Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

överanalyserande

Psykologi

Insomnia – om vikten av sömn för välmåendet

av Azita Miakhel April 16, 2023
5 minuter läs

Om vikten av sömn har jag tidigare skrivit om, men ska i detta inlägg fördjupa mig i ämnet en gång till.

När vi sover hjälper vår kropp att stödja hjärnans funktion för att den ska hålla sig frisk och stark.

Även den fysiska hälsan förbättras av bra sömn. Bristen på sömn kan däremot göra oss fysisk sjuka och resultera i psykisk ohälsa.

En del psykisk ohälsa måste utredas och behandlas och en del kan man själv lindra genom att ändra sin livsstil (mildare form av ohälsa).

Vi ligger sömnlösa då och då

Under vissa perioder i livet rubbas sömnen. Som nyförälskad händer det att man ligger vaken på natten och överanalyserar varenda detalj om sina dejter. 

Kärleken är så mäktig att även om man inte får tillräcklig med sömn, har man mängder med energi dagen efter. 

Sedan har vi mindre roliga händelser som kan hålla oss vakna på natten. 

Det är t ex  vanligt att inte kunna sova på grund av konflikter i vardagen, problem med ekonomin, oro för barnen, prov som ska skrivas eller när man håller på att separeras.

Vardagens små/stora problem angriper först och främst vår sömn – och sömnstörningar i sin tur leder till en rad andra hälsoproblem. 

Insomnia

Sömnrubbningar resulterar i ett tillstånd som kallas för insomnia som förenklad innebär svårigheter att sova och svårigheter att vara kvar i sömnen.  

Vid insomnia är det vanligt att man somnar, men att sömnens kvalitet är dålig. Personer som lider av insomnia vaknar flera gånger per natt och kan få svårt att fortsätta sova eller somna om.

Vid insomnia händer det också att vakna tidigt på morgonen och trots tröttheten man känner, lyckas man inte somna om.

Sömnen har en livsviktig funktion och det är ytterst viktigt för vårt välmående att ha sunda sömnrutiner.

Hur många timmar sömn hjärnan behöver, är utifrån mina sökningar individuellt. En del psykologisajter skriver att barn och ungdomar behöver 9.5 timmars sömn per natt och den vuxne behöver mellan 7-9 timmars sömn per natt. 

Det finns dock psykologisajter som påstår att sömnens kvalité är viktigare än antalet timmar då undersökningar har inte visat större negativa  effekter på kognitiva förmågor vid mindre sömn.

Jag ska inte spekulera om antalet timmars sömnbehov, men ska fördjupa mig i ämnet insomnia och kopplingen mellan vikten av sömn och psykisk ohälsa. 

Låt mig först skriva fakta om vad insomnia är för att sedan berätta om självvållad  insomnia – dvs att man håller sig vaken medvetet. 

Vänta med dina invändningar och låt mig skriva fakta om insomnia först: 

Insomnia symtom

  • Svårighet att somna
  • Vaknar ofta 
  • Vaknar för tidigt på morgonen
  • Man fungerar sämre under dagen
  • Man har sömnproblem minst tre nätter per vecka i genomsnitt
  • Man har haft de här problemen i minst tre månader

Hur påverkar sömnstörningar oss psykiskt och fysiskt?

Nedan kan du läsa ett antal exempel på besvär som man kan få till följd av insomnia:

  • Minnet och kognitiva förmågor försämras
  • Det blir svårare att fatta beslut 
  • Humörsvängningar där man lättare blir irriterad och ilsken 
  • Huvudvärk
  • Ångest, oro och känslor av nervositet
  • Orienteringsproblem 
  • Viktuppgång
  • Ökad halt av stresshormonet kortisol
  • Depression och nedstämdhet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Känslor av hopplöshet och nedvärdering
  • Problem med hjärtat
  • Ökad risk för diabetes

Vad är det som orsakar insomnia?

De vanligaste orsakerna bakom insomnia är stress, oregelbundna sömnrutiner, dåliga sömnvanor, depression, fysisk sjukdom eller smärta och eventuell intag av medicin. 

Förutom de vanligaste orsakerna bakom sömnlöshet, tänker jag såhär:

Det finns insomnia som är utanför vår kontroll då händelser i omgivningen får oss att sova sämre eller att sömnkvaliteten försämras, men det finns också självvållad insomnia som skapas av att vi gör annat på natten istället för att sova (jag menar inte det du tror jag menar).

Mobiltelefonen (!) har skapat ett beroende hos många av oss och den följer med till sovrummet. 

När man tänker att det är läggdags, vet man innerst inne att mobilen kommer att locka ett par timmar innan man låter sig själv sova : “Jag ska bara kolla lite på TikTok tills sömnen dyker upp” – tänker vi. 

En video, två videor, tjugo videor, femtio videor … och där ligger du vaken flera timmar, surfar runt när du egentligen borde göra din hjärna och kropp en tjänst och SOVA!. 

Hallå liksom!

Bättre rutiner bättre sömn

Hjärnan måste ha sin sömn. Får vi inte tillräckligt med sömn kan vi må dåligt. Ibland blir individen inte nedstämd på grund av avsaknad av mening med livet, utan därför att kroppen och hjärnan är trötta och behöver vila.

Vid insomnia är det först och främst viktigt att rådgöra med läkare för att få råd och hjälp. 

Men om bristen på sömn är självvållad då behöver vi ändra våra personliga rutiner. 

Jag kan av egen erfarenhet berätta att när jag sover dåligt några nätter i rad, påverkas jag negativt av sömnbrist. Jag blir ofokuserad, har mindre energi till träningen, blir nedstämd och kan få svårare att planera. 

Under normala perioder med bra sömn, ja – då leker livet.

Rätt kost, bra sömnvanor och fysisk träning spelar stor roll i vårt mående. Det är viktigt att vuxna begränsar barns (och sitt eget) användande av elektronik senare delen av kvällen.

Vi behöver informera barn och unga tidigt om vikten av sömn och faran med frivillig vakenhet. Det går inte förneka att vi lever i mobiltelefonvärlden (Internetvärlden), men vi kan absolut begränsa användningen av telefonen. 

Goda vanor skapas på samma sätt som dåliga vanor. När vi gör någonting på rutin under en period, blir det en vana.

När det är dags att sova, ta ifrån ditt barns telefon (vad ska barn göra med telefonen mitt i natten anyway?) och stäng av den.

Vuxna får också i läxa att lämna telefonen långt ifrån där man sover så inte händerna börjar leta efter den mitt i mörkret. 

Sov så gott kära läsare.

Videon nedan förklarar insomnia på ett ännu enklare sätt:


Foto: Vladislav Muslakov

April 16, 2023 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Överanalyserande och falska förhoppningar

av Azita Miakhel June 23, 2022
3 minuter läs

Det började under pandemin

I juni har jag haft Fröken Azita bloggen i ett halvt år. Det var i slutet av december förra året som jag bestämde mig för att börja skriva. Jag minns att jag satt kvar i ett klassrum i skolan (efter min psykologilektion) och skrev det första blogginlägget.

När jag startade bloggen var det, minst sagt, en förvirrad period med Covidpandemin och osäkerheten inför framtiden.

Många av oss blev påverkade av Covid på ett eller annat sätt. Rutinerna rubbades och friheten som var en självklarhet blev begränsad. Saker som vi tidigare hade tagit för givet, var inte längre en självklarhet. Hela samhället blev tvunget att tänka om.

För min del innebar pandemin att ändra riktning i livet. Nu ville jag göra en insats. Jag hade tröttnat på att underhålla mitt Instagramkonto och ville göra någonting mer meningsfullt.

Jag valde då att nischa bloggen mot psykologi (som jag är utbildad i) och uppmärksamma psykisk hälsa/ohälsa. Genom mina inlägg ville/vill jag förklara små och stora tankar och känslor som kan leda till psykiska påfrestningar om vi inte tar tag i dessa och bearbetar dem i god tid.

Överanalyserande är ett problem

När jag tänker tillbaka på det senaste halvåret och det mesta jag har skrivit om får jag en slutsats: en av de största rötterna till mentalt påfrestning är överanalyserande.

När vi överanalyserar, tänker vi samma tanke om och om igen. Vi målar upp olika bilder i vårt psyke och blir alltmer avskärmade från verkligheten.

Gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut vid överanalyserande och vi hamnar i en bubbla. Hjärnan förbrukar en stor del av vår energi och en hjärna som hela tiden grubblar blir efter ett tag trött och matt.

Överanalyserandet kan sedan leda till isolering, minskad energinivå, ångest, insomnia och brist på motivation och intresse. Lever man för länge i det förflutna eller i ångesten inför framtiden, finns det också risk för nedstämdhet och depression.

Det blir inte alltid som vi tänker oss

När jag reflekterar över det senaste halvåret, tänker jag på hur onödig det var att lägga energi på att övertänka en del situationer och händelser.

  • Sådant som jag hoppades på, blev inte av.
  • Det jag var rädd för, hände inte.
  • Frågor jag ville ha svar på, är fortfarande obesvarade.
  • Och jag vet fortfarande inte vad som kommer att hända i framtiden.

Slutsatsen …

Det jag vill komma fram till är att vi lider djupare i våra tankar än i det verkliga livet. När vi ältar, överanalyserar och är kvar i det förflutna (eller oroar oss för framtiden), låter vi vardagen passera förbi.

Tiden är dyrbar. Tiden är ovärderlig. Tiden är livet som går förbi. Vi behöver värna om vår tid.

Överanalyserande är att vilja ha kvar en kontroll som vi egentligen inte kan ha. Det som är bortom vår kontrollförmåga får vi bara acceptera. Det som vi kan påverka, får vi fortsätta påverka.

Jag vet inte vad som kommer att hända imorgon, om en vecka eller efter sommaren, men jag vet att det jag bestämmer mig för att göra idag, kommer att spela roll för mitt liv i framtiden. Och det gäller dig också.

Livet är där vi är just nu.

“If you don’t want suffering in your life you have to get rid of all expectations. And expectations are nothing but future projections, so to get rid of expectations means to live in the present moment.”

Unknown

Läs gärna inlägget om lycka: LYCKANS TRIANGEL – STOICISTISK PSYKOLOGI

June 23, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Överanalyserande är självbestraffning

av Azita Miakhel May 4, 2022
4 minuter läs

Att handskas med jobbiga känslor

Vissa emotioner kan vara svåra att hantera; så som ilska, sorg ångest och rädsla. Vilka strategier som används för att handskas med jobbiga känslor är personligt.

En del använder sig av försvarsmekanismer, så som förskjutning (där negativa känslor riktas åt personer som står dem nära) andra riktar ilskan inåt och ger sig själva stryk.

Vad är självbestraffning?

Självbestraffning är svårdefinierad. Det är självbestraffning att medvetet skära sig i handen för att dämpa ångesten och det är självbestraffning att gå runt med skuldkänslor och nedvärdera sig själv.

Det är självbestraffning att banta sönder sig och det är självbestraffning att överanalysera och ligga sömnlös på natten med en klump i halsen.

Att ständigt vara orolig (befogad/obefogad oro) för saker som är utanför vår kontroll är en annan form av självbestraffning.

Ett inlärt beteende

Vi lär oss i barndomen att vår frihet är begränsad. När vi stökar eller inte gör som vuxna säger, blir vi bestraffade. En del bestraffning är grova (så som fysisk/psykisk kränkning) och en del är obehagliga (så som att du får inte din padda tills du är snäll igen).

Vi lär oss tidigt att handlingar ger konsekvenser. Vi får positiv förstärkning (belöning) när vi gör något bra och negativ förstärkning/aversiv förstärkning när våra handlingar inte accepteras av de vuxna.

Vi lär oss med andra ord att bestraffning är en del av uppfostrandet för att stärka önskvärda beteenden och minimera oönskvärda beteenden.

När vi blir äldre straffas vi inte på samma sätt av omgivningen, men nu är hjärnan tränad på konsekvens-tänk. Hjärnan hittar olika sätt att straffa oss när vi gör något dumt eller tror att vi har gjort något dumt (genom skuldkänslor till exempel).

Att överanalysera är en sorts självbestraffning

Nu kanske du tänker: ”Ge dig Fröken Azita … hur kan överanalysering vara självbestraffning? Jag tänker ju bara lite extra – lite mer – inte bestraffar jag mig själv för det”.

Och såhär tänker jag: När vi överanalyserar, tänker vi samma tanke om och om igen. Vi målar upp olika bilder i vårt psyke och blir alltmer avskärmade från verkligheten.

Gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut och vi hamnar i en bubbla. Hjärnan förbrukar en stor del av vår energi och en hjärna som hela tiden grubblar blir efter ett tag trött och matt.

Överanalyserandet kan sedan leda till isolering, minskad energinivå, ångest, insomnia och brist på motivation och intresse.

Om inte det är självbestraffning, vet jag inte vad det är.

Komplettering och filtrering

Inom det kognitiva perspektivet finns det två termer som är intressanta att läsa om: komplettering och filtrering.

Komplettering betyder att hjärnan gillar kontext och söker efter mening. Om det inte finns ett sammanhang, skapar hjärnan ett sammanhang åt dig (påhittat eller riktigt).

Vid överanalysering använder sig hjärnan intensiv av komplettering.

Exempel på komplettering:

Har du någonsin haft en tanke som har stört dig och som du inte kan släppa? Har du upplevt att den tanken föder flera andra negativa tankar som inte ens fanns där från början? Om ja, då har din hjärna använt sig av komplettering.

Ett exempel: Någon du tycker om beter sig kall och kylig mot dig. Du förstår inte bakgrunden till beteendet men börjar tänka mängder med negativa tankar.

Du ställer dig frågor som: Vad har jag gjort honom? Är han sur på mig? Han har väl ingen rätt att vara arg på mig? Var det någonting jag sa/gjorde/borde ha gjort?

Efter ett tag, blir du övertygad om att personen ogillar dig och det beror säkert på någonting du har gjort.

Exempel på filtrering

Filtrering betyder att information som inte passar in i vårt tänkande filtrerar (tar-) vi bort.

Exempel: Du får veta att din favoritperson som är kall/kylig mot dig har haft en stressig period och inte orkat socialisera sig. I stället för att ta till dig den nya informationen (som kan nyansera situationen) väljer du att agera kall och kylig tillbaka. Du tänker: ”Han var verkligen dum mot mig så jag tänker vara dum tillbaka”.

När du medvetet/omedvetet väljer bort en del information för att bekräfta en övertygelse är detta ett tecken på din hjärnas filtreringsarbete.

Självbestraffning tar bort livsglädjen

Att bestraffa sig själv genom övertänkande, överanalyserande, ångest och oro resulterar i nedstämdhet. Självbestraffning löser inga problem och tar bort stundens glädje.

Vi har bara ett liv. Ett liv som är värt att leva i nuet. Ett liv som inte ska hänga upp sig på det förflutna och som inte heller bör oroa sig för framtiden.

Läs mer om överanalyserande på Psychology Today

May 4, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026