Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

gruppsykologi

Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

Blir alla visionärer ensamma?

av Azita Miakhel December 15, 2024
5 minuter läs

Nyår närmar sig, och med det följer reflektioner över året som gått. För mig handlar dessa tankar om en sak jag verkligen behövde, men som inte fick: Stöd.

Trots att jag har upplevt stunder av intensiv rädsla och utsatthet har jag sällan fått konkret hjälp.

Som kvinna som vågar stå upp mot orättvisor har jag insett att hatet är en oundviklig konsekvens – det kommer lika pålitligt som ett brev på posten.

Att ta ställning, särskilt inom politiken, verkar dessutom ge vissa fritt spelrum att visa sitt förakt. Människor kan skriva hatiska, hotfulla och kränkande kommentarer på sociala medier, utan att det blir några som helst konsekvenser.

Ifrågasätter man en destruktiv struktur eller dysfunktionellt system, görs det försök att hitta problemet hos individen. Det är nämligen enklare att göra sig av med enskilda individer, än att göra positiva förändringar som är resurskrävande.

Vi lever i ett samhälle där man hellre sätter plåster på ett sår än undersöker de bakomliggande orsakerna. De som gör fel, de blir kvar – till och med hyllade av gruppen och massan.

De som tar stryk ska skylla sig själva. De drabbade omplacerar man, prioriterar bort och isolerar från all form av gemenskap.

Om gemenskap och ensamhet

Ibland gör det ont att se hur vissa grupper alltid stöttar varandra – genom likes på sociala medier, genom att backa upp varandra i diskussioner eller bara finnas där i svåra stunder.

Att det smärtar, beror på en påminnelse om vad jag själv har saknat. Ett riktigt jävla nätverk.

Att hålla varandra om ryggen

Det är sorgligt att se hur vissa människor får förmåner och karriärmöjligheter genom vänskapsband, släktskap, rätt efternamn eller genom att knyta kontakter med “rätt” personer.

Själv lyckades jag aldrig. Kanske på grund av min fuck-off-attityd. Eller vad vet jag.

Jag tycker ju att jag är snäll.

Jag ville tro att meriter, utbildning, personlighet och kompetens skulle räcka för att lyckas. Varför skulle man behöva något annat?

Men nej! Verkligheten ser annorlunda ut. Du kan vara en demokratikämpe i samhällets ögon, men den som får jobba med demokratifrågor är ofta den med rätt nätverk och kontakter.

Det är en bitter insikt, men också en påminnelse om hur långt vi har kvar innan jämlikhet och rättvisa blir mer än bara fina ord.

När slutar det eviga dömandet

En sak som har varit svår att sätta fingret på är hur jag ofta döms hårdare som person, även i situationer där jag själv varit offer.

Det känns ibland som om det finns en tyst överenskommelse: “Azita är en tuffing som klarar allt, så ge henne bara mer skit – hon tål det.”. Men det få förstår är att jag faktiskt blev sjukskriven i nästan ett år på grund av en dålig arbetsmiljö som till slut knäckte mig.

Under den perioden var jag totalt isolerad och hade bara vårdcentralen som stöd.

Att läsa böcker har varit en stor del av mitt liv, men under sjukskrivningen kunde jag inte ens läsa någonting.

Bäst kan jag beskriva den tiden som om min själ hamnade i koma.

Och vet du vad som var svårast under den perioden? Att inte ha orken att hjälpa min son med sina läxor.

Människor ser ofta bara en fasad – den offentliga delen av ens liv. De ser inte de andra rollerna man har. Ingen såg mig som en mamma till ett barn, som kämpade bakom kulisserna.

En inre kompass med högt pris

Jag vet att jag ofta uppfattas som annorlunda – och kanske obekväm för många. Min inre kompass driver mig att stå upp för rättvisa, även när det innebär att jag går emot strömmen.

Att följa den kompassen har blivit en del av min identitet, men det kommer med ett högt pris. Priset är ensamhet. Det är en ständig följeslagare, som påminner mig om att min vilja att säga ifrån och vägra blunda för orättvisor skapar avstånd.

Människor drar sig ofta undan från det som utmanar deras bekvämlighet eller tvingar dem att reflektera över sina egna val.

Jag har fått lära mig att min övertygelse inte alltid är lätt att dela. Att stå upp för rättvisa innebär att konfrontera strukturer, maktspel och ibland till och med människor i ens närhet. Det kräver mod – men också en förmåga att hantera den isolering som följer när man inte kompromissar med sina värderingar.

Gruppen och individen

Människor har ett grundläggande behov av att tillhöra en grupp. Gruppidentiteter kan bli oerhört starka eftersom trygghet och gemenskap är livsnödvändigt för oss som sociala varelser.

Men vad händer när man inte passar in i någon grupp? I extrema och destruktiva grupper händer det lätt att det skapas en sorts masspsykos, där medlemmarna gör allt för att försvara sina övertygelser. Genom att förminska “de andra” bygger individen en falsk känsla av överlägsenhet.

Socialpsykologin beskriver detta fenomen med termen konformitet – hur grupper drar sig mot likformighet och belönar dem som följer normen.

Den som bryter mot gruppens oskrivna regler riskerar att exkluderas. Det känns som att det är precis vad som händer.

När jag säger ifrån, när jag vägrar spela med i den sociala teatern, växer avståndet mellan mig och andra. Det är som om det är enklare för dem att ignorera mig än att faktiskt bemöta de orättvisor jag pekar på.

En uppmaning eller önskan

Så här vid tredje advent funderar jag över hur vi kan bryta dessa mönster. Hur kan vi bli bättre på att stötta varandra, även dem som inte delar våra åsikter eller passar in i våra förväntningar?

Kanske ligger svaret i ett annat begrepp från socialpsykologin: Empati. Förmågan att försöka förstå, istället för att döma.

Tänk om vi kunde skapa gemenskaper som inte bygger på likformighet, utan på öppenhet och respekt för våra olikheter. Det är i våra skillnader som vi hittar det verkligt mänskliga – där vi kan lära oss av varandra och växa tillsammans. Kanske är det just den tanken vi borde bära med oss in i det nya året.

Margot Wallström uttryckte en gång: “Jag tyckte det var jobbigt att folk som inte ens kände mig hade uppfattningar om min personlighet.” Och jag känner igen mig så väl i det. Fördomar och missuppfattningar gör ont, men trots allt vägrar jag att låta dem definiera mig.

Mitt fokus ligger på att fortsätta vara sann mot mig själv och bidra till en gemenskap som ser styrkan i våra olikheter.

Jag kommer inte att sluta kämpa för jämlikhet, men jag kommer inte längre att söka svar i djupet av horisontens mörker.

Det är på tiden att sluta bygga slott i luften och se verkligheten som den är. Det stinker att vara realist än idealist, men tro mig – jag har inte valt detta själv.


Foto: Azita Miakhel

December 15, 2024 0 kommentarer
SamhällskunskapSociologi

Nättroll och hotet mot demokratin

av Azita Miakhel August 7, 2024
6 minuter läs

Med tanke på hatdrevet mot mig, både i verkliga livet och på sociala medier, borde jag ha gett upp för länge sedan. Men jag är av uppfattningen att om varenda en av oss som vill åstadkomma positiva förändringar i samhället ger upp, vad kommer då att hända med demokratin? 

Just därför har jag envist fortsatt kämpa. Under resan har jag haft turen att ha människor runt mig som dagligen stöttar, motiverar och hjälper mig att hålla visionen vid liv.

Ja. Visionen är tillbaka.

Jag har inte skrivit ett blogginlägg på hela sommaren eftersom jag inte har känt för det, men det ämnet jag nu vill beröra är så viktigt att jag inte kan låta bli att skriva.

Det handlar nämligen om näthat och nättroll. 

Upptäckten av trollfabriker

I maj avslöjade TV4 att Sveriges tredje största parti, Sverigedemokraterna, driver trollfabriker för att sprida högerextrem propaganda och tysta meningsmotståndare. Fram till TV4:s granskning undrade jag, liksom många andra, varför så många människor på en och samma gång kunde attackera en enda person som skrev något kritiskt om Sverigedemokraternas politik. 

En kritisk kommentar på sociala medier kunde få hundratals hån-emojis och mängder av svar som förklarade hur dum i huvudet man var för att man hade åsikter. 

När konstruktiva diskussioner snabbt omvandlas till personliga påhopp, kränkande ord och direkta trakasserier, tystnar individer snabbt. 

Jag minns mycket väl alla kommentarer jag var tvungen att radera på grund av direkta personangrepp från konton som hatade och hotade utan några som helst spärrar. 

Det hjälpte sällan att anmäla kommentarerna – hur dessa elakheter påverkade mitt psyke är svårt att skriva om. 

Kalla Faktas granskning satte med andra ord fingret på ett demokratiskt dilemma. Att ha yttrandefrihet men tvingas till tystnad på grund av öppna/dolda kränkningar av riktiga och falska konton.

En definition av trollfabriker

Jag blev så lättad när dessa tystnadsstrategier på internet fick äntligen ett namn: Trollfabriker

Men vad är en trollfabrik?

Wikipedia har en enkel och bra beskrivning av trollfabriker:

Trollfabriker finansieras ofta av stater och är en del av strategin för att påverka information. Personerna som arbetar som propagandatroll får betalt för att använda olika digitala identiteter och sprida sin uppdragsgivares åsikter på sociala medier. 

Målet är att skapa intrycket av en stark opinion i en viss fråga. Genom att vara aktiva på sociala medier och andra plattformar utger sig medlemmarna i trollfabrikerna för att vara vanliga privatpersoner. Till skillnad från vanliga internettroll brukar skribenter i trollfabriker inte vara provokativa, utan de strävar snarare efter att framstå som trovärdiga personer.

Att identifiera ett troll på nätet

Efter att ha varit engagerad i samhällsdebatten i ett par år och öppet skrivit tankar och åsikter på olika sociala medieplattformar, har jag fått utstå en hel del skit (ursäkta språket) i vardagen.

Att människor trakasserar andra på nätet kan bero på psykisk ohälsa hos personen som står för trakasserierna, men även grupptryck och känslan av att tillhöra en grupp kan få enskilda individer att förminska andra.

Hat riktat mot mig kommer till 99 procent från högerextrema, populister och rasister, oavsett kön och ålder på trollen.

Jag har observerat och studerat gemensamma nämnare för internettroll under en period och en översikt presenterar jag nedan. 

Vilka kännetecken ett internettroll har kan man läsa om på flera webbplatser som skriver psykologiskt eller källkritiskt innehåll.

Här kommer en sammanställning av beskrivningen av nättroll som jag hoppas kan få fler att öppna ögonen för dessa då ingen av oss vill bli hjärntvättade eller manipulerade.

Vanliga kännetecken för troll på nätet 

Personangrepp och hån – Trollar använder ofta personliga angrepp, hån, eller förolämpningar för att såra eller förminska andra i diskussioner.

Desinformation och upprepning – Troll kan sprida falsk eller missvisande information för att vilseleda eller manipulera andra användare.

Avledande taktik – De kan avsiktligt avleda diskussioner från ämnet för att skapa förvirring eller förstöra samtal. Whataboutism.

CAPS LOCK och utropstecken (!) – Användning av stora bokstäver och överdrivna skiljetecken kan vara ett sätt att dra uppmärksamhet till sina inlägg och framstå som mer aggressiva.

Anonymitet och falska identiteter – Troll använder ofta anonyma eller falska konton för att dölja sin verkliga identitet och undvika konsekvenser.

Sarkasm och ironi – Användning av sarkasm och ironi för att förlöjliga andra eller deras åsikter är en vanlig strategi.

Gaslighting – Troll kan försöka få andra att tvivla på sin egen uppfattning eller verklighetsuppfattning genom manipulativa och förnekande kommentarer.

Störning av gemenskaper – Deras mål kan vara att förstöra sammanhållningen och trivseln i onlinegemenskaper genom att skapa konflikt och osämja.

Önskan om uppmärksamhet – Många troll agerar för att få uppmärksamhet, och de njuter av den uppståndelse de orsakar.

Är nättroll fara för demokratin?

Ja nättroll kan vara ett stort problem för demokratin på flera sätt. För det första sprider de desinformation och konspirationsteorier, vilket innebär att de sprider falska nyheter och felaktig information. Detta lurar folk och förstör möjligheten till en faktabaserad, objektiv och nyanserad diskussion. 

Särskilt under val är det farligt, eftersom folk kan fatta sina beslut baserat på felaktiga uppgifter. 

Nättroll kan underminera förtroendet för viktiga institutioner, som media, rättsväsendet och myndigheter, genom att sprida lögner. Detta gör att människor börjar tvivla på sådant som är sant och viktigt, vilket kan leda till att samhället splittras och det blir svårare att samarbeta.

Grupper ställs mot varandra och jakten på syndabockar tar fart, när trollfabriker sprider propaganda. Enkla lösningar på svåra samhällsproblem presenteras och den källkritiska förmågan hos människor minskar. 

Trollen bidrar till att skapa mer polarisering då hen älskar att skapa konflikter och trycka på folks känsliga punkter, vilket gör att människor blir mer extrema i sina åsikter. Detta gör det svårare att ha konstruktiva samtal och komma överens om lösningar på problem.

De kan också försöka påverka val och politiska processer genom att sprida lögner om kandidater och partier. 

Det är ett direkt hot mot den demokratiska processen, eftersom det hindrar folk från att göra informerade val. Nättroll skrämmer människor från att delta i offentliga diskussioner genom trakasserier och hot. Detta tystar kritiska röster och begränsar det fria utbytet av idéer, vilket är en grundsten i demokratin.

Genom att störa och avleda diskussioner förstör nättrollen möjligheten till meningsfulla debatter.

Sammanfattningsvis: Trollarna är farliga för demokratin eftersom de sprider falsk information, skapar polarisering, minskar förtroendet för viktiga institutioner och hindrar folk från att uttrycka sina åsikter fritt. 

Det är viktigt att vi blir medvetna om detta och gör vad vi kan för att motverka deras negativa påverkan.

Avslutning

TV4 avslöjandet om trollfabrikerna har gett mig en klarare bild av hur nättroll arbetar och hur de kan skada demokratin genom att tysta kritiska röster och sprida desinformation. Det är mycket viktigt att vi fortsätter kämpa mot dessa taktiker och skyddar vår rätt att fritt uttrycka våra åsikter utan rädsla för trakasserier, kränkningar, hot och hat.

Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen är den svenska demokratins grundstenar och borde fortsatt vara heliga instrument för samhällets konstruktion och funktion. Dock har vi även skyldigheter i en demokrati. Din rätt att yttra dig (i tal och skrift) bör inte innebära psykisk belastning för en annan. 

Ryktesspridning på internet (läs mer här) är ett problem som direkt kan skada den drabbade. Samhället ska och bör agera när exremistgrupper sluter samman i privata chattgrupper i syfte att förstöra samhällsgemenskapen och samhällets viktiga institutioner. 

Att hitta balans mellan att värna om det fria ordet och skydda individers psykiska hälsa, kan absolut vara svårt. Men det borde finnas vägar dit?

Eller?

____________

Jag har korrigerat texten och dess grammatik med hjälp av AI

August 7, 2024 0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskapSociologi

Vem styr världen egentligen?

av Azita Miakhel June 6, 2023
6 minuter läs

Vi pratar inte könsroller

Jag går in i caféet som ligger runt hörnet på torget för att köpa en kopp kaffe att ta med.

Caféet är fullt med folk och snabbt upptäcker jag att samtliga gäster är män. Inga barn, inga kvinnor – bara män!

Jag tittar runt för att se om det finns någon kvinna som fikar där, men ser ingen.

Jag går fram till kassan och plingar på ringklockan. Och Voilà – där dyker en kvinna upp som ska hjälpa mig med att köpa kaffe.

Pusta ut Azita! Allt är i sin ordning. Den enda kvinnan på caféet (ägaren?) var i köket och förberedde mackorna.

Det är precis som det borde vara.

Traditionsenligt.

På väg tillbaka går jag förbi en familjrestaurang som finns inne i gallerian och smygtittar i den. Där råder det motsatta. Många kvinnor och barn och någon enstaka pappa. Också här är allt som det ska.

Traditionsenligt.

På eftermiddagen bestämmer jag mig för att träna överkropp på gymmet. Förra året vid den här tiden kom jag upp till 90kg i marklyft – gamla goda tider.

Nuförtiden smyger jag in på gymmet och stressar med att träna ett pass. Snabbt får det gå.

Jag har tajmat så jag går till gymmet när min sambo kör sitt pass. Känns tryggare att vara med en man när man ska träna.

Inne i gymmet går jag till kvinnorummet. Här kan jag träna ifred. Slitna maskiner och för lite tunga hantlar, men det får duga.

Att veta att sambon är i närheten (utanför kvinnorummet) gör att klumpen i magen känns mindre obehaglig.

Between the sets tittar jag runt i kvinnorummet och den stora texten på väggen fångar min uppmärksamhet:

“WHO RUN THE WORLD? – GIRLS“.

Analytisk som jag är tänker jag: “Hur run:er girls världen från ett litet rum ni har skapat åt dem på ert gym?”.

Ska de bygga muskler i smyg i ett avskilt rum och inbilla sig om att det är kvinnorna som styr världen?

Nope. Kvinnor styr inte ett skit (ursäkta språket).

Vi styr inte, vi blir styrda.

Tycker du jag överdriver? Titta på lönestatistiken mellan män och kvinnor som utför samma arbete.

Och nu när du ska titta på lönestatistiken mellan könen, kolla också upp hur hög/låg status kvinnodominerade jobben har.

Tycker du att det inte stämmer att kvinnor blir styrda?

Testa att träna i sport BH och korta shorts på vissa träningsanläggningar. Blir du inte tafsad på, kommer de att glo sönder dig.

Och en och annan man som smygfilmar och smygfotar när man vänder blicken.

Vad de sedan kommer att göra med filmer och bilder vet jag inte.

Vill inte ens tänka på det.

Social kontroll och makt

Om social kontroll har jag skrivit flera blogginlägg om så jag ska bara förklara det kort här.

Människor utövar kontroll på varandra på många olika sätt. Vi har våra lagar, normer och regler för hur samhället ska fungera.

Utan tydliga direktiv skulle inte civilisationen fungera och utan regler blir vi förvirrade då vi inte vet vad som är tillåtet och vad som är förbjudet.

Vi kontrollerar och kontrolleras genom konformitet (likformighet).

Vi påverkas av gruppens normer och gör allt för att inte avvika från de rådande förväntningarna.

Som kvinna badar du i bikini på sommaren i Sverige, men åker du till Saudiarabien kommer du behöva anpassa dig till klädkoden som råder där.

Anpassningen kan ske antingen genom att polisen ber dig att klä dig mer, eller att du känner dig så obekväm att du självmant väljer att täcka allt som går att täcka.

Max Weber om makt

Den ständiga viljan att kontrollera kvinnors kroppar, deras psyke och sexualitet har börjat gå mig på nerverna.

Vad vill man uppnå liksom?

En önskan om makt och att känna sig mäktig?

Jag har tidigare skrivit om vad makt innebär och använt begreppet i olika sammanhang.

Här ska jag utgå från sociologen Max Webers definition av makt för att sedan försöka förstå samhällets makthierarki med kvinnorna längst ner i skalan.

Definitionen:

Weber skriver följande definition om makt:

Möjligheten för en eller flera personer att genomdriva sin egen vilja i en viss aktivitet även om andra som är delaktiga i samma aktivitet gör motstånd mot detta.

(hämtad ur Gerth & Mills, 1948)

Förenklad innebär Webers definition om makt att man gör som man vill även om andra skulle motsätta sig detta.

Weber har djupgående teorier om samhällets struktur och funktion, men här tar jag bara delar av hans teorier för att analysera kvinnors utsatthet i samhället.

Enligt Weber finns det tre typer av makt

1. Traditionell makt

Makten att kontrollera genom tradition och sedvanor med retoriken: “Det har alltid varit såhär”.

Ett exempel på traditionell makt är att kvinnor ska lyda män. Kvinnans plats är i köket och hennes lott i livet är att sköta om hemmet och servera sin familj.

2. Karismatisk makt

Karismatisk makt utövas genom att vi självmant följer en ledare. Karisma är enligt Weber ett personlighetsdrag.

Den charmige ledaren som med sina övertygelser kan få oss att göra det mesta för honom/henne.

3. Rationell/legal makt

Makten som behövs för att samhället ska hålla samman och strukturen ska fungera. Exempel på rationell makt är lagar, regler och regelverk i ett samhälle.

Andra typer av makt

Sedan finns det andra sorters makt (inflytande) så som att bestämma över vilka frågor som ska komma upp på dagordningen som media besitter, men jag ska inte gå in på den sortens makt.

Sociologi + Socialpsykologi

När det gäller psykiskt och fysiskt våld mot kvinnor tycker jag att det handlar om traditionell makt.

Utifrån ett evolutionspsykologiskt perspektiv kan traditionell makt förklaras som att män och kvinnors olika roller hjälpte arten med dess överlevnad.

Mannen var ute och jagade och kvinnan tog hand om barnen. Enklast innebär detta att män av tradition är vana vid att vara “jägare” och förväntar sig att kvinnor ska ha rollen som “vårdare”.

Som tur är, lever vi idag i en modern civilisation där de flesta yrken kan utövas av båda könen.

Däremot är det samhällets förväntningar och (o-) vanor vi behöver ändra och bryta.

Jag skriver om förväntningen (vanan/uppfattningen) att kvinnor inte ska vara i vägen för män.

En anledning till varför män tar till hot och våld mot kvinnor kan bero på att maktbalansen i det moderna samhället har aningen rubbats och våldsamma män vill med hjälp av fysiskt våld “jämna ut” maktbalansen:

Gör som jag säger så far ingen illa ut.

Men om du inte lyder, kommer jag ta till fysiskt våld.

För fysiskt sätt är jag starkare än dig.

En kan inte göra allt …

Det kommer perioder där jag vill lägga ner bloggandet, men samtidigt märker jag att mina texter gör och har gjort skillnad.

Trots att jag sällan får Cred för mitt arbete får jag min belöning när jag märker att de som kan göra skillnad läser mina inlägg.

Alla kan bidra till en bättre värld på sitt sätt, bara vi gör det autentiskt och från hjärtat.

Men

Jag har velat vara förändringen jag vill se i världen, men börjat på sistone känna att jag kanske inte orkar länge till.

Hur länge orkar en individ kämpa ensam?

Det senaste halvåret har jag haft en del svårigheter tack vare destruktiva/infekterade strukturer.

En och annan har hjälpt till, men jag har inte fått tillbaka ens en bråkdel av min själ som jag har lämnat ut därute.

Och min Vision-bubbla?

-Den är på väg att spricka sönder.

Vill du vara med att skapa ett bättre samhälle, får du faktiskt skynda dig lite.


Källa teori delen: Anthony Giddens

Foto: Unsplash

June 6, 2023 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Aggressionsdriften skapar syndabocken

av Azita Miakhel December 4, 2022
6 minuter läs

Sociologen Émile Durkheim kom på the Scapegoat Theory som på svenska skulle kunna översättas som syndabockstänkande i en grupp.

Teorin förenklad innebär att lägga egna misslyckanden, problem och frustration på en enskild individ eller grupp i syfte att boosta eget ego och få en känsla av kontroll och betydelse.

Syndabockstänkande är raka motsatsen till favorisering. Ordet syndabock används som metafor för en person som oförtjänt klandras, eller pekas ut som skyldig av en person eller en grupp.

Durkheim menade att sociala strukturer var hierarkiska där roller och status spelade stor roll för skapandet av vår identitet och självkänsla. Misslyckas individen/individer att få en hög status i en viss grupp, kan resultatet bli syndabockstänkande, skuldbeläggande och mobbning.

In-grupper och ut-grupper

Inom sociologin och socialpsykologin pratas det om in-grupper och ut-grupper. In-gruppen är samling av homogena människor som känner samhörighet med varandra.

Ut-gruppen är människor som inte är en del av majoritetsgruppen eller inte uppfattas av in-gruppen som “en av oss”. Personer från ut-gruppen stigmatiseras och upplevs som främlingen.

När skapas syndabocken?

I otrygga grupper där det finns många konflikter, råder orättvisor och där regler/regelverk saknas, blir det vanligt att hitta syndabockar för att dra bort uppmärksamheten från verkliga problem.

Vem eller vilka som blir syndabockar beror på kontext och situation. I grupper med hög grad av konformitet där oliktänkande inte får förekomma, får en person med annorlunda åsikter/värderingar lätt rollen som syndabock.

Allt problem, fientlighet och frustration från gruppen läggs då på syndabocken.

Fyra typer av scapegoating

Det finns fyra sociologiska/socialpsykologiska typer av scapegoating och jag väljer att inte översätta de fyra olika beteckningarna till svenska. Däremot kommer jag att förklara kort vad var och en innebär och ta exempel för att förtydliga scapegoatteorin.

1. One-on-one fenomen

Denna formen av scapegoating är när en individ skyller på en annan, till exempel när ett barn gör sönder ett dyrt porslin och skyller det på sitt syskon.

Ett annat exempel på one-on-one formen av scapegoating är när en person inte får löneförhöjning för att han/hon inte bidrar till organisationens utveckling, men han/hon lägger sin frustration på den kollegan som uppfattas som hot för en eventuell högre position på jobbet.

2. One-on-group fenomen

Den här formen av scapegoating förekommer när en individ beskyller en grupp för sin egen misär. Till exempel en person som förlorar sitt jobb på grund av alkoholmissbruk, skyller förlusten av sitt arbete på immigranter, tiggare och miljöaktivister.

3. Group-on-one form

Group-on-one formen av scapegoating är inget annat än det vi i dagligt tal kallar för mobbning. Det är när en grupp skyller gruppens frustration och misslyckande på en enskild individ.

Ett exempel på group-on-one formen av scapegoating är att fotbollslaget förlorar en match, men skyller förlusten på en enskild spelare.

4. Group-on-group form

Group-on-group formen av scapegoating är när en grupp bekyller en annan för alla samhällets problem. Till exempel att man vid lågkonjunktur lägger skulden på judar, muslimer, romer, migranter mm. 

Mobbning/utfrysning utifrån scapegoating

Låt mig analysera mobbning/utfrysning med hjälp av syndabocksteorin. 

Mobbning börjar med stor sannolikhet i one-on-one form där en enskild individ börjar förskjuta sin aggression på en annan enskild individ.

Mobbning kan, till exempel, starta med att en person börjar irritera sig på en annan. Vad som kan ha triggat igång förövaren är svårt att spekulera om, då mobbning skiljer sig från fall till fall.

Om personen som blir utfryst eller mobbad, säger ifrån och/eller sätter gränser, kan förövaren börja rekrytera andra medlemmar till “sitt lag”.

Förövaren fortsätter sedan strategiskt och systematiskt med ryktesspridning, lögner, förtal och snack bakom ryggen i syfte att övertyga gruppen om att det är syndabocken som är felet.

Och nu börjar det bli en group-on-one scapegoating där en hel grupp förskjuter egna frustrationer, ilska, missnöje på den där personen. Syndabocken har skapats och det är nu fritt fram att skuldbelägga henne/honom.

Hypotetiskt exempel på scapegoating:

Det är lågkonjunktur och allt har blivit dyrare – det är Azitas fel.

Jag får ingen löneförhöjning – det är Azitas fel.

Jag har fått besked om att jag är sjuk – det är Azitas fel. 

Jag mår dåligt och vet inte varför – låt mig hitta något samband där det kanske kan vara Azitas fel. Och om jag inte hittar ett samband så är det ändå Azitas fel.

Hypotetiska exemplet kanske låter komiskt, men det finns situationer där det verkligen kan gå för långt.

Lite som att slå på en boxningssäck när ilskan kokar, läggs medveten/omedveten aggression på enskild syndabock. vad som händer med den enskilda individen som blir offer för scapegoating, har jag skrivit i tidigare inlägg: MOBBNING LEDER TILL PSYKISK OHÄLSA

Durkheim + Freud = Sant?

Durkheims teori liknar Sigmund Freuds teori om försvarsmekanismer där aggressionen riktas mot en enskild person som en förskjutning.

I det undermedvetna finns det detets drifter. Aggressionsdriften är ett exempel på en drift. Aggressionsdriften vill gärna göra sig påmind då och då, men vi envisas med att förneka den för att skydda den medvetna delen av oss. 

När någon gör oss arg, frustrerad eller ursinnig, vill aggressionsdriften klappa till personen (impulsen) MEN jaget talar om för aggressionsimpulsen att tänka på konsekvenserna och låta bli att slåss. 

När ilskan inte riktas mot det “riktiga objektet” händer det istället att vi tar med oss ilskan och tar ut den på någon stackars oskyldig som står oss nära eller någon som inte vågar säga ifrån.

Personer som är spydiga, otrevliga och fientliga, bär inom sig stora mängder av aggressivitet. Oftast vet de inte ens att de egentligen är arga för saker de inte kunde kontrollera som barn, utan tror att det är andra människor som är problemet. 

Aggressionen måste ut och där finns det olika vägar. En väljer att förskjuta ilskan genom att ta uppmärksamheten från känslan som har skapat aggressionen då det kan vara jobbig att hantera- och rikta den mot andra människor eller objekt: Att skälla ut, skrika, mobba eller sparka på dörren.

Faran med scapegoating

Syndabockstänkande förekommer i destruktiva/dysfunktionella samhällen, organisationer och familjer som ett sätt att lägga skam och skuld på enskilda individer och grupper. Syftet blir att undvika ta tag i de rådande svårigheterna och de existerande problemen.

Syndabockstänkande må föra en grupp människor närmare varandra, men tänk på att den gruppens sammanhållning bygger på kränkningar, regelbrott och i viss mån lagbrott.

Historiskt har scapegoating orsakat enormt lidande i mänskligheten. Massmord (andra världskriget), förakt, folkmord och diskriminering är några följder av syndabockstänkandet.

Slutord

Där det förekommer syndabockstänkande, finns det varken jämlikhet, rättvisa eller respekt för grundläggande mänskliga rättigheter.

En person som blir mobbad drabbas med stor sannolikhet av psykisk ohälsa och hamnar i självskadetankar och självskadebeteende.

Föreställ dig till exempel att du spenderar drygt åtta timmar av varje dag på en plats där du systematiskt blir utfryst, mobbad och psykisk kränkt.

Hur många skulle kunna klara av det?

Slutligen tänk på att mobbningen försvinner inte om syndabocken försvinner. Så länge gruppens normer, värden och värderingar inte ändras och den strukturella mobbningen inte upphör (genom lagar och regler) kommer det att födas nya scapegoatar.

Titta gärna på klippen nedan som förklarar faran med scapegoating.

The ugly psychology behind scapegoating
December 4, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026