positiv psykologi

Alla klagar vi emellanåt. Igår klagade jag högt och tydligt över att samhället hade snott en timma från mitt liv (syftar på sommartiden). Idag klagade jag på att det plötsligt började hagla (eller var det snö?) från ingenstans. Jag som har ställt in mig på våren. Vad hände med vädret liksom?

Lite skillnad mellan kritik och negativitet

Personligen tycker jag att det kan vara nyttig med konstruktiv kritik. Igår sa mina elever att filmanalysen de hade jobbat med var för öppen. De hade önskat konkreta frågor till filmen för att underlätta för dem att förstå vad det var jag frågade efter. Jag tog till mig av kritiken och ska tänka på det till nästa gång jag formulerar en uppgift.

Det är stor skillnad mellan att framföra kritik och att älta. Vid kritik görs det oftast ett försök till förändring. Ältande kan ha grund i inre konflikter, missnöje med den egna situationen och känslan av avsaknad av kontroll.

Behovet av bekräftelse

Vi är sociala varelser och i stort behov av att tillhöra en gemenskap. Att skapa relationer är viktiga för vårt välmående och vår identitet. Gruppen ger oss en bild om oss själva och får oss känna självvärde.

Relationsskapande

Olika människor har olika mönster för att skapa relationer. En del av oss får bekräftelsebehovet tillgodosett genom att imponera på andra, medan andra tar på sig offerrollen för att få erkännande av gruppens medlemmar.

När någon klagar ständigt kan det bero på:

Svårigheter i att hantera stress. De som har en känslofokuserad stresshanteringsstrategi, grubblar mest på problem istället för att angripa problemet och hitta lösningar.
Känslan av avsaknad av kontroll. Upplever man att man saknar kontroll över viktiga delar i sitt liv, kan det leda till negativ inställning i vardagen.
Allmänt missnöje. Att personen egentligen inte vill vara där hon/han är och genom ältande försöker reparera en skada som egentligen finns någon annanstans (i djupet av ens psyke).
Brister i emotionell intelligens: En person som ständigt ältar, klagar och gnäller, har svårare med självreglering, empati och social kompetens.

Vad kan det bero på?

Våra uppväxtvillkor, vad vi har varit med om och även våra gener (till viss del) påverkar vår personlighet. Jag är determinist – jag tror på att allting har en orsak. Gräver vi lite hittar vi oftast orsakerna till varför människor beter sig som de gör.

Vad ska man göra åt negativitet?

Visa förståelse: Börja med att visa empati och förståelse (eller ge en känsla av att du förstår). Jag älskar komediserier och här kom jag att tänka på serien “Two and a half men”. I ett av avsnitten går Charlie runt och säger till sina bekanta som uppvisar problem: “I understand!”.

Både män och kvinnor upplever i det avsnittet Charlie som varm och förstående. När en vacker kvinna gråtandes kramar Charlie för att han är så empatisk, tittar Charlie in i kameran och viskar: “I actually understand nothing”.

Min poäng är att människor med ältande mindset vill ha sympati och förståelse. Ibland räcker det bara att sätta på sig ett varmt leende och säga: “Jag förstår”.

Att visa förståelse är dock inte detsamma som att hålla med.

Dras inte med: Att vara i en negativ atmosfär kan trötta oss psykiskt. Hoppa inte på ältande-tåget. Svara artigt, men bestämt att du inte vill prata om det. Skifta fokus om det går.

Bli uppmärksam på hur de får dig att känna dig: Ingenting är mer värd än din mentala hälsa. Ta avstånd från de som ständigt sprider negativitet.

Försök inte att fixa dem, det kommer inte att gå, särskild om det är vuxna människor. Går det för långt, berätta för personen om hens beteende, sen håll dig borta i den mån det går.

Föreslå hjälp, men sätt dig själv först: En del relationer vill vi behålla även om de inte alltid är de bästa. Erbjud hjälp, om du kan hjälpa till, men inte på bekostnad av ditt eget välmående. Vi må leka hobbypsykolog, men det finns faktiskt professionell hjälp att få.

En sista reflektion

Tänk på att du ensam har ansvaret för din egen lycka. Vi kan inte kontrollera andra människors tankar, beteende och känslor, men vi kan kontrollera vår egen respons.

Livet är kort. Se, hör, observera, men vägra att dras med i negativa vibbar.

“No matter how good you are, someone is always going to be against you. But never let them be the limit of your success.” — Terry Mark

Psykologen Martin Seligman som är expert på positiv psykologi, skapade uttrycket “Inlärd hjälplöshet”. Seligman menar att orsakerna bakom varför vi känner oss misslyckade ligger i inlärda processer i förflutna och i våra erfarenheter.

Låt mig först berätta om “Klassisk betingning”, innan jag går vidare med hur den inlärda hjälplösheten skapas.

Klassisk betingning

Det behavioristiska perspektivet var först med att förklara hur vi frivillig och ofrivillig lär oss olika beteenden, känslor och handlingar genom att en stimuli (en slags retning som aktiverar våra fem sinnen) kopplas ihop med en annan.

Till exempel: Det kommer rök och ditt luktsinne aktiveras. Du tänker: “Det brinner!”, och du springer ut. Det som händer här är en naturlig reaktion. Obetingad stimuli – röklukten – leder till Obetingad respons – springa därifrån.

Nästa exempel: Du känner ingen röklukt, men brandlarm går. Du tänker: “Det brinner!”, och du springer ut. Här har det skett en associativ inlärning: Betingad stimuli – brandlarmet – talar om för dig att det brinner – Betingad respons blir det när du springer iväg.

Hunden dreglar när den hör ljudet av ringklockan

Responsen är likadant oavsett om brandlarmet går eller om vi känner lukten av rök. Det som är fantastiskt, är att vi har lärt oss att reagera på ljudet av brandlarm precis som om vi hade känt av röklukten.

Tillbaka till den inlärda hjälplösheten

I ett experiment med hundar, satte man två hundar i två olika burar. Dörrarna i burarna var öppna och hundarna kunde springa iväg när de ville.

När den ena hunden ville springa iväg från den öppna dörren, lät man den göra det. FRIHET!

I den andra buren däremot, gav försöksledaren hunden elchock (jag vet oetiskt) för varje gång den ville springa ut. Försöket gjordes ett antal gånger och sedan väntade försöksledare ett tag.

Efter ett par veckor, sattes båda hundarna i de två burarna igen, med öppna dörrar!. Den ena hunden, som inte hade någon smärtsam upplevelse av buren, sprang iväg, medan den hunden som hade tidigare fått elchocker satte sig ner och försökte inte ens att springa ut.

Hjälplöshet hos oss

Att hjälplösheten kan vara inlärd, liknar det som hände med hunden som fick elchocker. Om vi har lärt oss att vi är lata, slöa eller odugliga, känner vi att det är ingen idé att ens försöka. Det skulle göra ont i alla fall.

Du kanske hatar matematik eftersom du fick utskällning av din lärare varje gång du inte förstod något.

Du kanske misslyckas med att gå ner i vik därför att du har smärtsamma minnen av när du försökte men misslyckades.

Du kanske inte dejtar eftersom du mådde hemskt när den förra relationen tog slut.

Du kanske inte litar på människor eftersom du har blivit sviken tidigare.

Oavsett i vilket område av livet vi känner oss hjälplösa i, har det tyvärr skett en olycklig betingning (ofrivillig inlärning).

Det positiva här är att hjärnan som är tränad till att tänka negativt, kan faktiskt tränas om till att bli positiv.

För att vi ska tro på oss själva igen, gäller det att lära in nya erfarenheter. Det finns flera effektiva KBT metoder som hjälper till att släppa taget om jobbiga minnen och upplevelser så vi gör plats till nya och positivare känslor.

Learned helplessness is the giving-up reaction, the quitting response that follows from the belief that whatever you do doesn’t matter.
– Arnold Schwarzenegger

Meditation och mindfulness är effektiva och lättanvända metoder för att komma i kontakt med jobbiga känslor.

Läs gärna inlägget om “Våra sju grundkänslor” för att få en bild av vilka känslor som triggas av våra basemotioner. Titta också på min lektion (nedan) på YouTube om det behavioristiska perspektivet och inlärningspsykologin.

Skillnaden mellan kritik och negativitet