Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

kärlek

Existentiell PsykologiPsykologi

Risken med att spela svårfångad

av Azita Miakhel June 20, 2022
4 minuter läs

Många söker snabba lösningar på komplexa problem i dagens intensiva samhälle, vilket gör att TikTok blir stället man söker råd på.

  • Sminkexpertis? TikTok.
  • Relationsproblem? TikTok. 
  • Hur ska du få ditt hår att växa och bli tjockare? TikTok. 
  • Läsa Fröken Azitas blogg i mini version? TikTok. 

Okej. Du förstår poängen. 

Spela svårfångad sa dom

Jag skaffade TikTok för fyra veckor sedan för att uppmärksamma min blogg och måste erkänna att det är underhållande att titta på en del videon. Särskild de som ger relationsråd. Till exempel finns det unga män som tittar rakt (dramatisk) in i kameran och berättar om tre, fyra, fem (etc.) olika sätt att få en mans uppmärksamhet på.

Som om män är en homogen grupp där alla tänker exakt likadant. Yngre som äldre. Akademiker som icke-akademiker. Bara du kan några knep hamnar du rakt in i hjärtat på den du gillar.

Dessa influenserna ger enkla tips – och man tänker varför finns det så många singlar när det är så enkelt att få någon?

Låt mig berätta om en video som gjorde mig lite fundersam. Det var en kvinna som med övertygelse berättade på TokTok om konsten att spela svårfångad. Kvinnan hade på sig en vit rock kanske för att hon ville se mer trovärdig ut.

Utifrån socialpsykologin får vi större tillit till människor som har en viss auktoritet. En vit rock, förknippas med läkare som har hög status i vårt samhälle. Och läkare lyssnar vi på – eller hur?

Hur som helst så tyckte kvinnan i videoklippet att om man var intresserad av någon, skulle man ignorera personen helt. Hennes logik var att kvinnor/män blir mer attraherade och intresserade om de fick “jaga” en partner. 

Kärlek bör inte vara en jakt

Min spontana tanke efter att ha sett videoklippet var: vi lever väl inte i det vilda där vi ska ägna oss åt jakt? Den civiliserade människan har kommunikationsförmåga – vad sägs om att kommunicera och inte leka? Leka gör vi när vi är barn. När man är vuxen och ska skaffa ett förhållande med en annan människa, behöver man vara snäll, tydlig och omtänksam.

Man ska inte behöva jaga någon eller ignorera personen man gillar för att visa en poäng. Det kanske finns människor därute som gillar det svåra/komplexa, men det finns också de som uppskattar enkelheten. 

Jag ska berätta om anknytning

Vi människor har olika anknytningsmönster. Sättet som våra vårdare har interagerat med oss i barndomen, har lagt grunden för hur vi skapar relationer med andra människor i vuxen ålder (Titta på videon om tidig anknytning).

Personer som har vuxit upp med ambivalent anknytning – det vill säga med föräldrar som har varit on-and-off med sitt barn – kan lida av dålig självkänsla och dåligt självförtroende.

Dessa personer har större behov av trygghet, närhet och att bli sedda och bekräftade. 

Att ignorera en sådan person i hopp om att personen ska “jaga” dig, kan resultera i att allt rinner ut i sanden. Minsta tecken på ointresse gör personen rädd och hen väljer att dra sig undan, oavsett hur stark personen känner.

Lyssna gärna på min genomgång om anknytningsmönster i vuxen ålder, om du vill veta mer om de olika relationsskapande stilarna: Anknytningsmönster i vuxenålder. Du kan också läsa om det på Psykologiguiden.

Inre arbetsmodeller

Utvecklingspsykologen John Bowlby (1907–1990) forskade på anknytningen mellan föräldrar och barn. Bowlby menade att ett barn utvecklar inre arbetsmodeller i interaktion med sina vårdare.

Inre arbetsmodeller är rutiner och vanor vi får i samspel med omgivningen, framförallt våra vårdare, Varje gång en förälder ignorerar sitt barns behov (barnet gråter, mamma/pappa bryr sig inte), lär barnet sig att det är ingen idé att försöka be om uppmärksamhet. Barnet lär sig efter ett tag att ta hand om sig själv och sjunker inom sig när svårigheter uppstår. 

Personen med ambivalent anknytningsmönster säger inget, klagar inte, gör inget väsen, utan bara isolerar sig och försöker läka sig själv utan  att be om hjälp. Att i ett förhållande ignorera en sådan person gör att hen blir rädd och börjar tvivla på sig själv. 

Du kanske ville ha lite spänning och få personen lite svartsjuk eller visa dig oberörd, men för hen kan dina oskyldiga försök betyda ett avslut. 

Lyssna på ditt hjärta 

Jag är ingen expert, men jag har en tanke: varför komplicera tillvaron? Om du innerlig är intresserad av en person, kan du väl vara ärlig mot dig själv och mot personen i fråga? Oavsett vilket anknytningsmönster du har, är det inte särskilt snällt att vara on-and-off med någon du tycker om.

Lyssna inte på “experter” på TikTok, utan följ ditt hjärta. Det är så mycket med livet som är komplext – kärleken ska inte behöva vara ett problem.

June 20, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Brunos låt handlar inte om kärlek

av Azita Miakhel June 10, 2022
2 minuter läs

Easy come easy go

De senaste dagarna har Bruno Mars låt: “Easy come, easy go …” fastnat i mitt huvud. Den finns någonstans i mitten av mina öron och ibland sjunger jag med den (Easy come easy go … ).

Idag på gymmet hittade jag låten på Spotify och lyssnade på den – mest i hopp om att kanske kunna släppa den efter att jag hade lyssnat ett par gånger på den.

Otur nog, fick jag ett annat problem efter att ha lyssnat på sången: Att analysera låtens text!

Är man psykologilärare, analyserar man människor, situationer och låttexter.

Delar av Brunos låt:

I’d catch a grenade for ya

Throw my hand on a blade for ya

I’d jump in front of a train for ya

You know I’d do anything for ya

Take a bullet straight through my brain

Yes, I would die for ya, baby

Och jag (lite panikslagen) tänker: varför romantiserar du kärleken på gränsen till överdrift Bruno? Varför vilja dö för någon när man kan leva för sig själv och personen man älskar?

Kärlek ska inte handla om att överdramatisera handlingar, så som att skada sig själv för någon annan. Kärlek ska handla om ärlighet, respekt och viljan att se den andra glad. Kärlek ska handla om att finnas till, att hjälpa, att lyssna empatisk och att finnas där.

Alltför många människor skapar en bild av den “perfekta” romansen där det ska finnas rosor i mängder, dyra diamantringar och hoppet om att båda ska vara villiga att dö för varandra.

Ursäkta att jag förstör romantiken en fredagskväll, men precis som andra emotioner är även kärleken en känsla som är övergående.

Att bryta ner sig själv för en annan tjänar inte till någonting och dessutom ger upphov till psykisk ohälsa (Läs mer om dysfunktionell anknytning).

Jag tänker att Brunos låt handlar om en snedvriden bild av passion och inte om kärlek. För vem kan älska någon som: “You’ll smile in my face then rip the brakes out my car”.

Oavsett hur stark vi känner för en annan människa (passion eller kärlek) är mitt råd att springa fort därifrån om du tror att hen ska förstöra bromsarna i din bil. För tro det eller ej – man skadar inte de man älskar.

June 10, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

De sju grundkänslorna och vi

av Azita Miakhel March 2, 2022
4 minuter läs

I ett tidigare blogginlägg skrev jag rätt övertygat om att vi drivs av två bas emotioner: kärlek och rädsla. Nu när jag har gjort en del grävande i psykologins värld, har jag kommit fram till att vi i stor utsträckning drivs av sju grundemotioner.

Dessa är: Apati, aggression, sorg, lust, acceptans, mod och kärlek.

Här illustreras “Känslomodellen”

Låt mig få presentera min absolut egna känslomodell (okej lite inspiration har jag fått av Marx ekonomiska samhällsmodell).

Modellen nedan visar på att grundkänslorna fungerar som fundamentet i vårt psyke och alla andra känslor reser sig på de basemotionerna.

Basemotioner påverkar våra beteenden

Vad vi känner i stunden kan ha sin grund I någon av våra grund/-primära känslor. Här kommer några exempel på vad som egentligen kan ligga bakom hur vi känner här och nu:

Apati

Apati kan förklaras som: likgiltighet, uppgivenhet, med total brist på intresse och reaktioner på vad som händer med den egna personen och i omvärlden.

Apatiska känslor gör sig uppenbara vid nedstämdhet och depression. Apati kan också förekomma efter stressfyllda situationer där psyket och kroppen har varit i högvarv under en period (som utbrändhet och utmattningsdepression). Apatin blir då ett påtvingat sätt för kroppen att gå i nedvarv.

Apati visar sig bl.a. i känslor av: hjälplöshet, passivitet, lathet, prokrastinering, nedvärdering, kluvenhet, skuldkänslor, skamkänslor samt känslor som att livet saknar mening.

Aggression

Aggression är ett beteende som resulterar i självskador eller att skada andra. Enligt den psykoanalytiska teorin är aggressionen en drift som finns inom oss, men hur vi hanterar aggressionen har att göra med våra erfarenheter, behov och de situationer vi befinner oss i. Aggressionen hanterar vi, men kan inte bli av med.

Aggressionen kan visa sig i känslor som: irritation, sarkasm, avundsjuka, svartsjuka, ilska och passivt aggressiva beteenden.

Sorg

Sorg känner vi när vi förlorar någon eller något. Sorg är en normal reaktion när vi förlorar en anhörig, ett jobb eller går igenom en separation.

När vi är medvetna om att vi har förlorat någon/något, är det lättare att sörja, men det kan finnas sorg inom oss som vi inte riktigt vet att vi har. Det kan handla om sorgen efter behovet av kärlek som vi hade som barn men som vi aldrig fick av våra vårdare.

Sorgen uppenbarar sig i känslor av oro, ångest, klumpen i halsen, panikattacker, panikångest och gråtattacker.

Lust

Lust är en roligare emotion. Lusten är vår motivator i livet där vi handlar och beter oss med förväntningen att få olika belöningar. Exempel på lust är: sexuallusten, lusten att ha makt och/eller livslusten.

Men lusten kan också väcka negativa känslor hos oss. Lusten kan visa sig i hyperaktivitet, rastlöshet, svartsjuka, överdrivna förväntningar, fantiserande, tröstätande (om man inte får utlopp för sexual lusten) och offermentalitet.

Acceptans

Acceptans innebär att vi känner att vår omgivning är okej med att vi är de vi är. En orsak till varför mobbning och utfrysning upplevs smärtsam av individen, är att känslan av acceptans skadas när vi inte tillhör en gemenskap.

Acceptans gäller också att acceptera sig själv (kropp och själ) som man är.

Vi upplever känslor av tvivel och frustration när vi inte är nöjda med vilka vi är eller har blivit (läs inlägget om Carl Rogers teori).

När vi är accepterade och accepterande känner vi oss: lugna, optimistiska, harmoniska, hoppfulla, trygga och altruistiska.

Mod

Mod är förmågan att möta utmaningar trots att de kan medföra fysiska och psykiska risker. Personligen tror jag att vi är hellre altruister än egoister.

Vi tar mod till oss att göra saker för andra. Att förändra världen till det bättre trots att det ibland kan bli tufft.

Avsaknaden av mod kan leda till känslor av hjälplöshet, nedstämdhet och ifrågasättande av livets mening.

Mod visar sig oftast i impulsen. Mod visar sig vidare i självkänsla, självförtroende och självtillit.

Kärlek

Kärlek förklaras som en rad känslor och beteenden som karaktäriseras av intimitet, passion, åtagande och engagemang.

Kärleken är motorn i våra liv. Den är grundläggande för vår överlevnad och största motivet till allt vi gör. Negativa känslor och en del psykisk ohälsa uppkommer när kärleken rubbas och skadas.

Att ge kärlek är minst lika viktigt för vårt mående som att få kärlek.

Kärleken visar sig i känslor som glädje, hopp, altruism, gemenskap, optimism och samhörighet.

Utgår man från utvecklingspsykologin har kärleken en överlevnadsfunktion. Kärleken är grunden för allt mänskligt samspel och allt gott i världen.

Så var frikostig med kärleken – för din och andras skull.

“Sometimes, we miss the truth when it’s right in front of us, she thought. Sometimes the closer we are, the harder it is to see.”

— Jacqueline Simon Gunn

March 2, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Därför ska vi ge varandra fler komplimanger

av Azita Miakhel February 21, 2022
2 minuter läs

Det där med att göra världen lite snällare, finare och mjukare behöver inte vara särskilt svårt. Låt oss börja med att ge varandra komplimanger och mirakel kommer att hända (Okej – inget mirakel, men fint kommer det definitivt att bli).

Komplimanger är små tecken på kärlek och uppskattning. De bekräftar en person och gör hennes dag lite ljusare. Att ge komplimanger är ett sätt att visa uppskattning för en annan persons bästa egenskaper (i våra ögon bästa).

Och seriöst … Vem skulle inte gilla en ärlig komplimang? 

Utifrån ett vetenskapligt perspektiv aktiverar komplimanger samma område i hjärnan som aktiveras när vi får pengar eller gåvor. Det är också bekräftad att personen som ger en komplimang blir lika glad som den som får den.  Spegeljaget som jag tidigare har skrivit om.

Vi i Sverige är försiktiga av oss. Vi tänker mycket på hur det vi säger och uttrycker kan uppfattas av omgivningen. Vi kanske har något positivt att säga om en person, men håller den inom oss för att undvika att bli missförstådda. 

För att göra världen lite varmare, behöver alla veta hur de ska använda sig av komplimanger. Att vara specifik är alltid det bästa. Att vara genuin är ännu bättre. Den som går runt och ger komplimanger till alla, är inte särskild trovärdig. Man kan till och med upplevas som småirriterande.

Personligen har jag svårt för allmänna komplimanger. Till exempel när någon säger på gymmet: Azita du är så duktig. Och jag tänker “Vadå duktig?. Är du min mamma eller?”. Tycker du att jag är stark, säg det. Tycker du jag har fått mer muskler, säg det. Duktig är så generaliserade och förvirrande.

Bästa alternativet till en generaliserande komplimang är Tystnad!. Säg ingenting alls om inte du kan hitta någonting specifikt.

Att kunna ta emot en komplimang kan för många upplevas som en utmaning. Testa med att säga “tack” när någon berömmer dig. Man ska absolut inte förminska sig själv när en komplimang ges. Om någon säger: “Fin outfit”. Säg inte “Åh jag känner mig tjock i den vita tröjan”. Säg bara tack!

Tänk vidare på att: att uttrycka komplimanger är inte som att göra affärer. Du säger inget positivt till någon bara för att få hen att säga något positivt tillbaka. Det ska inte handla om återgäldande, utan om omtanke, uppskattning och att bekräfta en annan individ. Osjälviskt. Ärligt.

En komplimang är inte per automatik en frieri(även om det ibland kan vara det ?). Vi behöver inte vara rädda för att visa positiva emotioner gentemot människor vi på olika sätt tycker om.

Positiva beteenden ger positiva resultat och blir en cykel av positiva vibbar. So go ahead och gör någons dag vackrare.

Citatet nedan är en av mina favoriter som du kan låna till någon du tycker om:

“Before I met you I never knew what it was like to look at someone and smile for no reason.”

-Unknown*.

February 21, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Positiva psykologiska effekter av kramande

av Azita Miakhel January 21, 2022
3 minuter läs

Idag är det internationella kramdagen och den ska självklart uppmärksammas på Fröken Azitas blogg. Jag gillar kramar och jag gillar tanken på att sprida kärlek.

Att kramas är ett universellt beteende. När ord inte längre räcker för att visa att vi bryr oss om varandra, kramar tar över kommunikationen och ger oss den försäkran.

Psykologin förklarar fysisk närhet:

Vi kanske inte behöver förklaringarna till varför vi ska kramas, men jag är så ivrig att jag vill berätta om alla fördelarna med kramandet.
Låt oss sprida kärlek och ännu mera kärlek. Nedan följer en psykologisk teori om vikten av fysisk närhet:

Psykologen John Bowlby (1907–1990) utvecklade en teori inom utvecklingspsykologin som han kallade för Anknytningsteorin (Attachment theory).  Anknytningsteorin betonar vikten av trygg anknytning mellan barn och vårdare (typ föräldrar).

Min YouTube lektion om Anknytningsteorin

Bowlby menade att småbarn har en biologisk inprogrammerad drift att söka närhet till en eller fler vårdare. Driften att söka närhet är biologiskt och den finns inom oss. Driften är minst lika viktig för vår överlevnad som att få mat och vatten.

När en bebis gråter, ska man hålla om henne, pussa på henne och krama henne. Bowlby menade att den fysiska närheten mellan bebisen och vårdaren lägger grunden för hur utforskande barnet sedan blir.

Anknytningen mellan vuxna och barn är första byggstenen i relationsskapandet i vuxen ålder.

Bebisar och barn bör kramas av föräldrar länge och ofta. Det finns en del människor som tror att bebisar blir “självständiga” om man inte plockar upp dem och håller om dem. Detta tankesätt är orimligt och helt fel utifrån det utvecklingspsykologiska perspektivet. Ett barn som inte får kärlek blir rädd och otrygg.

Barn skapar en trygg relation med sina föräldrar om hens behov blir tillgodosedda. En bebis gråter inte alltid för att hon är hungrig eller behöver bli ombytt, men också när hen är i behov av trygghet, kärlek och fysisk närhet.

De barn som har fått en trygg anknytning till sina föräldrar får lättare att skapa djupa relationer, visa känslor och vara nära andra människor när de blir äldre. De får lättare att lita på andra och blir mindre misstänksamma.

Barn som däremot har blivit avvisade eller inte fått kärlek av sina föräldrar kan utveckla en otrygg – otrygg ambivalent anknytningsmönster i vuxen ålder. Exempel på sådan anknytning är extrem svartsjuka, svårigheter att binda sig och att älska villkorslöst.

“I care about you. You matter.” 

– Hug saying

Vad händer i kroppen när vi kramas?

När vi ändå analyserar kramens goda effekter, låt mig förklara vad som händer i kroppen när vi håller om någon vi gillar:

När vi håller om någon hård (squeezar någon), skickas det en trygghetssignal till det autonoma nervsystemet. Vad som händer vidare är att ångesten och stressen dämpas, stresshormonet kortisol blir lägre och vi blir lugnare i kroppen och sinnet. #harmoni

Vidare när två människor kramas frigörs hormonet oxytocin. Oxytocinet kallas för mirakelhormon (och ibland kärlekshormon). Vet du vad Oxytocin gör i kroppen? – Det lindrar smärta, skyndar på läkningen av sår och skador, sänker pulsen, blodtrycket och halterna av stresshormoner.

Så tänk vad en kram kan göra! Människan är väl ändå fantastisk.

Kramar är mäktiga. De skickar en signal till hjärnan om att vi inte är ensamma. Och hjärnan gillar verkligen tanken att vi inte är ensamma.

Hur länge ska man kramas?

För att vi ska få den positiva effekten av en kram behöver den hålla på i 20 sekunder. Det finns ingen tid på dygnet som passar bättre eller sämre för kramandet. De positiva effekterna får vi oavsett när vi kramas, bara vi gör det.

Kärlek känner inte till tid och rum. Den bara finns och den är livsviktig för vår välmående ❤.

Hug someone you care about in your thoughts, if you can’t hug them IRL.

January 21, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Meningen med livet – kärlek och hopp

av Azita Miakhel January 16, 2022
4 minuter läs

Idag läste jag klart boken “A Man’s Search for Meaning” som lämnade mig kvar med svårsmälta känslor. Boken handlar om Victor Frankls självbiografi i det tyska koncentrationslägret Auschwitz.

Berättelsen är omskakande och berör läsaren på djupet (måste erkänna att det fälldes några tårar här och där).

Bilden nedan har jag skapat som en sammanfattning av Victor Frankls teorier om meningssökande. Han förklarar meningen med livet i Logoterapi (hans terapimetod) som tre olika meningsbrunnar: att utöva en livsuppgift, att älska villkorslöst och att lida djärvt (förenklad att vara modig i svårigheter).

Frankl berättar i sin bok om sina erfarenheter i Auschwitz. Erfarenheterna gjorde att han utvecklade en egen terapimetod när han hade befriats från koncentrationslägret.

Boken handlar om Frankl där han observerar sig själv och sina medfångar som försöker hitta en mening med livet för att orka leva.

Som intresserad av existentiell psykologi, fastnade jag för delar av boken som jag tänkte berätta om nedan:

Frankl menar att människan är anpassningsbar. Vi vänjer oss vid situationer och omständigheter. Vi kan vänja oss vid ett liv i lyx, men likaså kan vi vänja oss vid ett liv i fattigdom och misär. Så länge vi har ett hopp om framtiden och upplever en mening med tillvaron, kan vi fortsätta leva trots svårigheterna i vår väg.

Han berättar att en del fångar klarade inte av ångesten och svårigheterna med att leva i lägret. Många gav upp och blev antingen sjuka och dog, eller så tog de livet av sig. De som överlevde var de fångar som kunde skoja mitt i lidandet och som vågade drömma om framtiden där de kunde leva i frihet (hopp!).

“Those who could find meaning or purpose in their suffering were the ones who also seemed better able to find the strength to go on”. 

Frankl menar att det som ger livet mening är kärlek och hopp. I koncentrationslägret tänker Frankl mycket på sin fru (som han inte vet lever eller är död) och fantiserar om henne dagligen. Varje dag sitter han en stund för sig själv och pratar med sin fru i fantasin. Han föreställer sig hur hon skrattar, rör på sig och svarar honom tillbaka.

Det som jag fastnade extra mycket för, är delen då Frankl berättar: Kärleken känner inte till tid och rum och finns i en djupare dimension än fysisk närhet.

Kärleken fungerar som en mening för oss och vi lever för de vi älskar. Hoppet om att träffa sin älskade igen får Frankl att kämpa igenom flera sjukdomar och svårigheter.

Det som håller honom vid liv är hoppet om frihet och att kunna krama om sin fru igen. Dagar då det är som jobbigast, spenderar han genom att föreställa sig att frun är bredvid honom och håller honom sällskap.

“Livet är som att vara hos tandläkaren. Man förväntar sig det värsta, men det värsta kan redan vara över”.

Victor Frankl

Frankl skriver att sökandet efter mening med livet är inte statiskt, utan dynamiskt. Livets mening förändras från dag till dag och från ena stunden till den andra. Idag kanske är det absolut viktigaste att få en befordran, men imorgon kan det handla om att bli frisk från en sjukdom.

Frankl skriver om tre saker som gör livet meningsfullt:

  1. Att ha/skaffa sig en livsuppgift – att uppleva meningsfullhet i sitt arbete.
  2. Upplevelser – att uppleva naturen, konsten eller kärleken till en annan människa.
  3. Att ändra sin inställning till lidandet – att växa med problem och svårigheter istället för att sträva efter avsaknaden av dessa.

Om jag sammanfattar mina tankar om Frankls teorier blir det följande:

  • Oro för framtiden kan göra oss ledsna och uppgivna.
  • Meningen med ditt liv behöver inte vara att tjäna miljoner eller bli världsberömd, utan ditt jobb som du går till varje morgon. Insatsen du gör dagligen är meningen med livet.
  • Att utöva en livsuppgift kan vara en viktig lektion som du ska hålla i. En utbildning som du ska gå eller en bok som väntar på att skrivas klart.
  • Håll hoppet vid liv genom att ge villkorslös kärlek till någon annan. Livet får mening när vi lever inte bara för oss själva utan också för andra.
  • Lev och lär igenom lidandet. Svårigheter i livet gör oss modiga. Var inte rädd för saker som skrämmer, känns främmande eller är utmanande.

“Lev som om du har fått en andra chans till livet”

Victor Frankl
January 16, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026