Tagg:

mindfullness

Existentiell PsykologiPsykologi

Livet som en bok? – Existentiell Psykologi

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Existentiell psykologi utforskar människans livsfrågor utifrån ett filosofiskt, etiskt och andligt perspektiv. Existentiell psykologi söker svar på vad som får människor att tappa tron på livet och vad det är som driver oss till depressioner och psykisk ohälsa.

Existentiell psykologi

Viktor Frankl (1905-1997) och Rollo May (1909-1994) var grundarna till existentiell psykologi, men båda var inspirerade av filosofins värld.

Jag går inte detaljerad in på Frankl och Mays biografier utan mitt syfte är att berätta kort om vad den existentiella teorins kärna är för att sedan skriva om vad perspektivet berättar om livets mening, människans rädsla, hennes ångest och vad det är som gör oss ledsna och nedstämda.

Frankl berättade i en av sina böcker; “A man´s search for meaning” (svårsmält bok, men väldigt intressant) att vi letar efter meningen med livet genom att ställa frågan: vad kan livet erbjuda mig?

Vad kan du erbjuda livet?

Om vi vänder på frågan istället och formulerar den såhär: Vad kan jag erbjuda livet? kommer vårt perspektiv att ändras. När ansvaret ligger på någonting utanför oss (livet) känner vi oss hjälplösa, men när vi upplever att ansvaret ligger i våra händer, blir vi starkare inombords.

Nedstämdhet och psykisk ohälsa enligt ett existentiellt perspektiv uppstår när vi har frågor, men inte hittar tillfredsställande svar på våra frågor. Kanske kan det bero på att vi har svar, men vill inte acceptera svaren då dessa känns för enkla och okomplicerade (?).

Determinism – allting har en orsak

Jag älskar psykologi och särskild psykoanalysen, men måste erkänna att ibland stör jag mig på de klassiska orsaksbundna teorierna (bara ibland).

De gamla deterministiska synsätten inom psykologin har satt starka spår hos oss människor (särskild oss i väst). Determinism betyder att: allting har en orsak. Sigmund Freud sökte till exempel orsakerna till psykisk ohälsa i olösta konflikter i vår undermedvetna och behavioristerna menade att orsaker till psykisk ohälsa är olika sorters felinlärning (som uppstår genom betingning och respons). 

De deterministiska perspektiven har lärt oss att lägga alltför stor vikt vid trauman och det som har hänt i vår förflutna.

Vi låter oftast våra upplevelser i det förgångna definiera vårt nu och våra liv. Det känns som att vi ger oss själva en anledning till att inte leva livet till fullo när vi mentalt är inlåsta i det som har varit. Kanske är det en falsk trygghet? Kanske en rädsla? Jag vet inte.

Trauma finns inte

Min avsikt är inte att förminska eller förneka trauma, men trauma får inte karaktärisera vårt liv. Jag gillar Alfred Adlers ord här: Trauma does not exist because the past doesn’t exist. Det förflutna finns, med andra ord, bara i vår föreställning.

Våra minnen har skapat vår identitet och kanske därför har vi svårt att ge upp det förflutna och leva i nuet.

Och ångesten

Jag har tidigare skrivit om oro och ångest och förklarat dessa utifrån ett evolutionärt och biologiskt perspektiv. Det är helt naturligt att med måtta känna oro, rädsla och ångest. Komplicerat gör vi livet när vi upplever oro och ångest för ofta och för saker som är utanför vår kontroll.

 Beyond seeking pleasure and/or power, there is man’s search for meaning (Frankl, 1948/2000).

Oro och ångest är två starka glädjedödande mekanismer. Så varför oroar vi oss?

Inom psykologin sägs det att depression uppkommer när individen är fast i det förflutna och ångest upplever vi av rädsla för vad som ska hända i framtiden (här kommer kontrollbehovet igen). Vi människor vill veta vad som ska hända härnäst. Jag bör liksom veta vad ska jag göra imorgon, övermorgon och om fem år.

“The only way to make sense out of change is to plunge into it, move with it, and join the dance.” —Alan Watts

Det där med att kontroll skapar problem har jag skrivit om innan. Ju mer vi försöker kontrollera framtiden, eller oss själva, desto större risk är det att motsatsen inträffar.

Ett barnsligt simpelt exempel här: tänk dig när du anstränger dig för att sova. Ju mer du säger till dig själv: Sov nu!… Sov nu!, ju längre tid det tar innan du kan somna. Måste du dessutom gå upp tidigt på morgonen och säger till dig själv att KOMIGEN NU AZITA, DU MÅSTE SOVA NU!, finns det risk att natten blir lång och sömnlös. Testa det bara ?.

Livet som en bok

Se livet som en intressant bok du håller i handen. Läser du inte den aktuella sidan i boken för du vill hoppa över till nästa kapitel, finns det risk att du förlorar en del viktig information (oro/ångest).

Varje sida i boken lär dig någonting nytt och varje kapitel är en ny spännande upplevelse (var i nuet). Vissa avsnitt är förutsägbara, andra lämnar kvar dig med häpnad och förvåning (livet är oförutsägbart).

Ibland blir texten långtråkig och ibland kan du inte få nog. Där är du! Med boken framför dina ögon, beslutsam över att läsa klart hela. För du vill veta hur din berättelse i boken utvecklas, tar form och blir bättre (när du fullföljer dina drömmar och uppnår dina mål).

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Jakten på lycka gör oss olyckliga

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Det är en kall vinterdag och solens strålar (trots kylan) inger känslor av välbehag. Ingenting särskilt har hänt, men när jag står på altanen med chokladkoppen i handen, känner jag mig levande.

Är det här lycka? – Tänker jag för mig själv. Jag Googlar på ordet lycka och får på Wikipedia fram: Lycka är en känsla av välbehag. Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett leverne i vilket våra behov tillgodoses.

Wikipedia är ingen källa jag brukar rekommendera mina elever när de skriver arbeten, men idag fick den duga.

När jag var 17 år, hade jag precis fått min första mobiltelefon, en Ericsson. Den saknade Internet och man kunde bara ringa med den. Tänk lyckan när SMS funktionen skapades i telefonen något år efter. Wow liksom. Vilken lyx.

När jag tänker tillbaka på min tonårstid, blir jag tacksam över att tillgången till Internet var begränsad. Information och kunskap hittade jag på biblioteket. Ja, jag älskade sitta på Stadsbiblioteket i Göteborg och vara omringad av böcker. Den känslan och det lugnet var härligt.

Under tonårsperioden hanterade jag nedstämdhet och besvikelse på annat sätt. Om jag hade en dålig dag, var det bara att vara ledsen och hoppas på en bättre dag dagen efter.

Den möjligheten att vara i känslan har minimerats för nya generationer tack vore vår ständiga Internetuppkoppling. Dagens 17 åring som har en dålig dag, loggar in på sociala medier och ser alla lyckliga bilder och inlägg på människor. När hon då sitter i soffan och är nedstämd, blir hon ännu mera ledsen efter att ha surrfat runt bland alla “perfekta” människor.

Nu är hon inte bara nedstämd, men också full av tvivel på sig själv. Hon tänker: “jag är en loser som sitter här och inte gör något med mitt liv”. Och nu är det inte bara dubbelångest, men också känslor av nedvärdering och skam gör sig uppenbara.

Vi moderna människor behöver lära oss är att acceptera våra negativa känslor och inte anstränga oss så hård för att bli av med emotioner som vi upplever som obehagliga.

Försök till att undgå smärta, skapar mer smärta. Som Alan Watts uttryckte det: ”accepterandet av negativa erfarenheter är en positiv erfarenhet”. Detta kallas inom psykologin och filosofin för ”tvärtomregeln”. Ju mer du vill något desto mindre blir chansen att få den.

När du desperat försöker vara snygg och sexig ökar sannolikheten att du känner du dig ful och otillräcklig istället. 

Tänk om vi lärde oss att bara leva och finnas till. Oavsett vilken teori om lycka jag än har studerat, landar varenda teori i vikten av att acceptera sig själv till fullo och vara närvarande i nuet.

Att reflektera över livet behöver vi emellanåt göra, men den ständiga jakten på lycka och välbehag kan ge den motsatta effekten.

Filosofen Albert Camus förenklar den svåra, komplexa frågan om mening och lycka: “You will never be happy if you continue to search for what happiness consists of. You will never live if you are looking for the meaning of life”.

Vi undviker ”obehagliga” känslor och strävar efter lyckorus. Snabba, tidsbesparande och kvicka euforiliknande lyckokänslor, men om vi omfamnar våra jobbigare känslor, upptäcker vi att dessa fungerar som kompass i vårt vilsna liv.

  • Rädslor gör oss starkare.
  • Ångesten gör oss mer alerta och vaksamma.
  • Nedstämdhet leder till bättre uppskattning av glädje.

Nu kommer jag att låta dramatiskt, men såhär är det: Vi kommer att dö en dag.

Fokusera på rätt saker, följ den inre rösten och bry dig inte om vad andra säger. Se livet i ögonen och säg ”Bring it on. Im ready!”. Bekymmer är en del av livet.

Vårt främsta mål i livet ska inte vara att fly undan problem och svårigheter. Som talesättet lyder: ”Hur du än vänder dig så har du alltid rumpan bak.” (sorry för att jag skrev ordet rumpa).  

Var bekväm med att vara annorlunda. Det är okej att inte passa in i någon box och vara en drömmare. Dröm om en finare, mjukare, snällare värld och bidra i den mån du kan till att skapa en bättre jord åt oss.

Att vara omtänksam kostar ingenting och kan betyda mycket för någon där ute. När du söker svar på meningen med livet, men inte hittar något, sluta för ett ögonblick att fråga och bara gör en osjälvisk gärning för någon annan.

Positiva emotioner skapas genom att göra positiva handlingar. En slags självuppfyllande profetia. Le mot livet och livet kommer att le mot dig tillbaka.

Avslutar detta blogginlägg med citat av Carl Rogers:

The strongest force in our universe is not overriding power, but love.

Carl Rogers
0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Vad kan du egentligen kontrollera?

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Kontroll är ett laddat ord. Jag tänkte börja med att definiera begreppet kontroll och gjorde en Googlesökning på ordet. Det som dök på webben var ord som: kontrollera, fjärrkontroll, kontrollorgan och arbetsmiljöverkets kontroll över arbetssituationen.

Nej Google, jag vill söka på den mänskliga viljan till kontroll. Den kontrollen som påverkar vårt beteende och skapar frustration, oro och ängslan.

Kontroll som ger en känsla av trygghet. När vi måste veta vad som kommer att hända och när livet inte blir som vi hade tänkt oss fylls vi av besvikelse och irritation. Den sortens kontroll ville jag definiera.

Låt mig berätta kort om historian bakom vårt kontrollbehov. Anledningen till att vi vill ha kontroll, har sin grund i evolutionen.

Grottmänniskan var tvungen att ha kontroll över sin omgivning. Hon var på sin vakt för att inte riskera att bli uppäten av ett starkare djur. Fenomenet som drev grottmänniskan till att tänka ”katastrof!”, med psykologiska termer heter kamp-eller-flyktreaktion (på engelska flight-or-fight).

Vårt nuvarande samhälle har förändrats sedan våra förfäder levde. Vi är mer civiliserade, vi äter med kniv och gaffel och har sammanträden och lägger upp bilder på sociala medier.

Det som däremot inte har förändrats med den moderna människan är kamp-eller-flyktreaktionen. Vi tänker fortfarande ”katastrof!”. Människans hjärna är programmerad för att göra riskanalyser och få kroppen att vara på sin vakt.

Hjärnan mår bra av att vara på alerten och tänka på det värsta som kan hända, därför att hjärnan vill hellre att du är förbered än att du tar skada och dör ut som art.

Så vad kan du egentligen kontrollera? Låt mig fråga dig detta: När det var år 2018 hade du en enda tanke på att det skulle spridas ett virus i hela världen och att du skulle lära dig ord som Covidpass, karantän och Omikron?

Tänker att du svarar nej. Ingen av oss kunde förutse det som händer idag och som har påverkat våra liv så enormt. Pandemin är ett levande exempel på att människor inte har full kontroll över det som händer i deras liv.

Många svårigheter uppstår utan att vi kan förebygga dessa. Kärleken kan ta slut, du kan bli sjuk, du träffar din själsfrände en olämplig tid, ditt barn kan råka ramla av cykeln och bryta armen. Här tänker jag: hur mycket kontroll har vi egentligen? Vad kan vi kontrollera och vad kan vi inte kontrollera?

Du kan kontrollera att arbeta effektivt i åtta timmar, men du kan inte kontrollera negativa händelser som kan komma ivägen för ditt arbete i de åtta timmarna.

Du kan kontrollera att be killen du gillar att gå på dejt med dig, men du kan inte kontrollera att han ska gilla dig tillbaka.

Du kan kontrollera att ta på ditt barn varma kläder en kall vinterdag, men du kan inte kontrollera att ditt barn blöter ner sina kläder eftersom det började ösregna.

Som du märker är det skillnad på saker vi har kontroll över och sådant som är utanför vår mänskliga förmåga. Behovet av kontroll kan leda till ängslan, frustration och ångest.

Ångestproblematiken har flera orsaker, men en uppenbar orsak är ”kontrollbehov”. Ångest är en direkt effekt av stress som hjärnan utsätts för när den upplever sig förlora kontrollen.

Ångest är ett tillstånd där du upplever att någonting viktigt är hotad och du måste göra det som finns i din makt för att förhindra problemet. Resultatet av att försöka kontrollera det som står utanför vår kontroll, blir mer stress, mer oro och mer ångest.

En negativ kedja av obehagliga tillstånd.

Några tips som har varit till hjälp för mig personligen:

  • Ta ingenting personligt. När vi tar det som händer runtomkring oss personligt, blir vi rädda och det aktiverar katastrofberedskapet i hjärnan. Ta in information, bearbeta vid behov, men försök att vara neutral och realistisk.Var ärlig mot dig själv. När du gör det lilla extra för någon eller är extra snäll, är du det för att sprida värme och kärlek eller gör du det för att vinna någonting på det i längden?
  • Släpp taget emellanåt. Ansträng dig inte hård för att få någons gillande och bekräftelse. Var i nuet och låt tiden avgöra vad resultatet blir.
  • Blir det för jobbigt och du känner stor stress, lär dig att djupandas. Gör övningar som får dig att vara mer tillgänglig i vardagen. Hur känns det när vattnet rinner igenom dina händer när du diskar?

Att arbeta med att minimera sina kontrollbehov kan vara tidskrävande, men ge positiva psykologiska resultat långsiktigt. Börja med att hitta en känsla av sammanhang (läs om KASAM) i tillvaron om du upplever dig ha ett stort kontrollbehov som påverkar ditt liv negativt.

Titta också på min YouTube lektion om stress där jag berättar om stressens skador på psyket och kroppen.

0 kommentarer