Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

När vuxna mobbar

PsykologiSamhällskunskapSociologi

Fem anledningar till antimobbningslag

av Azita Miakhel November 27, 2022
5 minuter läs

Förra veckan skrev jag till en riksdagsledamot om min vision att mobbning bland vuxna på arbetsplatser ska bli olaglig/alternativt att det görs korrigeringar i diskrimineringslagen som ska ge medborgarna bättre skydd mot mobbning och utfrysning.

Jag fick faktiskt ett svar av ledamoten och blev glad över att personen som är upptagen tog sig tid att återkoppla. Svaret var icke-värderande och väldigt artigt.

Min ambition är att så en liten frö hos våra politiker och hoppas på att den frön växer sig till en lag, eller eventuellt ett tillägg till diskrimineringslagen.

Diskrimineringslagen sammanfattad:

Vad som anses som diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Förenklat är diskriminering att någon missgynnas eller kränks.

Missgynnandet eller kränkningen ska ha sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Det är en trygghet att vi har diskrimineringslag som ger minoriteter visst skydd. Det som jag däremot saknar i lagen är ett tillägg om utfrysning, mobbning och kränkande särbehandling som inte grundar sig I någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

En person kan vara etnisk svensk, vara heterosexuell, ung, frisk och ändå bli mobbad/utfryst på en arbetsplats.

Det händer alltför ofta att personer som är drivande (visionärer), ambitiösa, högpresterande och framåt, blir offer för trakasserier, social exkludering och mobbning.

Att bevisa?

Nu kanske du tänker: det är svårt att bevisa mobbning/utfrysning så hur ska man göra det brottsligt? Låt mig ge ett exempel och göra en jämförelse med samtyckeslagen:

Första juli 2018 fick vi samtyckeslagen som bygger den svenska sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex ska vara frivilligt.

Innan lagen blev till, fanns det oro för att det skulle för offret vara svårt att bevisa att hen har utsatts för brott, men efter att lagen blev till, fick vi starkare skydd och större frihet över våra kroppar.

Som samhällskunskapslärare går jag igenom samtyckeslagen med mina ungdomar och vi brukar ha workshops om lagen där vi diskuterar/förklarar den.

En person som blir drabbad av sexualbrott gör en anmälan hos polisen och rättsprocessen börjar därifrån.

Tänk om …

Jag ska skriva om ett påhittat scenario för att nyansera en idé. Bara visa tålamod och läs till slutet.

Tänk: En person blir offer för ett sexualbrott och gör en anmälan hos polisen, men polisen skriver inte ens anmälan då brottet kan vara svårtbevisat.

Förställ dig att polisen som skriver din anmälan ger dig indikationer på att du borde ha haft anständigare kläder på dig. Du kan ju inte gå runt på natten och se slampig ut. Du fiskar efter att bli utsatt.

Offret får höra att ärendet är svårtbevisat och därmed ingen idé att göra en anmälan.

Visst går det inte ens att föreställa sig ett sådant scenario i Sverige? Vi blir tagna på större allvar än så.

Min poäng: I fallet mobbning och utfrysning på arbetsplatser råder oftast principen som jag beskrev ovan.

När en person blir drabbad, blir hon/han lätt ifrågasatt. Hur kan du bevisa det?

Borde personen skriva ner varje gång någon använder härskartekniker på henne/honom? Borde han/hon skriva ner (fota?) varje gång han/hon inte blir medbjuden på gemensamma fester och AW? Om en/flera personer pratar bakom ryggen på en person eller sprider rykten om henne/honom ska det filmas eller tas bild på?

Undanhållande av information, subtila gester, otillåten påverkan av andras arbete, är olika former av kränkande särbehandling. Svårtbevisat? Ibland. Men bryter dessa ner en person psykiskt? Absolut!

Psykisk misshandel är också misshandel.

Någonstans måste den drabbade tas på allvar där hon/han får en rättslig prövning. En kränkning är en kränkning, oavsett om den är fysiskt eller psykologiskt. En kränkning ska alltid tas på allvar.

Mobbningen/social exkludering leder till psykisk och fysisk ohälsa. Läs gärna inlägget om “Mobbningens effekter“.

Fem anledningar till varför utfrysning/mobbning på arbetsplatser ska bli olaglig

Låt mig berätta varför jag är envis i mitt förslag om att mobbning, utfrysning och social exkludering på arbetsplatser bör bli olaglig:

1. Sjukskrivningar kostar samhället pengar

En person som blir mobbad/utfryst på sin arbetsplats kan antingen få utmattningssyndrom eller andra psykiska och fysiska besvär som begränsar personen att fortsätta arbeta. När en person blir långtidssjukskriven drabbas välfärden.

Innan sjukskrivninen arbetade personen och betalade skatt. Under sjukskrivningen blir hon/han tvungen att leva på Försäkringskassan och skattemedel. Vem vinner på det?

2. Barnen drabbas

När en förälder blir utbränd, orkar han/hon inte ta hand om sitt/sina barn. Barnen kan drabbas av psykisk ohälsa när en förälder inte är mentalt närvarande i deras liv.

Vid utbrändhet är mängden av energi begränsad hos den drabbade där enkla saker som att laga mat till sin familj eller läsa en bok för barnen kan kännas utmattande och överväldigande.

Barnen är framtiden och samhället tjänar på att uppfostra starka barn än att reparera söndriga vuxna.

3. Lag kan ge avskräckande effekt

Har vi en lag som förbjuder kränkande särbehandling, blir människor försiktiga med hur de behandlar varandra. Moralen i en grupp försvinner när de team bildar sig emot en individ. Lagen kan med andra ord få oss att respektera varandra i högre grad.

Samhället tjänar på det.

4. Effektivisering gynnar samhället

Arbetsplatser blir mer effektiva när det råder trivsel och samarbete kollegor emellan. Effektiva arbetsplatser bidrar med utveckling i samhället.

Glada människor sprider glädje.

5. Suicid

Många människor som drabbas av utfrysning/mobbning på jobbet blir suicidala och i tragiska fall begår självmord.

Att förlora unga människor drabbar inte bara en familj, men också vänner och staten. En person med god arbetsförmåga försvinner och lämnar efter sig en trasig familj.

Absolut ingen tjänar på det!

Slutord

Mobbning påverkar viktiga funktioner i individens personlighet och den mental hälsan. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon påverkar personens grundläggande känslor negativt. 

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

När effekterna är såpass allvarliga, kan vi inte förlita oss på föreskrifter, policyn och likabehandlingsplaner. Vi behöver lagstadgat skydd mot all form av mobbning.

Låt oss börja med att korrigera lagen om diskriminering så den täcker även all form av mobbning och utfrysning bland vuxna.

Längre fram i livet kan vi hittaa effektivare strategier för att förebygga mobbning bland barn och ungdomar också.

Låt oss vuxna föregå med gott exempel och jag är övertygad om att barn och ungdomar tar efter. Barn lyssnar inte alltid på vad vi säger – de gör som vi vuxna gör.

November 27, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

Om social exkludering och mobbning

av Azita Miakhel May 18, 2022
4 minuter läs

Det mest lästa blogginlägget på min sida är: “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på” .

Jag startade ett TikTok konto för en vecka sedan och publicerade delar av det inlägget där. Till min stora förvåning fick den korta videon över 2000 visningar på TikTok.

Min reflektion är att det är alltför många vuxna där ute som bär på svåra känslor av social exkludering, mobbning och utfrysning utan att våga be om hjälp eller prata om det.

Idag tänkte jag skriva ett nytt inlägg om ämnet då jag tycker det är viktigt att uppmärksamma problemet.

Social exkludering

Social exkludering innebär att gruppen exkluderar en enskild individ från en social kontext då denne antingen inte håller med gruppens normer eller bryter mot de rådande gruppreglerna.

Det finns ingen stereotyp bild av en person som blir social exkluderad, utan vem som helst kan bli drabbad av den hemska upplevelsen.

Gruppen är starkare än individen

Social exkludering kan oftast inte ske om gruppen saknar en ledare. Inom det socialpsykologiska perspektivet skrivs det om formella och informella gruppledare.

En formell ledare är en person som utövar en yrkesroll, till exempel statsministern eller chef över ett företag.

En informell ledare är en person som inte har någon formell makt, men kan ha stort inflytande över gruppens medlemmar.

Informella ledare kan vara bra för gruppens sammanhållning och välmående om hen är en person med sunda värderingar och önskan om välvilja.

Men (med betoning på men!) om en informell ledare drivs av egenvinningssyfte, dold agenda och/eller egoistiska önskemål kan gruppmedlemmarna lätt bli manipulerade till att göra andra illa.

Vid social exkludering handlar det om att den informella gruppledaren skapar syndabockstänk i gruppen och utmålar en enskild person som kärnan av problemet (vad problemet nu kan vara).

Gruppens sammanhållning blir starkare när det skapas ett Vi-Mot-Dom tänkande vilket leder till en falsk känsla av trygghet, gemenskap och tillhörighet.

När börjar man exkludera andra?

Social exkludering och mobbning börjar så tidigt som vid 6-7 års ålder då barn lär sig att man faktiskt kan såra andra barn genom att inte leka med dem.

Vanligt hos barn i den åldern är: ”Du får inte vara med och leka”.  Barn lär sig, med andra ord, ett fredligare sätt att uttrycka sina aggressioner på.

Barn som själva blir social exkluderade eller har systematiskt exkluderat andra från olika lekar, tar med sig beteendet in i vuxen ålder sedan.

På vilket sätt märks social exkludering?

Exempel på social exkludering kan vara att hela bekantskapskretsen blir bjuden på fest förutom en enskild individ.

I de fall där jag har varit vittne till social exkludering har det handlat om att man tar fysisk avstånd från personen, till exempel att alla gruppmedlemmar trängs vid samma matbord, men ingen sätter sig bredvid “syndabocken”.

Andra exempel är att sluta hälsa på en person, prata bakom hens rygg och sprida osanna rykten.

Social exkludering hos offret kan leda till:

  • Aggressivitet och ilska
  • Antisocialt beteende
  • Frustration
  • Stress
  • Ångest
  • Depression
  • Utbrändhet

Vår mentala hälsa är komplex. Våra gener och kognitiva förmågor spelar roll i hur vi tolkar, analyserar och observerar världen, samtidigt som är vi sociala varelser och i stort behov av andra människor för vår existens.

När andra tar avstånd från oss eller medvetet påverkar andra i gruppen till att ta avstånd, uppstår det psykisk ohälsa hos den enskilda individen.

Mobbning och social exkludering kan bryta ner den starkaste av oss. Det är ett stort problem som bör uppmärksammas och pratas om.

Det är naivt att blunda för att social exkludering existerar och leva i fantasin om att alla lever i harmoni i alla sina grupper.

Vem bär ansvaret?

Vi vuxna är upptagna med att uppfostra barn till att inte slåss och lägger mindre fokus på att lära dem att mobbning och utfrysning är nästan lika illa (om inte värre) som att slå någon.

Vi måste lära barn sunda värderingar och ett positivt förhållningssätt gentemot andra.

Det är ditt ansvar att motverka och förebygga social exkludering. Och det är mitt ansvar lika mycket.

Vidare är det gruppens ansvar och samhällets ansvar att stå emot all form av social exkludering, mobbning och kränkningar.

Så: våga stå på dig och våga säga ifrån. Sätt gränser, identifiera problemet och var en positiv förändring i världen.

Det är tillräcklig med kaos där ute (krig, svält, sjukdomar). Vi behöver mer än någonsin vara snälla mot oss själva och mot andra människor.

En positiv gest. Ett par ord av omtanke kostar absolut ingenting men kan göra livet finare att leva för oss själva och för de runtomkring oss.

May 18, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på

av Azita Miakhel December 29, 2021
4 minuter läs

Om social exkludering

Social exkludering och utfrysning sker oftast i två former, fysisk exkludering där offret blir helt ensam och isolerad och emotionell exkludering där en individ blir ignorerad och ges känslan av att vara oönskad. 

Utfrysning aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga.

När vi blir utfrysta från en grupp skickas det varningssignaler till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd.

Vad händer med oss vid mobbning?

Stressen som aktiveras i hjärnan leder i sin tur till känslor av ångest och ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. Orsaken till att hjärnan reagerar starkt på utfrysning och mobbning är evolutionärt.

När människosläktet levde ute i det vilda var de mest skyddade om de tillhörde en grupp. Att vara med i flockar minskade risken för faror och stammedlemmarna var tryggare när de var fler.

Mobbning påverkar viktiga funktioner i vår personlighet och mental hälsa. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon, påverkar personens grundläggande känslor negativt.

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

Strong people stand up for themselves, but stronger people stand up for others. – Chris Gardner

Hur ser ett mobboffer ut?

Så vem blir offer för utfrysning och mobbning? Det finns ingen stereotyp mobboffer utan det kan hända vem som helst. Utfrysning blir vanligare om graden av konformitet i en sammanslutning är hög.

Bland vuxna är det sällan en “average” person som blir mobbad, därför att en person som smälter in i en grupp och inte gör väsen av sig, uppfattas sällan som ett hot (läs om social exkludering och mobbning)

Vuxna fryser ut den som upplevs som hot mot den egna positionen. På en arbetsplats där groupthink är vanligt och där enskilda medarbetare förväntas vara en del av den rådande normen och kulturen, riskerar den som inte delar de gemensamma normerna att bli offer för utfrysning.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats? 

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning, manipulation och förtal – där förövaren och dennes vänner sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete. Det kan handla om att lägga sig i och/eller försöka påverka personens jobb i syfte att skapa stress och frustration hos den mobbade.

Vem bär ansvaret? Om åskådareffekten

Nu tänker du kanske, varför ser folk på mobbning men ingen reagerar? Inom socialpsykologin finns det något som heter: åskådareffekten (The Bystandard effect på engelska).  

Åskådareffekten betyder förenklad att ju fler personer som bevittnar en händelse, desto färre reagerar, därför att alla tänker att någon annan måste reagera först. Man lämnar ansvaret till ”någon annan” och vill personligen inte bli involverad.

Rent rationellt kan man ju tycka att om du lyssnar på ryktesspridningen och skitsnack är du redan involverad i utfrysningen och mobbningen, eller hur?

Klippet nedan handlar om åskådareffekten. Experimentet är gjort i London och visar på hur lite folk hjälper en människa i nöd när de befinner sig i en större folkmassa:

Strategier för att motverka utfrysning:

Det är fruktansvärd jobbigt att bli utfryst och socialt exkluderad, särskilt om problemet finns på arbetsplatsen där en person behöver vistas åtta timmar av sin vardag. Men på samma sätt som det finns problem, finns det också lösningar.

Några strategier som jag personligen anser vara effektiva:

  • Regler för konsekvenser av negativ särbehandling, social utfrysning och mobbning. Den byråkratiska människan tar det skrivna ordet på större allvar och det som är nedskriven följer gruppen enklare.
  • Du som enskild individ, säg ifrån. När du hör någon snacka skit om en person du inte ens känner, lyssna inte. Säg bara att du ska bilda egen uppfattning om personen. 
  • Signalera till rätt person som är ansvarig för verksamheten.
  • Stå på dig och var förändringen du vill se i världen.
  • Se till att du har en meningsfull fritid och har vänner du kan umgås med och litar på.
  • Om du som läser är mobboffer, tänk på att mentalt friska människor mobbar inte andra. Det ursäktar absolut inte deras beteende, men det är en förklaring till beteendet.

Mobbning får aldrig, aldrig någonsin normaliseras.

“We have got to dispel this myth that bullying is just a normal rite of passage.”

— Barack Obama

December 29, 2021 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026