Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

konformitet

PsykologiSociologi

Ondskan bland oss – Psykologin bakom

av Azita Miakhel November 21, 2022
4 minuter läs

För några veckor sedan pratade jag och en bekant om ondska. Min bekant tyckte att människor inte är onda, men att de kunde utföra onda handlingar.

Som psykologilärare blev det svårt för mig att ta ställning då svaret är komplext och behöver undersökas utifrån flera perspektiv så vi kan hitta nyanserna i ämnet. Ikväll är en sådan kväll då jag verkligen vill skriva om ondska.

Vad är ondska?

Definitionen av ondska enligt psykologin är att: avsiktligt skada människor psykiskt och/eller fysiskt, att förstöra (för) människor, att döda människor, att döda människors idéer, och att begå brott mot mänskligheten.

Generna och miljön

Biologen Robert Sapolsky menar att bakom ondskan finns det neurobiologiska orsaker, hormonella orsaker, kemiska orsaker och genetiska orsaker. Dessa orsaker samspelar sedan med miljön och gör människan mer/mindre ond.

Alltså för att veta varför ondskan uppstår, behöver vi studera den utifrån ett arv och miljöperspektiv.

Hur skapas en psykopat?

I dokumentären “Hur skapas en psykopat” intervjuar programledaren tidernas seriemördare i England och USA. Psykiatriker som intervjuas i dokumentären antyder att seriemördarna har en sak gemensamt: brist/skador på den gråa substansen i hjärnan.

En annan gemensam sak för psykopater är att de saknar empatiförmågan.

Psykopater brister vidare i förmågan att förstå sociala koder och tolka människors känslouttryck.

I dokumentären blir en intagen som har mördat flera personer ombedd att se bilder på människors emotioner och tolka deras ansiktsuttryck.

Mannen pekar på bilden där en kvinna ser rädd ut och säger: “Jag vet inte vad det är för känsla, men så ser dom ut innan man dödar dom“.

Philip Zimbardo

Psykologiprofessorn Philip Zimbardo gjorde studier av 19 mördares livshistoria i USA och kom fram till att brist på impulskontroll, svårigheter att orientera sig i sina känslor och en njutning av se andras lidande var några av de generella orsakerna till att fångarna hade begått ondskefulla handlingar.

Philip Zimbardo är mest känd för sitt berömda fängelseexperminet som han och hans team genomförde i Stanford.

Zimbardos experiment har blivit en film som jag personligen använder i undervisningen inom det socialpsykologiska perspektivet. Filmen heter “The Experiment” och bör ses av alla!.

Jag ska inte spoila filmen för mycket och ska bara berätta kort om delar av den:

En grupp män som inte har haft några som helst problem med aggressivitet innan, skickas till ett tomt fängelse i Stanford.

Om de lyckas vara kvar I fängelset i två veckor får var och en en check på 14000 dollar. Framme vid fängelset delas gruppen upp i två delar och får olika roller: majoriteten blir fångar och ca 8 personer blir fångvaktare.

Efter bara några dagar i fängelset, när deltagarna har intagit sina roller, börjar vistelsen bli kaotisk. Vakterna som har utsett en ledare börjar kränka fångarna … och en fånge blir utvald till gruppens syndabock.

Se filmen bara. Din bild av grupper kommer garanterat att förändras för alltid.

Andra förklaringar till ondska

Andra psykologiska förklaringa till ondska är:

  • Dåliga gener – Dålig impulskontroll och svårigheter att känna empati.
  • Personlighetsdrag – Till exempel narcissism och psykopati
  • Beteendemönster – De som utför ondskefulla handlingar upprepar beteendet systematiskt.
  • Svåra barndomsupplevelser – Trauma i barndomen kan leda till ouppklarade aggressioner som projiceras på andra.

Evil is knowing better but doing the worse.

– Irving Sarnoff

Egenvinning

Studerar vi mäktiga ledare i historien som har åsamkat mest lidande i mänskligheten, har de en sak gemensamt: önskan om makt. 

Att skada andra psykiskt/fysiskt är för många ett sätt att känna sig mäktig och viktig. Känslan av det egna jaget kan vara så svag hos personen att hon/han väljer bästa tänkbara metoder för att skada andra.

Varför? – För att känna makt.

Konformitet

Du kan läsa mer om konformitet i mina tidigare inlägg eftersom jag har skrivit om ämnet flera gånger tidigare.

En kortare förklaring utifrån konformitet skulle kunna vara att ondskan fortsätter finnas när andra blundar för den. Det krävs mod att stå emot orättvisor och det är betydligt lättare att följa strömmen.

Vi tillåter ondskan att stärka dina rötter bland oss, när vi ser på men inget gör.

Läs mer om konformitet: Hur fria är vi?

Förskjutning

Om förskjutning har jag också skrivit innan. Alla människor känner aggressivitet i någon grad/form, men vissa förskjuter ilskan på andra genom våld, mobbning, utfrysning och social exkludering.

Barndomens traumatiska upplevelser gör en del människor ilskna och aggressiva. De söker den borttappade barndomens kontroll i människor som är svagare än dem och skadar dessa psykiskt och fysiskt.

Slutord

Tillbaka till reflektionen jag hade med min bekant. Är människor onda eller gör de bara onda handlingar? Mitt svar på den frågan är att: Ondskan finns och kommer alltid att finnas i mänskligheten.

Utan att gå in i detaljer så har jag tyvärr bevittnat ondskan själv. Ingen rolig upplevelse.

Det går inte att eliminera ondskan helt, men om du och jag står upp för vad vi etisk tror vara rätt, kanske gör vi en insats för mänskligheten.

Om du och jag blundar, sparar vår röst och låter “någon annan” ta hand om orättvisor, blir inte världen bättre för dig, mig och våra barn.

Jag är fortfarande så naiv att jag vill tro att godheten övervinner ondskan.

November 21, 2022 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Ca 700 000 har upplevt mobbning på jobbet

av Azita Miakhel October 26, 2022
3 minuter läs

Det mest lästa blogginlägget på min hemsida är “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på“. Jag tänker att mobbning och utfrysning bland vuxna är omfattande, men många hellre låtsas som att problemet inte existerar än att ta tag i situationen och hitta lösningar.

Närmare 700 000 människor har upplevt mobbning på arbetsplatsen. Enligt Sveriges företagshälsor var femte svensk känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller några gånger i månaden.

Med andra ord; en av dina fem kollegor känner ångest för att gå till jobbet. Problemet är stort och nu är det dags att vakna upp och prata om det.

Jag har tidigare skrivit om mobbningens effekter på kroppen och psyket så jag går inte in på det här. Idag skriver jag om hur vi alla kan bli delaktiga i utfrysning om vi väljer passivitet.

Först en socialpsykologisk analys

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet.

Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen. Konformitet är passiv grupptryck.

Det betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej.

Titta på klippet nedan om hur gruppmedlemmar faller för konformitet:

Social kontroll

Vi utövar social kontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppen.

Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Och den som tänker på annat sätt eller ser “annorlunda” ut eller har annan kultur/tradition, blir uppfattad som främlingen. Främlingen som inte hör hemma i gruppen, i staden eller i nationen.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats?

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Andra vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning och förtal – där förövaren och dennes pakt sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete.
  • Manipulation där förövaren använder alla verbala medel för att förstöra sitt offer för egen vinnings skull.
  • Att gruppen bestämmer sig för att gå på AW eller äta lunch tillsammans men bara en person inte blir medbjuden (ingen hade hens nummer hallå).
  • Gaslighting

Hur delaktig är du i utfrysningen?

När du sitter vid ett bord och en i sällskapet börjar snacka skit bakom ryggen på någon du känner/inte känner, blir du passiv delaktig i utfrysninen. Vidare blir du inblandad i utfrysninen om du:

  • Sitter tyst (tystnad tolkas som jag håller med),
  • Börjar följa strömmen och säger något dåligt om personen fastän hen inte gjort dig något.
  • Som ansvarig har fått information, men har valt att sopa problemet under mattan.
  • Ser och hör, men väljer att inte säga ifrån.

Slutord

När det gäller utfrysning och mobbning bland vuxna behövs det tydliga regler där det framgår noll tolerans mot mobbning och utfrysning.

Man måste skilja på vad som är en konflikt och vad som är systematisk mobbning och utfrysning.

Att bara förlita sig på att “här minsann finns det ingen mobbning” tycker jag vara godtyckligt. Där det finns människor, finns det konformitet, lydnad, önskan om inflytande och vilja att såra andra.

Värdegrunden, etiken och moralen ska ligga på en stabil bas: Nedskrivna lagar och regler!

Och tänk om …

I en perfekt Sverige är mitt hopp att en vacker dag göra all form av mobbning och utfrysning olaglig. På så sätt kanske hjälper vi människor som lider i tystnad och som hamnar i psykisk ohälsa som ångest, depression och utbrändhet.

October 26, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på

av Azita Miakhel December 29, 2021
4 minuter läs

Om social exkludering

Social exkludering och utfrysning sker oftast i två former, fysisk exkludering där offret blir helt ensam och isolerad och emotionell exkludering där en individ blir ignorerad och ges känslan av att vara oönskad. 

Utfrysning aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga.

När vi blir utfrysta från en grupp skickas det varningssignaler till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd.

Vad händer med oss vid mobbning?

Stressen som aktiveras i hjärnan leder i sin tur till känslor av ångest och ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. Orsaken till att hjärnan reagerar starkt på utfrysning och mobbning är evolutionärt.

När människosläktet levde ute i det vilda var de mest skyddade om de tillhörde en grupp. Att vara med i flockar minskade risken för faror och stammedlemmarna var tryggare när de var fler.

Mobbning påverkar viktiga funktioner i vår personlighet och mental hälsa. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon, påverkar personens grundläggande känslor negativt.

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

Strong people stand up for themselves, but stronger people stand up for others. – Chris Gardner

Hur ser ett mobboffer ut?

Så vem blir offer för utfrysning och mobbning? Det finns ingen stereotyp mobboffer utan det kan hända vem som helst. Utfrysning blir vanligare om graden av konformitet i en sammanslutning är hög.

Bland vuxna är det sällan en “average” person som blir mobbad, därför att en person som smälter in i en grupp och inte gör väsen av sig, uppfattas sällan som ett hot (läs om social exkludering och mobbning)

Vuxna fryser ut den som upplevs som hot mot den egna positionen. På en arbetsplats där groupthink är vanligt och där enskilda medarbetare förväntas vara en del av den rådande normen och kulturen, riskerar den som inte delar de gemensamma normerna att bli offer för utfrysning.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats? 

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning, manipulation och förtal – där förövaren och dennes vänner sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete. Det kan handla om att lägga sig i och/eller försöka påverka personens jobb i syfte att skapa stress och frustration hos den mobbade.

Vem bär ansvaret? Om åskådareffekten

Nu tänker du kanske, varför ser folk på mobbning men ingen reagerar? Inom socialpsykologin finns det något som heter: åskådareffekten (The Bystandard effect på engelska).  

Åskådareffekten betyder förenklad att ju fler personer som bevittnar en händelse, desto färre reagerar, därför att alla tänker att någon annan måste reagera först. Man lämnar ansvaret till ”någon annan” och vill personligen inte bli involverad.

Rent rationellt kan man ju tycka att om du lyssnar på ryktesspridningen och skitsnack är du redan involverad i utfrysningen och mobbningen, eller hur?

Klippet nedan handlar om åskådareffekten. Experimentet är gjort i London och visar på hur lite folk hjälper en människa i nöd när de befinner sig i en större folkmassa:

Strategier för att motverka utfrysning:

Det är fruktansvärd jobbigt att bli utfryst och socialt exkluderad, särskilt om problemet finns på arbetsplatsen där en person behöver vistas åtta timmar av sin vardag. Men på samma sätt som det finns problem, finns det också lösningar.

Några strategier som jag personligen anser vara effektiva:

  • Regler för konsekvenser av negativ särbehandling, social utfrysning och mobbning. Den byråkratiska människan tar det skrivna ordet på större allvar och det som är nedskriven följer gruppen enklare.
  • Du som enskild individ, säg ifrån. När du hör någon snacka skit om en person du inte ens känner, lyssna inte. Säg bara att du ska bilda egen uppfattning om personen. 
  • Signalera till rätt person som är ansvarig för verksamheten.
  • Stå på dig och var förändringen du vill se i världen.
  • Se till att du har en meningsfull fritid och har vänner du kan umgås med och litar på.
  • Om du som läser är mobboffer, tänk på att mentalt friska människor mobbar inte andra. Det ursäktar absolut inte deras beteende, men det är en förklaring till beteendet.

Mobbning får aldrig, aldrig någonsin normaliseras.

“We have got to dispel this myth that bullying is just a normal rite of passage.”

— Barack Obama

December 29, 2021 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

Vem tar dina beslut? – Om socialkontroll

av Azita Miakhel December 25, 2021
4 minuter läs

Förra inlägget handlade om kontrollbehov där jag främst fokuserade på den personliga önskan om kontroll. Nu tänkte jag fortsätta på samma tema, men studera den sociala kontrollen som vi utövar, försöker utöva och vill utöva på andra.

Ett kärnbegrepp inom socialpsykologin och sociologin är ordet norm. Det finns skrivna normer och det finns oskrivna normer. De skrivna normerna ser till att samhällsstrukturen fungerar. De är våra lagar, regler och styrdokument.

Om du får för dig att stjäla någons egendom, får du ta konsekvenserna. Beroende på brottets storlek och form, kan följden antingen bli fängelse eller böter. Den konsekvensen av att bryta en norm kallas för sanktion.

Förutom de skrivna normerna, finns det oskrivna normer som oavsett om de är synliga eller inte, är de införstådda i det mänskliga samspelet.

Vi förväntas följa dessa, annars så … ja annars blir det sanktioner. De följder som brytandet av en oskriven norm kan medföra är bland andra tillrättavisande, trakasserier, mobbning eller utfrysning.

Normer fungerar som ett manus för livet. Vi lär oss tidigt vad vi ska göra, säga, känna och tänka. Vi lär oss att smälta in, passa in, inte avvika och ha respekt för nummer. Ja nummer. Vi lär oss att ju fler antalet i en grupp är, desto större trovärdighet har deras ord och beslut.

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet.

Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen till att ta ett beslut. Konformitet betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej.

Förenklad är det som att man ljuger för sig själv för att fortsätta vara en del av gruppen.

Vi använder socialkontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppenen.

Människor är olika starka och påverkas olika av den sociala kontrollen. Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Den som däremot är starkare, står för sina värderingar och åsikter och inte följer gruppens alla normer, blir utfryst, och inte längre välkommen att vara en del av en sammanslutning.

Några exempel på försök till socialkontroll:

Tyck som oss! Ät inte det där. Ät detta istället. Tro på det jag tror på. Klä dig inte för snyggt. Vem tror du att du är? Ta inte för mycket plats. Smält in. Hörs inte. Syns inte. Försök inte ens. Sluta. Nu andas du för högt.

Puff! What about just leaving me alone? – Kan man tänka.

Behovet av den sociala kontrollen är lika djupt inrotad i våra gener som det individuella kontrollbehovet. När vi levde i det vilda behövde vi stammen för vår existens.

Om alla skulle köra solo, skulle vi ha dött ut som art. Gemenskap, samarbete och tillsammanskapet har tagit oss hit, ända till våra moderna samhällen. Vi behöver varandra för att vi fortfarande är flockdjur. Att tillhöra en grupp inger känslor av trygghet och accepterande. Och det är fint med gemenskap.

Problem uppstår när vi tror att vår grupp är bättre än den andra. Vi har mer rätt än dom. Jag har mer rätt då fler tycker som mig. Fel blir det när gruppens medlemmar aktivt försöker förgöra sina oliktänkande. Inte genom fysisk styrka, men genom ryktesspridning, härskartekniker och andra passivaggressiva metoder och beteenden.

Med all respekt för massan, är det de människorna som vågade stå emot de rådande normerna som vi pratar om i våra historieböcker.

Hur hade världen sett ut om inte oliktänkande hjältar stått emot orättvisa och fel? Hur hade det till exempel sett ut i USA och resten av världen om Martin Luther King inte vågade berätta högt om sin dröm?

Våga ha visioner och drömmar. Om du befinner dig i en miljö där oliktänkande tystas ner och dina visioner håller på att försvinna bort, byt miljö. Livet är för kort för att du ska offra dina drömmar bara för att passa in i någon annans. Vi är inte andras val. Vi är våra egna val i livet.

Den här meningen har jag tatuerat på min arm:

“I am not what happened to me, I am what I choose to become.” ― Carl Gustav Jung

Det som händer med oss händer av andra människor och på grund av andra människor, men hur mycket vi låter andras makt definiera våra liv, ligger enbart i händerna på oss själva.

Som en komplettering kan du se min lektion i socialpsykologi där jag berättar om konformitet, normer och socialkontroll.

December 25, 2021 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Vad kan du egentligen kontrollera?

av Azita Miakhel December 22, 2021
4 minuter läs

Kontroll är ett laddat ord. Jag tänkte börja med att definiera begreppet kontroll och gjorde en Googlesökning på ordet. Det som dök på webben var ord som: kontrollera, fjärrkontroll, kontrollorgan och arbetsmiljöverkets kontroll över arbetssituationen.

Nej Google, jag vill söka på den mänskliga viljan till kontroll. Den kontrollen som påverkar vårt beteende och skapar frustration, oro och ängslan.

Kontroll som ger en känsla av trygghet. När vi måste veta vad som kommer att hända och när livet inte blir som vi hade tänkt oss fylls vi av besvikelse och irritation. Den sortens kontroll ville jag definiera.

Låt mig berätta kort om historian bakom vårt kontrollbehov. Anledningen till att vi vill ha kontroll, har sin grund i evolutionen.

Grottmänniskan var tvungen att ha kontroll över sin omgivning. Hon var på sin vakt för att inte riskera att bli uppäten av ett starkare djur. Fenomenet som drev grottmänniskan till att tänka ”katastrof!”, med psykologiska termer heter kamp-eller-flyktreaktion (på engelska flight-or-fight).

Vårt nuvarande samhälle har förändrats sedan våra förfäder levde. Vi är mer civiliserade, vi äter med kniv och gaffel och har sammanträden och lägger upp bilder på sociala medier.

Det som däremot inte har förändrats med den moderna människan är kamp-eller-flyktreaktionen. Vi tänker fortfarande ”katastrof!”. Människans hjärna är programmerad för att göra riskanalyser och få kroppen att vara på sin vakt.

Hjärnan mår bra av att vara på alerten och tänka på det värsta som kan hända, därför att hjärnan vill hellre att du är förbered än att du tar skada och dör ut som art.

Så vad kan du egentligen kontrollera? Låt mig fråga dig detta: När det var år 2018 hade du en enda tanke på att det skulle spridas ett virus i hela världen och att du skulle lära dig ord som Covidpass, karantän och Omikron?

Tänker att du svarar nej. Ingen av oss kunde förutse det som händer idag och som har påverkat våra liv så enormt. Pandemin är ett levande exempel på att människor inte har full kontroll över det som händer i deras liv.

Många svårigheter uppstår utan att vi kan förebygga dessa. Kärleken kan ta slut, du kan bli sjuk, du träffar din själsfrände en olämplig tid, ditt barn kan råka ramla av cykeln och bryta armen. Här tänker jag: hur mycket kontroll har vi egentligen? Vad kan vi kontrollera och vad kan vi inte kontrollera?

Du kan kontrollera att arbeta effektivt i åtta timmar, men du kan inte kontrollera negativa händelser som kan komma ivägen för ditt arbete i de åtta timmarna.

Du kan kontrollera att be killen du gillar att gå på dejt med dig, men du kan inte kontrollera att han ska gilla dig tillbaka.

Du kan kontrollera att ta på ditt barn varma kläder en kall vinterdag, men du kan inte kontrollera att ditt barn blöter ner sina kläder eftersom det började ösregna.

Som du märker är det skillnad på saker vi har kontroll över och sådant som är utanför vår mänskliga förmåga. Behovet av kontroll kan leda till ängslan, frustration och ångest.

Ångestproblematiken har flera orsaker, men en uppenbar orsak är ”kontrollbehov”. Ångest är en direkt effekt av stress som hjärnan utsätts för när den upplever sig förlora kontrollen.

Ångest är ett tillstånd där du upplever att någonting viktigt är hotad och du måste göra det som finns i din makt för att förhindra problemet. Resultatet av att försöka kontrollera det som står utanför vår kontroll, blir mer stress, mer oro och mer ångest.

En negativ kedja av obehagliga tillstånd.

Några tips som har varit till hjälp för mig personligen:

  • Ta ingenting personligt. När vi tar det som händer runtomkring oss personligt, blir vi rädda och det aktiverar katastrofberedskapet i hjärnan. Ta in information, bearbeta vid behov, men försök att vara neutral och realistisk.Var ärlig mot dig själv. När du gör det lilla extra för någon eller är extra snäll, är du det för att sprida värme och kärlek eller gör du det för att vinna någonting på det i längden?
  • Släpp taget emellanåt. Ansträng dig inte hård för att få någons gillande och bekräftelse. Var i nuet och låt tiden avgöra vad resultatet blir.
  • Blir det för jobbigt och du känner stor stress, lär dig att djupandas. Gör övningar som får dig att vara mer tillgänglig i vardagen. Hur känns det när vattnet rinner igenom dina händer när du diskar?

Att arbeta med att minimera sina kontrollbehov kan vara tidskrävande, men ge positiva psykologiska resultat långsiktigt. Börja med att hitta en känsla av sammanhang (läs om KASAM) i tillvaron om du upplever dig ha ett stort kontrollbehov som påverkar ditt liv negativt.

Titta också på min YouTube lektion om stress där jag berättar om stressens skador på psyket och kroppen.

December 22, 2021 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026