Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

näthat

SamhällskunskapSociologi

Nättroll och hotet mot demokratin

av Azita Miakhel August 7, 2024
6 minuter läs

Med tanke på hatdrevet mot mig, både i verkliga livet och på sociala medier, borde jag ha gett upp för länge sedan. Men jag är av uppfattningen att om varenda en av oss som vill åstadkomma positiva förändringar i samhället ger upp, vad kommer då att hända med demokratin? 

Just därför har jag envist fortsatt kämpa. Under resan har jag haft turen att ha människor runt mig som dagligen stöttar, motiverar och hjälper mig att hålla visionen vid liv.

Ja. Visionen är tillbaka.

Jag har inte skrivit ett blogginlägg på hela sommaren eftersom jag inte har känt för det, men det ämnet jag nu vill beröra är så viktigt att jag inte kan låta bli att skriva.

Det handlar nämligen om näthat och nättroll. 

Upptäckten av trollfabriker

I maj avslöjade TV4 att Sveriges tredje största parti, Sverigedemokraterna, driver trollfabriker för att sprida högerextrem propaganda och tysta meningsmotståndare. Fram till TV4:s granskning undrade jag, liksom många andra, varför så många människor på en och samma gång kunde attackera en enda person som skrev något kritiskt om Sverigedemokraternas politik. 

En kritisk kommentar på sociala medier kunde få hundratals hån-emojis och mängder av svar som förklarade hur dum i huvudet man var för att man hade åsikter. 

När konstruktiva diskussioner snabbt omvandlas till personliga påhopp, kränkande ord och direkta trakasserier, tystnar individer snabbt. 

Jag minns mycket väl alla kommentarer jag var tvungen att radera på grund av direkta personangrepp från konton som hatade och hotade utan några som helst spärrar. 

Det hjälpte sällan att anmäla kommentarerna – hur dessa elakheter påverkade mitt psyke är svårt att skriva om. 

Kalla Faktas granskning satte med andra ord fingret på ett demokratiskt dilemma. Att ha yttrandefrihet men tvingas till tystnad på grund av öppna/dolda kränkningar av riktiga och falska konton.

En definition av trollfabriker

Jag blev så lättad när dessa tystnadsstrategier på internet fick äntligen ett namn: Trollfabriker

Men vad är en trollfabrik?

Wikipedia har en enkel och bra beskrivning av trollfabriker:

Trollfabriker finansieras ofta av stater och är en del av strategin för att påverka information. Personerna som arbetar som propagandatroll får betalt för att använda olika digitala identiteter och sprida sin uppdragsgivares åsikter på sociala medier. 

Målet är att skapa intrycket av en stark opinion i en viss fråga. Genom att vara aktiva på sociala medier och andra plattformar utger sig medlemmarna i trollfabrikerna för att vara vanliga privatpersoner. Till skillnad från vanliga internettroll brukar skribenter i trollfabriker inte vara provokativa, utan de strävar snarare efter att framstå som trovärdiga personer.

Att identifiera ett troll på nätet

Efter att ha varit engagerad i samhällsdebatten i ett par år och öppet skrivit tankar och åsikter på olika sociala medieplattformar, har jag fått utstå en hel del skit (ursäkta språket) i vardagen.

Att människor trakasserar andra på nätet kan bero på psykisk ohälsa hos personen som står för trakasserierna, men även grupptryck och känslan av att tillhöra en grupp kan få enskilda individer att förminska andra.

Hat riktat mot mig kommer till 99 procent från högerextrema, populister och rasister, oavsett kön och ålder på trollen.

Jag har observerat och studerat gemensamma nämnare för internettroll under en period och en översikt presenterar jag nedan. 

Vilka kännetecken ett internettroll har kan man läsa om på flera webbplatser som skriver psykologiskt eller källkritiskt innehåll.

Här kommer en sammanställning av beskrivningen av nättroll som jag hoppas kan få fler att öppna ögonen för dessa då ingen av oss vill bli hjärntvättade eller manipulerade.

Vanliga kännetecken för troll på nätet 

Personangrepp och hån – Trollar använder ofta personliga angrepp, hån, eller förolämpningar för att såra eller förminska andra i diskussioner.

Desinformation och upprepning – Troll kan sprida falsk eller missvisande information för att vilseleda eller manipulera andra användare.

Avledande taktik – De kan avsiktligt avleda diskussioner från ämnet för att skapa förvirring eller förstöra samtal. Whataboutism.

CAPS LOCK och utropstecken (!) – Användning av stora bokstäver och överdrivna skiljetecken kan vara ett sätt att dra uppmärksamhet till sina inlägg och framstå som mer aggressiva.

Anonymitet och falska identiteter – Troll använder ofta anonyma eller falska konton för att dölja sin verkliga identitet och undvika konsekvenser.

Sarkasm och ironi – Användning av sarkasm och ironi för att förlöjliga andra eller deras åsikter är en vanlig strategi.

Gaslighting – Troll kan försöka få andra att tvivla på sin egen uppfattning eller verklighetsuppfattning genom manipulativa och förnekande kommentarer.

Störning av gemenskaper – Deras mål kan vara att förstöra sammanhållningen och trivseln i onlinegemenskaper genom att skapa konflikt och osämja.

Önskan om uppmärksamhet – Många troll agerar för att få uppmärksamhet, och de njuter av den uppståndelse de orsakar.

Är nättroll fara för demokratin?

Ja nättroll kan vara ett stort problem för demokratin på flera sätt. För det första sprider de desinformation och konspirationsteorier, vilket innebär att de sprider falska nyheter och felaktig information. Detta lurar folk och förstör möjligheten till en faktabaserad, objektiv och nyanserad diskussion. 

Särskilt under val är det farligt, eftersom folk kan fatta sina beslut baserat på felaktiga uppgifter. 

Nättroll kan underminera förtroendet för viktiga institutioner, som media, rättsväsendet och myndigheter, genom att sprida lögner. Detta gör att människor börjar tvivla på sådant som är sant och viktigt, vilket kan leda till att samhället splittras och det blir svårare att samarbeta.

Grupper ställs mot varandra och jakten på syndabockar tar fart, när trollfabriker sprider propaganda. Enkla lösningar på svåra samhällsproblem presenteras och den källkritiska förmågan hos människor minskar. 

Trollen bidrar till att skapa mer polarisering då hen älskar att skapa konflikter och trycka på folks känsliga punkter, vilket gör att människor blir mer extrema i sina åsikter. Detta gör det svårare att ha konstruktiva samtal och komma överens om lösningar på problem.

De kan också försöka påverka val och politiska processer genom att sprida lögner om kandidater och partier. 

Det är ett direkt hot mot den demokratiska processen, eftersom det hindrar folk från att göra informerade val. Nättroll skrämmer människor från att delta i offentliga diskussioner genom trakasserier och hot. Detta tystar kritiska röster och begränsar det fria utbytet av idéer, vilket är en grundsten i demokratin.

Genom att störa och avleda diskussioner förstör nättrollen möjligheten till meningsfulla debatter.

Sammanfattningsvis: Trollarna är farliga för demokratin eftersom de sprider falsk information, skapar polarisering, minskar förtroendet för viktiga institutioner och hindrar folk från att uttrycka sina åsikter fritt. 

Det är viktigt att vi blir medvetna om detta och gör vad vi kan för att motverka deras negativa påverkan.

Avslutning

TV4 avslöjandet om trollfabrikerna har gett mig en klarare bild av hur nättroll arbetar och hur de kan skada demokratin genom att tysta kritiska röster och sprida desinformation. Det är mycket viktigt att vi fortsätter kämpa mot dessa taktiker och skyddar vår rätt att fritt uttrycka våra åsikter utan rädsla för trakasserier, kränkningar, hot och hat.

Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen är den svenska demokratins grundstenar och borde fortsatt vara heliga instrument för samhällets konstruktion och funktion. Dock har vi även skyldigheter i en demokrati. Din rätt att yttra dig (i tal och skrift) bör inte innebära psykisk belastning för en annan. 

Ryktesspridning på internet (läs mer här) är ett problem som direkt kan skada den drabbade. Samhället ska och bör agera när exremistgrupper sluter samman i privata chattgrupper i syfte att förstöra samhällsgemenskapen och samhällets viktiga institutioner. 

Att hitta balans mellan att värna om det fria ordet och skydda individers psykiska hälsa, kan absolut vara svårt. Men det borde finnas vägar dit?

Eller?

____________

Jag har korrigerat texten och dess grammatik med hjälp av AI

August 7, 2024 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Samma person på Nätet som IRL

av Azita Miakhel June 28, 2024
5 minuter läs

För ett par dagar sedan gjorde jag ett inlägg på Threads där jag ställde en fråga. Frågan kanske var slarvigt formulerad, men av de 260 kommentarerna förstod drygt 90 procent vad jag menade. Men så fanns det tio procent som äntligen hittade ett fel att göra sig lustiga över. Fröken Azita hade gjort en felformulering och nu minsann skulle hon förringas, pikas, hånas och skämmas.

Som kvinna med utländsk bakgrund är jag vid det här laget van vid att folk ibland pratar långsamt med mig eller älskar att rätta mig när jag gör språkliga fel.

Det räcker med min blotta existens och voila ger en del människor sig rätten att omyndigförklara, trycka ner och uppfostra mig. Jag är 45 år, har ägnat mitt liv åt kunskap, är lärare som dagligen uppfostrar ungdomar.

Men tyvärr ser en del bara de bruna ögonen och precis där börjar fördomarna flöda.

Om Freud fick analysera

Att människor blir otrevliga på nätet eller njuter av att trycka ner andra beror på många orsaker, men låt mig analysera beteendet utifrån Freuds teori. Det var länge sedan jag gjorde en psykologisk analys, så det kliar i fingrarna.

Let’s do it

Freud menar att vårt psyke är delat i tre delar: det förmedvetna, det medvetna och det undermedvetna. I det medvetna har vi information som vi använder till vardag, i det förmedvetna finns det förtäckta känslor, impulser och önskningar som kan komma fram till ytan med hjälp av lite grävande, eller i våra drömmar.

Och så har vi den undermedvetna delen av oss där libidots förbjudna önskningar har lagrats, men som påverkar våra tankar, beteenden och känslor dagligen.

I det undermedvetna finns det framförallt våra drifter, som exempelvis sexualdriften och aggressionsdriften. Drifterna vill gärna göra sig påminda då och då, men vi förnekar dem genom våra försvarsmekanismer för att skydda vårt medvetna jag.

När någon gör oss avundsjuka, frustrerade eller arga, vill aggressionsdriften gärna slå till personen – vår primitiva instinkt som agerar på impuls. Men jaget påminner oss om konsekvenserna och hindrar oss från att slåss.

Våld är inte accepterat i vår moderna civilisation och därmed behöver aggressiviteten komma ut på ett annat sätt. Om ilskan inte riktas mot det verkliga objektet, kan vi istället ta ut den på någon oskyldig person i vår närhet, eller på någon som inte vågar säga ifrån.

Inom det psykodynamiska perspektivet kallas denna försvarsmekanism för förskjutning. Förskjutning tar bort fokuset från den riktiga ilskan individen känner och kanaliserar den åt ett annat objekt. När man tar ut sin aggression på en annan person, får libidot tillfälligt tillfredsställelse. 

Med andra ord, om det inte finns någon i vår fysiska närhet som ilskan kan gå ut över, hittar vi någon på någon app. Gärna en person som man känner delvis irritation över, typ tagga Fröken Azita som verkar trigga en hel del individer.

Olika perspektiv på nätmobbning och trakasserier på Internet

Personligen är jag lättad över faktumet att problem med trollkonton, nätmobbning och trakasserier på olika appar, börjar uppmärksammas. Jag har skrivit om dessa problem i flera år nu och det känns bra när fokus läggs på problem som cybermobbning medför.

Det finns olika sätt att se på varför nätmobbning sker. Man kan betrakta det från ett strukturperspektiv, ett samhällsperspektiv, ett grupperspektiv och ett individperspektiv.

Jag har tidigare analyserat mobbning, utfrysning och nätmobbning utifrån flera olika perspektiv, så här ska jag bara kort skriva om konsekvenserna som andras beteenden medför på enskilda individer.

Hitta de rätta kanalerna istället

Min personliga åsikt är att en person som ägnar sig åt nätmobbning lider av någon sorts psykisk ohälsa eller gör handlingen som ett resultat av grupptryck och/eller önskan om grupptillhörighet.

Starka känslor av aggression och fiendskap bubblar inom förövaren som letar efter en utloppskanal – en syndabock. Det egna lidandet får tillfälligt lindring när ilskan riktas mot någon annan.

Till exempel, en individ som har svårt att få sin ekonomi att gå runt kan rikta sitt missnöje mot invandrare med tanken att de “tar alla jobb och pengar”. En ensam person som känner sig utanför kan projicera sina känslor genom att avundas och kritisera andras utseende, vilket leder till att de skyller på dessa för sina egna problem.

Konsekvenser av nätmobbning:

Nätmobbning leder till psykisk ohälsa och kan göra offret sjuk. Nedan följer en lista över möjliga konsekvenser av nätmobbning:

  • Känslor av obehag, nedstämdhet och ångest
  • Instabilitet i känslor med pendlande mellan olika känslotillstånd
  • Svårigheter att sova och ständig uppvaknande
  • Tankar om självmord och självmordsförsök
  • Dålig självkänsla och lågt självvärde
  • Självisolering
  • Svårigheter med koncentration och inlärning
  • Problem i sociala relationer
  • Posttraumatiskt stressyndrom
  • Självskadebeteende
  • Ilska, irritation, aggressivitet och känsloutbrott

Subtil rasism

Det finns de som är öppet rasistiska, de som inte är rasister men… Och så finns det de som är rasister i smyg. Personer som stör sig på att individer med annan bakgrund kommer till Sverige, bosätter sig här, arbetar här och med förmodan blir framgångsrika här.

En person med genuina avsikter kan rätta till språkliga fel hos någon, utan att det känns jobbigt. Däremot när någon vid upprepade tillfällen ger pikar, skriver nedlåtande kommentarer eller medvetet missförstår ens åsikter och avsikter, då ligger problemet i någonting djupare.

Jag tänker så här: om en person inte skulle skriva någonting nedlåtande till en etnisk svensk kvinna, men ger sig rätten att uttrycka sig elakt hos en person med annan bakgrund, då är det rasistiskt. När människor får sämre bemötande då de inte är födda här, då får man rannsaka sig själv och ställa sig frågan: Är jag inte lite rasist ändå?

Slutord

Under ett inlägg på Threads skrev en kvinna att avundsjuka var en bra känsla då avundsjuka kunde ge människor motivationen till att konkurrera och bli bättre.

Jag tänkte: varför ska man behöva konkurrera och konkurrera ut?

Tävling hit. Tävling dit.

Om man drivs av marknadsliberala och marknadsekonomiska värderingar som menar på att välstånd uppnås genom att vi tävlar mot varandra, så köper jag argumentet. 

Däremot tycker jag inte om argumentet.

Jag tänker att det måste vara jobbigt att behöva känna avundsjuka för att vilja arbeta hårdare. Men om den metoden funderar för effektivisering (det himla tjatet), då får det väl gå.

Samtidigt tycker jag att det finns andra känslor som är positiva och som ger liknande resultat av framgång (hur man nu uppfattar framgång).

Om man är en person som brinner för jämlikhet, solidaritet och alla människors lika värde, då drivs man av någonting mycket starkare – empati!

Det är denna djupa förståelse och medkänsla som motiverar en att kämpa för rättvisa och att stå upp mot orättvisor, även när det är svårt. Empatin ger oss kraften att se bortom våra egna intressen och arbeta för en bättre värld för alla.


June 28, 2024 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Att gömma sig bakom skärmen

av Azita Miakhel January 8, 2022
4 minuter läs

Finns det Internet finns det trollar

Att använda Internet för att sprida hat, hot och propaganda har blivit ett nytt folkhälsoproblem. Nätmobbning är ett psykopatiskt och narcissistiskt beteende som skapar svårt psykiskt lidande hos offret.

Finns det Internet, finns det trollar som sitter bakom skärmen och mobbar andra, utan en gnutta av samvetskval.

Är personen som nätmobbar dessutom anonym är det bara att skriva ur sig hur mycket elakheter som helst utan en tanke på att man sårar någon annan.

Jag ville veta vad det är som driver människor till näthat och nätmobbning och började söka på engelska psykologisajter som förklarar problemet utifrån ett individperspektiv.

Det finns fem kriterier för nätmobbning: syfte, ryktesspridning, makt, anonymitet och publicitet:

  1. Syfte – Nätmobbaren har oftast ett syfte med mobbningen. Det kan vara att medveten skada en person man känner, eller att rikta hat mot en grupp av människor. Det finns alltså en måltavla för mobbningen.
  2. Ryktesspridning– Information på Internet varar längre och därmed väljer mobbaren att använda nätet för att skapa rykten om sitt offer. In real life kan mobbning vara några timmar under en dag, men på Internet en livstid.
  3. Makt och inflytande – Person som nätmobbar vill gärna känna kontroll och makt över offret. Om det är till exempel en ensam, isolerad och olycklig människa som är missnöjd med sitt eget liv, sprider hat om en viss grupp gör hon det för att få känna kontroll och makt.  
  4. Anonymitet – Det är enklare att mobba när man sitter bakom skärmen och är anonym. Ingen vet vem förövaren är, så det blir lättare att vräka ur sig riktiga hemskheter på Internet. 
  5. Publicitet – Ett exempel på nätmobbning för att få publicitet är när kändisar skapar drama genom att mobba varandra. En kändis publicerar till exempel en video där hen säger elaka saker om en annan, och den andra svarar ännu hårdare. Fansen delar videon, eftersom det är underhållande med drama, och på detta sättet får kändisarna ännu mera publicitet (alla pratar ju om dem). 

Varför nätmobbning?

Det finns olika anledningar till varför nätmobbning uppstår. Man kan ta ett strukturperspektiv, ett samhällsperspektiv, ett grupperspektiv och individperspektiv på nätmobbning.

Jag kommer i detta inlägg att utgå ifrån ett individuellt och psykologiskt perspektiv.

En person som nätmobbar lider oftast av psykisk ohälsa. Känslor av aggressivitet och fientlighet är starka hos förövaren som väntar på få att komma ut. Dessa känslor av hat som har byggts upp inuti förövaren, kan ha samlats på under barndomen, tonåren (hen kanske hjälv varit mobbad) och vuxen åldern.

En person som t ex inte får ekonomin att gå ihop, hatar på invandrare som kommer till landet “och tar allas pengar”. En person som är ensam och avvisad, hatar på snygga människor och skuldbelägger dem för sin egna misär.

De som har högre grad av narcissism och psykopati i använder i större utsträckning mobbning som strategi för manipulation.

Trollen som sitter bakom skärmen saknar oftast empati och förståelse för andras lidande. Det är de som sätter hånskrattande emojis på ovaccinerade personer som har dött på grund av Covid. 

Nätmobbaren lider också av mindervärdeskomplex (mer om det i framtida blogginlägg). Känslor av osäkerhet, otillräcklighet och oduglighet överför de på mobboffret i ett försök att må själva bättre. Personen kanske inte upplever någon större mening med livet och det underlättar att hitta syndabock än att ta itu med de egna jobbiga känslorna. 

Vad leder nätmobbning till? 

  • Känslor av obehag, nedstämdhet och ångest
  • Instabilitet i känslor där man pendlar mellan olika känslotillstånd
  • Sömnsvårighet – svårt att sova och vakna flera gånger
  • Självmordstankar, självmordsförsök
  • Dålig självkänsla och dåligt självvärde
  • Självisolering
  • Koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter
  • Svårigheter i sociala relationer
  • Posttraumatisk stressyndrom
  • Självskadebeteende
  • Ilska, irritation, aggressivitet, känsloutbrott

Dock drabbar inte ohälsa bara mobboffret. Liknande ohälsa förekommer också hos nätmobbaren. När mobbaren lägger all fokus på ett objekt (mobboffret), undviker hen att ta itu med egna undantryckta emotioner. Tänk dig bara en tryckkokare som när som helst kan explodera (Boom!)

Hur ska man hantera nätmobbning?

Det finns lag som skyddar offer mot nätmobbning. På Polisens hemsida kan du läsa mer om hur du gör en anmälan. Ta alltid Screenshot när du får en känsla av att en kommentar är hatisk. Rapportera direkt till sociala medier om mobbning och trakasserier.

Cyberbullying Perpetration | Dr Vanlal Thanzami

Om du är vuxen och utsätts för näthat, logga bara ut. Mata inte den hungriga björnen. Undvik att hamna i onödiga diskussioner med människor som uppenbarligen vill hata.

Oavsett hur mycket du försöker ändra deras åsikter kommer du inte att lyckas. Bara logga ut, blocka och gå vidare.

Källor:

Bildkälla: Unsplash.com
Verywellmind
Polisen

January 8, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Älska din public Service som en...

December 17, 2025

Hat, hot, förtal och kränkningar

November 24, 2025