Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

psykisk ohälsa

Existentiell PsykologiPsykologi

Psykisk (o) hälsa – Acceptera, Läka och Förändra

av Azita Miakhel February 13, 2023
5 minuter läs

Imorgon är alla hjärtans dag och av den anledningen skriver jag detta blogginlägg som en gåva till dig som besöker min blogg.

Om du känner ångest för Valentine, läs blogginlägget som jag skrev förra året: KÄRLEKENS DAG OCH ÅNGESTEN

Alla mår vi dåligt någon gång

Det finns få människor i världen som inte någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa.

Med psykisk ohälsa i detta sammanhang menar jag inte psykiska störningar och psykiska sjukdomar, utan emotionella påfrestningar som får oss att tappa kontakten med oss själva.

Det är när vi hamnar i en mörk bubbla och liksom tappar vägen ut. Det är när vi hittar oss själva i en korsning och inte riktigt vet vilken väg vi ska ta.

Vi hamnar i en kris och känner att vi har tappat kontrollen.

Snön inom oss

Psykisk ohälsa kan antingen skapas av vardagliga händelser – liksom små snöbollar som bildar en lavin inom oss, eller så faller det ner en färdigutvecklad lavin på oss från toppen av ett berg (i form av en förlust eller trauma).

Oavsett om lavinen har bildats inom oss eller överraskar oss genom ett fall, blir vi tvungna att möta den.

Vi behöver sedan värma upp oss själva så snön inom oss smälter och blir till rinnande vatten. 

Läkningsprocessen

Skulle vi bryta armen kan vi inte skynda på att såret ska läkas, eller hur? Vi låter tiden läka såret och försöker under läkningsprocessen vårda armen. 

Psykologisk läkning bör ske på samma sätt. Bara för att psykologiska sår inte syns, betyder det inte att de inte finns.

Vi måste bromsa ner, ge oss själva tid att läka, samtidigt som vi ger oss själva kärlek och omtanke.

Tips för att hantera mentala svackor

Nedan följer ett antal tips som kan vara värda att notera, om du mot förmodan skulle få ditt psyke överbelastat.

1. Att acceptera sig själv som en helhet 

När vi hamnar i någon sorts mental svacka är det vanligt att vi förnekar för oss själva om att vi mår dåligt.

Det är lättare att ignorera kroppens signaler än att acceptera att just nu är det tufft. 

Det händer alltför ofta att man vid psykiska påfrestningar använder känslofokuserade lösningar som t ex: “supa bort” problemet eller att använda sig av andra ångestdämpande metoder såsom manisk shoppande eller  överkonsumtion av mat (och annat).

Första steget i att läka sig själv är att acceptera att någonting känns “fel”. Ställ frågor till dig själv som: 

Varför får jag ångestattacker varje söndag? 

Varför känns det motigt att stiga upp ur sängen? 

Varför orkar jag inte göra det jag gillade att göra?

Varför är jag lättirriterad och känner aggressivitet?

När vi vågar acceptera kroppen och själens signaler, får vi lättare kontakt med våra grundkänslor. 

Det kanske finns en obearbetad sorg bakom den där ilskan?

2. Förändra – handlingsprocessen

Ett andra steg i läkningsprocessen är att förändra den nuvarande situationen. Är du trött/matt, kanske är det dags för vila? Befinner du dig i en kontext där du blir nedtryckt, kanske är det dags att lämna?

Är du missnöjd med din vikt, kanske ska du börja träna?

Att skriva ner vad det är som bekymrar kan vara till hjälp under handlingsprocessen.

3. Självkänsla – grunden för ett starkare psyke 

Självkänsla är din egen bild om din person och hur du ser på dig själv. Lägre grad av självkänsla leder till osäkerhet och en känsla av att man inte förtjänar andras respekt. 

Låg självkänsla gör att vi tvivlar på våra förmågor och ser hellre fel i oss själva än att uppmärksamma de djupa potentialerna som finns inrotade i alla oss människor.

Personer som har vuxit upp med ambivalent anknytning – det vill säga med föräldrar som har varit on-and-off med sitt barn – kan lida av dålig självkänsla och dåligt självförtroende. Dessa personer har större behov av trygghet, närhet och att bli sedda och bekräftade.

Personligen tror jag på alla människors fulla potential och är övertygad om att de flesta kan stärka sin självkänsla genom en stimulerande och trygg miljö.

Låt dig guidas igenom livet av villkorslös kärlek, men glöm inte att sätta upp tydliga gränser. 

4. Meningen med livet 

Vi ifrågasätter meningen med livet när vi upplever psykisk påfrestning. Om meningen med livet har jag skrivit ett par blogginlägg, men här kommer en sammanfattande version:

Meningen med ditt liv behöver inte vara att tjäna miljoner eller bli världsberömd, utan ditt jobb som du går till varje morgon. Insatsen du gör dagligen är meningen med livet.

Håll hoppet vid liv genom att ge villkorslös kärlek till någon annan. Livet får mening när vi lever inte bara för oss själva utan också för andra. Lev och lär dig igenom lidandet. 

Svårigheter i livet kan emellanåt utveckla vår personlighet. 

5. Att vara autentisk

Nummer fem på listan är att vara autentisk, dvs att vara ärlig mot sig själv och mot andra. Att vara positiv är viktigt, men det ska inte gå till överdrift.

De som förnekar sina negativa känslor och skäms för att visa sig sårbara, mår dåligt i tysthet när ingen ser på. 

Livet är fullt av hinder och problem. Det är genom problemlösning som vi upplever mening i tillvaron.

Du får hemskt gärna göra positiva tolkningar av händelser i ditt liv, men förneka inte dina jobbigare känslor när de väl uppstår.

Även obehagliga känslor är en del av oss. Att förneka dessa är som att förneka en del av oss själva.


Foto: Voicu Horațiu

February 13, 2023 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

Idag 10:e september är Suicidprevention dagen

av Azita Miakhel September 10, 2022
3 minuter läs

Imorgon är det val och såhär dagen innan, besöker jag partiernas hemsidor för att läsa om deras strategier och idéer för att lösa olika samhällsproblem (fastän jag vet vilket parti jag ska rösta på).

Samtliga politiska partier som går till val tar på ett eller annat sätt upp problemet med gängbrottslighet och dödsskjutningar. 

Antalet dödsskjutningar 2021

Jag blir nyfiken och söker på antalet dödsskjutningar i Sverige under förra året. På Brottsförebyggande rådets hemsida (skrolla ner till avsnittet “användandet av skjutvapen”) står det att 2021 blev antalet dödsskjutningar i Sverige 45 fall och var därmed en minskning med tre skjutningar jämfört med förra året.

Självklart är vi oroliga för våldets utveckling i Sverige och medborgarna anser att tryggheten i Sverige har minskat. Nu måste det tas krafttag i problemet med dödsskjutningarna och hitta strategier för att lösa problemet. 

Målet ska vara NOLL skjutningar i Sverige 🧡.

Jag tycker att gängkriminalitet är ett ytterst allvarligt samhällsproblem som absolut behöver hanteras, förebyggas och lösas. 

Hoppas vi börjar med att se över våra öppna gränser och hittar svar på frågorna: Hur tar sig vapnen in i Sverige och hur ska vi få ett stopp på inflödet av skjutvapen inne i landet? Som första steg alltså.

Dystra siffror och en fruktansvärd utveckling av gängbrottslighet. Det måste skapas en plan för hur problemet ska lösas. Såhär kan vi inte ha det!

Antalet självmord I Sverige 2021

Nu ska jag vidare presentera en annan statistik som partierna inte lyfter som ett samhällsproblem, men som är oerhört tragiskt: 

Enligt Suicid Zero:s beräkning: År 2021, 1505 personer avled på grund av självmord i Sverige. 

Känner du obehag över bröstet när du läser detta? Inget konstigt med det i så fall.

Som samhällskunskapslärare följer jag den politiska debatten, men än (en dag innan det är val) har jag inte hört något politiskt parti lyfta problemet med självmord. 

Är det ett obehagligt ämne att diskutera? Klart som f@n att det är ett svårsmält ämne att lyfta och diskutera. Men bara för att vi blundar, låtsas som att problemet inte finns, försvinner inte faktumet. 

Många människor lever i mörker och känner varken mening eller hopp med livet. De behöver hjälp och de behöver hjälp nu. 

Psykisk ohälsa bland barn

Socialstyrelsen redan i april 2019 skrev om att antalet utskrivna antidepressiva mediciner har ökat bland barn. Så unga som tio åringar (!) får antidepressiva preparat. Vi måste vakna upp!

Psykisk ohälsa bland barn fortsätter öka. I skrivande stund har vi vetat om att psykisk ohälsa bland barn stiger i 3 år! men vi har gjort ytterst lite åt problemet. 

Klockan tickar för många människor där ute just nu när du läser detta inlägg. Det är dags att vakna upp (jag upprepar mig), erkänna problemet och hitta förebyggande metoder och verktyg. 

Såhär kan vi inte fortsätta ha det.

Ett tips till politiker: ge mer resurser till elevhälsan i skolan, öka kunskapen om psykisk hälsa/ohälsa och hjälp barn med att stressa mindre och ge dem hopp om en bättre framtid. 

Inte många kommer att använda spanskan vi lärde oss i grundskolan och gymnasiet, men livskunskap kommer alla individer att ha nytta av. 

Och ett hoppfullt citat:

You may not always have a comfortable life and you will not always be able to solve all of the world’s problems at once but don’t ever underestimate the importance you can have because history has shown us that courage can be contagious and hope can take on a life of its own.

– Michelle Obama

Läs även inlägget: Barn och självmord hör inte ihop

September 10, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Gräset är grönare på andra sidan – Syndromet

av Azita Miakhel July 25, 2022
5 minuter läs

Jag fick förfrågan om att skriva ett blogginlägg om gräset är grönare syndromet, efter att ha gjort ett inlägg på TikTok om ämnet.

Det tog lite tid att forska om/kring syndromet, vilket är förklaringen till varför det tog lång tid att göra inlägget.

Men: den som väntar på något gott, väntar inte för länge. Så here we go:

Människor drivs av “ha begär”. Vi skaffar oss personer (pojkvän/flickvän, Make/maka, vänner och kompisar) och vi skaffar oss ting och prylar.

När vi precis har köpt någonting, känner vi en dopaminkick och blir exalterade (euforiska impulser). Efter ett tag dock, mattas dopaminintensiteten av och saken vi har köpt, ger inte samma tillfredsställelse som den gav när vi precis skaffade den.

Ett exempel: Nu när jag har haft Iphone 12 ett tag märker jag att den nyare modellen av min telefon är ute i affären. Den kanske är bättre? – tänker jag. 

Man vill ju inte vara en FoMo (Fear of missing out). En FoMo är en person som är utanför trenden. En sådan vill man ju inte vara! Vi är mer civiliserade än så. Herregud liksom.

Jag köper Iphone 13, blir nöjd och glad med den … tills den nyaste modellen kommer in på marknaden. Och så fortsätter konsumtionen i all dess oändlighet eftersom det finns så mycket därute som är bättre än de prylarna jag har.

Liknande kan hända när vi är i ett förhållande. Det är vanligt att vi ser runtomkring oss och där finns det människor som skulle kunna vara bättre än den personen vi är tillsammans med (det har säkert hänt dig också så sluta förneka). 

En man med söta smilgropar … en kvinna med synliga magmuskler (ska inte skriva om kvinnans andra attraktiva kroppsdelar) och så vidare. Man tittar, man tänker tanken, men man tar inte steget (oftast).

När det kommer till våra barn jämför vi inte lika ofta – kanske för att vi har skapat barnen själva och fel i barnen kan återspegla felet inom oss?. Fast å andra sidan tänk om min son var lika hjälpsam hemma som grannens son … lite grönare är det ändå vid huset bredvid.

Gräset är grönare på andra sidan – syndromet

Gräset är grönare på andra sidan blir ett syndrom när vi ständigt jämför oss själva med andra och inte blir nöjda med vårt eget liv. När ångesten att vilja ha det andra har, tar över och vi vill bara bort från oss själva, då har det skapats ett syndrom.

Några av de vanligaste symtomen på syndromet:

  1. Ständigt jämförande – Personen blir aldrig nöjd med tillvaron och hela tiden lever i jämförelseångesten. 
  2. Ständigt gnällande – Personen klagar jämt – stora som småsaker. Oavsett person och situation, blir hen aldrig nöjd. Personen kan bli bjuden på Nobelmiddagen, men ändå klaga på att inbjudan borde ha kommit tidigare. Det finns liksom alltid något att beklaga sig över.
  3. Impulsivitet – En person som lider av syndromet kan ha svårt att kontrollera sina impulser. Personen kan också ha svårt att tänka på konsekvenserna av sina handlingar. Man gör något och tänke efteråt: “Ops!”.
  4. Svårigheter att stadga sig – Personen med syndromet kan ha svårt med stabila relationer då hen ofta tänker på vad som finns därute som är bättre. Anknytningsproblemet hos personen med gräset är grönare syndromet kan ha sin grund i barndomen.
  5. Perfektionism – Jag har skrivit ett helt blogginlägg om perfektionism som du kan läsa här: I Huvudet på en perfektionist. En person med syndromet vill ha saker och ting på ett visst sätt och blir sällan nöjd med insatsen och ansträngningen. Detta medföljer problem i nära relationer då de som står nära personen inte vet vad de ska göra för att det ska bli rätt.
  6. Narcissiska tendenser – Många skriver om narcissism utan att egentligen veta vad diagnosen innebär. Det finns narcissism som diagnos och så finns det narcissistiska tendenser. En individ med gräset är grönare syndromet har orealistiska krav och förväntningar på personer och situationer.

Beslutsångest vid val

Gräset är grönare på andra sidan blir mer omfattande i dagens moderna samhälle då vi bombarderas av olika valmöjligheter.

Föreställ dig: Du är i mataffären och ska köpa mjölk? Vilken sorts mjölk? Soja, laktosfri, havre? Hur många procent fett ska mjölken innehålla? Ska den vara ekologisk eller bara vanlig mjölk?

Och dejtandet! Har du tur träffar du din kärlek på en avdramatiserad plats och ni håller ihop länge. Annars finns det alla dejtingsappar. Enklare än någonsin har det blivit att träffa någon och ännu lättare att dumpa och gå vidare till nästa dejt.

Vi konsumerar människor lika ofta som vi konsumerar varor och tjänster.

Behandling? Finns den?

Gräset är grönare syndromet går inte att bota, då problemet finns i inlärda beteenden och har socialpsykologiska och anknytningspsykologiska förklaringar. Du kan läsa om utvecklingspsykologi och anknytningsteorier här: Kärlek – inte dysfunktionell anknytning.

Samtalsterapi hjälper den inlärda delen av problemet och medicin kan hjälpa mot ångesten. Vårt beteende är resultatet av betingning och respons och en förändring kräver ombetingning hos experter i området (psykologer/terapeuter).

Gräset är grönare syndromet är en så pass ny diagnos att behandlingsalternativen är inte framtagna helt (särskild inte i Sverige).

Vid tendenser till syndromet kan det vara bra att skriva tacksamhetsdagbok där man skriver ner allt i livet som är bra. Att börja dagen med positiva affirmationer programmerar hjärnan till att bli mer positiv och nöjdare med tillvaron.

Källor:

Bok: Cleaning Up Your Mental Mess: 5 Simple, Scientifically Proven Steps to Reduce Anxiety, Stress, and Toxic Thinking

Bok: Avoiding the Greener Grass Syndrome

Länk: https://tinybuddha.com/blog/why-the-grass-is-never-greener-and-how-to-be-happy-today/

YouTube lektionen nedan handlar om Bowlbys anknytningsteorier där du kan höra hur en trygg relation mellan barn och vårdare skapas och upprätthålls.

July 25, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

I huvudet på en perfektionist

av Azita Miakhel July 2, 2022
2 minuter läs

Den som besöker min sida vet nu vid det laget att jag skriver om vardagens små/stora händelser som antingen försvårar livet eller gör det roligare att leva. Ikväll skriver jag om perfektionism.

Vad är perfektionism?

Perfektionism är en personlighetsegenskap där individen vill vara fullständigt felfri. En perfektionist har orealistiska förväntningar på sig själv och på sin omgivning.

Rädslan att göra fel kan hos individen skapa behov av egenkontroll men också önskan om att utöva kontroll på andra. Det finns ett missförstånd som antyder att perfektionister har läget under kontroll och är produktiva. Men en person som strävar efter perfektion blir oftast mer stressad och uppnår i lägre utsträckning sina mål än icke- perfektionister.

It makes sense eftersom all energi går åt att prestera på topp, vilken ökar risken för prokrastinering där saker och ting skjuts på eller inte alls blir gjorda.

Regelmässig önskan om perfektion kan resultera i psykisk ohälsa som tex ångestproblematik, tvångstankar/tvångshandlingar samt nedstämdhet och depression.

Tecken på perfektionism:

  • Orealistiska krav på sig själv – Till exempel att vara sönderstressad men inte be om hjälp.
  • Allt eller inget – Till exempel att ge upp styrketräningen för att du har inte lyckats lyfta 100 kg i marklyft.
  • Låg självkänsla – Personer med hög självkänsla klappar sig själva på axeln när de har gjort något bra. Perfektionisten däremot blir aldrig nöjd, vilket leder till känslor av tvivel hos personen.
  • Att bli defensiva – produktiva personer uppskattar konstruktiv kritik, men för perfektionister kan kritik upplevas som skrämmande. De kan ta minsta kritik personlig och må dålig på grund av den.

Vad orsakar perfektionism?

Perfektionism skapas i barndomen. Föräldrarnas orealistiska förväntningar och krav samt bristen på villkorslös kärlek kan skapa tvivel hos barnet.

Ju mer barnet utsätts för press och kritik, desto mer tvingar barnet sig själv att prestera hårdare. Den hårda prestationen leder tyvärr inte till att barnet förbättrar sig, utan han/hon kan låsa sig och tappa intresset helt.

Jämförelse är ett problem

Om föräldrar jämför sina barn med hens syskon eller kusiner kan detta leda till sämre självkänsla hos barnet. Den dåliga självkänslan kan leda till brist på självförtroende och barnet blir allt mindre nöjd med egna prestationer.

Barnet utvecklar vidare rädsla för att göra fel och misslyckas, vilket kan skapa enorm ångest vid utförandet av uppgifter och liknande.

Bemöta en perfektionist – barn eller vuxen

Om de perfektionistiska tendenserna hindrar individen att leva normalt och interagera med andra människor, är det viktigt med terapi. Ju tidigare desto bättre, då risken för att utveckla andra psykiska besvär är stort hos perfektionisten – till exempel OCD och GAD.

Och empati

Individer som uppvisar perfektionism har stort behov av villkorslös kärlek där personen bör övertygas om att det är personen som är älskad och inte hans/hennes ansträngningar.

Vi använder oftast positiv förstärkning när vi vill uppmuntra önskvärda beteenden och minimera oönskade beteenden, men när det gäller perfektionister är det viktigt att människan lyfts och uppmuntras och inte personens prestation.

Läs om inlärningspsykologi på: HJÄLPLÖSHETEN – ETT INLÄRT TANKEMÖNSTER

July 2, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Att släppa taget och gå vidare

av Azita Miakhel June 6, 2022
3 minuter läs

Mina trasiga gymhandskar

Jag har tidigare skrivit om att jag är en känslig person som känner lite för djupt, bryr mig lite för mycket och har svårt att släppa taget om personer och saker som betyder något för mig.

Jag har till exempel ett par gymhandskar som jag har haft i drygt fem år. Jag köpte dem när jag började med styrketräning. Handskarna har gått sönder, men går fortfarande använda, så jag vägrar slänga dem.

Skapade t.o.m story på Instagram om dem

Jag kan inte slänga mina gymhandskar därför att de har följt med mig under min träningsresa. De har blivit en del av en viktig del av mig och därmed ska vara med mig så länge det bara går. 

Nu kanske du kan lista ut hur svårt jag har för att släppa taget om människor, minnen och upplevelser. Jag är vuxen nog (vad det nu innebär) att avsluta det som har kommit till en slutpunkt, men jag har emellertid svårt att släppa taget.  

Att hålla fast vid bra minnen ger energi och glädje, men ibland håller vi fast vid det som inte längre är/vill vara en del av vårt liv.

Negativ klängande kan skapa nedstämdhet, ångest och ge upphov till skuldkänslor. 

Varför håller vi fast vid saker och människor? 

Vi människor gillar att veta vilka vi är. Vår självbild skapas och upprätthålls av våra erfarenheter, våra relationer och vårt sätt att leva.

Positiva som negativa vanor är delar av oss som definierar oss som personer. Vår identitet skapas av allt vi har varit med om, även våra trauman och svåra psykiska påfrestningar. 

Våra minnen (ja det handlar framförallt om minnen) ger oss en trygghet om vår egen existens. Vem skulle jag vara utan mina minnen, tankar, erfarenheter och upplevelser?

Vi tänker: om jag lät den där tanken/känslan gå, vem skulle jag då vara?

Hålla fast – metaforiskt

Att hålla fast är som att skapa ett skydd runt sin person – som en vägg där vi innanför väggen håller hårt vid våra minnen, tankar och upplevelser. Här samlas allt som definierar vem jag är och allt som är/har varit “mitt”.

Vi håller fast vid det som inte längre finns för att slippa känna ångest. Ångest är känslor av oro och rädsla för framtiden (Läs om ångest här). Om vi släpper taget kan det innebära för att vi måste förändras. Att förändras kan kännas obekvämt och obehagligt – i alla fall när förändringen börjar. 

En annan anledning till varför det kan vara svårt att släppa taget, är framtidens ovetande. Det jag är van vid, vet jag hur jag ska hantera, men om jag släpper taget – tänk om det blir värre? Lika bra att klänga sig fast istället för att ta onödiga risker – tänker vi. Alltså rädsla för framtiden.

En slags trygghet

Det blir en slags trygghet att grubbla över det som har varit (I dagar, veckor, månader och år) än att blicka framåt. 

Hur lätt/svårt det är att släppa taget, har med individen och hennes psyke att göra. Det är också av betydelse vilken situation det är man behöver släppa taget om och vilka känslor som har varit inblandade i den. 

Som jag skrev i början, är det skillnad mellan att gå vidare och att släppa taget. Vi (frivillig/ofrivillig) avslutar relationer, erfarenheter och situationer, men släpper kanske inte taget om dessa lika lätt.

Att släppa taget om det som är avslutad är definitionen på frihet.

June 6, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

En del vill inte se dig lyckas

av Azita Miakhel May 29, 2022
4 minuter läs

Vad hände?

När jag startade Fröken Azita bloggen, var jag helt övertygad om att jag skulle få beröm och uppmuntran från de människorna som jag känner väl. Jag trodde också att jag skulle få feedback samt förväntade mig nyttiga diskussioner kring det jag bloggade om.

Till min stora förvåning, när jag delade blogginläggen på Facebook, fick jag ingen reaktion alls. Det blev tyst liksom.

På TikTok börjar det däremot hända saker. Folk följer mig från ingenstans och visar stöd, uppskattning och kärlek. Helt främmande människor. 

Även på Instagram, på mitt träningskonto, har under ett antal år många följt med mig i min träningsresa. Jag är så tacksam över alla som har gett mig stöd och pepp när jag flera gånger var på väg att ge upp träningen.

Visst är det märkligt att människor vi inte känner vill oss väl?

Är det mitt bekräftelsebehov som talar?

Nu låter det som att mitt bekräftelsebehov har inte tillfredsställts och därför skriver jag av mig här (lite så är det kanske), men jag har en tanke bakom inlägget.

Jag har tidigare skrivit om vikten av positiva förväntningar där socialpsykologin menar att vi människor växer, utvecklas och når våra livsmål om våra närmaste tror på oss. 

Positiva förväntningar fungerar som mål-katalysator i individers liv. Om du ser på ditt barn och tänker: “Det kommer inte att bli någonting av honom”, matar du ditt barn (omedveten/medvetet) med tankar om att han kan inte bli någonting i framtiden. 

Här är några orsaker till varför du inte får stöd av de som står dig nära:

Jantelagen 

Personligen är jag för välfärden där jag tycker att vi ska hjälpa varandra. Idag arbetar jag och hjälper dig (genom att betala skatt) att gå i skolan, i framtiden hjälper du mig när jag är gammal och inte kan jobba.

Så långt helt okej med Jantelagen (jag tog mig friheten att göra egen tolkning av den – sorry).

Det som däremot irriterar mig med Jantelagen är uppmaningen att sträva efter konformitet (likformighet). Vadå: “Du ska inte tro att du är något”?, klart du ska tro att du är något (NÅGON!). Om du väljer att vara en bland andra, helt okej. Vill du däremot nå långt i livet – Bara go for it. Du ska inte tro att du är någon – Du ÄR någon!

Dold aggression 

Ibland gör ditt hårda arbete andra småirriterade kanske för att de själva inte arbetar lika hårt? Eller att de har gett upp sina mål i livet på grund av annat som har kommit i vägen för dem? Aggressionen är egentligen inte gentemot dig utan handlar om mindervärdeskänslor och försvarsmekanismen förskjutning.

Förlusten av egenkontroll 

När de inte vill se dig lyckas kan det bero på att de är rädda för att förlora den egna kontrollen. Så länge du är i underläge kan de känna sig tillfredsställda med situationen, men om du gör bättre än dem, kan helvetet braka loss (tagga utfrysning, mobbning, social exkludering, verbalt/dolda kränkningar).

Avundsjuka 

Jag har hört nära bekanta kalla mig för “hobby psykologen” och “Fröken Freud” – på skoj. Och jag tänker: “enligt Freud är sarkasm en mildare form av aggression”. Mer behövs inte här. 

Jag har skrivit ett helt blogginlägg om avundsjuka och tänker inte ta upp det här igen. Läs om det genom att klicka på rubriken: “Den jobbiga känslan av avundsjuka“. 

Tid och blodsband spelar ingen roll

Jag känner ett par personer som knappt har varit i mitt liv i ett år, men som har gett mig mer stöd än de jag har växt upp med. Det räcker att de ser på mig så vet jag att de tror på mig som person. Tid och blodsband spelar mindre roll. Äkta omtanke finns i en dimension utanför tid och rum.

Om du har människor runtomkring dig som älskar dig villkorslös, har positiva förväntningar på dig och hjälper dig att bli din bästa versionen av dig själv – är det bara att gratulera. Du är lycklig lottad.

Du som däremot sliter hårt, känner dig ensam i dina misslyckanden och framgångar – för dig skriver jag detta inlägg. Får du inte hjälp och stöd av dina närmaste, är det bara att rycka upp sig och ge sig själv kärlek och beröm.

Några tips från Fröken Freud här:

  • Sök inte efter erkännande från andra. Har du en dröm, håll fast vid den, arbeta hårt och var disciplinerad.
  • Berätta inte om dina visioner för de som inte vill se dig lyckas. Dela dina innersta drömmar bara med de som älskar dig.
  • Var empatisk. När någon försöker få dig att må dåligt försök att förstå orsakerna bakom. Personen kanske har en dålig dag (eller flera dåliga dagar). Markera snällt, sedan håll dig borta från negativiteten.
  • Ge dig själv den kärleken och omtanken som du önskar från andra. Du lever med dig själv hela livet. Du behöver älska personen DU!
May 29, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Överanalyserande är självbestraffning

av Azita Miakhel May 4, 2022
4 minuter läs

Att handskas med jobbiga känslor

Vissa emotioner kan vara svåra att hantera; så som ilska, sorg ångest och rädsla. Vilka strategier som används för att handskas med jobbiga känslor är personligt.

En del använder sig av försvarsmekanismer, så som förskjutning (där negativa känslor riktas åt personer som står dem nära) andra riktar ilskan inåt och ger sig själva stryk.

Vad är självbestraffning?

Självbestraffning är svårdefinierad. Det är självbestraffning att medvetet skära sig i handen för att dämpa ångesten och det är självbestraffning att gå runt med skuldkänslor och nedvärdera sig själv.

Det är självbestraffning att banta sönder sig och det är självbestraffning att överanalysera och ligga sömnlös på natten med en klump i halsen.

Att ständigt vara orolig (befogad/obefogad oro) för saker som är utanför vår kontroll är en annan form av självbestraffning.

Ett inlärt beteende

Vi lär oss i barndomen att vår frihet är begränsad. När vi stökar eller inte gör som vuxna säger, blir vi bestraffade. En del bestraffning är grova (så som fysisk/psykisk kränkning) och en del är obehagliga (så som att du får inte din padda tills du är snäll igen).

Vi lär oss tidigt att handlingar ger konsekvenser. Vi får positiv förstärkning (belöning) när vi gör något bra och negativ förstärkning/aversiv förstärkning när våra handlingar inte accepteras av de vuxna.

Vi lär oss med andra ord att bestraffning är en del av uppfostrandet för att stärka önskvärda beteenden och minimera oönskvärda beteenden.

När vi blir äldre straffas vi inte på samma sätt av omgivningen, men nu är hjärnan tränad på konsekvens-tänk. Hjärnan hittar olika sätt att straffa oss när vi gör något dumt eller tror att vi har gjort något dumt (genom skuldkänslor till exempel).

Att överanalysera är en sorts självbestraffning

Nu kanske du tänker: ”Ge dig Fröken Azita … hur kan överanalysering vara självbestraffning? Jag tänker ju bara lite extra – lite mer – inte bestraffar jag mig själv för det”.

Och såhär tänker jag: När vi överanalyserar, tänker vi samma tanke om och om igen. Vi målar upp olika bilder i vårt psyke och blir alltmer avskärmade från verkligheten.

Gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut och vi hamnar i en bubbla. Hjärnan förbrukar en stor del av vår energi och en hjärna som hela tiden grubblar blir efter ett tag trött och matt.

Överanalyserandet kan sedan leda till isolering, minskad energinivå, ångest, insomnia och brist på motivation och intresse.

Om inte det är självbestraffning, vet jag inte vad det är.

Komplettering och filtrering

Inom det kognitiva perspektivet finns det två termer som är intressanta att läsa om: komplettering och filtrering.

Komplettering betyder att hjärnan gillar kontext och söker efter mening. Om det inte finns ett sammanhang, skapar hjärnan ett sammanhang åt dig (påhittat eller riktigt).

Vid överanalysering använder sig hjärnan intensiv av komplettering.

Exempel på komplettering:

Har du någonsin haft en tanke som har stört dig och som du inte kan släppa? Har du upplevt att den tanken föder flera andra negativa tankar som inte ens fanns där från början? Om ja, då har din hjärna använt sig av komplettering.

Ett exempel: Någon du tycker om beter sig kall och kylig mot dig. Du förstår inte bakgrunden till beteendet men börjar tänka mängder med negativa tankar.

Du ställer dig frågor som: Vad har jag gjort honom? Är han sur på mig? Han har väl ingen rätt att vara arg på mig? Var det någonting jag sa/gjorde/borde ha gjort?

Efter ett tag, blir du övertygad om att personen ogillar dig och det beror säkert på någonting du har gjort.

Exempel på filtrering

Filtrering betyder att information som inte passar in i vårt tänkande filtrerar (tar-) vi bort.

Exempel: Du får veta att din favoritperson som är kall/kylig mot dig har haft en stressig period och inte orkat socialisera sig. I stället för att ta till dig den nya informationen (som kan nyansera situationen) väljer du att agera kall och kylig tillbaka. Du tänker: ”Han var verkligen dum mot mig så jag tänker vara dum tillbaka”.

När du medvetet/omedvetet väljer bort en del information för att bekräfta en övertygelse är detta ett tecken på din hjärnas filtreringsarbete.

Självbestraffning tar bort livsglädjen

Att bestraffa sig själv genom övertänkande, överanalyserande, ångest och oro resulterar i nedstämdhet. Självbestraffning löser inga problem och tar bort stundens glädje.

Vi har bara ett liv. Ett liv som är värt att leva i nuet. Ett liv som inte ska hänga upp sig på det förflutna och som inte heller bör oroa sig för framtiden.

Läs mer om överanalyserande på Psychology Today

May 4, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Kärlek – inte dysfunktionell anknytning

av Azita Miakhel May 1, 2022
3 minuter läs

Småsaker blir psykisk ohälsa

Jag läste en intressant text som påstås vara av Anthony Hopkins, men hittade ingen säker källa på att orden skulle vara hans. Oavsett vem som har skrivit texten, borde den bli uppmärksammad och läst av alla, då budskapet är starkt och viktigt. 

Visdomsorden är en uppmaning till alla som ger hela/delar av sig själva till människor som inte ger någonting tillbaka. Individer som ger energi, tid och omtanke, men i gengäld blir förbisedda, ignorerade och bortglömda.

Författaren av texten menar att för varje gång vi går dit vi inte är välkomna, älskar någon som inte älskar oss tillbaka, ställer upp för de som tar oss för givet, ger vi en stor del av oss själva som inte går att ersätta. Vi ger bort vår energi (tankekraft).

Men villkorslös kärlek då?

Jag förespråkar villkorslös kärlek, men tycker (som textens författare) att det är skillnad mellan kärlek och anknytning. Att vara snäll och hjälpsam är fint, men att aldrig sätta gränser kan leda till stress, ångest och minskad energinivå.

En stark rot till psykisk ohälsa är önskan om att göra alla glada (som om man vore glass på en varm solig dag).

People pleasers – Människobehagare

En del människor gör allt för att få bekräftelse och kärlek. De offrar sina värderingar, tro, och stolthet i hopp om att bli sedda, bekräftade och älskade.

På engelska kallas den kategorin av människor för “People pleasers”. Den svenska översättningen blir typ “människobehagare”. Här väljer jag att använda den engelska termen. 

Karaktäristisk för en people pleaser är:

  • Att aldrig kunna säga nej.
  • Att vara stressad över vad andra tänker om henne/honom. 
  • Att låta andra trycka ner henne/honom och inte kunna sätta gränser.
  • Att ha ständigt skuldkänslor för saker som tidigare har hänt. 
  • Att älta, överanalysera och ha ångest över vardagens småsaker.
  • Att offra sina hobbies, viktiga delar av sitt liv för andras skull, även när hen inte måste göra det.

Nothing will sabotage our happiness and success more thoroughly than the fear that we are not enough.”

– Bill Crawford

Varför blir man people pleaser?

People pleasing har sina rötter i barndomen. Att låta småbarn ta ansvar är nödvändigt för att barn ska bli självständiga. 

Men (med betoning på men!) att systematiskt tvinga ett barn att offra sin fritid och lektid för att ta hand om småsyskon, stora syskon eller sina föräldrar, kan leda till att barnet lär sig att alltid sätta andras behov före sina egna. 

Även religiösa övertygelser som att underkasta sig en Gud och förneka egna behov, drifter och känslor kan resultera i people pleasing i vuxen ålder. 

Går det att jobba bort “besväret”?

Eftersom min psykologiövertygelse går ut på tron att våra känslor, tankar och beteenden är inlärda, så tror jag på att det mesta går att lära om. En olycklig betingning leder till en olycklig respons (läs tidigareinlägg om inlärningspsykologin).

Till exempel: Du bestraffas när du gör saker för dig själv och lär dig att trycka undan dina egna behov – du lär dig att sätta andras känslor före egna, annars kan du bli bestraffad på nytt.

Och några tips ?

Några tips på att komma ifrån människobehagar-tänket:

  • Lär dig att sätta upp gränser – och upprätthåll dem.
  • Lär dig att säga nej (inte kanske, utan nej)
  • Tänk innan du tar ett beslut. Har du beslutsångest, säg bara att du ska återkomma. Extra tid ger dig möjligheten att träna på att säga nej (om det är det du vill säga).
  • Gör övningar som stärker din självkänsla då people pleasing bottnar I dålig självkänsla. 
  • Träna kroppen samtidigt som du jobbar på din personlig utveckling (folk respekterar människor med muskler – skämt)

Kom ihåg…

Kärlek utan villkor innebär att vi med äkthet, öppenhet, acceptans och empati (Carl Rogers ord) låter de vi älskar utvecklas och växa.

Villkorslös kärlek är inte detsamma som att söka dysfunktionell anknytning till någon som inte har något intresse i att älska dig tillbaka. 

May 1, 2022 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Radera bort om den ger ångest

av Azita Miakhel April 16, 2022
3 minuter läs

Facebook normen?

Jag stod och småpratade med en bekant och samtalet (av någon anledning) kom in på sociala medier. Efter en stunds chitchatande säger personen till mig: “Du byter ofta profilbild på Facebook”. Mitt spontana svar blev: “Tur att du inte följer mig på Instagram” – med ett belåtet skratt till följd.

Om sociala normer och kontroll har jag skrivit om innan, men eftersom ämnet fascinerar mig enormt tar jag upp det igen. Put on your seatbelt please.  

Socialkontroll

Definitionen av socialkontroll utifrån det socialpsykologiska perspektivet är följande: – socialkontroll är en mekanism för att upprätthålla allmän ordning genom normativ reglering, vilket innebär samhällets handlingar som syftar till att förhindra avvikande beteende, straffa avvikare eller korrigera dem.

Korrigera dom! Alltså gör du fel så ska du/det rättas till.

Okej. Så Mark Zuckerberg (som egentligen stal idén från sina vänner) skapade Facebook och skrev ett manus för vårt liv? Sätt upp en profilbild men ändra den inte ofta? 

Till och med passbilden förnyas var femte år. Var i “socialmediamanualen” ska jag läsa om hur länge jag ska vänta tills jag byter profilbild?

Jag Googlade på “How often change facebook profile picture” och Google svarade att jag fick göra det hur ofta jag ville. Är jag okej nu då?

Den personen som kritiserade mig för att jag byter profilbild ofta, tog jag bort från Facebook. Tänkte om hen kunde störa sig på mina bilder, hör hen inte hemma bland mina “vänner” på Facebook. 

Ett sätt att få bort stressen

Nu kanske du spärrar upp ögonen och tänker: “Oj Azita. Så kan du inte göra. Man tar inte bort folk på Facebook”. Och jag tänker: “Jo det kan man. Det är faktiskt jätteenkelt. Du bör också ta bort en del folk.”. #frökenazitanormbrytare

Normer är skrivna och oskrivna regler för hur en individ ska bete sig, tänka och tycka (ibland även hur denne ska känna). Bryter du en grupp-/ social norm, möter du sanktioner. En sanktion är en följd av att bryta en norm. 

En ung man i Amerika skapade Facebook och här i Sverige får jag höra hur ofta jag bör/inte bör byta profilbild. Normer må strukturera upp våra liv, men de kan ge psykisk ohälsa om vi ständigt försöker tillgodose andra människors behov av godkännandet av vårt liv.

Socialamedier är en grundkälla till stress och ångest. Nummer har blivit så viktigt. Vi tar inte bort folk vi egentligen inte känner samhörighet med för att inte minska på antalet “vänner”. Det är liksom en trygghet i antalet. Detsamma gäller Likes. Har du 4000 likes på en bild är du populär. Har du bara tio, tänker man: “Hen är inte så omtyckt”. 

Siffror är den nya populär

En annan bekant sa en gång skrattandes till mig: “Din video på YouTube har tre dislikes” (informerar om att YouTube har nu gömt dislike funktionen). För henne var det inte viktigt med innehållet i videon, inte heller antalet likes och visningar, utan jag hade tre dislikes, då måste lektionen på YouTube vara dålig. 

Socialpsykologin riktar in sig på hur vi människor påverkar varandras tankar, känslor och beteenden. Carl Jung skrev om “collective consciousness/unconsciousness” där han analyserade hur våra innersta känslor kan ha påverkats av kollektivet.

Inom sociologin finns det liknande teori om kollektivets påverkan på individen av Émile Durkheim (1858-1917) där han menade att: sedvänjor, uppfattningar, sätt att se på saker och ting, regler av olika slag är skapade av olika grupper i samhället. Den enskilda individen är inte alltid medveten om att andra människor skapar strukturen som vi (vare sig vi vill eller inte)  blir en del av. 

Sammanfattning

Sociala medier ska/bör inte bli en stressfaktor. Vi ska använda dessa som roliga redskap för att få inspiration, se våra (riktiga-) vänners uppdateringar och hålla kontakten med folk vi tycker om.

Sociala medier får inte heller bli ännu en begränsning i livet. Vi får ta kontrollen över våra liv genom att rensa bort det som ger stress och behålla allt som ger positiv energi.

Kolla igenom din vänlista och radera profiler som ger dig omedelbar ångest. Det kommer att kännas bra efteråt.

April 16, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Skillnaden mellan kritik och negativitet

av Azita Miakhel March 29, 2022
4 minuter läs

Alla klagar vi emellanåt. Igår klagade jag högt och tydligt över att samhället hade snott en timma från mitt liv (syftar på sommartiden). Idag klagade jag på att det plötsligt började hagla (eller var det snö?) från ingenstans. Jag som har ställt in mig på våren. Vad hände med vädret liksom?

Lite skillnad mellan kritik och negativitet

Personligen tycker jag att det kan vara nyttig med konstruktiv kritik. Igår sa mina elever att filmanalysen de hade jobbat med var för öppen. De hade önskat konkreta frågor till filmen för att underlätta för dem att förstå vad det var jag frågade efter. Jag tog till mig av kritiken och ska tänka på det till nästa gång jag formulerar en uppgift.

Det är stor skillnad mellan att framföra kritik och att älta. Vid kritik görs det oftast ett försök till förändring. Ältande kan ha grund i inre konflikter, missnöje med den egna situationen och känslan av avsaknad av kontroll. 

Behovet av bekräftelse

Vi är sociala varelser och i stort behov av att tillhöra en gemenskap. Att skapa relationer är viktiga för vårt välmående och vår identitet. Gruppen ger oss en bild om oss själva och får oss känna självvärde.

Relationsskapande

Olika människor har olika mönster för att skapa relationer. En del av oss får bekräftelsebehovet tillgodosett genom att imponera på andra, medan andra tar på sig offerrollen för att få erkännande av gruppens medlemmar. 

När någon klagar ständigt kan det bero på:

  • Svårigheter i att hantera stress. De som har en känslofokuserad stresshanteringsstrategi, grubblar mest på problem istället för att angripa problemet och hitta lösningar.
  • Känslan av avsaknad av kontroll. Upplever man att man saknar kontroll över viktiga delar i sitt liv, kan det leda till negativ inställning i vardagen.
  • Allmänt missnöje. Att personen egentligen inte vill vara där hon/han är och genom ältande försöker reparera en skada som egentligen finns någon annanstans (i djupet av ens psyke). 
  • Brister i emotionell intelligens: En person som ständigt ältar, klagar och gnäller, har svårare med självreglering, empati och social kompetens.

Vad kan det bero på?

Våra uppväxtvillkor, vad vi har varit med om och även våra gener (till viss del) påverkar vår personlighet. Jag är determinist – jag tror på att allting har en orsak. Gräver vi lite hittar vi oftast orsakerna till varför människor beter sig som de gör.

Vad ska man göra åt negativitet?

Visa förståelse: Börja med att visa empati och förståelse (eller ge en känsla av att du förstår). Jag älskar komediserier och här kom jag att tänka på serien “Two and a half men”. I ett av avsnitten går Charlie runt och säger till sina bekanta som uppvisar problem: “I understand!”. 

Både män och kvinnor upplever i det avsnittet Charlie som varm och förstående. När en vacker kvinna gråtandes kramar Charlie för att han är så empatisk, tittar Charlie in i kameran och viskar: “I actually understand nothing”. 

Min poäng är att människor med ältande mindset vill ha sympati och förståelse. Ibland räcker det bara att sätta på sig ett varmt leende och säga: “Jag förstår”.

Att visa förståelse är dock inte detsamma som att hålla med.

Dras inte med: Att vara i en negativ atmosfär kan trötta oss psykiskt. Hoppa inte på ältande-tåget. Svara artigt, men bestämt att du inte vill prata om det. Skifta fokus om det går.

Bli uppmärksam på hur de får dig att känna dig: Ingenting är mer värd än din mentala hälsa. Ta avstånd från de som ständigt sprider negativitet.

Försök inte att fixa dem, det kommer inte att gå, särskild om det är vuxna människor. Går det för långt, berätta för personen om hens beteende, sen håll dig borta i den mån det går.

Föreslå hjälp, men sätt dig själv först: En del relationer vill vi behålla även om de inte alltid är de bästa. Erbjud hjälp, om du kan hjälpa till, men inte på bekostnad av ditt eget välmående. Vi må leka hobbypsykolog, men det finns faktiskt professionell hjälp att få.

En sista reflektion

Tänk på att du ensam har ansvaret för din egen lycka. Vi kan inte kontrollera andra människors tankar, beteende och känslor, men vi kan kontrollera vår egen respons.

Livet är kort. Se, hör, observera, men vägra att dras med i negativa vibbar.

“No matter how good you are, someone is always going to be against you. But never let them be the limit of your success.” — Terry Mark

March 29, 2022 0 kommentarer
  • 1
  • 2

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026