meningen med livet

Det här inlägget tog lite längre tid att skriva än mina andra artiklar. Kanske beror det på skrivkramp? Kanske för att ämnet är tungt? Eller kanske för att jag analyserar utifrån olika teorier för att hitta nyanserna och fastnar i de olika perspektiven?

Jag vet inte. Hur som helst hoppas jag att artikeln blev bra och att DU tycker om den.

Varför må dåligt när vi har det så bra?

Jag har tidigare skrivit om den existentiella frågan: Varför må dåligt när vi har det så bra? – och tänkte fördjupa mig i ämnet igen.

Frågan är svårbesvarad, men nödvändigt att reflektera över. Alldeles för många människor lider av psykisk ohälsa i ett modernt och välutvecklat samhälle.

Vad som får oss att må dåligt kan skilja sig från person till person, men det finns en del generella orsaker som kan vara grogrund för frustration och nedstämdhet på en övergripande plan.

Här listar jag några av dessa.

När vi jämför

En generell orsak till psykisk ohälsa och nedstämdhet kan vara den ständiga jämförelsen med andra. Vi tror att andras liv är bättre än vårt eget och att alla andra är mycket lyckligare än oss.

Samhället (och sociala medier) skriver manuset till våra liv och ger oss förslag på hur lycka bör se ut.

Ett exempel:

Jag har styrketränat i ett antal år och blir stolt över mig själv om jag lyfter 90kg i Sumo marklyft. Någon som jag känner på gymmet kanske ser 90kg i marklyft som ett stort skämt och kanske småhånar min stora prestation.

Anta nu att jag nöjer mig med mina 90kg och känner tacksamhet över min nya PR. Jag blir stolt över mig själv och blir glad (Duktig Azita).

Om jag däremot tänker: “90kg … big deal? Den unga tjejen lyfter 120!” (Loser liksom) – blir jag garanterat ledsen och nedstämd.

De som jämför sina liv med andra, blir aldrig riktigt nöjda med livet de lever. Man tänker: om jag hade den där kroppen, om jag hade hennes man, om jag hade många miljoner, om jag hade bott i hennes villa – skulle jag också vara lycklig.

Avundsjuka

Avundsjuka är en grundorsak till psykisk ohälsa. Om du medvetet förstör en annan människas liv därför att du är rädd för hans/hennes potential och vill konkurrera ut honom/henne (kosta vad det kostar), blir du övertygad inte lyckligare själv.

Skulle vi använda den energin som avundsjuka förbrukar till något kreativt, skulle vi bli mycket gladare.

Avundsjuka förstör våra relationer och leder till bitterhet.

Läs inlägget om: DEN JOBBIGA KÄNSLAN AV AVUNDSJUKA

Att vara autentisk

Nummer tre på listan är att vara autentisk, dvs att vara ärlig mot sig själv och mot andra. Att vara positiv är viktigt, men det ska inte gå till överdrift. De som förnekar sina negativa känslor och skäms för att visa sig sårbara, mår dåligt i tysthet när ingen ser på.

Livet är fullt av hinder och problem. Det är genom problemlösning som vi upplever mening i tillvaron. Du får hemskt gärna göra positiva tolkningar av händelser i ditt liv, men förneka inte dina jobbigare känslor när de väl uppstår.

Även obehagliga känslor är en del av oss. Att förneka dessa är som att förneka en del av oss själva.

Vi må vara våra olika roller, men ingen kan bära en mask 24/7. Det är okej att vara sig själv.

Rädsla för obehagliga känslor

En del känslor kan upplevas som skrämmande så som rädsla, ångest, frustration och ilska. Vi lär oss tidigt att trycka ner våra negativa emotioner för att inte visa oss svaga och sårbara.

Känslor är feedback. Det är helt okej att känna dåliga känslor som nedstämdhet, ilska, frustration och obehag.

Jobbiga känslor är nödvändiga för vårt emotionella liv och psykologisk utveckling. Det viktiga är att ha förmågan att ge uttryck för sina negativa känslor på ett sunt/konstruktivt sätt.

Till exempel att bli arg är fullt normalt, men att slå någon eller kränka någon för att man är arg, är inte rätt/moraliskt.

Vi behöver hållbara strategier för att konstruktivt känna/hantera de jobbiga känslorna. Om våra jobbiga känslor går över styr, är det bara att ta ett steg tillbaka och låta sig själv komma i balans igen.

Känslor är vår bästa mentor. Lyssnar vi in vad dessa har att säga kan vi utveckla vårt välmående och bli psykisk starkare.

Att alltid ha rätt

En person som måste ha sista ordet och gör allt för att få sin vilja igenom, brister oftast i empati och förståelse av andras känslor.

Prestige är att vara prestigelös. Ödmjukhet framför kaxighet.

Att ständigt hävda sig och ha svar på alla livets frågor, dödar andras intresse för oss och ökar risken för att vi blir ensamma och isolerade.

När vi lär oss att se nyanserna i olika människor och situationer, blir det lättare att ta rationella beslut. Så våga erkänna fel och brister. Vi är trots allt bara människor.

Pengar, popularitet och framgång

Att mäta framgång med materiella ting kan garanterat få oss att må dåligt. Coco Chanel väskan definierar inte ens personlighet, inte heller hur många miljoner ett hus kostar.

Att mäta lycka genom pengar kan distrahera oss från det som egentligen är viktig. Människans habegär slutar aldrig (Läs: Sätt en prislapp på den). Ju mer vi har, desto mera vill vi ha.

Den som har lärt sig att njuta av det enkla i livet, kan anpassa sig till olika situationer (även tuffare tider).

Det finns många berättelser om olyckliga livsöden där personer som hade allt, har avslutat sina liv. Läs bara om artisten Aviciis död. Han var ung, vacker, känd och rik.

En hemsk tragedi.

Slutord

Många människor passerar förbi oss under vår livstid, men de som får plats långt in i vår själ är de som har varit autentiska, genuina och snälla.

En person som betedde sig elakt minns man med ångest, men de som kom in i våra liv med goda intentioner, minns man med kärlek och värme.

Att leva ett autentiskt liv är att bry sig om varandra. Att vara snäll, empatisk och hjälpsam mot andra, får oss själva må bra.

Det är genom våra relationer som meningen med livet skapas. Det är när vi gör en insats för mänskligheten som vi hittar oss själva.

Statistik må vara torr och tråkig, men siffror ger oss en bild av utvecklingen (positiv/negativ) i vårt samhälle. På Folkhälsomyndighetens hemsida går det att ta fram statistik om det mesta. Tittar man på statistiken för utvecklingen av psykisk ohälsa i Sverige, blir man orolig.

Förra året dog 2000 personer i Sverige på grund av alkohol. Vidare dog 1505 personer i självmord samma år (Läs inlägget SUICIDPREVENTION). Det är dystra siffror! Man får ont i magen av att läsa sådant.

Det finns många orsaker till psykisk ohälsa och jag ska inte ge mig in i ett okänt område, däremot vågar jag påstå att jakten på mening i livet, driver många människor till psykisk ohälsa.

Här ska jag skriva ett inlägg om meningen med livet utifrån stoikernas teorier samt ge några tips på böcker i ämnet som jag älskade att läsa.

För en del kanske blir det underhållande läsning. För andra kanske ger inlägget lite hopp om framtiden och visar ljuset utanför tunneln.

Vardagens psykologi

Modern psykologi där medveten närvaro och mindfulness är viktiga delar av, är djupt inspirerad av de gamla stoiska tänkarna bland andra Søren Kierkegaard. Stoisk psykologi fokuserar på här och nu och söker mening i vardagslivet.

Det finns flertal böcker skrivna på engelska om den stoiska psykologin: “The Psychology of Ego” och “Psychology of Stoicism” är två exempel. Vidare rekommenderar jag Victor Frankls böcker om meningen med livet: “Man’s Search for Meaning” och “Yes to life”.

Den stoiska psykologin handlar om de existentiella frågorna där det berättas om vardagens små och stora händelser som ger livet mening.

Jag kommer att skriva flera inlägg (i framtiden) om den stoiska psykologin, men just nu sammanfattar jag kärnan av teorin för att ge en helhetsbild av hur den förklarar människans meningssökande med livet.

Den stoiska teorin (i likhet med Victor Frankls teori) menar att livet har svårigheter, men det gäller att växa trots svårigheterna.

Här är ett exempel: En boxare som får slag här och där under träningen och under sina matcher, slutar inte sin sport för att det gjorde ont. Han kommer tillbaka när smärtan är borta, bättre utrustad och bättre tränad.

Stoikerna menar att vi ska känna med hjärtat men ha logiken med oss i vårt beslutsfattande. Vi ska inte trycka undan våra negativa känslor, men inte heller vara fånge av våra tankar.

Vi ska känna igenom lugn och genom logik. Vi ska inte vara rädda för att må dåligt och vi ska inte sträva efter att vara lyckliga hela tiden.

Hur uppnår man lycka?

Den stoiska psykologin berättar om lycka som en triangel med tre viktiga delar:

Medveten närvaro – Att vara närvarande i vardagen med alla sina sinnen.
Bli bättre version av sig själv – Att sträva efter att få bättre självförtroende och bättre självkänsla. Fokusera inte på det du inte kan kontrollera utan på det du kan påverka.
Ta ansvar – Att inte spela offer och skylla ifrån sig. Andra människor kan påverka vårt liv, men vi har trots allt en fri vilja.

För att lyckans triangel ska kunna fungera, behöver vi fölande fyra aspekter:

Visdom – Vi behöver lära oss nytt och inte leva på gamla meriter.
Att vara rättvisa – Vi behöver vara godhjärtade och rättvisa mot oss själva och mot andra.
Att vara modig – Att inte ge vika för svårigheter, utan våga möta problem för att kunna bli starkare.
Karaktär slår skönhet – Vi gillar personer som har självdisciplin och självkontroll och som är stabila.

Stoikerna menar vidare att vi inte ska älta det förflutna . Att kämpa emot det som redan har hänt gör oss ilskna och arga. Vi får fokusera på det som står oss närmast och sluta kontrollera det som vi inte kan kontrollera.

Livet blir mer meningsfullt, enligt stoikerna, när vi visar tacksamhet för människor som finns i vårt liv. Vi ska inte ta för givet de som ger oss positiva vibbar och gör livet enklare att leva.

Search inside, Not outside, Not in luxury.

Sammanfattningsvis: Var inte beroende av det materiella. Var generös och bjud på dig själv. Visa tacksamhet för allt som är bra och fungerar, gör fred med ditt förflutna och låt kärleken bli meningen med ditt liv.

Ett autentiskt liv börjar här och nu