Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

mindset

Existentiell PsykologiPsykologi

Livet som en bok? – Existentiell Psykologi

av Azita Miakhel January 6, 2022
4 minuter läs

Existentiell psykologi utforskar människans livsfrågor utifrån ett filosofiskt, etiskt och andligt perspektiv. Existentiell psykologi söker svar på vad som får människor att tappa tron på livet och vad det är som driver oss till depressioner och psykisk ohälsa.

Existentiell psykologi

Viktor Frankl (1905-1997) och Rollo May (1909-1994) var grundarna till existentiell psykologi, men båda var inspirerade av filosofins värld.

Jag går inte detaljerad in på Frankl och Mays biografier utan mitt syfte är att berätta kort om vad den existentiella teorins kärna är för att sedan skriva om vad perspektivet berättar om livets mening, människans rädsla, hennes ångest och vad det är som gör oss ledsna och nedstämda.

Frankl berättade i en av sina böcker; “A man´s search for meaning” (svårsmält bok, men väldigt intressant) att vi letar efter meningen med livet genom att ställa frågan: vad kan livet erbjuda mig?

Vad kan du erbjuda livet?

Om vi vänder på frågan istället och formulerar den såhär: Vad kan jag erbjuda livet? kommer vårt perspektiv att ändras. När ansvaret ligger på någonting utanför oss (livet) känner vi oss hjälplösa, men när vi upplever att ansvaret ligger i våra händer, blir vi starkare inombords.

Nedstämdhet och psykisk ohälsa enligt ett existentiellt perspektiv uppstår när vi har frågor, men inte hittar tillfredsställande svar på våra frågor. Kanske kan det bero på att vi har svar, men vill inte acceptera svaren då dessa känns för enkla och okomplicerade (?).

Determinism – allting har en orsak

Jag älskar psykologi och särskild psykoanalysen, men måste erkänna att ibland stör jag mig på de klassiska orsaksbundna teorierna (bara ibland).

De gamla deterministiska synsätten inom psykologin har satt starka spår hos oss människor (särskild oss i väst). Determinism betyder att: allting har en orsak. Sigmund Freud sökte till exempel orsakerna till psykisk ohälsa i olösta konflikter i vår undermedvetna och behavioristerna menade att orsaker till psykisk ohälsa är olika sorters felinlärning (som uppstår genom betingning och respons). 

De deterministiska perspektiven har lärt oss att lägga alltför stor vikt vid trauman och det som har hänt i vår förflutna.

Vi låter oftast våra upplevelser i det förgångna definiera vårt nu och våra liv. Det känns som att vi ger oss själva en anledning till att inte leva livet till fullo när vi mentalt är inlåsta i det som har varit. Kanske är det en falsk trygghet? Kanske en rädsla? Jag vet inte.

Trauma finns inte

Min avsikt är inte att förminska eller förneka trauma, men trauma får inte karaktärisera vårt liv. Jag gillar Alfred Adlers ord här: Trauma does not exist because the past doesn’t exist. Det förflutna finns, med andra ord, bara i vår föreställning.

Våra minnen har skapat vår identitet och kanske därför har vi svårt att ge upp det förflutna och leva i nuet.

Och ångesten

Jag har tidigare skrivit om oro och ångest och förklarat dessa utifrån ett evolutionärt och biologiskt perspektiv. Det är helt naturligt att med måtta känna oro, rädsla och ångest. Komplicerat gör vi livet när vi upplever oro och ångest för ofta och för saker som är utanför vår kontroll.

 Beyond seeking pleasure and/or power, there is man’s search for meaning (Frankl, 1948/2000).

Oro och ångest är två starka glädjedödande mekanismer. Så varför oroar vi oss?

Inom psykologin sägs det att depression uppkommer när individen är fast i det förflutna och ångest upplever vi av rädsla för vad som ska hända i framtiden (här kommer kontrollbehovet igen). Vi människor vill veta vad som ska hända härnäst. Jag bör liksom veta vad ska jag göra imorgon, övermorgon och om fem år.

“The only way to make sense out of change is to plunge into it, move with it, and join the dance.” —Alan Watts

Det där med att kontroll skapar problem har jag skrivit om innan. Ju mer vi försöker kontrollera framtiden, eller oss själva, desto större risk är det att motsatsen inträffar.

Ett barnsligt simpelt exempel här: tänk dig när du anstränger dig för att sova. Ju mer du säger till dig själv: Sov nu!… Sov nu!, ju längre tid det tar innan du kan somna. Måste du dessutom gå upp tidigt på morgonen och säger till dig själv att KOMIGEN NU AZITA, DU MÅSTE SOVA NU!, finns det risk att natten blir lång och sömnlös. Testa det bara ?.

Livet som en bok

Se livet som en intressant bok du håller i handen. Läser du inte den aktuella sidan i boken för du vill hoppa över till nästa kapitel, finns det risk att du förlorar en del viktig information (oro/ångest).

Varje sida i boken lär dig någonting nytt och varje kapitel är en ny spännande upplevelse (var i nuet). Vissa avsnitt är förutsägbara, andra lämnar kvar dig med häpnad och förvåning (livet är oförutsägbart).

Ibland blir texten långtråkig och ibland kan du inte få nog. Där är du! Med boken framför dina ögon, beslutsam över att läsa klart hela. För du vill veta hur din berättelse i boken utvecklas, tar form och blir bättre (när du fullföljer dina drömmar och uppnår dina mål).

January 6, 2022 0 kommentarer
Psykologi

False Hope Syndrome – Nyårslöftet

av Azita Miakhel January 2, 2022
4 minuter läs

Det nya året har börjat och jag har inte ett enda nyårslöfte. Det hade jag inte förra året heller och året passerade helt okej ändå.

Jag tränar styrketräning och jag har lärt mig att det sämsta man kan göra för självkänslan är att sätta upp orealistiska löften som inte blir av.

Om false hope syndrome längre ner i texten.

Tänk dig ett barn vars förälder lovar att ta med hen till en nöjespark kommande helg. Helgen kommer, föräldern får förhinder och besöket till nöjesparken blir inte av. Förälder ger ett nytt löfte om att vi tar det nästa helg och nästa vecka blir inte heller av. Brutna löften gör barnet besviken och så småningom tappar hen tron på förälderns ord. 

Jag ser nyårslöftet lite på samma sätt. Att måla upp en bild där man är tjugo kilo lättare, har fina synliga magmuskler i slutet på ett år, är inte särskild realistiskt.

Jag tror inte på ett luftslott, men däremot på hårt arbete, engagemang och grit (mer om grit i framtida blogginlägg).

Anledningen till att många misslyckas med sitt nyårslöfte är den romantiserade bilden av det egna jaget.

En önskan om att livet blir bättre om jag går ner i vikt, om jag byter jobb, om jag börjar plugga igen. Kanske blir det bättre också, men nyckeln till varje framgång är att först acceptera sig själv där man är.

Det är viktigt att veta för vem man vill åstadkomma förändringen? Är förändringen för dig eller för andra runtomkring? Vill du bevisa något för någon? 

Förändring tar tid, räkna med att ha tålamod. Det är 6 år mellan dessa två bilder.

När jag började träna på allvar för sex år sedan, skapade jag Instagramkontot @fitstrongerazita . Att lägga upp bilder på träningen blev som en besatthet och jag skulle pusha mig själv mer och mer för att lägga upp transformationsbilder varje tisdag (#TransformationTuesday).

Mina ansträngningar gav resultat, men pressen och tviveln på mig själv gjorde att jag ständigt föll tillbaka i dåliga vanor.

Det var liksom aldrig tillräcklig bra. Och när det inte var bra, var det bara att förstöra dieten. Självkänslan tog skada för varje gång.

Min träningsresa började med löpning då jag trodde att konditionsträning var det enda sättet att bli smalare på. Jag sprang varje dag och gav mig på två halvmaraton i Göteborg, bara för att bevisa (för vem?) att jag kunde.

Andra halvmaran var det sista då jag fick en knäskada under loppet och därmed var det goodbye med löpningen (som längst kan jag nu jogga 8km). 

Den riktiga förändringen började ske när mitt perspektiv ändrades. Jag kom på att jag gillade inte ens att springa.  Jag sprang för att gå ner i vikt och inget jag kände passion för.

Jag anlitade en Pt och började med styrketräning istället. Styrketräningen blev precis vad jag tyckte om och jag började känna mig hemma med vikterna på gymmet. Nu handlade det om att ta lite mer vikt nästa gång. One more rep. Och så har det fortsatt tills nu. 

En av anledningarna till att många ger upp sina nyårslöften är så kallade “false hope syndrome” vilket betyder att individen sätter upp orealistiska/onåbara mål då personen har felaktig bild om tid, mängd och hastigheten för hur lång tid det tar att uppnå ett mål.

Börja långsamt, men ha en plan för ditt mål. Forskning visar att om du håller fast vid en vana 30 dagar, ökar sannolikheten att du inte ger upp.

Några råd som hjälpte mig på vägen:

  • Är målet realistiskt? Var helt ärlig mot dig själv.
  • Vad behöver jag förändra i mitt liv för att uppnå mitt mål? – Du kan inte gå ner i vikt om inte du har en kostplan. Säger du jag dör om jag inte äter ost, då behöver du en annan sorts plan.
  • Gör en sak i taget och stressa inte igenom progressionen.
  • Om du faller tillbaka, är det inte hela världen, börja nästa dag igen.
  • Hitta glädjen och nyttan med träningen. Slutmålet behöver inte bara vara en snygg kropp, utan hur bra du mår efter varje träningspass.

Viktigt att du mår bra

Var snäll mot dig själv. Om du misslyckas är det bara att börja om på nytt. De där känslorna av att jag är misslyckad eller jag duger inte, fyller ingen funktion och de tar stundens nöje ifrån dig.

Ibland behöver du också ändra i miljön runtomkring dig när du vill ha en förändring. Du kan inte bli en positiv person som du har personer nära dig som ältar, är negativa och är onödig kritiska.

Om du visste hur många gånger jag har hört att jag tränar för mycket, att jag borde äta mer/mindre, att jag är besatt av träningen. Puff liksom.

Nyckeln till framgång är att inte bry sig om vad andra tycker och tänker om oss. Du behöver inte berätta om dina mål och visioner för andra och du behöver inte förklara dig heller. 

Vill du veta varför andra människor lägger sig i, läs mitt inlägg om “social kontroll” så får du ett psykologisk förklaring till varför vi har kontrollbehov.

Lycka till med dina mål.

January 2, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026