Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

oro

Existentiell PsykologiPsykologi

Söndagsångesten dyker upp sakta men säkert

av Azita Miakhel August 28, 2022
4 minuter läs

Söndagsångesten är på riktig och drabbar de flesta. De som känner oro oftare, känner av symtomen på söndagsångesten redan när de vaknar på morgonen. För andra kan det dröja tills kvällen innan härligheten uppenbarar sig (ursäkta sarkasmen).

Konstig nog kände jag inte av söndagsångesten förra läsåret, men nu har den börjat krypa fram igen, därmed tänker jag: “Varför inte skriva ett inlägg om det?”. Att få ångest inför kommande veckan, är vanligt och drabbar många människor. Vet vi orsakerna bakom de psykosomatiska besvären på söndagskvällen, kanske underlättas hanteringen av de obehagliga känslorna. 

Sunday scaries eller Sunday blues

Vi i Sverige är lite dramatiska och sätter stämpel på olika tillstånd som “ångest”. Personligen föredrar jag den engelska förklaringen av emotionerna som dyker upp när det bara är några timmar kvar av helgen. På engelska kallas Söndagsångesten för “Sunday scaries” eller “Sunday blues” (visst låter dessa beteckningar mindre dramatiskt?).

Det är vanligt att vi vill ha kontroll över händelserna i livet. T ex om jag ska åka tåg till Stockholm tidig på morgonen, ser jag till att åka hemifrån i god tid. Jag får (med all sannolikhet) svårt att sova kvällen innan på grund av oron inför resan. 

Att känna stress inför större skeenden i livet är rätt vanligt. Men en del av oss känner den enorma stressen varje söndagkväll. Det är därför angeläget att förstå orsakerna bakom känslorna för att undvika den negativa snöbollseffekten (Läs om snöbollseffekten här).

Orsakerna bakom söndagsångesten 

Det är svårt att konkret skriva om orsakerna bakom söndagsångesten, då upplevelsen av den och intensiteten skiljer sig från person till person. Går du till exempel i skolan, kan orsakerna bakom söndagsångesten skilja sig betydligt än om du arbetar. 

De vanligaste orsakerna:

Stress på jobbet – Att ta en paus från ett stressigt jobb (typ under helgen) tar inte bort faktumet att jobbet är stressigt. Det är därmed vanligt att personen börjar tänka på alla måsten och deadlines när söndagen dyker upp.

Ouppklarade uppgifter från veckan innan kan resultera i stark söndagsångest. Försök därför att göra klart det mesta på fredagen innan du åker hem.

Dålig arbetsmiljö – Trivs du inte på din arbetsplats eller har det otryggt i skolan, kan det bli svårt att motivera sig till att gå upp på måndagen.

Att hitta balansen mellan hem och jobb – Du är bara en enda person. För mycket krav hemifrån och på jobbet samtidigt kan ge vem som helst ångest (titta på lektionen om rollkonflikter). Ibland förväntas vi tillfredsställa flera viljor samtidigt. Andras orealistiska krav kan lätt skapa ångest.

Orimliga krav på hur helgen ska vara – Emellanåt ställer vi för höga krav på oss själva när det är helg. Vi vill ha gjort något extraordinärt i helgen så vi kan skryta om det vid fikabordet på måndag. När kroppen och huvudet behöver vila under helgen stressar vi istället för att göra mängder med saker som vi faktiskt kan vänta med.

Och alkoholen…

Nu är det helg, fram med flaskan – lär vi oss av kulturen. Det där överdrivna festandet. Eller festandet i sig är kul, det är alkoholkonsumtionen under helgen jag har problem med. Vid alkoholdrickande utsätts nervsystemet för flera skadliga attacker. När alkoholen väl har lämnat kroppen, kommer ångesten i form av baksmällan och andra negativa känslor. 

En rolig helg är en helg där man dricker några glas, men baksmällan då? Koncentrationssvårigheter på grund av alkohol på en måndag då?

Jag kommer att skriva ett blogginlägg om alkoholens påverkan på psyket och kroppen längre fram i höst.

De psykosomatiska besvären kopplade till söndagsångest:

Under helgen blir våra kognitiva förmågor lägre och hjärnan blir mindre energikrävande. När det blir söndag (helt plötsligt) krävs det mängder med energi för att förbereda oss för de kommande uppgifterna den kommande veckan.  

Under helgen trycker vi på stoppknappen. Vi går liksom standby mode. Framåt kvällen på söndag börjar tankarna på alla kraven dyka upp. Realistiska orealistiska tankar leder till känslor av rädsla och vi får ångest. 

Vanliga symtom på söndagsångesten:

  • Högre puls
  • Irritation 
  • Tryck över bröstet 
  • Ont i magen
  • Yrsel
  • Svettningar 
  • Sömnsvårighet 
  • Migrän/huvudvärk 
  • Känslor av oro och rädsla 
  • Stickningar I fingrar och tår

Följande kan mildra söndagsångesten:

Skippa inte träningen på söndagen. Jag gillar inte konditionsträning, men söndagarna är min “Jogging dag”. Jogga/löpa lugnar ner nerverna och lugnar ner katastroftankarna.

Vakna tidigare på söndag och vänj kroppen. Sover du till 12.00 på söndag blir det svårt att vakna vid 06.30 på måndag morgon.

Undvik för stora mängder alkohol på lördagkvällen (låt bli baksmällan). Att stoppa i sig gifter och förvänta sig att må bra, går liksom inte ihop.

Meditera på söndagen eller koppla av med en bok. Meditation är bevisat att hjälpa kroppen och själen till avkoppling så ge den en chans.

Om stressen tar över och du mår dåligt, jobba ett par timmar. Ibland tänker vi: jag ska inte arbeta på söndag – sen går vi runt och tänker på jobbet istället. Avsätt en stund på söndag och skriv ner allt som ska göras den kommande veckan (priolista).

August 28, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

Att gå tillbaka till jobbet ångesten

av Azita Miakhel August 7, 2022
3 minuter läs

Innan sommarlovet skrev jag ett blogginlägg om ledighetsångest och nu är det dags att skriva om ångesten som uppstår när vi  går tillbaka till skolan eller till jobbet. 

Återinträdesstress

Det uppmärksammas inte ofta, men det är rätt vanligt med gå-tillbaka-till-jobbet-ångesten (du kan byta ut ordet jobb mot skolan om du vill). På engelska finns det till och med en beteckning för tillståndet: “Reentry stress“, Google översätt “återinträdesstress“.

Efter en periods ledighet kan vissa individer känna stark oro för att gå tillbaka till de dagliga rutinerna på jobbet/skolan. Det händer att det uppstår blandade känslor där man å ena sidan vill tillbaka till rutinerna och å andra sidan vill lata sig i soffan. 

Som all sorts ångest kan det kännas obehagligt med känslorna som uppstår vid återgång till jobbet eller skolan, men lyckligtvis är Reentry stressen kortvarig och går över efter ett par veckor när rutinerna sätter sig. 

Ångestens intensitet och varaktighet varierar från person till person. Har semestern/ledigheten inte gått enligt planerna, kan ångesten vara starkare vid återgång till jobbet/skolan. 

Är det vanligt att känna ångest?

Jag lade upp en video på TikTok om ämnet jag skriver om och där var det några som kommenterade om olika sorters ångest som de känner: En följare skrev att han upplever mest ångest under semestern och vill hellre arbeta. En annan skrev att hen känner söndagsångesten som starkast. 

Vi känner ångest i olika situationer och på grund av olika orsaker. En situation kanske stressar en person, men en annan skulle vara lugnare i liknande situation. 

Det är fullt normalt att känna oro, rädsla och ångest, så länge problemet inte blir en begränsning i vardagslivet (i så fall bör man söka professionell hjälp). Nedan skriver jag kort om vad ångesten egentligen är:

Om ångest 

Det är fullt normalt att känna ångest. Ångestreaktionen påminner om stressreaktionen kamp-eller-flykt där hjärnan skickar signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras och som påverkar hela kroppen.

Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Detta förenklad innebär att det hjälper inte att vid ångest säga till dig själv att: “Känn inte ångest nu … bli inte stressad … svettas inte …“. 

Ångesten räknas bland de psykosomatiska besvären. Psykosomatiskt innebär att fysiska symtom orsakas av mentala sinnestillstånd (typ att du spyr eftersom du är stressad).

Mentalt visar sig ångesten i känslor som:

  • Oro
  • Nervositet
  • Desillusionering
  • Overklighetskänslor
  • Som att vara i en bubbla
  • Rädsla
  • Katastroftänkande

De fysiska symtomen på ångest är:

  • Spänningar i nacke och axlar
  • Illamående
  • Ont i magen
  • Yrsel
  • Trötthet
  • Hjärtklappningar
  • Kortare andning
  • Svettningar 

Avslutande reflektion

Vi ställer (emellanåt) orealistiska krav på oss själva. Vi förväntar oss att semestern ska vara avkopplande, kul och händelserik – men livet är oförutsägbart och det är inte alltid kul, varken på jobbet, i skolan eller under ledigheten – OCH det bör vara okej!

Det är inte meningen att vi alltid ska vara på topp och att livet ska vara som en romantisk saga – ingen smärta, inget obehag och absolut inga regniga dagar under semestern.

Livet är att vara i vardagen, leva i varje stund och omfamna nuet med allt det erbjuder. Bra stunder som mindre bra stunder, allt ingår i livets cirkel.

Fördjupning

Här kan du lyssna på min lektion om stress och stressreaktion:

August 7, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Hantera ångest och känslor av oro

av Azita Miakhel January 29, 2022
3 minuter läs

Emellanåt känner vi alla ångest och oro. Enligt Folkhälsomyndigheten uppgav år 2020, 41 procent av befolkningen att de besväras av ängslan, oro eller ångest. Besvären är vanligare bland kvinnor då 49 procent anger att de upplever ångest och oro och bland män är det 33 procent.

Anledningen till att jag skriver om ångest siffror, är för att visa på hur vanligt det är med ångest. När vi upplever ångest, tror vi oftast att vi är unika i dessa känslor. Vi tror att det bara händer mig och ingen kan förstå mina känslor. 

Precis som migrän kan drabba vissa men inte andra, gör ångesten det också.

Relax, du är inte konstig eller onormal bara för att din kropp reagerar på intensiv stress och oro.

Förstå din ångest

Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Ångesten är ofarlig, men den kan kännas läskig

Men (!) ångest kan ibland växa sig så stor att den istället för att skydda oss, begränsar oss, förlamar oss och påverkar vårt liv negativt.

Negativa känslor såsom intensiv stress, oro eller ångest kan dyka plötsligt upp och få individen ur balans. Beroende på graden av sårbarhet (till exempel genetisk sårbarhet och/eller coping strategier) hos individen, kan vi reagera olika starkt på ångest. 

Några strategier för att hantera ångest

Ångest går inte att bota, men den kan förebyggas eller lindras. Om ångesten har tagit över och begränsar livet, är det viktigt att rådgöra med läkare och få medicin. Vid mildare form av ångest kan tipsen nedan vara till hjälp. Strategierna används av terapeuter och inom Dialektiskt beteendeterapi.

  1. Byt miljö: Gå ut en sväng och ta frisk luft. Orkar du inte gå ut, byt rum. Promenad ute genom medveten närvaro lugnar ner nerverna och tankarna blir lugnare. 
  2. Spring eller jogga: 45 minuters löpning kan utsöndra endorfiner som motsvarar 10 milligram morfin. Löpning förebygger också  inflammation och depression samt dämpar stress och oro.
  3. Stretcha: Kroppen blir spänd när vi upplever starka negativa känslor. När du stretchar, får du bort fokuset från det negativa och blir mer medveten om kroppen. 
  4. Ta ett bad: Varmt lugnande bad gärna med dofter du gillar, lugnar ner det intensiva tempot i hjärnan. 
  5. Aktivera ögonen: Titta på bilder av någon du älskar. Jag brukar blunda och föreställa mig ett vackert leende.
  6. Empatiskt samtal: Prata positiv till dig själv och beröm någonting bra som du har gjort. 
  7. Andningen: Andas långsamt och lugnt. 
  8. Hjälp någon: För att få bort fokuset från det negativa, gör en god gärning. När vi hjälper andra människor blir de glada och deras glädje gör oss glada. 

Vi lever i en tid där vi ständigt uppmuntras till att vara någon annan än oss själva. Normerna talar om för oss att vi inte ska uttrycka våra känslor och ska passa in i olika mallar. Glöm inte att det är okej att känna positiva känslor men också negativa. Sträva inte efter att ta bort dina negativa känslor, lär dig istället att bli vän med dem.

January 29, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026