Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

psykologi

Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

När kroppen bromsar – Om utbrändhet

av Azita Miakhel November 5, 2022
4 minuter läs

Utbrändhet vars kliniska beteckning är “utmattningssyndrom“, är ett tillstånd av fysiska och emotionella symtom som uppkommer efter en lång period av stress och överansträngning.

Vid utbrändhet drabbas hjärnans viktiga funktioner så som: minne, perception, problemlösningsförmåga och planeringsförmpåga.

Symtom på utmattningssyndrom/utbrändhet

De psykologiska symtomen på utbrändhet är följande:

  • Nedstämdhet
  • Oro
  • Kognitiv nedsättning
  • Sömnstörningar
  • Yrsel
  • Ångest
  • Irritation
  • Trötthet/utmattning
  • Vakna flera gånger på natten
  • Känslor av uppgivenhet och hopplöshet

De vanligaste kroppsliga symtom på utbrändhet:

  • Smärta i nacken och muskler
  • Huvudvärk
  • Orolig mage
  • Bröstsmärtor
  • Hjärtklappningar
  • Ont i leder

Utbrändhet kan delas in i tre faser:

1.Första stadiet

I den första fasen av utbrändhet upplever den drabbade psykosomatiska besvär som påminner om stressreaktion, men som kan upplevas som intensivare.

Man kan få minnesluckor, eller får svårare att sova och upplever viss trötthet som inte försvinner efter vila.

2. Den akuta fasen

Vid fas två bryter sjukdomen ut. Den kan komma som en panikångestattack som efteråt lämnar kroppen tom på energi med en obehaglig trötthet till följd.

Under fas två känner den drabbade sig utmattad, orklös, omotiverad och nedstämd. Under den här fasen kan det bli aktuellt med sjukskrivning.

3. Återhämtningsfasen

Återhämtningsfasen är individuell och återhämtningen kan ta olika lång tid beroende på hur man är som person.

Hos personer med bättre coping strategier för stress, kan kortare viloperioder räcka, medan för andra behövs längre tid innan man tillfrisknar helt.

Tre typer av utbrändhet

Det finns många faktorer som ligger bakom utbrändhet, men nedan skriver jag om de tre vanligaste subgrupperna av utbrändhet:

Utbrändhet på grund av överbelastning

Den här typen av utbrändhet drabbar extrem ambitiösa individer som riskerar sin hälsa för att uppnå framgång. Dessa individer överarbetar sig och har inte tid för återkoppling, återupphämtning och sina hobbies.

Det är den där kompisen som aldrig hinner träffas då han/hon är alltid upptagen med jobbet.

Utbrändhet på grund av understimulering

Tecken på understimulerad utbrändhet är att inte känna sig uppskattad, uppleva sina dagliga rutiner som tråkiga och/eller sakna möjlighet till nylärning och utveckling på sitt jobb.

Individer som hamnar i den här sortens utmattning har förlorat sin passion för det dagliga arbetet och känner sig oengagerade, omotiverade, trötta med brist på engagemang.

Den försummade utbrändheten

Den här subgruppen av utbrändhet drabbar personer som känner sig hjälplösa i sitt arbete och upplever att de inte kan kontrollera sin psykosociala arbetsmiljö.

Vi människor vill gärna ha ett visst inflytande över vår tillvaro och bristen på den individuella friheten kan resultera i psykisk ohälsa.

Orsakerna bakom utbrändhet

Det är svårt att konkret ange orsakerna bakom utbrändhet, då människans hjärna är komplex och upplevelsen av när det blir “för mycket” är olika från person till person.

Det som kan upplevas som stressande för en person, kan vara stimulerande för en annan. Hos en del leder mängden av arbete till utbrändhet, medan hos andra kan bristen på stöd och gemenskap på jobbet orsaka sjukdomen.

Obalans mellan omgivningens förväntningar och individens resurser kan vara en orsak. En annan orsak kan vara individens tolkningar av olika situationer utifrån hans/hennes tidigare erfarenheter.

Personer som övertänker/överanalyserar (känslosamma personer) kan lättare hamna i utbrändhet, medan de som håller huvudet kallare, kan klara sig bättre ur livets påfrestningar.

En som får stöd av omgivningen kan klara dig undan utbrändhet, medan den som blir utanför viktiga sociala sammanhang kan drabbas av sjukdomen.

Precis som man kan analysera ångest och depression utifrån olika psykologiska perspektiv kan även utmattningssyndrom/utbrändhet analyseras utifrån olika psykologiska teorier.

Det finns med andra ord flera olika förklaringsmodeller för samma tillstånd.

Socialpsykologiskt perspektiv på utbrändhet

Jag har tidigare skrivit om socialpsykologiska termer som: spegeljaget, förväntningar och självuppfyllande profetia där jag betonar viken av andra människors roll i vårt välmående.

På platser där graden av konformitet är hög och det gäller att följa strömmen, kan gruppens medlemmar lättare drabbas av psykisk ohälsa.

När energin går åt att “fixa” miljön runtomkring istället för att uppleva trygghet i sin vardag, är det inte konstigt att en del tappar orken och insjuknar i utmattningssyndrom. Upplever en person att hen tar ett steg framåt men knuffas tre steg bakåt, blir vardagen inte särskild stimulerande.

Går det att förebygga utbrändhet?

Jag tror att det mesta går att förebygga bara man är uppmärksam på förloppet och kroppens signaler. När någon signalerar problem åter och återigen, men ingen förbättring sker, är det inte konstigt att människor blir utbrända.

Varken livet eller jobbet bör vara en kamp. Alla vi förtjänar grundtrygghet där vi blir sedda, bekräftade och uppskattade.

Tillgodoses människors behov av trygghet, kan problem som uppstår hos gruppens medlemmar löses tidigare och insatser sättas in i god tid.

November 5, 2022 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Ca 700 000 har upplevt mobbning på jobbet

av Azita Miakhel October 26, 2022
3 minuter läs

Det mest lästa blogginlägget på min hemsida är “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på“. Jag tänker att mobbning och utfrysning bland vuxna är omfattande, men många hellre låtsas som att problemet inte existerar än att ta tag i situationen och hitta lösningar.

Närmare 700 000 människor har upplevt mobbning på arbetsplatsen. Enligt Sveriges företagshälsor var femte svensk känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller några gånger i månaden.

Med andra ord; en av dina fem kollegor känner ångest för att gå till jobbet. Problemet är stort och nu är det dags att vakna upp och prata om det.

Jag har tidigare skrivit om mobbningens effekter på kroppen och psyket så jag går inte in på det här. Idag skriver jag om hur vi alla kan bli delaktiga i utfrysning om vi väljer passivitet.

Först en socialpsykologisk analys

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet.

Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen. Konformitet är passiv grupptryck.

Det betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej.

Titta på klippet nedan om hur gruppmedlemmar faller för konformitet:

Social kontroll

Vi utövar social kontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppen.

Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Och den som tänker på annat sätt eller ser “annorlunda” ut eller har annan kultur/tradition, blir uppfattad som främlingen. Främlingen som inte hör hemma i gruppen, i staden eller i nationen.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats?

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Andra vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning och förtal – där förövaren och dennes pakt sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete.
  • Manipulation där förövaren använder alla verbala medel för att förstöra sitt offer för egen vinnings skull.
  • Att gruppen bestämmer sig för att gå på AW eller äta lunch tillsammans men bara en person inte blir medbjuden (ingen hade hens nummer hallå).
  • Gaslighting

Hur delaktig är du i utfrysningen?

När du sitter vid ett bord och en i sällskapet börjar snacka skit bakom ryggen på någon du känner/inte känner, blir du passiv delaktig i utfrysninen. Vidare blir du inblandad i utfrysninen om du:

  • Sitter tyst (tystnad tolkas som jag håller med),
  • Börjar följa strömmen och säger något dåligt om personen fastän hen inte gjort dig något.
  • Som ansvarig har fått information, men har valt att sopa problemet under mattan.
  • Ser och hör, men väljer att inte säga ifrån.

Slutord

När det gäller utfrysning och mobbning bland vuxna behövs det tydliga regler där det framgår noll tolerans mot mobbning och utfrysning.

Man måste skilja på vad som är en konflikt och vad som är systematisk mobbning och utfrysning.

Att bara förlita sig på att “här minsann finns det ingen mobbning” tycker jag vara godtyckligt. Där det finns människor, finns det konformitet, lydnad, önskan om inflytande och vilja att såra andra.

Värdegrunden, etiken och moralen ska ligga på en stabil bas: Nedskrivna lagar och regler!

Och tänk om …

I en perfekt Sverige är mitt hopp att en vacker dag göra all form av mobbning och utfrysning olaglig. På så sätt kanske hjälper vi människor som lider i tystnad och som hamnar i psykisk ohälsa som ångest, depression och utbrändhet.

October 26, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Gräset är grönare på andra sidan – Syndromet

av Azita Miakhel July 25, 2022
5 minuter läs

Jag fick förfrågan om att skriva ett blogginlägg om gräset är grönare syndromet, efter att ha gjort ett inlägg på TikTok om ämnet.

Det tog lite tid att forska om/kring syndromet, vilket är förklaringen till varför det tog lång tid att göra inlägget.

Men: den som väntar på något gott, väntar inte för länge. Så here we go:

Människor drivs av “ha begär”. Vi skaffar oss personer (pojkvän/flickvän, Make/maka, vänner och kompisar) och vi skaffar oss ting och prylar.

När vi precis har köpt någonting, känner vi en dopaminkick och blir exalterade (euforiska impulser). Efter ett tag dock, mattas dopaminintensiteten av och saken vi har köpt, ger inte samma tillfredsställelse som den gav när vi precis skaffade den.

Ett exempel: Nu när jag har haft Iphone 12 ett tag märker jag att den nyare modellen av min telefon är ute i affären. Den kanske är bättre? – tänker jag. 

Man vill ju inte vara en FoMo (Fear of missing out). En FoMo är en person som är utanför trenden. En sådan vill man ju inte vara! Vi är mer civiliserade än så. Herregud liksom.

Jag köper Iphone 13, blir nöjd och glad med den … tills den nyaste modellen kommer in på marknaden. Och så fortsätter konsumtionen i all dess oändlighet eftersom det finns så mycket därute som är bättre än de prylarna jag har.

Liknande kan hända när vi är i ett förhållande. Det är vanligt att vi ser runtomkring oss och där finns det människor som skulle kunna vara bättre än den personen vi är tillsammans med (det har säkert hänt dig också så sluta förneka). 

En man med söta smilgropar … en kvinna med synliga magmuskler (ska inte skriva om kvinnans andra attraktiva kroppsdelar) och så vidare. Man tittar, man tänker tanken, men man tar inte steget (oftast).

När det kommer till våra barn jämför vi inte lika ofta – kanske för att vi har skapat barnen själva och fel i barnen kan återspegla felet inom oss?. Fast å andra sidan tänk om min son var lika hjälpsam hemma som grannens son … lite grönare är det ändå vid huset bredvid.

Gräset är grönare på andra sidan – syndromet

Gräset är grönare på andra sidan blir ett syndrom när vi ständigt jämför oss själva med andra och inte blir nöjda med vårt eget liv. När ångesten att vilja ha det andra har, tar över och vi vill bara bort från oss själva, då har det skapats ett syndrom.

Några av de vanligaste symtomen på syndromet:

  1. Ständigt jämförande – Personen blir aldrig nöjd med tillvaron och hela tiden lever i jämförelseångesten. 
  2. Ständigt gnällande – Personen klagar jämt – stora som småsaker. Oavsett person och situation, blir hen aldrig nöjd. Personen kan bli bjuden på Nobelmiddagen, men ändå klaga på att inbjudan borde ha kommit tidigare. Det finns liksom alltid något att beklaga sig över.
  3. Impulsivitet – En person som lider av syndromet kan ha svårt att kontrollera sina impulser. Personen kan också ha svårt att tänka på konsekvenserna av sina handlingar. Man gör något och tänke efteråt: “Ops!”.
  4. Svårigheter att stadga sig – Personen med syndromet kan ha svårt med stabila relationer då hen ofta tänker på vad som finns därute som är bättre. Anknytningsproblemet hos personen med gräset är grönare syndromet kan ha sin grund i barndomen.
  5. Perfektionism – Jag har skrivit ett helt blogginlägg om perfektionism som du kan läsa här: I Huvudet på en perfektionist. En person med syndromet vill ha saker och ting på ett visst sätt och blir sällan nöjd med insatsen och ansträngningen. Detta medföljer problem i nära relationer då de som står nära personen inte vet vad de ska göra för att det ska bli rätt.
  6. Narcissiska tendenser – Många skriver om narcissism utan att egentligen veta vad diagnosen innebär. Det finns narcissism som diagnos och så finns det narcissistiska tendenser. En individ med gräset är grönare syndromet har orealistiska krav och förväntningar på personer och situationer.

Beslutsångest vid val

Gräset är grönare på andra sidan blir mer omfattande i dagens moderna samhälle då vi bombarderas av olika valmöjligheter.

Föreställ dig: Du är i mataffären och ska köpa mjölk? Vilken sorts mjölk? Soja, laktosfri, havre? Hur många procent fett ska mjölken innehålla? Ska den vara ekologisk eller bara vanlig mjölk?

Och dejtandet! Har du tur träffar du din kärlek på en avdramatiserad plats och ni håller ihop länge. Annars finns det alla dejtingsappar. Enklare än någonsin har det blivit att träffa någon och ännu lättare att dumpa och gå vidare till nästa dejt.

Vi konsumerar människor lika ofta som vi konsumerar varor och tjänster.

Behandling? Finns den?

Gräset är grönare syndromet går inte att bota, då problemet finns i inlärda beteenden och har socialpsykologiska och anknytningspsykologiska förklaringar. Du kan läsa om utvecklingspsykologi och anknytningsteorier här: Kärlek – inte dysfunktionell anknytning.

Samtalsterapi hjälper den inlärda delen av problemet och medicin kan hjälpa mot ångesten. Vårt beteende är resultatet av betingning och respons och en förändring kräver ombetingning hos experter i området (psykologer/terapeuter).

Gräset är grönare syndromet är en så pass ny diagnos att behandlingsalternativen är inte framtagna helt (särskild inte i Sverige).

Vid tendenser till syndromet kan det vara bra att skriva tacksamhetsdagbok där man skriver ner allt i livet som är bra. Att börja dagen med positiva affirmationer programmerar hjärnan till att bli mer positiv och nöjdare med tillvaron.

Källor:

Bok: Cleaning Up Your Mental Mess: 5 Simple, Scientifically Proven Steps to Reduce Anxiety, Stress, and Toxic Thinking

Bok: Avoiding the Greener Grass Syndrome

Länk: https://tinybuddha.com/blog/why-the-grass-is-never-greener-and-how-to-be-happy-today/

YouTube lektionen nedan handlar om Bowlbys anknytningsteorier där du kan höra hur en trygg relation mellan barn och vårdare skapas och upprätthålls.

July 25, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Avvisandets psykiska och fysiska smärta

av Azita Miakhel July 20, 2022
4 minuter läs

En psykologiartikel som handlade om: “Avvisande” fångade min uppmärksamhet och jag tänkte skriva ett inlägg om ämnet. Jag fastnade för ett citat i artikeln som jag tänkte inleda med; As far as the brain is concerned, a broken heart may not be so different from a broken arm.

Varför jag vill skriva om detta, beror på att vi behöver veta vilka känslor som triggas inom oss när vi känner oss avvisade, dumpade eller helt enkelt bortglömda.

Att bli avvisad kan leda till psykisk ohälsa då det är vanligt att känna skuld och skam eller att bli besatt av tanken på att “fixa” avvisandet och bli inkluderad igen.

Samhörighet med andra

Människor må födas ensamma men vi är flockdjur och i stort behov av andra människor. Det är i samspelet med andra som vi formar vår identitet och blir oss själva. 

Vi har stort behov av att känna oss accepterade, älskade och värderade. När vi blir avvisade av någon vi älskar, eller av en grupp som betyder mycket för oss, upplever vi oss kränkta och vi blir frustrerade. Varför? Varför just jag? – tänker vi.

Effekterna av avvisande

Psykologisk forskning har kommit på att exkludering från sociala grupper och avvisande från de vi gillar kan ge upphov till psykisk och fysisk smärta. 

Kroppen och psyket är en enhet och det säger sig själv att svåra emotioner kan leda till psykosomatiska besvär. Att bli avvisad kan väcka känslor av sorg, svartsjuka, ilska, frustration, nedstämdhet och ångest. 

Dessa svåra känslor kan i sin tur göra det svårare för oss att tänka klart vilket medför att olika kognitiva förmågor påverkas; så som beslutsfattande och förmågan att tänka rationellt och strategiskt.

Avvisande kan påverka sömnen negativt, då hjärnan ägnar sig åt grubbleri istället för att sova. Insomnia kan i sin tur påverka välmåendet negativt och leder även till att immunförsvaret försvagas och vi lättare blir sjuka.

Det blir personligt

Det är en utmaning att inte ta ett avvisande personligt. Att inte få jobbet vi hade hoppats på, att inte få dejta personen vi gillar eller att inte bli bjuden på festen alla andra kompisar var bjudna på, väcker känslor av nedvärdering hos “den drabbade”. 

Personligt blir det eftersom det skapar tvivel hos oss. Var det mitt fel? Borde jag ha gjort annorlunda? Vad gör/gjorde jag för fel för att förtjäna det här? – frågar vi oss själva.

Såret måste få läka 

Om du bryter armen försöker du inte skynda på läkningsprocessen. Det kan ta flera veckor tills armen blir som vanlig igen.

Detsamma gäller förluster och sorg (läs om: Finns det sorg bakom den där känslan). Processen ska inte skyndas på, utan den får ta den tiden som krävs tills det gör mindre ont i själen.

När känslor tar över är det svårt att tänka logiskt och basera sina iakttagelser på fakta. Hade man varit utanför sig själv hade man kunnat se på en situation objektivt, men inne i en känslomässig bubbla kan det vara svårt att vara objektiv och tänka rationellt.

Det gäller därmed att respektera de känslorna som väcks vid ett avvisande och vara empatisk mot sig själv – och gärna visa empati mot den andre (alltås den som har avvisat).

Avslutande reflektion

Med detta inlägg vill jag uppmärksamma att det är fullt naturligt att gå igenom svåra känslor vid ett avslut, bortgång eller när någonting fint tar slut och/eller man känner sig avvisad. 

Det finns skamkänslor runt avvisande där vi vill glömma händelsen snabbt och gå vidare. Dock blir det inte alltid bra att ignorera det som händer inom oss därför att känslor behöver uppmärksammas och hanteras.

Som Freud uttryckte det så vackert:

“Unexpressed emotions will never die. They are buried alive and will come forth later in uglier ways.”

Sigmund Freud

Det är absolut inget fel i ett avslut. Människor vill olika och det är inte alltid livet blir som vi har tänkt oss. Det gäller att ta sin tid, sörja och komma tillbaka igen när man känner sig redo. 

Vid ett avvisande är det extra viktigt att ge sig själv uppmärksamhet och villkorslös kärlek, då det kan finnas risk att vi lägger skulden på oss själva. 

Med egen kärlek menar jag att fortsätta göra saker vi gillar, inte isolera sig och använda positiva affirmationer dagligen för att orka med vardagen. 

Om möjligt, försök också att visa empati för personen som har valt att avvisa/avsluta. Vi bildar oss en uppfattning om andra genomden fakta vi tillhandahåller, men det kan finnas mycket mer under ytan som vi inte känner till.

Att hata andra för att de har sårat oss gör bara oss bittra och tråkiga. Släpp därför taget om honom/henne/dem med kärlek, empati och förståelse.

Läs också om: Att släppa taget och gå vidare

July 20, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

I huvudet på en perfektionist

av Azita Miakhel July 2, 2022
2 minuter läs

Den som besöker min sida vet nu vid det laget att jag skriver om vardagens små/stora händelser som antingen försvårar livet eller gör det roligare att leva. Ikväll skriver jag om perfektionism.

Vad är perfektionism?

Perfektionism är en personlighetsegenskap där individen vill vara fullständigt felfri. En perfektionist har orealistiska förväntningar på sig själv och på sin omgivning.

Rädslan att göra fel kan hos individen skapa behov av egenkontroll men också önskan om att utöva kontroll på andra. Det finns ett missförstånd som antyder att perfektionister har läget under kontroll och är produktiva. Men en person som strävar efter perfektion blir oftast mer stressad och uppnår i lägre utsträckning sina mål än icke- perfektionister.

It makes sense eftersom all energi går åt att prestera på topp, vilken ökar risken för prokrastinering där saker och ting skjuts på eller inte alls blir gjorda.

Regelmässig önskan om perfektion kan resultera i psykisk ohälsa som tex ångestproblematik, tvångstankar/tvångshandlingar samt nedstämdhet och depression.

Tecken på perfektionism:

  • Orealistiska krav på sig själv – Till exempel att vara sönderstressad men inte be om hjälp.
  • Allt eller inget – Till exempel att ge upp styrketräningen för att du har inte lyckats lyfta 100 kg i marklyft.
  • Låg självkänsla – Personer med hög självkänsla klappar sig själva på axeln när de har gjort något bra. Perfektionisten däremot blir aldrig nöjd, vilket leder till känslor av tvivel hos personen.
  • Att bli defensiva – produktiva personer uppskattar konstruktiv kritik, men för perfektionister kan kritik upplevas som skrämmande. De kan ta minsta kritik personlig och må dålig på grund av den.

Vad orsakar perfektionism?

Perfektionism skapas i barndomen. Föräldrarnas orealistiska förväntningar och krav samt bristen på villkorslös kärlek kan skapa tvivel hos barnet.

Ju mer barnet utsätts för press och kritik, desto mer tvingar barnet sig själv att prestera hårdare. Den hårda prestationen leder tyvärr inte till att barnet förbättrar sig, utan han/hon kan låsa sig och tappa intresset helt.

Jämförelse är ett problem

Om föräldrar jämför sina barn med hens syskon eller kusiner kan detta leda till sämre självkänsla hos barnet. Den dåliga självkänslan kan leda till brist på självförtroende och barnet blir allt mindre nöjd med egna prestationer.

Barnet utvecklar vidare rädsla för att göra fel och misslyckas, vilket kan skapa enorm ångest vid utförandet av uppgifter och liknande.

Bemöta en perfektionist – barn eller vuxen

Om de perfektionistiska tendenserna hindrar individen att leva normalt och interagera med andra människor, är det viktigt med terapi. Ju tidigare desto bättre, då risken för att utveckla andra psykiska besvär är stort hos perfektionisten – till exempel OCD och GAD.

Och empati

Individer som uppvisar perfektionism har stort behov av villkorslös kärlek där personen bör övertygas om att det är personen som är älskad och inte hans/hennes ansträngningar.

Vi använder oftast positiv förstärkning när vi vill uppmuntra önskvärda beteenden och minimera oönskade beteenden, men när det gäller perfektionister är det viktigt att människan lyfts och uppmuntras och inte personens prestation.

Läs om inlärningspsykologi på: HJÄLPLÖSHETEN – ETT INLÄRT TANKEMÖNSTER

July 2, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Risken med att spela svårfångad

av Azita Miakhel June 20, 2022
4 minuter läs

Många söker snabba lösningar på komplexa problem i dagens intensiva samhälle, vilket gör att TikTok blir stället man söker råd på.

  • Sminkexpertis? TikTok.
  • Relationsproblem? TikTok. 
  • Hur ska du få ditt hår att växa och bli tjockare? TikTok. 
  • Läsa Fröken Azitas blogg i mini version? TikTok. 

Okej. Du förstår poängen. 

Spela svårfångad sa dom

Jag skaffade TikTok för fyra veckor sedan för att uppmärksamma min blogg och måste erkänna att det är underhållande att titta på en del videon. Särskild de som ger relationsråd. Till exempel finns det unga män som tittar rakt (dramatisk) in i kameran och berättar om tre, fyra, fem (etc.) olika sätt att få en mans uppmärksamhet på.

Som om män är en homogen grupp där alla tänker exakt likadant. Yngre som äldre. Akademiker som icke-akademiker. Bara du kan några knep hamnar du rakt in i hjärtat på den du gillar.

Dessa influenserna ger enkla tips – och man tänker varför finns det så många singlar när det är så enkelt att få någon?

Låt mig berätta om en video som gjorde mig lite fundersam. Det var en kvinna som med övertygelse berättade på TokTok om konsten att spela svårfångad. Kvinnan hade på sig en vit rock kanske för att hon ville se mer trovärdig ut.

Utifrån socialpsykologin får vi större tillit till människor som har en viss auktoritet. En vit rock, förknippas med läkare som har hög status i vårt samhälle. Och läkare lyssnar vi på – eller hur?

Hur som helst så tyckte kvinnan i videoklippet att om man var intresserad av någon, skulle man ignorera personen helt. Hennes logik var att kvinnor/män blir mer attraherade och intresserade om de fick “jaga” en partner. 

Kärlek bör inte vara en jakt

Min spontana tanke efter att ha sett videoklippet var: vi lever väl inte i det vilda där vi ska ägna oss åt jakt? Den civiliserade människan har kommunikationsförmåga – vad sägs om att kommunicera och inte leka? Leka gör vi när vi är barn. När man är vuxen och ska skaffa ett förhållande med en annan människa, behöver man vara snäll, tydlig och omtänksam.

Man ska inte behöva jaga någon eller ignorera personen man gillar för att visa en poäng. Det kanske finns människor därute som gillar det svåra/komplexa, men det finns också de som uppskattar enkelheten. 

Jag ska berätta om anknytning

Vi människor har olika anknytningsmönster. Sättet som våra vårdare har interagerat med oss i barndomen, har lagt grunden för hur vi skapar relationer med andra människor i vuxen ålder (Titta på videon om tidig anknytning).

Personer som har vuxit upp med ambivalent anknytning – det vill säga med föräldrar som har varit on-and-off med sitt barn – kan lida av dålig självkänsla och dåligt självförtroende.

Dessa personer har större behov av trygghet, närhet och att bli sedda och bekräftade. 

Att ignorera en sådan person i hopp om att personen ska “jaga” dig, kan resultera i att allt rinner ut i sanden. Minsta tecken på ointresse gör personen rädd och hen väljer att dra sig undan, oavsett hur stark personen känner.

Lyssna gärna på min genomgång om anknytningsmönster i vuxen ålder, om du vill veta mer om de olika relationsskapande stilarna: Anknytningsmönster i vuxenålder. Du kan också läsa om det på Psykologiguiden.

Inre arbetsmodeller

Utvecklingspsykologen John Bowlby (1907–1990) forskade på anknytningen mellan föräldrar och barn. Bowlby menade att ett barn utvecklar inre arbetsmodeller i interaktion med sina vårdare.

Inre arbetsmodeller är rutiner och vanor vi får i samspel med omgivningen, framförallt våra vårdare, Varje gång en förälder ignorerar sitt barns behov (barnet gråter, mamma/pappa bryr sig inte), lär barnet sig att det är ingen idé att försöka be om uppmärksamhet. Barnet lär sig efter ett tag att ta hand om sig själv och sjunker inom sig när svårigheter uppstår. 

Personen med ambivalent anknytningsmönster säger inget, klagar inte, gör inget väsen, utan bara isolerar sig och försöker läka sig själv utan  att be om hjälp. Att i ett förhållande ignorera en sådan person gör att hen blir rädd och börjar tvivla på sig själv. 

Du kanske ville ha lite spänning och få personen lite svartsjuk eller visa dig oberörd, men för hen kan dina oskyldiga försök betyda ett avslut. 

Lyssna på ditt hjärta 

Jag är ingen expert, men jag har en tanke: varför komplicera tillvaron? Om du innerlig är intresserad av en person, kan du väl vara ärlig mot dig själv och mot personen i fråga? Oavsett vilket anknytningsmönster du har, är det inte särskilt snällt att vara on-and-off med någon du tycker om.

Lyssna inte på “experter” på TikTok, utan följ ditt hjärta. Det är så mycket med livet som är komplext – kärleken ska inte behöva vara ett problem.

June 20, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Sommaren har väl ingen ångest?

av Azita Miakhel June 16, 2022
3 minuter läs

Semestervibbar?

Igår pratade jag med ett par vänner om svårigheten med att varva ner efter en stressfylld period. När jag har sommarledighet brukar det ta mellan fem till tio dagar för mig att komma in i “vacation mood” (eller något i den stilen). Under tiden brukar jag ha flera parallellprojekt på gång för att hålla mig sysselsatt.

Här tänker jag skriva ett inlägg om vad det är som händer med oss vid stress och varför kan det kännas svårt att varva ner.Stress är en automatisk reaktion i kroppens nervsystem som innebär att hjärnan ställer in sig på att kämpa mot eller fly från ett hot (kamp eller flykt reaktionen).

Vad händer i kroppen vid stress?

När du får en stressreaktion utsöndras ämnen i blodet – såsom socker, adrenalin och kortisol.Vid stress är man med andra ord på alerten och redo för att bekämpa “fienden”. Trots att fienden ger sig av, står man fortfarande där med knytnävarna och redo för att slåss (läs mer om stress här).

Om man stressar ofta/under en längre period, blir kroppen van vid att vara i högvarv. När den yttre stressen plötsligt avtar/försvinner kan det istället skapas en slags inre stress där man blir rastlös – trots att kraven som ställs på oss är helt/delvis borta.Att få ångest vid ledighet är ganska vanligt, särskild om det gäller personer som har (för-) höga krav på sig själva.

Det är lite som att man blir tvungen att släppa kontrollen fastän man vill ha den kvar. Att varva upp är en vana och att varva ner behöver också bli en vana. Vi vet alla att vanor och rutiner är svåra att bryta och byta ut, vilket kan vara en förklaring till varför det är svårt att slappna av. Du kan lyssna på min lektion om stress här: Stress och stresshantering

Tänk inte på en röd elefant

Vår hjärna gillar inte att få order. Säger du till den att inte göra något, fokuserar hjärnan framförallt på ordet “inte”. Testa att inte tänka på en röd elefant just nu – hur gick det?

När vi försöker tvinga oss själva att njuta, att slappna av, att varva ner, finns det risk att resultatet blir tvärtom. Om du som jag har svårt för att koppla av, testa att göra saker som inte kräver mycket planering. Att läsa en bok, träna eller sova mitt på dagen kan vara bra början på semestern.

Efter intensiv period av stress, är kroppen och psyket så trötta att man behöver vila upp dessa ordentlig. När du sår ett frö, vilar det ett tag innan det blir en planta och blommar upp. Du behöver ge dig själv tid, kärlek och omtanke för att stärka kroppen och hjärnan.

Och känslorna

När vi lämnar en stressig period händer det att vi fylls av känslor som vi har tryckt undan när vi hade mycket att göra. Det kan vara känslor av saknad, tomhet, oro och längtan. Det är viktigt att ge sig själv tid att uppmärksamma och bearbeta de obearbetade känslorna.

När vi accepterar hela oss, då kan vi uppnå lugn och harmoni.

June 16, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Att släppa taget och gå vidare

av Azita Miakhel June 6, 2022
3 minuter läs

Mina trasiga gymhandskar

Jag har tidigare skrivit om att jag är en känslig person som känner lite för djupt, bryr mig lite för mycket och har svårt att släppa taget om personer och saker som betyder något för mig.

Jag har till exempel ett par gymhandskar som jag har haft i drygt fem år. Jag köpte dem när jag började med styrketräning. Handskarna har gått sönder, men går fortfarande använda, så jag vägrar slänga dem.

Skapade t.o.m story på Instagram om dem

Jag kan inte slänga mina gymhandskar därför att de har följt med mig under min träningsresa. De har blivit en del av en viktig del av mig och därmed ska vara med mig så länge det bara går. 

Nu kanske du kan lista ut hur svårt jag har för att släppa taget om människor, minnen och upplevelser. Jag är vuxen nog (vad det nu innebär) att avsluta det som har kommit till en slutpunkt, men jag har emellertid svårt att släppa taget.  

Att hålla fast vid bra minnen ger energi och glädje, men ibland håller vi fast vid det som inte längre är/vill vara en del av vårt liv.

Negativ klängande kan skapa nedstämdhet, ångest och ge upphov till skuldkänslor. 

Varför håller vi fast vid saker och människor? 

Vi människor gillar att veta vilka vi är. Vår självbild skapas och upprätthålls av våra erfarenheter, våra relationer och vårt sätt att leva.

Positiva som negativa vanor är delar av oss som definierar oss som personer. Vår identitet skapas av allt vi har varit med om, även våra trauman och svåra psykiska påfrestningar. 

Våra minnen (ja det handlar framförallt om minnen) ger oss en trygghet om vår egen existens. Vem skulle jag vara utan mina minnen, tankar, erfarenheter och upplevelser?

Vi tänker: om jag lät den där tanken/känslan gå, vem skulle jag då vara?

Hålla fast – metaforiskt

Att hålla fast är som att skapa ett skydd runt sin person – som en vägg där vi innanför väggen håller hårt vid våra minnen, tankar och upplevelser. Här samlas allt som definierar vem jag är och allt som är/har varit “mitt”.

Vi håller fast vid det som inte längre finns för att slippa känna ångest. Ångest är känslor av oro och rädsla för framtiden (Läs om ångest här). Om vi släpper taget kan det innebära för att vi måste förändras. Att förändras kan kännas obekvämt och obehagligt – i alla fall när förändringen börjar. 

En annan anledning till varför det kan vara svårt att släppa taget, är framtidens ovetande. Det jag är van vid, vet jag hur jag ska hantera, men om jag släpper taget – tänk om det blir värre? Lika bra att klänga sig fast istället för att ta onödiga risker – tänker vi. Alltså rädsla för framtiden.

En slags trygghet

Det blir en slags trygghet att grubbla över det som har varit (I dagar, veckor, månader och år) än att blicka framåt. 

Hur lätt/svårt det är att släppa taget, har med individen och hennes psyke att göra. Det är också av betydelse vilken situation det är man behöver släppa taget om och vilka känslor som har varit inblandade i den. 

Som jag skrev i början, är det skillnad mellan att gå vidare och att släppa taget. Vi (frivillig/ofrivillig) avslutar relationer, erfarenheter och situationer, men släpper kanske inte taget om dessa lika lätt.

Att släppa taget om det som är avslutad är definitionen på frihet.

June 6, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Skillnaden mellan ånger och ångest

av Azita Miakhel May 26, 2022
3 minuter läs

Lätt att blanda ihop

Vi använder ordet ångest dagligen, men definitionen av tillståndet kan vara svårt då ångest och ånger blandas lätt ihop.

I detta inlägg gör jag ett försök i att separera ångern från ångesten och förklara dessa var för sig. Jag tycker personligen att känslor blir lättare att hantera när vi sätter ord på dem, reglerar dem och accepterar deras existens.

Varför får vi ånger och ångest?

Hjärnans mentala struktur är komplex och det är betydligt svårare att hitta orsakerna till psykisk ohälsa än att upptäcka en sprucken blindtarm. 

Känslor skapas av tankar, tankar uppstår av beteenden, beteenden uppkommer av situationer, situationer blir till av människor, människor har egna mentala strukturer som påverkar andras – ja, som i en cirkel går det hela runt. 

Vi påverkar. Vi påverkas. 

Ånger

Ånger uppstår när individen klandrar sig själv (har skuldkänslor) för något fel hon har gjort eller tror sig ha gjort. Vid ånger upplever individen sorg och en slags tomhetskänsla kopplat till känslor av förlust.

Vid ånger återskapar hjärnan bilder av den situationen som orsakade ångern. Bilderna av situationen kan kännas så realistiska att hjärnan tror att händelsen inträffar här och nu.

Med bilderna följer sedan negativa tankar och känslor. Till exempel kan individen få tankar som att: “Jag önskar jag hade gjort …” eller som: “Jag önskar att jag inte hade gjort …” 

Ånger kan (hypotetiskt sätt) få tiden att stanna, då individen blir kvar i situationen som skapade ångern och varken kan leva i nuet eller blicka framåt. 

Ångest

Ångesten räknas bland de psykosomatiska besvären. Psykosomatiskt innebär att fysiska symtom orsakas av mentala sinnestillstånd (typ att du spyr eftersom du är stressad). Mentalt visar sig ångesten i känslor som:

  • Oro
  • Nervositet
  • Desillusionering
  • Overklighetskänslor
  • Som att vara i en bubbla
  • Rädsla
  • Katastroftänkande

De fysiska symtomen på ångest är:

  • Spänningar i nacke och axlar
  • Illamående
  • Ont i magen
  • Yrsel
  • Trötthet
  • Hjärtklappningar
  • Kortare andning
  • Svettningar 

Det är fullt normalt att känna ångest

Ångestreaktionen påminner om stressreaktionen kamp-eller-flykt där hjärnan skickar signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras och som påverkar hela kroppen.

Under kamp-eller-flyktreaktionen sparar kroppen inte på energi. Då kan i stället funktioner som matsmältning hålla igen, därför att man inte har någon nytta av den i en kamp på liv och död. När man är i en kamp-flyktreaktion kan man känna sig rädd, irriterad, arg eller fientlig (källa: Hjärnfonden ).

Ångesten biologiskt

Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Detta förenklad innebär att det hjälper inte att vid ångest säga till dig själv att: “Känn inte ångest nu … bli inte stressad … svettas inte …“.

Ångesten är egentligen ofarlig, men den kan kännas obehaglig. Om ångesten däremot inte hanteras  rätt kan den leda till generaliserad ångestsyndrom (GAD) och panikångestattacker.

Förebygg att snöbollen blir lavinartat

Jag har tidigare skrivit om ”Snöbollseffekten” där små negativa känslor kan på sikt växa sig stora och starka. Snöbollar som stress, otrygg miljö, negativitet och prokrastinering (att skjuta upp saker) kan växa sig stora och bli en stor snöbollsångest om inte vi ger oss själva tid och utrymme att varva ner och reglera våra känslor och ta hand om oss själva.

May 26, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Kärlek – inte dysfunktionell anknytning

av Azita Miakhel May 1, 2022
3 minuter läs

Småsaker blir psykisk ohälsa

Jag läste en intressant text som påstås vara av Anthony Hopkins, men hittade ingen säker källa på att orden skulle vara hans. Oavsett vem som har skrivit texten, borde den bli uppmärksammad och läst av alla, då budskapet är starkt och viktigt. 

Visdomsorden är en uppmaning till alla som ger hela/delar av sig själva till människor som inte ger någonting tillbaka. Individer som ger energi, tid och omtanke, men i gengäld blir förbisedda, ignorerade och bortglömda.

Författaren av texten menar att för varje gång vi går dit vi inte är välkomna, älskar någon som inte älskar oss tillbaka, ställer upp för de som tar oss för givet, ger vi en stor del av oss själva som inte går att ersätta. Vi ger bort vår energi (tankekraft).

Men villkorslös kärlek då?

Jag förespråkar villkorslös kärlek, men tycker (som textens författare) att det är skillnad mellan kärlek och anknytning. Att vara snäll och hjälpsam är fint, men att aldrig sätta gränser kan leda till stress, ångest och minskad energinivå.

En stark rot till psykisk ohälsa är önskan om att göra alla glada (som om man vore glass på en varm solig dag).

People pleasers – Människobehagare

En del människor gör allt för att få bekräftelse och kärlek. De offrar sina värderingar, tro, och stolthet i hopp om att bli sedda, bekräftade och älskade.

På engelska kallas den kategorin av människor för “People pleasers”. Den svenska översättningen blir typ “människobehagare”. Här väljer jag att använda den engelska termen. 

Karaktäristisk för en people pleaser är:

  • Att aldrig kunna säga nej.
  • Att vara stressad över vad andra tänker om henne/honom. 
  • Att låta andra trycka ner henne/honom och inte kunna sätta gränser.
  • Att ha ständigt skuldkänslor för saker som tidigare har hänt. 
  • Att älta, överanalysera och ha ångest över vardagens småsaker.
  • Att offra sina hobbies, viktiga delar av sitt liv för andras skull, även när hen inte måste göra det.

Nothing will sabotage our happiness and success more thoroughly than the fear that we are not enough.”

– Bill Crawford

Varför blir man people pleaser?

People pleasing har sina rötter i barndomen. Att låta småbarn ta ansvar är nödvändigt för att barn ska bli självständiga. 

Men (med betoning på men!) att systematiskt tvinga ett barn att offra sin fritid och lektid för att ta hand om småsyskon, stora syskon eller sina föräldrar, kan leda till att barnet lär sig att alltid sätta andras behov före sina egna. 

Även religiösa övertygelser som att underkasta sig en Gud och förneka egna behov, drifter och känslor kan resultera i people pleasing i vuxen ålder. 

Går det att jobba bort “besväret”?

Eftersom min psykologiövertygelse går ut på tron att våra känslor, tankar och beteenden är inlärda, så tror jag på att det mesta går att lära om. En olycklig betingning leder till en olycklig respons (läs tidigareinlägg om inlärningspsykologin).

Till exempel: Du bestraffas när du gör saker för dig själv och lär dig att trycka undan dina egna behov – du lär dig att sätta andras känslor före egna, annars kan du bli bestraffad på nytt.

Och några tips ?

Några tips på att komma ifrån människobehagar-tänket:

  • Lär dig att sätta upp gränser – och upprätthåll dem.
  • Lär dig att säga nej (inte kanske, utan nej)
  • Tänk innan du tar ett beslut. Har du beslutsångest, säg bara att du ska återkomma. Extra tid ger dig möjligheten att träna på att säga nej (om det är det du vill säga).
  • Gör övningar som stärker din självkänsla då people pleasing bottnar I dålig självkänsla. 
  • Träna kroppen samtidigt som du jobbar på din personlig utveckling (folk respekterar människor med muskler – skämt)

Kom ihåg…

Kärlek utan villkor innebär att vi med äkthet, öppenhet, acceptans och empati (Carl Rogers ord) låter de vi älskar utvecklas och växa.

Villkorslös kärlek är inte detsamma som att söka dysfunktionell anknytning till någon som inte har något intresse i att älska dig tillbaka. 

May 1, 2022 0 kommentarer
  • 1
  • 2
  • 3

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026