Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

mobbning leder till trauma

PsykologiSamhällskunskapSociologi

Din chef kan göra dig sjuk – eller inte

av Azita Miakhel August 20, 2023
6 minuter läs

Utan att gå in i detaljer om varför, vill jag i detta blogginlägg uppmärksamma hur viktig en chef är för en organisation och för de anställda i organisationen.

Under en period i livet var jag inne på en teori om att en chef spelar stor roll i hur en individ mår psykiskt, men under den tiden fanns det inga studier inom området så det var -liksom- bara mina hypoteser.  

Nu på senare åren har modern psykologi forskat om och undersökt sambandet mellan chefer i en organisation och de anställdas psykiska hälsa. 

Resultatet av de gjorda undersökningarna visar att en chef har större påverkan på vår psykiska mående/hälsa än vår make/maka, partner och våra barn.

Chefer påverkar anställdas mentala hälsa mer än terapeuter, make eller partner

The Workforce Institute vid UKG undersökte 3 400 personer i 10 länder för att ta reda på vilken roll chefer spelar när det gäller att påverka deras medarbetares sinnesstämning. 

Undersökningen fann då att chefens påverkan var jämförbart med hur make eller partner kunde påverka deras känsloläge.

I många fall påverkades deltagarnas sinnestillstånd i högre grad av chefen än av deras respektive.

Enligt studien påverkade chefen arbetstagarnas mentala hälsa mer än både läkare och terapeuter kunde göra.

I studiet framkom att de anställda som sökte samtalsterapi kunde hantera sin arbetssituation under en kortare period, men att de alltid hamnade i psykisk ohälsa igen – så länge arbetsmiljön var densamma.

Majoriteten av de anställda som deltog i undersökningen (64% av dem) uttryckte att deras arbete var den största faktorn som påverkade deras psykiska hälsa.

Det kan måla upp en ganska dyster bild, men forskningen pekar på att pendeln svänger åt båda hållen:

Ledare kan påverka sitt teams känslomässiga välbefinnande till det sämre – men också till det bättre.

Psykologer bekräftar studien

Det är inte bara undersökningen ovan som har kommit på slutsatsen att det finns samband mellan psykisk ohälsa och vilken chef man har, men också organisationspsykologer påtalar vikten av att ha en bra chef.

Professor Sir Cary Cooper som är expert på organisationspsykologi förklarar att jobbet kan göra oss sjuka om arbetsmiljön är destruktiv.

Han menar att sund relation med chefen är den största faktorn till psykisk hälsa. 

Slutsatsen härmed blir att det spelar ingen roll vilken dyr psykolog du anlitar som ska hjälpa dig att hantera jobbångesten, utan problemet löser sig när du får en ny chef som besitter emotionell intelligens.

Posttraumatiskt stressyndrom (Ptsd) orsakad av toxic arbetsmiljö

Jag har tidigare skrivit ett antal blogginlägg om trauma som kan orsakas av små doser av negativa händelser i vardagen, utan att konkret gå in på den arbetsrelaterade trauman och posttraumatiskt stressyndrom orsakat av en toxisk arbetsmiljö.  

Organisationsexperten Dr. Beth Kaplan, Ed.D. är lite mer direkt i sin teori där hon skriver/berättar om att arbetsorsakad Ptsd är ett verkligt tillstånd. 

Dr. Beth Kaplan, Ed.D. förklarar att en dålig chef i en toxisk arbetskultur lämnar dig traumatiserad och känslomässigt utmattad vid dagens slut. 

Att hitta energi och motivation för att söka efter ett nytt jobb blir nästan omöjligt, särskilt om den anställde inte är säker på vad hen vill göra härnäst och saknar aktuell kunskap om hur man hittar ett annat jobb. 

Dessutom brukar den anställde inte prestera bra, eftersom hens självkänsla och självförtroende har fått sig en ordentlig törn.

Arbetsrelaterat trauma – symtom

Symtomen på arbetsrelaterat trauma samt PTSD visar sig hos individen genom:

Chock och oförståelse

Efter att ha upplevt arbetsrelaterad trauma kan en individ känna sig chockad och oförmögen att tro att trauman inträffade.

Frågor som “varför, jag … jag förstår inte” är vanliga hos den drabbade som gärna vill ha svar, men som inte kan få svar. 

Ångest och rädsla

Arbetsrelaterad trauma kan leda till ångest och rädsla, som kan utlösas av påminnelser om trauman.

Då hjärnan ger respons på stimuli, kan små påminnelser om traumatiska händelser orsaka djup ångest, oro och rädsla. 

Depression

Trauma kan även leda till sorg och hopplöshet, vilket kan resultera i depression.

Återupplevande

En individ kan uppleva återupplevande eller påträngande tankar om trauman, vilket kan vara mycket påfrestande.

Undvikandebeteenden

För att undvika påminnelser om trauman kan en person börja undvika vissa människor, platser eller situationer.

Fysiskt då?

Personer som har upplevt trauma kan få svårt att sova, får huvudvärk, svettningar eller känner sig illamående.

De kan också ha ständiga hjärtklappningar, andnöd eller andra fysiska reaktioner som kan likna panikattacker.

Andra vanliga fysiska reaktioner på trauma är trötthet, stickningar i fingrar och tår samt muskelspänning.

De man minns bäst

Jag kommer för evigt att minnas tre av mina chefer som har spelat stor roll i min personliga utveckling.

Den första chefen stärkte mig dagligen i mitt arbete och uppmuntrade mig till att ta initiativ även om en del av mina visioner inte alltid hade verklighetsförankring (stora drömmar om att förändra världen).

Jag minns att jag var jätteexalterad (jag var ganska ung då) över faktumet att jobbets Instagramkonto, som jag hanterade, hade fått 400 likes.

Min chef som ville dela min arbetsglädje beställde en tårta designat med siffran 400 som vi åt upp vid fikan.

Mycket hände under de fem åren, men den händelsen minns jag än idag.

Den andra chefen var utrustad med hög emotionell intelligens och var prestigelös. När han besökte vårt arbetsrum, kunde han sitta en lång stund och prata med oss medarbetare om vardagliga händelser.

Han var genuint intresserad av vårt liv och välmående. När han slutade jobba på den arbetsplatsen, slutade även jag där.

Den tredje chefen uppmärksammade mig på den inre drivkraften som jag under en period (fyra år) hade totalt tappat bort.

Han höjde inte min lön, men hans strategier tog mig ut från ett tillstånd av uppgivenhet och hopplöshet.

Han såg mig, han bekräftade mig som medarbetare och människa, kritiserade mig när kritik var nödvändigt och uppmuntrade mig när jag tvivlade på mina prestationer.

När han sa till mig: “Azita jag tycker att du är bra!” resulterade i att kvalitén på mitt dagliga arbete höjdes och att jag kunde fortsätta prestera bra trots att arbetsmiljön var under all kritik.

Psykisk (o) hälsa uppstår i vardagen. Jobbet är vardag där små/stora händelser kan antingen ta oss till toppen eller kasta in oss långt ner i avgrunden.

Slutord

Alla som är i positioner där de anställer chefer som sedan ska ha hand om en stor (eller liten) personalgrupp, måste försäkra sig om att den chefen besitter viktiga egenskaper, så som att lyssna, vara empatisk, lyhörd och demokratisk.

Med demokratisk menar jag att i varje organisation ska anställda ha möjlighet att ha inflytande i sin arbetsmiljö.

Beslut ska fattas i samråd/dialog med medaebetaren och inte över huvudet på de anställda.

Om nu chefer påverkar de anställdas hälsa, borde vi inte vara måna om vilka det är som får de betydande rollerna?

Varje medborgare är tänkt arbeta ca 40 år av sitt liv.

Vi arbetar 40 timmar i veckan och befinner oss på arbetsplatsen drygt 8 timmar om dagen.

Med detta skrivet, är det är inte för mycket begärt att arbetsmiljön ska vara trygg, stimulerande och orsaka glädje och engagemang.

Hälsosamma medarbetare presterar bättre, mår bättre och är gladare.

När vi mår bra på jobbet, är vi bättre samhällsmedborgare, bättre föräldrar och snällare mot oss själva och våra medmänniskor.

En positiv förändring i strukturen, kan ge en kedjeeffekt av positiva faktorer i hela samhället.

Hantera ångest

Om du upplever ångest under arbetsdagen, kanske kan tipsen i videon hjälpa dig att hantera ångesten.


Foto: Jehyun Sung

August 20, 2023 0 kommentarer
Psykologi

Trauma kan skapas av vardagliga händelser

av Azita Miakhel December 21, 2022
5 minuter läs

När vi pratar om trauma, tänker vi oftast på svåra erfarenheter av psykiska övergrepp som lämnar djupa sår. Trauma anses uppkomma till följd av svåra psykiska-/fysiska övergrepp.

Jag har under några dagar tänkt på om trauma också kan skapas av negativa händelser i vardagen? Alltså att vi får i oss småportioner av problem varje dag och efter en period säger det Boom! och du blir liksom paralyserad (traumatiserad?).

Häng med så ska vi djupdyka i vad trauma är:

Vad är trauma?

Trauma betyder en allvarlig psykisk skada eller chock som orsakas av en händelse eller en upplevelse som är mycket oroande eller skrämmande.

En traumatisk händelse kan vara något som en olycka, en katastrof, ett våldtäkt, en krigshändelse, eller andra plötsliga och våldsamma händelser.

Människor som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att bearbeta den och kan lida av olika symtom som minnesförlust (minnesluckor), ångestproblematik, depression, fysiska besvär och sömnstörningar.

Hur visar sig trama hos individen?

Här är några vanliga symtom som kan uppstå efter en traumatisk händelse:

  • Känslomässiga reaktioner på trauma: Sorg, aggressivitet, skuldkänslor, oro och ångest är vanliga reaktioner efter en traumatisk händelse. Man kan också känna sig desorganiserad, förvirrad eller känna sig låst.
  • Fysiska reaktioner: Personer som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att sova, kan få huvudvärk, svettas eller känna sig illamående. De kan också ha hjärtklappning, andnöd eller andra fysiska reaktioner som kan likna panikattacker.
  • Minnesreaktioner på trauma: Människor som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att minnas vad som hände. De kan också ha mardrömmar eller flashbacks, dvs de kan uppleva som om händelsen händer på nytt.
  • Förändringar i beteende: Individer som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att återgå till sina vanliga aktiviteter och kan ha svårt att fokusera eller koncentrera sig. De kan också känna sig avstängda från andra människor eller ha svårt att uttrycka sina känslor.

Kan långvarig stress leda till trauma?

Ja, långvarig stress kan leda till trauma. Stress är en normal reaktion på utmaningar och pressande situationer och kan förbättra prestation och öka koncentrationen.

Men om stressen blir för långvarig och omöjlig att hantera kan den leda till psykisk ohälsa och trauma.

Långvarig stress kan orsakas av olika faktorer, till exempel en pressande arbetsmiljö, ett svårt förhållande, social isolering eller ekonomiska problem.

Människor som utsätts för långvarig stress kan känna sig utmattade, ha svårt att sova, få magproblem och ha svårt att koncentrera sig.

De kan också känna sig oroliga, deprimerade eller rastlösa.Om långvarig stress inte hanteras kan det leda till mer allvarliga psykiska hälsoproblem som depression, ångeststörningar (GAD) och posttraumatisk stressyndrom (PTSD).

Du kan läsa mer om stress här.

Kan mobbning leda till trauma?

I mina senaste blogginlägg har jag analyserat de psykologiska/fysiologiska effekterna av utfrysning, mobbning och syndabockstänkande hos den drabbade.

Här vill jag uppmärksamma ännu en fara med mobbningen: att den skapar trauma hos personen som har blivit utsatt.

Med andra ord: Ja, mobbning kan leda till trauma.

Vad är mobbning?

Mobbning innebär att en person eller en grupp personer utsätter en annan person för kränkande och skadliga handlingar, och det kan ha en starkt negativ inverkan på den som utsätts för mobbningen.

Människor som har varit utsatta för mobbning kan lida av en mängd olika symtom, inklusive ångest, depression, sömnproblem och självskadebeteende.

En person som har varit utsatt för långvarig mobbning kan också utveckla posttraumatisk stressyndrom (PTSD), en psykisk störning som kan uppstå efter en traumatisk händelse.

Symtom på PTSD kan innebära flashbacks, mardrömmar och ångest (Läs mer).

Det är vanligt att samtliga/flera av de symtom på trauma som jag beskrev ovan också förekommer hos personer som blir mobbade.

Slutsats

Vi må ha olika gener och fysiska förutsättningar, men miljön runtomkring oss har en avgörande roll för vårt välmående.

Tänk dig små bebisar. De kan varken prata eller lösa matematiska problem och de är i stort behov av omvårdnad, kärlek och uppmärksamhet. Utan omvårdnad överlever inte människobarn.

När bebisen sedan växer upp, börjar socialiseringsprocessen där människor runtomkring henne trycker på med alla sociala regler, normer och förväntningar.

Tänk nu att barnet börjar skolan och några andra barn får för sig att mobba hen.

Ditt glada barn börjar nu tappa sin gnista och du känner knappt igen honom/henne efter en period. Barnet blir tystlåten, tillbakadragen, trött och lättirriterad.

Mobbningen kommer med stor sannolikhet att bidra till psykisk ohälsa hos barnet om inte det sätts in hjälp och resurser i god tid.

Och den vuxne

Tänk nu vidare att vara i en miljö där du blir verbalt kränkt nästan dagligen. Där du inte får vara en del av gemenskapen och får en hel grupp människor emot dig.

Tänk dig känslan av att vara maktlös och sakna kontroll över din vardag. Du blir mer och mer tystlåten, dimmar ditt ljus och till slut vet du knappt vem du är.

Tänk dig att du varken känner samhörighet eller delaktighet. Du är annorlunda i en miljö med hög grad av konformitet – och annorlunda är inte bra.

Du blir felet du blir syndabocken.

Vår identitet är inget annat än andras förväntningar på våra roller och därmed är det vanligt att långvarig utfrysning/mobbning resulterar i identitetskris hos den drabbade.

Vem brukade jag vara och hur hamnade jag här?

Trauma är inget annat än psykets respons på svåra händelser. Dagliga erfarenheter och upplevelser kan stärka/motivera oss eller så kan de knäcka oss.

I ett flocksamhälle med enorm socialkontroll, är människans frihet begränsad.

Hjälp en individ om du har den möjligheten.

Var snäll. Det kostar absolut ingenting. Visa empati och värme. Var någons hopp om att godheten fortfarande finns.

TikTok

Följ gärna mig på TikTok där jag envist driver kampanjen om en antimobbningslag.

December 21, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026