Och så kommer jag tillbaka till den ljuva psykoanalytiska teorin med Sigmund Freud igen. I detta inlägg kommer jag att ge en bild av hur psyket fungerar utifrån det psykodynamiska perspektivet för att sedan gå in i försvarsmekanismer och specifik försvarsmekanismen förskjutning.
Triangeln nedan skapade jag för att enklare förklara hur Freud föreställde sig människans psyke. Denna modell är en utveckling av Freuds första personlighetsmodell: detet, jaget och överjaget.
Modellförklaring
Enligt Freud finns det tre olika delar i vårt psyke: det medvetna, det förmedvetna och det undermedvetna.
Det medvetna: Information vi använder till vardags till exempel vad jag åt till frukost, var jag bor, vad jag gjorde idag eller igår. Den sortens Information som jag minns och kan plocka fram utan att tänka.
Det förmedvetna: Här lagras information som jag inte använder dagligen men kan gräva fram när jag vill minnas något; till exempel vad min lärare i 5:an hette eller vilken gata jag bodde på när jag var barn. Har man upplevt trauman som barn, kan det vara riktigt svårt att komma ihåg händelser från barndomen.
Det undermedvetna: Här hamnar allt som jag inte vill kännas vid: trauman, rädslor, aggressionen, impulser, drömmar, önskningar, lusten och fantasier. Även detets begär skjuts undan här.
Försvarsmekanismen förskjutning
Som du ser på bilden, finns det censur mellan det medvetna och det förmedvetna och mellan det undermedvetna och det förmedvetna. Här formas våra försvarsmekanismer som försöker skydda oss mot ångest och som försöker att inte låta det undermedvetnas information bli tillgänglig.
Det kan upplevas som smärtsam för psyket om vi blev varse om våra riktiga känslor, begär och impulser.
Det finns mängder med försvarsmekanismer hos oss, men jag vill fokusera på försvarsmekanismen förskjutning, då jag anser att förskjutning kan verkligen förstöra relationer individer emellan.
I det undermedvetna finns det detets drifter. Aggressionsdriften är ett exempel på en drift. Aggressionsdriften vill gärna göra sig påmind då och då, men vi envisas med att förneka den för att skydda den medvetna delen av oss.
När någon gör oss arg, frustrerad eller vansinne, vill aggressionsdriften klappa till personen (impulsen) MEN jaget talar om för aggressionsimpulsen att tänka på konsekvenserna och låta bli att slåss.
När vi inte riktar vår ilska mot det “riktiga objektet” händer det istället är att vi tar med oss den ilskan, och tar ut den på någon stackars oskyldig som står oss nära eller någon som inte vågar säga ifrån.
Psykoanalysen skulle påstå att den som använder förskjutning alltför ofta, har många obearbetade aggressionsproblematik från barndomen.
All ilska som man har känt som barn som till exempel när föräldrarna var för stränga, eller när man blev retad eller mobbad, all den ilskan är lagrad i den undermedvetna delen av oss.
Personer som är spydiga, otrevliga och fientliga, bär inom sig stora mängder av aggressivitet. Oftast vet de inte ens att de egentligen är arga för saker de inte kunde kontrollera som barn, utan tror att det är andra människor som är problemet.
Bitterness is like cancer. It eats upon the host. But anger is like fire. It burns it all clean.
Maya Angelou
Förskjutning kan skada de som står oss närmast. Det är viktigt att stanna upp när ilskan vill ta över och reflektera över följande frågor:
- Är jag verkligen arg på den här personen eller kan min aggression ha annan orsak?
- Är det snällt att skälla ut mina barn, mina elever, min partner eller min mamma, när jag egentligen vill reparera någonting som är djupt inrotad inom mig?
- Överreagerar jag eller är jag verkligen arg på den här personen?
- Är jag arg på riktigt eller är det okontrollerade barndomsupplevelser som tar över just nu?
Aggression och ilska kan resultera i förödande konsekvenser. Det du säger när du är arg, kanske ger detet tillfällig njutning, men när den intensiva känslan har avtagit, kan det vara omöjligt att reparera skadorna man har förorsakat.
Du kan titta på min YouTube video om jagets försvarsmekanismer där jag förklarar ett antal försvarsmekanismer:
