Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

kärlekens psykologi

Existentiell PsykologiPsykologi

Att släppa taget och gå vidare

av Azita Miakhel June 6, 2022
3 minuter läs

Mina trasiga gymhandskar

Jag har tidigare skrivit om att jag är en känslig person som känner lite för djupt, bryr mig lite för mycket och har svårt att släppa taget om personer och saker som betyder något för mig.

Jag har till exempel ett par gymhandskar som jag har haft i drygt fem år. Jag köpte dem när jag började med styrketräning. Handskarna har gått sönder, men går fortfarande använda, så jag vägrar slänga dem.

Skapade t.o.m story på Instagram om dem

Jag kan inte slänga mina gymhandskar därför att de har följt med mig under min träningsresa. De har blivit en del av en viktig del av mig och därmed ska vara med mig så länge det bara går. 

Nu kanske du kan lista ut hur svårt jag har för att släppa taget om människor, minnen och upplevelser. Jag är vuxen nog (vad det nu innebär) att avsluta det som har kommit till en slutpunkt, men jag har emellertid svårt att släppa taget.  

Att hålla fast vid bra minnen ger energi och glädje, men ibland håller vi fast vid det som inte längre är/vill vara en del av vårt liv.

Negativ klängande kan skapa nedstämdhet, ångest och ge upphov till skuldkänslor. 

Varför håller vi fast vid saker och människor? 

Vi människor gillar att veta vilka vi är. Vår självbild skapas och upprätthålls av våra erfarenheter, våra relationer och vårt sätt att leva.

Positiva som negativa vanor är delar av oss som definierar oss som personer. Vår identitet skapas av allt vi har varit med om, även våra trauman och svåra psykiska påfrestningar. 

Våra minnen (ja det handlar framförallt om minnen) ger oss en trygghet om vår egen existens. Vem skulle jag vara utan mina minnen, tankar, erfarenheter och upplevelser?

Vi tänker: om jag lät den där tanken/känslan gå, vem skulle jag då vara?

Hålla fast – metaforiskt

Att hålla fast är som att skapa ett skydd runt sin person – som en vägg där vi innanför väggen håller hårt vid våra minnen, tankar och upplevelser. Här samlas allt som definierar vem jag är och allt som är/har varit “mitt”.

Vi håller fast vid det som inte längre finns för att slippa känna ångest. Ångest är känslor av oro och rädsla för framtiden (Läs om ångest här). Om vi släpper taget kan det innebära för att vi måste förändras. Att förändras kan kännas obekvämt och obehagligt – i alla fall när förändringen börjar. 

En annan anledning till varför det kan vara svårt att släppa taget, är framtidens ovetande. Det jag är van vid, vet jag hur jag ska hantera, men om jag släpper taget – tänk om det blir värre? Lika bra att klänga sig fast istället för att ta onödiga risker – tänker vi. Alltså rädsla för framtiden.

En slags trygghet

Det blir en slags trygghet att grubbla över det som har varit (I dagar, veckor, månader och år) än att blicka framåt. 

Hur lätt/svårt det är att släppa taget, har med individen och hennes psyke att göra. Det är också av betydelse vilken situation det är man behöver släppa taget om och vilka känslor som har varit inblandade i den. 

Som jag skrev i början, är det skillnad mellan att gå vidare och att släppa taget. Vi (frivillig/ofrivillig) avslutar relationer, erfarenheter och situationer, men släpper kanske inte taget om dessa lika lätt.

Att släppa taget om det som är avslutad är definitionen på frihet.

June 6, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Skillnaden mellan kritik och negativitet

av Azita Miakhel March 29, 2022
4 minuter läs

Alla klagar vi emellanåt. Igår klagade jag högt och tydligt över att samhället hade snott en timma från mitt liv (syftar på sommartiden). Idag klagade jag på att det plötsligt började hagla (eller var det snö?) från ingenstans. Jag som har ställt in mig på våren. Vad hände med vädret liksom?

Lite skillnad mellan kritik och negativitet

Personligen tycker jag att det kan vara nyttig med konstruktiv kritik. Igår sa mina elever att filmanalysen de hade jobbat med var för öppen. De hade önskat konkreta frågor till filmen för att underlätta för dem att förstå vad det var jag frågade efter. Jag tog till mig av kritiken och ska tänka på det till nästa gång jag formulerar en uppgift.

Det är stor skillnad mellan att framföra kritik och att älta. Vid kritik görs det oftast ett försök till förändring. Ältande kan ha grund i inre konflikter, missnöje med den egna situationen och känslan av avsaknad av kontroll. 

Behovet av bekräftelse

Vi är sociala varelser och i stort behov av att tillhöra en gemenskap. Att skapa relationer är viktiga för vårt välmående och vår identitet. Gruppen ger oss en bild om oss själva och får oss känna självvärde.

Relationsskapande

Olika människor har olika mönster för att skapa relationer. En del av oss får bekräftelsebehovet tillgodosett genom att imponera på andra, medan andra tar på sig offerrollen för att få erkännande av gruppens medlemmar. 

När någon klagar ständigt kan det bero på:

  • Svårigheter i att hantera stress. De som har en känslofokuserad stresshanteringsstrategi, grubblar mest på problem istället för att angripa problemet och hitta lösningar.
  • Känslan av avsaknad av kontroll. Upplever man att man saknar kontroll över viktiga delar i sitt liv, kan det leda till negativ inställning i vardagen.
  • Allmänt missnöje. Att personen egentligen inte vill vara där hon/han är och genom ältande försöker reparera en skada som egentligen finns någon annanstans (i djupet av ens psyke). 
  • Brister i emotionell intelligens: En person som ständigt ältar, klagar och gnäller, har svårare med självreglering, empati och social kompetens.

Vad kan det bero på?

Våra uppväxtvillkor, vad vi har varit med om och även våra gener (till viss del) påverkar vår personlighet. Jag är determinist – jag tror på att allting har en orsak. Gräver vi lite hittar vi oftast orsakerna till varför människor beter sig som de gör.

Vad ska man göra åt negativitet?

Visa förståelse: Börja med att visa empati och förståelse (eller ge en känsla av att du förstår). Jag älskar komediserier och här kom jag att tänka på serien “Two and a half men”. I ett av avsnitten går Charlie runt och säger till sina bekanta som uppvisar problem: “I understand!”. 

Både män och kvinnor upplever i det avsnittet Charlie som varm och förstående. När en vacker kvinna gråtandes kramar Charlie för att han är så empatisk, tittar Charlie in i kameran och viskar: “I actually understand nothing”. 

Min poäng är att människor med ältande mindset vill ha sympati och förståelse. Ibland räcker det bara att sätta på sig ett varmt leende och säga: “Jag förstår”.

Att visa förståelse är dock inte detsamma som att hålla med.

Dras inte med: Att vara i en negativ atmosfär kan trötta oss psykiskt. Hoppa inte på ältande-tåget. Svara artigt, men bestämt att du inte vill prata om det. Skifta fokus om det går.

Bli uppmärksam på hur de får dig att känna dig: Ingenting är mer värd än din mentala hälsa. Ta avstånd från de som ständigt sprider negativitet.

Försök inte att fixa dem, det kommer inte att gå, särskild om det är vuxna människor. Går det för långt, berätta för personen om hens beteende, sen håll dig borta i den mån det går.

Föreslå hjälp, men sätt dig själv först: En del relationer vill vi behålla även om de inte alltid är de bästa. Erbjud hjälp, om du kan hjälpa till, men inte på bekostnad av ditt eget välmående. Vi må leka hobbypsykolog, men det finns faktiskt professionell hjälp att få.

En sista reflektion

Tänk på att du ensam har ansvaret för din egen lycka. Vi kan inte kontrollera andra människors tankar, beteende och känslor, men vi kan kontrollera vår egen respons.

Livet är kort. Se, hör, observera, men vägra att dras med i negativa vibbar.

“No matter how good you are, someone is always going to be against you. But never let them be the limit of your success.” — Terry Mark

March 29, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026