlyssna människor som inte ens är brottsmisstänkta?
  • År 2025 (om förslaget går igenom), när du myser med sin älskling i soffan och det börjar hetta till – tänk då att Big Brother might be watching you.

Propaganda, manipulation, hjärntvättning

Auktoritära regimer skapar rädsla och osäkerhet:

  • Genom rädsla har de högerextrema i Sverige lyckats skapa syndabockstänkande där alla samhällets problem har blivit invandrarnas fel. 
  • Missnöjepartier hjärntvättar folket genom att ständigt skuldbelägga minoriteter i samhället i stället för att låta medborgarna undersöka var problemet egentligen härstammar ifrån.
  • Det är, till exempel, enklare att rikta fokus på gängkriminella, än att berätta för oss vilka förebyggande arbeten de gör för att motverka att barn/unga hamnar i brottsbeteende.

Säkerhetsstyrkor

Militären används som auktoritära statens förlängda arm:

  • Först skapar de rädsla och sedan vill de ta i hårdhandskarna (och ännu hårdare).
  • Till exempel att man ber militären att kontrollera ”de utsatta områdena”.

Påstår jag att vi har blivit en diktatur?

Absolut inte.

Jag konstaterar ingenting. Mitt syfte är att vi ska vakna till och reagera på de auktoritära förslagen och beslut som kommer ut på löpande band.

Vi hinner inte smälta en repressiv lag (och lagförslag) förrän nästa presenteras.

Andas lite och meditera på dina förslag innan du presenterar dessa i den svenska riksdagen – kan man ju tycka.

Tänk på dina barn, barnbarn och barnbarnens barn som ska rätta sig efter de lagar du stiftar idag.

Ska kommande generationer leva i en djup kontrollerad stat där den individuella friheten blir minimal?

Hur kul kommer det att vara för dem? Har du tänkt på det?

Crossing my heart och hoppas på att vi aldrig förvandlas till en auktoritär stat.

Men det är viktigt att våga erkänna att tecknen på att staten håller på att bli auktoritärt blir alltmer tydliga.

Läs också: ÅH ljuva underbara makt


Foto QR kod: Unsplash.com

November 16, 2023 0 kommentarer
SamhällskunskapSociologi

Trygghet på jobbet beror på kön och härkomst

av Azita Miakhel September 3, 2023
8 minuter läs

Kvinnor Twerkar när män jobbar

För någon vecka sedan såg jag en TikTok video där en man, med seriöst ansiktsuttryck, visade en video på en ung kvinna som dansade med rumpan (Twerking) och sedan jämförde han med en video på byggarbetande män som jobbade på någon järnväg. 

Mannen verkade upprörd över faktumet att den unga kvinnan tjänade pengar genom att dansa med bakdelen, medan männen var ute på fältet och byggde upp landet.

Min första reflektion (efter att ha höjt på ögonbrynen) var: “Går det ens att jämföra två helt olika videor med olika kontext för att dra sina macho-slutsatser”?

Om man nu ska visa på hur män arbetar ute på fältet, borde man inte jämföra den med filmklipp på de kvinnor som också arbetar ute på fältet och bygger upp sina länder?

Kvinnor som arbetar som läkare, poliser, sjuksköterskor, brandmän, lärare och ingenjörer?

Det finns självklart kvinnor som tjänar pengar genom att bli The Desire of Object för män, men det finns också män som objektifierar sig för att få visningar, likes och följare på sociala medier.

Det är – enligt mig – en korkad jämförelse där man väljer en video med en dansande kvinna för att sedan jämföra det med män i byggbranschen för att påverka tittarna att se ner på kvinnor.

Sedan kan jag ju tycka att anledningen till varför kvinnor gör Twerk videos eller skapar Only fans konton, beror på att deras målgrupp är män.

Om män slutade konsumera, då skulle kvinnor sluta producera. 

Men jag ska inte gå in på detta ämne mer.

Vill ju inte att någon ska få för sig att kalla mig feminist. 

Jag identifierar mig hellre som ett träd än som feminist. Vem vill utstå mer hot och hat liksom?

Fler kvinnor blir sjuka av sina jobb 

I detta blogginlägg vill jag inte vidare lägga fokus på macho-mannens videoanalyser, utan fokuserar på någonting som är viktigare: att kvinnor i högre grad blir sjuka på sina jobb jämfört med manliga anställda.

På LikedIn publicerade Arbetsmiljöverket en rapport där det har visat sig att fler kvinnor, under förra året, har blivit sjuka på sina jobb än män. 

Enligt Arbetsmiljöverket är de vanligaste orsakerna till att kvinnor blir sjuka följande:

➡ smitta av virus och bakterier, till exempel covid-19

➡ organisatoriska och sociala faktorer, till exempel hög arbetsbelastning och problem i relationer på arbetsplatsen

➡ ergonomi och belastning, till exempel tunga lyft och arbetsställningar. 

Utrikesfödda mår ännu sämre

Vidare finns det en ny rapport från augusti 2023 på Arbetsmiljöverkets hemsida som indikerar att utrikesfödda individer rapporterar en sämre arbetsmiljö jämfört med personer födda i Sverige som är i arbete. 

Den dåliga arbetsmiljön gäller inte bara den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utan även den fysiska arbetsmiljön.

Det är dubbelt så vanligt att utrikesfödda personer säger att de har upplevt kränkande särbehandling på sin arbetsplats.

Men även inom utrikesfödda grupper som utsätts för kränkande särbehandling på sina arbetsplatser skiljer sig graden av ohälsa. 

Enligt rapporten på Arbetsmiljöverket är skillnaderna som störst mellan personer som är inrikes födda och personer som är utomeuropeiskt födda. 

Du kan läsa hela rapporten här.

Snöbollseffekten

Då Fröken Azita fokuserar på vardagens psykologi, finner jag Arbetsmiljöverkets rapporter vara av stor betydelse, dock ej överraskande.

Det är de småportionerna av problem i vardagen som leder till omfattande fysiska och psykiska sjukdomar.

Låt mig här skriva om ett sociologiskt begrepp “Intersektionalitet” för att sedan dra en kortare slutsats. 

Intersektionalitet

Intersektionalitet är ett perspektiv som betonar vikten av att tänka på hur flera olika samhällsfaktorer och identiteter interagerar och påverkar individers livserfarenheter och möjligheter. 

Det kan inkludera faktorer som kön, etnicitet, sexualitet, klass, ålder och funktionsvariation.

Intersektionaliteten understryker att det inte är tillräckligt att bara titta på en enskild faktor för att förstå en persons livssituation.

Istället måste man se hur olika faktorer samverkar och skapar en unik upplevelse av identitet och position i samhället.

Till exempel kan en svart kvinna uppleva diskriminering på grund av både kön och ras, och hennes erfarenheter kan inte förstås fullt ut om man bara fokuserar på en av dessa faktorer.

Intersektionalitet har blivit ett viktigt begrepp inom många olika områden, inklusive feminism, antirasism, queer-teori och social rättvisa.

Teorin används för att belysa ojämlikheter och orättvisor i samhället och för att främja en mer rättvis och inkluderande värld.

Begreppet intersektionalitet myntades av den amerikanska forskaren och aktivisten Kimberlé Crenshaw på 1980-talet. 

Crenshaw använde begreppet för att beskriva hur svarta kvinnor i USA ofta upplevde en dubbel diskriminering på grund av både sin ras och sitt kön.

Crenshaw hävdade att både feministisk och antirasistisk teori ofta misslyckades med att adressera denna specifika form av diskriminering eftersom de fokuserade på en enskild faktor (antingen ras eller kön) och inte såg hur dessa faktorer interagerade.

Enklast innebär intersektionalitet att färgen på din hud, din etniska tillhörighet, hur mycket pengar du har och hur ung du är, sätter agendan för vilken status du kommer att ha inom olika sociala grupper i samhället.

Den sociala statusen är hierarkisk. Här ska jag illustrera med ett exempel. Exemplet kanske låter dramatiskt, men ibland behövs det drastiska beskrivningar för att förtydliga en tes:

Om bl.a. Intersektionalitet

Hierarkisk uppdelning

Den vita mannen är idealet i vårt samhälle. Den vita mannen får lättare jobb, blir lättare betrodd och upplever minimal/ingen diskriminering i de olika sociala kontexten.

Den vita mannen får högre lön och är en respekterad medlem av samhället.

När han belyser ett problem, tas den vita mannens bekymmer på stort allvar.

På plats nummer två kommer den vita kvinnan.

Den vita kvinnan har lätt för att få jobb, dock om valet skulle vara mellan den vita mannen och den vita kvinnan så skulle vita mannen få jobbet (om inte arbetsplatsen vill kvotera in kvinnor förstås). 

Den vita kvinnan kan i sin tur bli diskriminerad vid lönesättning.

Det är ju ingen hemlighet att kvinnor får lägre lön än män trots att de utför samma arbete.

Nummer tre i statushierarkin kommer invandrarmannen. Det är vanligare för en invandrarman att bli diskriminerad än en vit kvinna.

Här skulle man kunna göra ännu en hierarkisk uppdelning där invandrarmän bemöts olika beroende på vilket land de kommer ifrån (utanför eller innanför Europa). 

En spanjor eller en grek har till exempel bättre förutsättningar än män som kommer från  Mellanöstern eller Afrika. 

En fransman gillar vi extra mycket då vi finner det så charmigt när han försöker prata svenska.

Åh liksom.

Efter invandramannen kommer invandrarkvinnan som förväntas jobba extra hård och finna sig i orättvisor vid lönesättning, anställning och karriärmöjligheter. 

Hon blir lättare mobboffer på arbetsplatsen och ryker ut vid minsta tecken på nedskärningar.

Invandrarkvinnan – beroende på vilket land hon kommer ifrån – bemöts av olika sorters fördomar.

Här spelar ålder, etnicitet och hudfärg stor roll (precis som för invandrarmannen).

Kvinnor från europeiska delen av världen blir mer accepterade än kvinnor som kommer från Mellanöstern och Afrika. 

Tillbaka till Arbetsmiljöverkets rapport

En vännina berättade för några år sedan att hon hade fått stå ut med sexuella trakasserier på jobbet och när hon tog upp problemet med sin kvinnliga chef, fick hon höra att: “Ni får lösa era problem själva”.

Väninnan tror att anledningen till varför chefen bad henne och mannen hon blev sexuellt trakasserad av att “lösa” sina problem själva, berodde på att hon var från mellanöstern och även den manliga kollegan hade sina rötter i mellanöstern.

De var inte födda i samma land, men vem lägger märke till detaljer.

Chefens bästa lösning på sexuella trakasserier var att be “utlänningarna” lösa sina problem själva.

Man kan undra om chefens lösning hade varit detsamma om sexuella traksserierna var riktade mot henne själv eller mot en annan kvinnlig kollega som var etnisk svensk … det lär vi aldrig få svar på. 

Slutord

De flesta människor som kan tänka rationellt tycker att alla anställda ska följa samma regler som gäller på en arbetsplats: oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning och klass.

Men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut.

Det händer alltför ofta att kvinnor med utländsk bakgrund utsätts för kränkande särbehandling och mobbning på sina arbetsplatser – av sina kollegor men också av sina chefer (tyvärr). 

Du förväntas arbeta mer, slita mer och gärna hålla käften och acceptera allt som kastas åt din riktning.

För någonstans måste du ju vara tacksam (åh den eviga tacksamhetsskulden) över faktumet att de har “låtit” dig arbeta på samma arbetsplats som dem.

Samhället skulle må så mycket bättre om alla behandlades likvärdig och med respekt. 

Tyvärr har vi lång väg att gå för att skapa ett jämlikt samhälle, men vi ger väl nte upp?

Låt oss visualisera ett samhälle där alla människor i framtiden  bemöts utifrån sina personliga egenskaper än sociala stereotyper och stämpel skapat av andra människor. 

Låt oss hålla hoppet vid liv.

Du kan vara förändringen du vill se i världen. Så börja där du är och med de resurser du har till hands.

En kan inte göra allt. Men alla kan göra något positivt.


Foto: Unsplash.com

September 3, 2023 0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskap

Hot mot kvinnor tar dig till paradiset

av Azita Miakhel August 3, 2023
5 minuter läs

Bää bää vita lamm

Tidigare har jag skrivit om konformitet som betyder “likformighet”. Konformitet är att följa medström och inte avvika från gruppens riktiga och påhittade normer. 

När man söker på konformitet kommer oftast bilden av ett får upp. Varför då? 

Låt mig berätta:

Får är flockdjur. Om ett får i flocket börjar springa kommer alla andra får att springa även om de inte vet varför eller vad de springer ifrån.

Om ett får skriker “Bäää Bäää” så skriker de andra också, även om de inte vet varför de skriker. 

Får blir dock uppätna av vilda djur (och människor) då de är försvarslösa djur som lever sitt liv genom att följa strömmen. 

Att alltid vara följsam och aldrig ta vara på sin individualitet kan med andra ord bli farlig för individen.

Det kommer tider då

Fårmentaliteten kan leda en verksamhet rakt in i destruktion och/eller förstöra enskilda individers liv. 

När en grupp människor bryter mot rådande lagar, regler och regelverk bara för att de är många, blir detta en fara för individen, gruppen och samhället. 

Extremism (av alla sorter) är en sorts konformitet där individen blindas av sina övertygelser i den mån att hen tar till våld mot andra. 

Jag är av tanken att när människor samlas i flockar (som får) då skapas det en masspsykos. Gruppmedlemmarna blir övertygade om att de “äger” (stället, situationen, platsen) och att du måste bort.

Det kommer tider då dina kollegor inte vill ha dig på “sin” arbetsplats fast de vet mycket väl att de inte äger arbetsplatsen. 

De reflekterar tyvärr inte över faktumet att alla är vi utbytbara på ett jobb.

Människor med anger-issues vill inte ha dig på “sitt” gym när de mycket väl vet att gymkedjan ägs av privatpersoner och lokalerna av ett byggföretag. 

Nej, det är inte din träningsanläggning, det bara känns så eftersom fler av din sort har ockuperat den.

En grupp vill inte ha dig i “sitt” område när de borde veta att området inte är deras. Det bara råkar vara många av den sorten som har bosatt sig/rör sig där. 

Marken tillhör Sverige och du och jag är bara gäster här. 

Jag har aldrig gillat Hammarkullen 

1998 tvingades jag flytta till Göteborg från Karlstad då min mamma skilde sig och jag skulle bo med henne. 

Trots att jag bodde i Hammarkullen i drygt 13 år, kände jag mig aldrig hemma. 

Jag kände ingen trygghet där. 

Under tiden som jag pluggade till gymnasielärare arbetade jag extra på helgerna – för att hjälpa till med hyran och kunna ha ett hyfsat liv.

På helgerna, de dagar jag började jobba kl 07.00, väckte jag mamma vid 06.30 så hon skulle följa med till garaget så jag skulle ta ut bilen. 

Kvällar som jag slutade sent och var hemma runt 23-tiden var det samma princip. Mamma mötte upp mig i garaget.

Det var någonting med området som kröp sig in i skinnet och man kunde liksom aldrig slappna av. 

Jag frågade mig själv ofta: Varför skulle jag vara otrygg när andras döttrar inte var rädda i sina områden?

Den religiösa fasaden

Att jag har blivit hotat, trakasserat och lovat att bli våldtagen -av djupt religiösa män- har de flesta vid det laget känner till.

Männen är religiösa till den nivå att de inte missar en enda bön. 

Men det finns också ett par kvinnor som aktivt deltar och eldar sina manliga pojkvänner och släktingar i hatkampanjen mot mig.

Två av deras kvinnor som trakasserar är 19 och 27 år gamla. Och även de religiösa. 

En av kvinnorna visar sin religionstillhörighet genom religiös symbol.

Dessa kvinnor brusar upp sina män (bröder? kusiner? pojkvänner?) och männen står sedan för våldkapitalet. 

När hot-/hatarna får information om att jag befinner mig på gymmet eller rör mig i närheten ringar de in mig i grupper om 10, 20, 30 personer.

Omringar som i en cirkel där jag är alltid i mitten.

Vid tre tillfällen, när jag har befunnit mig i deras ring (olika många vid varje tillfälle) har de varit så nära att jag har känt av trycket mot min kropp.

Ja fysiskt tryck.

Vem fan har givit dig/er rätten att vidröra mig fysiskt?

Nej jag känner inte en enda av flockets medlemmar på en personlig plan.

De är främmande män och främmande kvinnor.  

De är i alla åldrar. Från småpojkar upp till fullvuxna män som har barn och barnbarn. 

De visar sin makt genom att stöta till dig

Förställ dig obehaget att nypumpade män och deras kvinna står mitt emot dig och stirrar med sina mördarblickar och mumlar kränkande ord.

Tillräckligt tyst för att jag ska höra orden, men inte tillräckligt högt för att andra ska höra det.

Tänk vidare att när du ska gå till vattenkranen för att fylla din vattenflaska så knuffas du av en av dessa pumpade (religiösa) män.

Inte så hård att du ramlar omkull, men tillräckligt hård för att övertyga dig om att: “Jag är man och jag kan skada dig när jag vill”.

Jag vet att det är fysiskt slag. Men vem fan tar det på allvar?

Du är kvinna. Du bor i orten. Lite hot och stryk av främmande moralpoliser borde du kunna tåla.

Varför då?

Ja för att de inte vill ha dig i “sitt territorium”. 

Som om deras pappa ägde gymmet och området!

Ditt jävla paradis finns inte på riktigt 

Att du går på fredagabönen och direkt efter trakasserar en 70 årig kvinna (min mor) och en småbarnsmamma kommer inte att ta dig till något jävla paradis.

Jag är ateist, men tror på en sak: Du kan inte genomgå onda handlingar mot dina medmänniskor och förvänta dig att leva ett gott liv. 

Om du tillbringar en hel dag på gymmet när du inte ens tränar, i väntan på att jag ska dyka upp så du kan hota och trakassera mig, då tycker jag är det dags att skaffa dig ett liv.

Och vet du vad?

Om du hatar mig så mycket när du inte ens känner mig, hur mycket hatar du dig själv egentligen?


Foto: Priscilla Du Preez

August 3, 2023 0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskap

Förståelse av ungdomsbrottslighet

av Azita Miakhel June 26, 2023
8 minuter läs

Varför har vi hamnat här?

Du som har läst mina senaste blogginlägg vet vid det här laget att jag känner djup oro för våldsbrott som har ökat i samhället och för barn och tonåringar som hamnar/ har hamnat i kriminalitet. 

Att ett barn skjuter ett annat barn (eller vuxen), påverkar andra barn, föräldrar och andra aktörer i samhället på ett negativt sätt.

Befolkningen i samhället blir ängsliga, ångestfyllda och bekymrade över eländet som vi befinner oss i.

Dessa frågor har gått runt runt i mitt medvetande:

  • Varför begår barn/tonåringar grova brott? 
  • Hur har vi hamnat här? 
  • Varför har vi hamnat här?
  • Går det att hitta förklaringar till den hemska utvecklingen där allt yngre barn faller in i kriminalitet?

Jag ska göra ett försök att förstå orsakerna bakom varför unga personer hamnar i brottslighet och kanske kan du hjälpa till att förebygga, hantera och lösa problemet. 

Vi är ju ett team – fastän jag inte känner dig personligen.

Den här analysen går att använda på andra områden också, men när jag skriver detta inlägg har jag skjutningar- och skottlossningarna som utförs av barn och tonåringar i bakhuvudet.

Émile Durkheim och anomi

Sociologen Émile Durkheim studerade samhällets struktur och funktion där han förklarade vikten av socialt samspel för individens livsvillkor och utveckling. 

Durkheim menade att även våra djupaste personliga val och beslut påverkas av människorna vi är omringade av. 

Han menade att någonting så personligt som självmord kunde bero på sociala processer som individen är en del av.

Durkheim förklarade fyra former av självmord som han ansåg hade samband mellan individen och kollektivet. 

Dessa var: egoistisk självmord (individens relationer till andra individer har försvagats), altruistisk självmord (att ta livet av sig för andra människor), fatalistisk självmord (när individen är alltför kontrollerad av staten – typ diktatur) och anomisk självmord (när det råder anomi/laglöshet i samhället).

Föreläsning om Durkheims självmordsteori

Jag ska inte gå in på de fyra typerna av självmord här (även om det i sig är väldigt relevant), utan jag ska fokusera på Durkheims teori om anomi för att förklara ungdomskriminalitet. 

Vad är anomi?

Nedan följer en förklaring av begreppet anomi:

I sociologin syftar anomi  på ett socialt tillstånd som kännetecknas av en uppluckring eller nedbrytning av moraliska värden, normer eller riktlinjer som individer ska följa.

Anomi anses uppstå genom konflikter mellan olika övertygelser och leda till att de sociala banden mellan individen och samhället bryts ner. 

Ett exempel är när en person känner sig främmande och avskild, vilket kan leda till en dysfunktionell oförmåga att integrera sig i normativa situationer i deras sociala värld, som att hitta ett jobb eller uppnå framgång i relationer.

Ordet anomi innebär förenklat (typ) normlöshet. 

Durkheim menade vidare att anomi orsakas av bristande social reglering där individerna blir “normlösa” beroende på snabba förändringar eller instabilitet i samhället. 

Här tycker jag att det är – mer än tidigare – relevant att uppmärksamma Durkheims tankar då samhället har förändrats och förändras i alltför snabba takt. 

Och detta på gott och på ont.

Jag bryter ner teorin i tre delar

Låt mig bryta ner teorin om anomi i tre delar och applicera varje del på ungdomsbrott.

Observera att nedbrytningen av teorin är utifrån min egen tolkning av Durkheims teori.

1. Anomi och snabba förändringar

Den teknologiska utvecklingen där AI kan göra mer än den borde, har tagit oss på bar gärning. 

Tekniken går snabbare än människor vilket medför många nya utmaningar. Frågor som: “Kommer människans arbetskraft att behövas i framtiden?” och “Tänk om detta är slutet?” planteras in i människors undermedvetna genom medier och sociala medier.

Vi blir programmerade att tänka att framtiden är mörk där tekniken tar över och vi kommer inte att behövas längre.

Osäkerheten inför framtiden leder i sin tur till känslor av uppgivenhet, frustration och förvirring hos människorna i samhället. 

Den datoriserade utvecklingen har också fått oss att tappa tålamodet där individen vill ha de snabbaste lösningarna så fort som möjligt. 

Genom del-teorin kanske går det att förklara varför allt yngre människor väljer den kriminella vägen (?).

Att gå i skolan i 12 år, skaffa jobb och få ett hederligt liv känns för långt bort.

Vem vet om människolivet finns om så många år? Vi matas ju in av pessimism kring jordens undergång och en framtid där robotarna tar över. 

Att sälja droger, skjuta någon för pengar och råna blir den snabbaste vägen till Cash.

Varför vänta på en osäker framtid liksom?

2. Anomi och försämrad relation mellan individen och samhället

Ett annat perspektiv på ungdomsbrott utifrån anomi-tänket är den försämrade relationen mellan samhället och individen. 

Barn som har blivit övergivna av samhällets institutioner tappar förtroendet för systemet. 

Ett barn som inte får hjälp av skolan eller andra myndigheter när hen som mest behöver det, hittar sin tröst i kriminaliteten. 

Barn som föds i Sverige, men inte blir accepterade av samhället som en del av den sociala gemenskapen, blir identitetslösa. 

Och när barn och ungdomar blir identitetslösa, ger de sig ut i jakten på identitet hos farliga individer och grupper. 

Hellre att ses av samhället som brottslig, än att inte vara någonting alls – tänker nog en del tonåringar. 

3. Anomi och normlöshet

För att ett samhälle ska kunna fungera behövs det lagar, regler, normer och värden.

Ett system som blir normlöst, uppfostrar individer som saknar respekt för det gemensamma och för landets lagar och regelverk. 

Här menar jag konkret att barn och ungdomar ska tidigt lära sig om rätt och fel och om konsekvensetik. 

Hårdare straff är inte svaret på ungdomsbrott, utan vuxna behöver arbeta tidigt med att stärka barns empatiförmåga (Läs inlägget: Empatin finns i våra gener) så de vet att deras handlingar ger konsekvenser i andra människors liv.

Med konsekvensetiken i detta sammanhang menar jag att uppmärksamma barns beteende och handlingar: 

När du mobbar ett barn, blir barnet ledsen.

När du slår ett annat barn, får barnet ont.

När du skjuter ihjäl en annan individ, avslutar du inte bara ett liv, utan bryter sönder en hel familj och skapar kaos i ett helt område.

Barn är inte passiva mottagare

I boken “Barndoms psykologi“, av Dion Sommer, finns en liknande approach kring barnets kulturintegration som jag tycker är viktigt att ta upp här. 

Barns kulturintegration

Dion Sommer skriver i sin boken att: kultur, medvetande och handling är inte åtskilda fenomen, utan ömsesidig samverkande. 

Barns tänkande, känslor och sociabilitet blir en integrerad del av att studera olika aspekter av social och kulturell praxis.

Detta förenklad innebär att barnets identitet blir ett resultat av erfarenheter som barnet får av sin omgivning. 

Sommer menar vidare att aktörer som har direkt/indirekt har avgörande inflytande på barns kulturintegration är:

  1. Föräldrar och andra som i familjen deltar i organisering av barndomen (typ primär socialisation)
  2. Personer knutna till andra samhälleligt och kulturellt betydelsefulla institutioner för omsorg,  uppfostran och lärande (typ sekundär socialisation t ex förskola/skola). 

Sommer skriver vidare att barns utveckling i form av kulturintegration sker inte via en kateder genom envägskommunikation, utan genom att barnet aktivt finns med i samspelet. 

Vuxna behöver genom rutinmässig samvaroformer förbereda barnets förmågor att kunna tyda kulturella meningssystem i specifika vardagssituationer och praktisera samspelskompetenser. 

Praktiserandet av samhällets normer

Förenklad innebär Sommers teori att barn gör som andra runtomkring dem gör och att sociala koder lärs bäst genom praktiserande av kulturella normer och inte bara genom predikan om värden och moral. 

Vuxna står för att lära ut, men barnet bearbetar aktivt intrycken och blir en aktiv aktör i samspelet mellan människor. 

Ett exempel:

En flicka som uppfattar sin mamma frysa ut sina kollegor och prata stolt om det vid matbordet, lär sig att frysa ut och mobba andra flickor.

Om jag lär mitt barn att inte kalla andra barn på gården “tjockis” men dina barn som han möter dagligen går runt och kallar sina jämnåriga för: “tjockisar”, då är det mest troligt att även mitt barn lär sig att mobbas och trakassera andra barn.

Ett annat exempel:

Skolpersonal kan berätta om lagar och regler som gäller vid brott, men för att barnet ska lära sig att respektera sig själv och andra behövs det ett samspel där barnet är en aktiv aktör i samspelet.

Du kan t ex välja att skrämma ett barn om att han blir inlåst i fängelse om han misshandlar/skjuter någon, men det kommer inte att räcka.

Vill vi att barn lär sig att vägen till ett bra liv finns och vi finns där för barnet för att hjälpa honom/henne att nå dit, är det större chans att barnet väljer den värdiga vägen till sin framtid.

Slutord

För att integrera barn i samhällets rådande normer (om det finns några sådana) behöver vi hjälpas åt i barnuppfostran.

Vi föräldrar måste hålla ihop för våra barn oavsett kultur, tradition, hudfärg och pengar i plånboken. 

Vi i skolan måste hålla ihop för våra elever, oavsett vilken roll vi har i organisationen och vilka ämnen vi undervisar i.

Vi vuxna måste hålla ihop för barnen, oavsett var någonstans vi arbetar i och vilka tidigare erfarenheter vi har.

Hjälps vi inte åt nu, kommer båten vi färdas på, sjunka ner och samtliga passagerare riskerar att hamna i avgrunden (ursäkta dramatiken).

Kriminalitet är som en brand. Släcks inte elden omgående, kommer den att sprida sig till allt större ytor.

Och då kanske vi inte har några redskap för att stå emot.

Det blir för oss att stå vid sidan och se på när allt brinner ner. 


Källor:

  • Barndoms psykologi av Dion Sommer
  • Sociologi av Anthony Giddens
  • Foto: Nadine Shaabana
June 26, 2023 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Sommarångest och sommardepression

av Azita Miakhel June 18, 2023
9 minuter läs

Mentala påfrestningar under våren och sommaren

Få vill lyssna och läsa om sommarångest, då bilden av sommaren förknippas med förväntningar om en perfekt semester och önskan om att vara orealistisk glad.

Sommaren associeras med att äta glass i stora lass, bada i havet, jobba på solbrännan och att du sippar på din fina champagne.

Och så är målet att vi ska vara lyckliga. 

Man kan väl inte ha ångest eller vara ledsen när solen skiner? – Tänker vi.

Men tro det eller inte så finns det många människor som drabbas av ångest, nedstämdhet och depression under just sommarårstiden. 

Svaret på varför sommaren kan upplevas som mentalt påfrestande hos vissa, kan hittas antingen inom hjärnans biologiska system eller inom psykologin.  

Mitt mål med detta blogginlägg är att uppmärksamma de personerna som mår dåligt under sommaren, så att dessa förstår varför de inte förmår sig att vara glada när värmen och ljuset tar över.

När vi förstår bakgrunden till varför vi mår, beter oss eller reagerar som vi gör, kanske blir det lättare att hantera de negativa känslorna.

Ibland räcker det med att vi tar reda på orsakerna bakom varför vi påverkas negativt av olika omständigheter. Bara den förståelsen kan i en del fall hjälpa oss att må bättre.

Det händer också att vi genom informationen upptäcker att det behövs professionell hjälp för att ta oss ur ett psykologiskt tillstånd.

Psykologins förklaring av sommarångest

I blogginlägget “VÅRÅNGEST, VÅRDEPRESSION – SYMTOM OCH ORSAKER” skrev jag om Seasonal Affective Disorder (SAD) som kan översättas som: “Säsongsmässig affektiv störning”. SAD leder till ångest, nedstämdhet och depression som orsakas av årstidsväxlingar. 

Symtomen på SAD börjar vid samma tid och slutar vid samma tid varje år. 

Det depressiva tillståndet SAD påverkar individen framförallt under hösten och vintern, men kan drabba många även under våren och sommaren – antingen som depression eller som ångest och panikångestattacker. 

Varför SAD drabbar vissa kan bero på: 

  • Värme och ökad temperatur
  • Förväntningar på socialisering och att umgås med andra
  • Fear of missing out (FOMO)
  • Semesterstress
  • Ohanterade känslor av oro för att gå tillbaka till skolan eller jobbet efter sommaren.

Medicinsk förklaring till Seasonal Affective Disorder (SAD)

En av de medicinska förklaringarna till SAD är att kroppens biologiska klocka och signalsubstansen serotonin störs när årstider ändras. 

Serotonin är en neurotransmittor som är kopplad till regleringen av humöret. Brist på serotonin kan leda till nedstämdhet och depression.

Hormoner, särskilt melatonin, kan också påverka humöret under våren och sommaren.

Melatonin är viktigt för regleringen av vår sömncykel, den så kallade cirkadiska rytm. Obalans i melatoninproduktionen kan resultera i sömnproblem och sömnrubbningar.

Solstrålning hyllas ofta för sina positiva effekter på humöret, men det finns människor som kan uppleva ångest när de exponeras för för mycket sol.

Det vetenskapliga skälet till detta är att överdrivet solljus stänger av produktionen av melatonin.

Personer som lider av sommar-SAD kan uppleva svårigheter att få tillräckligt med sömn under sommaren. De varmare temperaturerna kan också öka ångest och irritabilitet hos personer med sommar-SAD.

När det blir ljusare under våren och sommaren blir hjärnan mer alert och det kan bli svårare att somna.

Trots att sömnbehovet är detsamma som tidigare, kan det ljusa ljuset lura hjärnan att tro att sömnen inte behövs lika mycket.

Vissa människor upplever ökad ångest och panikattacker under sommaren, vilket också kan vara relaterat till störd sömn och pressen att njuta av sommarmånaderna till fullo.

Symtom på sommarångest:

Symtomen på sommarångest och sommardepression kan vara individuellt, men nedan följer de vanligaste symtomen på SAD:

  • Kvarstående nedstämdhet
  • Låg självkänsla
  • Upplevelse av stress trots att man är ledig från jobbet eller skolan
  • Brist på motivation
  • Mindre socialt aktiv
  • Känsla av irritabilitet
  • Förlust av glädje i tidigare njutbara aktiviteter
  • Trötthet
  • Minskad aktivitet
  • Längre perioder av sömn (eller svårighet att sova alls)
  • Svårigheter att koncentrera sig.
  • Ökad aptit

En del gillar inte att svettas

Att tänka på överhettningssymptom som hög hjärtfrekvens, svettiga händer och andfåddhet kan också utlösa ångest och panikattacker.

Att svettas är allmänmänskligt, men trots det kan svettandet upplevas som ofräscht av många.

Okontrollerade svettningar i värmen kan skapa ångest hos många. Rädslan för att inte svettas kan göra att individen isolerar sig från andra människor.

Irritation och aggression under sommaren

Vädret påverkar vårt humör, temperament, beteende, handlingar och synsätt. Vädret kan även påverka människors personlighet.

Medan milda varma temperaturer kan vara behagliga kan extrem hetta få människor att bli aggressiva.

Enligt en studie publicerad i en artikel i “The Association for Psychological Science” framkommer det att det är mer sannolikt att människor blir irriterade och beter sig aggressivt, eller till och med våldsamt, när de utsätts för överdriven värme. 

Studiet i “The Association for Psychological Science” kom också fram till slutsatsen att i regioner med större fattigdom, utanförskap, segregation och social utsatthet var det vanligare med våldsbrott i varmare städer än i kyligare regioner. 

Värmen kan också få många att tappa tålamodet, bli impulsiva och ta farligare risker.

The Expectations vs. Reality Trap

Alla som har beställt kläder på nätet har nog upplevt att det perfekta plagget på bilden ser fantastiskt ut. När vi föreställer oss hur vi kommer att se ut i kläderna vi ser på en webbshop, ser vi fantastiska ut i vår fantasi.

Och så klickar vi på “genomför beställning”.

Men när vi väl får hem de beställda kläderna och provar dem hemma – kommer besvikelsen.

Vi ser inte alls ut som vi hade föreställt oss.

Sätt på returetiketten och returnera kläderna direkt.

På samma sätt som när vi beställer varor online har vi höga/orealistiska förväntningar på hur sommaren bör bli. Tyvärr kan våra utopiska förväntningar om sommaren leda oss rakt in i The Expectations vs. Reality Trap.

Att sova ut och vila ingår inte i våra sommarförväntningar, utan en perfekt sommarsemester ska fyllas med massor av (sociala-) aktiviteter och festande.

Förväntningar vs. verklighet

Förväntningar är den djupa tron att någonting som vi vill kommer definitivt att hända. När vi förväntar oss någonting, ställer vi in oss på att få våra förväntningar ska bli uppfyllda.

Att ha förväntningar, förhoppningar och visioner ger oss anledning till att vakna på morgonen. Vi ska därmed ha förväntningar på oss själva, på situationer och på människor.

Men när våra förväntningar inte uppfylls som vi hade tänkt oss kan vi få känslor av besvikelse, frustration och till och med ilska.

Här är några vanliga tecken på att du kan ha orealistiska-förväntningar:

  • Att förutse ett visst resultat.
  • Att ha en bild i ditt sinne av hur saker kommer att utvecklas.
  • Att försöka kontrollera processen.
  • Att försöka kontrollera människor.
  • Att ha en fast idé om vad du vill ha eller behöver från en situation.
  • Att bli irriterad/arg när du inte får din vilja fram.

Den idealiserade bilden kan vara förfalskad

Det är lätt att fastna i en förväntningsfälla när det gäller sommaren. Under hösten och vintern skapar vi ofta en idealiserad bild av hur vår sommar kommer att bli.

Vi tänker att vi kommer att vara 8 kilo lättare, få fräscht solbränna, ligga på en underbar strand i Spanien och njuta av smaskig bubbel.

Men när sommaren väl dyker upp, inser vi att vi inte har gått ner i vikt som vi hoppades, försöket att bli brun har resulterat i att vi blivit tomatröda och huden har blivit irriterad och vi har fått soleksem.

Och den dyra resan vi bokade uppfyller inte alls våra förväntningar.

Flyget kan vara försenat, maten på hotellet kanske inte är så bra som vi hade tänkt oss, och sängen på rummet kan vara obekväm och störa vår sömn under hela resan.

Förväntningar kan verkligen blinda oss till den grad att vi inte ser verkligheten som den är.

När våra förväntningar överträffar verkligheten, tenderar vi att inte uppskatta det vi redan har. Istället finner vi oss själva i att förvänta oss mer och jämföra det vi har med vad vi skulle kunna ha.

Fear of missing out (FOMO)

Jag har tidigare skrivit om Fear of missing out, vilket enklast betyder att känner att vi måste “hänga med”.

När solen skiner kanske känner du dig så trött att du vill bara ta en tupplur mitt på dagen, men samtidigt tänker du på vad grannen gör i den stunden.

Grannen kanske har picknick vid havet eller har hyrt en båt, medan du planerar på att sova.

Hallå liksom tråkmåns.

FOMO gör att du trots tröttheten och din kropps uppmaning på att vila, reser dig upp, packar picknick åt barnen, sätter dig i bilen och åker iväg.

Personligen tycker jag att en av de största anledningarna till psykisk ohälsa är den ständiga jämförelsen med andra.

Att ha livsmål för vår egen utveckling är nödvändigt för ett meningsfullt liv, men att ständigt sträva efter att få det som andra har, utan att uppskatta det vi själva har, för oss rakt in i mentala påfrestningar.

Lyssna därmed på mig och försök att inte vara en FOMO.

Var istället en “IDC I IMO” (I Dont Care If I Miss Out).

IDC I IMO har jag kommit på själv. Så varsågod låna den.

Slutord

Bästa läsare. Jag får inget betalt för att skriva mina inlägg. Mitt enda mål med bloggen är att uppmärksamma psykisk ohälsa i vardagen och hjälpa folk därute att förstå sina känslor, beteenden, tankar och handlingar.

Genom att uppmärksamma psykisk (o) hälsa är min förhoppning att vi hittat strategier för att hjälpa så många som möjligt.

Du som besöker bloggen ofta, dela gärna inläggen i sociala medier och/eller be vänner att besöka frokenazita.com.

Så länge jag vet att jag har läsare som får nytta av mina inlägg fortsätter jag skriva och dela med mig.

Psykisk ohälsa uppstår i vardagen och därmed behöver fler läsa om vardagens psykologi.

Genom att dela artiklarna med dina kontakter, hjälper vi tillsammans fler att lära sig psykologi på ett enklare sätt och kanske kan vi få våra släktingar, vänner och bekanta att söka professionell hjälp i god tid.

Statistiken över antalet självmord i Sverige för år 2022 är skrämmande hög. Jag fick magknip när jag läste den dystra rapporten.

Vi måste tillsammans hjälpas åt att hjälpa varandra.

Och du …

Vi kan inte bara vänta på att politiker på ett magiskt sätt löser alla problemen i världen.

Genom omtanke, kärlek, respekt och förståelse för andra, kan vi bli den positiva förändringen vi vill se i vår värld.

Spara därmed inte på uppmuntrande och kärleksfulla ord och fraser.

Visa de människorna i din omedelbara närhet att de är viktiga och att de spelar roll.

En kram, några varma ord och en fin gest kostar ingenting, men kan göra en annan person gladare.

June 18, 2023 0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskapSociologi

Vem styr världen egentligen?

av Azita Miakhel June 6, 2023
6 minuter läs

Vi pratar inte könsroller

Jag går in i caféet som ligger runt hörnet på torget för att köpa en kopp kaffe att ta med.

Caféet är fullt med folk och snabbt upptäcker jag att samtliga gäster är män. Inga barn, inga kvinnor – bara män!

Jag tittar runt för att se om det finns någon kvinna som fikar där, men ser ingen.

Jag går fram till kassan och plingar på ringklockan. Och Voilà – där dyker en kvinna upp som ska hjälpa mig med att köpa kaffe.

Pusta ut Azita! Allt är i sin ordning. Den enda kvinnan på caféet (ägaren?) var i köket och förberedde mackorna.

Det är precis som det borde vara.

Traditionsenligt.

På väg tillbaka går jag förbi en familjrestaurang som finns inne i gallerian och smygtittar i den. Där råder det motsatta. Många kvinnor och barn och någon enstaka pappa. Också här är allt som det ska.

Traditionsenligt.

På eftermiddagen bestämmer jag mig för att träna överkropp på gymmet. Förra året vid den här tiden kom jag upp till 90kg i marklyft – gamla goda tider.

Nuförtiden smyger jag in på gymmet och stressar med att träna ett pass. Snabbt får det gå.

Jag har tajmat så jag går till gymmet när min sambo kör sitt pass. Känns tryggare att vara med en man när man ska träna.

Inne i gymmet går jag till kvinnorummet. Här kan jag träna ifred. Slitna maskiner och för lite tunga hantlar, men det får duga.

Att veta att sambon är i närheten (utanför kvinnorummet) gör att klumpen i magen känns mindre obehaglig.

Between the sets tittar jag runt i kvinnorummet och den stora texten på väggen fångar min uppmärksamhet:

“WHO RUN THE WORLD? – GIRLS“.

Analytisk som jag är tänker jag: “Hur run:er girls världen från ett litet rum ni har skapat åt dem på ert gym?”.

Ska de bygga muskler i smyg i ett avskilt rum och inbilla sig om att det är kvinnorna som styr världen?

Nope. Kvinnor styr inte ett skit (ursäkta språket).

Vi styr inte, vi blir styrda.

Tycker du jag överdriver? Titta på lönestatistiken mellan män och kvinnor som utför samma arbete.

Och nu när du ska titta på lönestatistiken mellan könen, kolla också upp hur hög/låg status kvinnodominerade jobben har.

Tycker du att det inte stämmer att kvinnor blir styrda?

Testa att träna i sport BH och korta shorts på vissa träningsanläggningar. Blir du inte tafsad på, kommer de att glo sönder dig.

Och en och annan man som smygfilmar och smygfotar när man vänder blicken.

Vad de sedan kommer att göra med filmer och bilder vet jag inte.

Vill inte ens tänka på det.

Social kontroll och makt

Om social kontroll har jag skrivit flera blogginlägg om så jag ska bara förklara det kort här.

Människor utövar kontroll på varandra på många olika sätt. Vi har våra lagar, normer och regler för hur samhället ska fungera.

Utan tydliga direktiv skulle inte civilisationen fungera och utan regler blir vi förvirrade då vi inte vet vad som är tillåtet och vad som är förbjudet.

Vi kontrollerar och kontrolleras genom konformitet (likformighet).

Vi påverkas av gruppens normer och gör allt för att inte avvika från de rådande förväntningarna.

Som kvinna badar du i bikini på sommaren i Sverige, men åker du till Saudiarabien kommer du behöva anpassa dig till klädkoden som råder där.

Anpassningen kan ske antingen genom att polisen ber dig att klä dig mer, eller att du känner dig så obekväm att du självmant väljer att täcka allt som går att täcka.

Max Weber om makt

Den ständiga viljan att kontrollera kvinnors kroppar, deras psyke och sexualitet har börjat gå mig på nerverna.

Vad vill man uppnå liksom?

En önskan om makt och att känna sig mäktig?

Jag har tidigare skrivit om vad makt innebär och använt begreppet i olika sammanhang.

Här ska jag utgå från sociologen Max Webers definition av makt för att sedan försöka förstå samhällets makthierarki med kvinnorna längst ner i skalan.

Definitionen:

Weber skriver följande definition om makt:

Möjligheten för en eller flera personer att genomdriva sin egen vilja i en viss aktivitet även om andra som är delaktiga i samma aktivitet gör motstånd mot detta.

(hämtad ur Gerth & Mills, 1948)

Förenklad innebär Webers definition om makt att man gör som man vill även om andra skulle motsätta sig detta.

Weber har djupgående teorier om samhällets struktur och funktion, men här tar jag bara delar av hans teorier för att analysera kvinnors utsatthet i samhället.

Enligt Weber finns det tre typer av makt

1. Traditionell makt

Makten att kontrollera genom tradition och sedvanor med retoriken: “Det har alltid varit såhär”.

Ett exempel på traditionell makt är att kvinnor ska lyda män. Kvinnans plats är i köket och hennes lott i livet är att sköta om hemmet och servera sin familj.

2. Karismatisk makt

Karismatisk makt utövas genom att vi självmant följer en ledare. Karisma är enligt Weber ett personlighetsdrag.

Den charmige ledaren som med sina övertygelser kan få oss att göra det mesta för honom/henne.

3. Rationell/legal makt

Makten som behövs för att samhället ska hålla samman och strukturen ska fungera. Exempel på rationell makt är lagar, regler och regelverk i ett samhälle.

Andra typer av makt

Sedan finns det andra sorters makt (inflytande) så som att bestämma över vilka frågor som ska komma upp på dagordningen som media besitter, men jag ska inte gå in på den sortens makt.

Sociologi + Socialpsykologi

När det gäller psykiskt och fysiskt våld mot kvinnor tycker jag att det handlar om traditionell makt.

Utifrån ett evolutionspsykologiskt perspektiv kan traditionell makt förklaras som att män och kvinnors olika roller hjälpte arten med dess överlevnad.

Mannen var ute och jagade och kvinnan tog hand om barnen. Enklast innebär detta att män av tradition är vana vid att vara “jägare” och förväntar sig att kvinnor ska ha rollen som “vårdare”.

Som tur är, lever vi idag i en modern civilisation där de flesta yrken kan utövas av båda könen.

Däremot är det samhällets förväntningar och (o-) vanor vi behöver ändra och bryta.

Jag skriver om förväntningen (vanan/uppfattningen) att kvinnor inte ska vara i vägen för män.

En anledning till varför män tar till hot och våld mot kvinnor kan bero på att maktbalansen i det moderna samhället har aningen rubbats och våldsamma män vill med hjälp av fysiskt våld “jämna ut” maktbalansen:

Gör som jag säger så far ingen illa ut.

Men om du inte lyder, kommer jag ta till fysiskt våld.

För fysiskt sätt är jag starkare än dig.

En kan inte göra allt …

Det kommer perioder där jag vill lägga ner bloggandet, men samtidigt märker jag att mina texter gör och har gjort skillnad.

Trots att jag sällan får Cred för mitt arbete får jag min belöning när jag märker att de som kan göra skillnad läser mina inlägg.

Alla kan bidra till en bättre värld på sitt sätt, bara vi gör det autentiskt och från hjärtat.

Men

Jag har velat vara förändringen jag vill se i världen, men börjat på sistone känna att jag kanske inte orkar länge till.

Hur länge orkar en individ kämpa ensam?

Det senaste halvåret har jag haft en del svårigheter tack vare destruktiva/infekterade strukturer.

En och annan har hjälpt till, men jag har inte fått tillbaka ens en bråkdel av min själ som jag har lämnat ut därute.

Och min Vision-bubbla?

-Den är på väg att spricka sönder.

Vill du vara med att skapa ett bättre samhälle, får du faktiskt skynda dig lite.


Källa teori delen: Anthony Giddens

Foto: Unsplash

June 6, 2023 0 kommentarer
  • 1
  • 2
  • 3
  • …
  • 6

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Älska din public Service som en...

December 17, 2025

Hat, hot, förtal och kränkningar

November 24, 2025