Mina trasiga gymhandskar
Jag har tidigare skrivit om att jag är en känslig person som känner lite för djupt, bryr mig lite för mycket och har svårt att släppa taget om personer och saker som betyder något för mig.
Jag har till exempel ett par gymhandskar som jag har haft i drygt fem år. Jag köpte dem när jag började med styrketräning. Handskarna har gått sönder, men går fortfarande använda, så jag vägrar slänga dem.
Jag kan inte slänga mina gymhandskar därför att de har följt med mig under min träningsresa. De har blivit en del av en viktig del av mig och därmed ska vara med mig så länge det bara går.
Nu kanske du kan lista ut hur svårt jag har för att släppa taget om människor, minnen och upplevelser. Jag är vuxen nog (vad det nu innebär) att avsluta det som har kommit till en slutpunkt, men jag har emellertid svårt att släppa taget.
Att hålla fast vid bra minnen ger energi och glädje, men ibland håller vi fast vid det som inte längre är/vill vara en del av vårt liv.
Negativ klängande kan skapa nedstämdhet, ångest och ge upphov till skuldkänslor.
Varför håller vi fast vid saker och människor?
Vi människor gillar att veta vilka vi är. Vår självbild skapas och upprätthålls av våra erfarenheter, våra relationer och vårt sätt att leva.
Positiva som negativa vanor är delar av oss som definierar oss som personer. Vår identitet skapas av allt vi har varit med om, även våra trauman och svåra psykiska påfrestningar.
Våra minnen (ja det handlar framförallt om minnen) ger oss en trygghet om vår egen existens. Vem skulle jag vara utan mina minnen, tankar, erfarenheter och upplevelser?
Vi tänker: om jag lät den där tanken/känslan gå, vem skulle jag då vara?
Hålla fast – metaforiskt
Att hålla fast är som att skapa ett skydd runt sin person – som en vägg där vi innanför väggen håller hårt vid våra minnen, tankar och upplevelser. Här samlas allt som definierar vem jag är och allt som är/har varit “mitt”.
Vi håller fast vid det som inte längre finns för att slippa känna ångest. Ångest är känslor av oro och rädsla för framtiden (Läs om ångest här). Om vi släpper taget kan det innebära för att vi måste förändras. Att förändras kan kännas obekvämt och obehagligt – i alla fall när förändringen börjar.
En annan anledning till varför det kan vara svårt att släppa taget, är framtidens ovetande. Det jag är van vid, vet jag hur jag ska hantera, men om jag släpper taget – tänk om det blir värre? Lika bra att klänga sig fast istället för att ta onödiga risker – tänker vi. Alltså rädsla för framtiden.
En slags trygghet
Det blir en slags trygghet att grubbla över det som har varit (I dagar, veckor, månader och år) än att blicka framåt.
Hur lätt/svårt det är att släppa taget, har med individen och hennes psyke att göra. Det är också av betydelse vilken situation det är man behöver släppa taget om och vilka känslor som har varit inblandade i den.
Som jag skrev i början, är det skillnad mellan att gå vidare och att släppa taget. Vi (frivillig/ofrivillig) avslutar relationer, erfarenheter och situationer, men släpper kanske inte taget om dessa lika lätt.
Att släppa taget om det som är avslutad är definitionen på frihet.