Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

Sigmund Freud

PsykologiSociologi

Aggressionsdriften skapar syndabocken

av Azita Miakhel December 4, 2022
6 minuter läs

Sociologen Émile Durkheim kom på the Scapegoat Theory som på svenska skulle kunna översättas som syndabockstänkande i en grupp.

Teorin förenklad innebär att lägga egna misslyckanden, problem och frustration på en enskild individ eller grupp i syfte att boosta eget ego och få en känsla av kontroll och betydelse.

Syndabockstänkande är raka motsatsen till favorisering. Ordet syndabock används som metafor för en person som oförtjänt klandras, eller pekas ut som skyldig av en person eller en grupp.

Durkheim menade att sociala strukturer var hierarkiska där roller och status spelade stor roll för skapandet av vår identitet och självkänsla. Misslyckas individen/individer att få en hög status i en viss grupp, kan resultatet bli syndabockstänkande, skuldbeläggande och mobbning.

In-grupper och ut-grupper

Inom sociologin och socialpsykologin pratas det om in-grupper och ut-grupper. In-gruppen är samling av homogena människor som känner samhörighet med varandra.

Ut-gruppen är människor som inte är en del av majoritetsgruppen eller inte uppfattas av in-gruppen som “en av oss”. Personer från ut-gruppen stigmatiseras och upplevs som främlingen.

När skapas syndabocken?

I otrygga grupper där det finns många konflikter, råder orättvisor och där regler/regelverk saknas, blir det vanligt att hitta syndabockar för att dra bort uppmärksamheten från verkliga problem.

Vem eller vilka som blir syndabockar beror på kontext och situation. I grupper med hög grad av konformitet där oliktänkande inte får förekomma, får en person med annorlunda åsikter/värderingar lätt rollen som syndabock.

Allt problem, fientlighet och frustration från gruppen läggs då på syndabocken.

Fyra typer av scapegoating

Det finns fyra sociologiska/socialpsykologiska typer av scapegoating och jag väljer att inte översätta de fyra olika beteckningarna till svenska. Däremot kommer jag att förklara kort vad var och en innebär och ta exempel för att förtydliga scapegoatteorin.

1. One-on-one fenomen

Denna formen av scapegoating är när en individ skyller på en annan, till exempel när ett barn gör sönder ett dyrt porslin och skyller det på sitt syskon.

Ett annat exempel på one-on-one formen av scapegoating är när en person inte får löneförhöjning för att han/hon inte bidrar till organisationens utveckling, men han/hon lägger sin frustration på den kollegan som uppfattas som hot för en eventuell högre position på jobbet.

2. One-on-group fenomen

Den här formen av scapegoating förekommer när en individ beskyller en grupp för sin egen misär. Till exempel en person som förlorar sitt jobb på grund av alkoholmissbruk, skyller förlusten av sitt arbete på immigranter, tiggare och miljöaktivister.

3. Group-on-one form

Group-on-one formen av scapegoating är inget annat än det vi i dagligt tal kallar för mobbning. Det är när en grupp skyller gruppens frustration och misslyckande på en enskild individ.

Ett exempel på group-on-one formen av scapegoating är att fotbollslaget förlorar en match, men skyller förlusten på en enskild spelare.

4. Group-on-group form

Group-on-group formen av scapegoating är när en grupp bekyller en annan för alla samhällets problem. Till exempel att man vid lågkonjunktur lägger skulden på judar, muslimer, romer, migranter mm. 

Mobbning/utfrysning utifrån scapegoating

Låt mig analysera mobbning/utfrysning med hjälp av syndabocksteorin. 

Mobbning börjar med stor sannolikhet i one-on-one form där en enskild individ börjar förskjuta sin aggression på en annan enskild individ.

Mobbning kan, till exempel, starta med att en person börjar irritera sig på en annan. Vad som kan ha triggat igång förövaren är svårt att spekulera om, då mobbning skiljer sig från fall till fall.

Om personen som blir utfryst eller mobbad, säger ifrån och/eller sätter gränser, kan förövaren börja rekrytera andra medlemmar till “sitt lag”.

Förövaren fortsätter sedan strategiskt och systematiskt med ryktesspridning, lögner, förtal och snack bakom ryggen i syfte att övertyga gruppen om att det är syndabocken som är felet.

Och nu börjar det bli en group-on-one scapegoating där en hel grupp förskjuter egna frustrationer, ilska, missnöje på den där personen. Syndabocken har skapats och det är nu fritt fram att skuldbelägga henne/honom.

Hypotetiskt exempel på scapegoating:

Det är lågkonjunktur och allt har blivit dyrare – det är Azitas fel.

Jag får ingen löneförhöjning – det är Azitas fel.

Jag har fått besked om att jag är sjuk – det är Azitas fel. 

Jag mår dåligt och vet inte varför – låt mig hitta något samband där det kanske kan vara Azitas fel. Och om jag inte hittar ett samband så är det ändå Azitas fel.

Hypotetiska exemplet kanske låter komiskt, men det finns situationer där det verkligen kan gå för långt.

Lite som att slå på en boxningssäck när ilskan kokar, läggs medveten/omedveten aggression på enskild syndabock. vad som händer med den enskilda individen som blir offer för scapegoating, har jag skrivit i tidigare inlägg: MOBBNING LEDER TILL PSYKISK OHÄLSA

Durkheim + Freud = Sant?

Durkheims teori liknar Sigmund Freuds teori om försvarsmekanismer där aggressionen riktas mot en enskild person som en förskjutning.

I det undermedvetna finns det detets drifter. Aggressionsdriften är ett exempel på en drift. Aggressionsdriften vill gärna göra sig påmind då och då, men vi envisas med att förneka den för att skydda den medvetna delen av oss. 

När någon gör oss arg, frustrerad eller ursinnig, vill aggressionsdriften klappa till personen (impulsen) MEN jaget talar om för aggressionsimpulsen att tänka på konsekvenserna och låta bli att slåss. 

När ilskan inte riktas mot det “riktiga objektet” händer det istället att vi tar med oss ilskan och tar ut den på någon stackars oskyldig som står oss nära eller någon som inte vågar säga ifrån.

Personer som är spydiga, otrevliga och fientliga, bär inom sig stora mängder av aggressivitet. Oftast vet de inte ens att de egentligen är arga för saker de inte kunde kontrollera som barn, utan tror att det är andra människor som är problemet. 

Aggressionen måste ut och där finns det olika vägar. En väljer att förskjuta ilskan genom att ta uppmärksamheten från känslan som har skapat aggressionen då det kan vara jobbig att hantera- och rikta den mot andra människor eller objekt: Att skälla ut, skrika, mobba eller sparka på dörren.

Faran med scapegoating

Syndabockstänkande förekommer i destruktiva/dysfunktionella samhällen, organisationer och familjer som ett sätt att lägga skam och skuld på enskilda individer och grupper. Syftet blir att undvika ta tag i de rådande svårigheterna och de existerande problemen.

Syndabockstänkande må föra en grupp människor närmare varandra, men tänk på att den gruppens sammanhållning bygger på kränkningar, regelbrott och i viss mån lagbrott.

Historiskt har scapegoating orsakat enormt lidande i mänskligheten. Massmord (andra världskriget), förakt, folkmord och diskriminering är några följder av syndabockstänkandet.

Slutord

Där det förekommer syndabockstänkande, finns det varken jämlikhet, rättvisa eller respekt för grundläggande mänskliga rättigheter.

En person som blir mobbad drabbas med stor sannolikhet av psykisk ohälsa och hamnar i självskadetankar och självskadebeteende.

Föreställ dig till exempel att du spenderar drygt åtta timmar av varje dag på en plats där du systematiskt blir utfryst, mobbad och psykisk kränkt.

Hur många skulle kunna klara av det?

Slutligen tänk på att mobbningen försvinner inte om syndabocken försvinner. Så länge gruppens normer, värden och värderingar inte ändras och den strukturella mobbningen inte upphör (genom lagar och regler) kommer det att födas nya scapegoatar.

Titta gärna på klippen nedan som förklarar faran med scapegoating.

The ugly psychology behind scapegoating
December 4, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Försvarsmekanismer – förskjutning

av Azita Miakhel February 23, 2022
3 minuter läs

Och så kommer jag tillbaka till den ljuva psykoanalytiska teorin med Sigmund Freud igen. I detta inlägg kommer jag att ge en bild av hur psyket fungerar utifrån det psykodynamiska perspektivet för att sedan gå in i försvarsmekanismer och specifik försvarsmekanismen förskjutning.

Triangeln nedan skapade jag för att enklare förklara hur Freud föreställde sig människans psyke. Denna modell är en utveckling av Freuds första personlighetsmodell: detet, jaget och överjaget.

Modellförklaring

Enligt Freud finns det tre olika delar i vårt psyke: det medvetna, det förmedvetna och det undermedvetna.

Det medvetna: Information vi använder till vardags till exempel vad jag åt till frukost, var jag bor, vad jag gjorde idag eller igår. Den sortens Information som jag minns och kan plocka fram utan att tänka.

Det förmedvetna: Här lagras information som jag inte använder dagligen men kan gräva fram när jag vill minnas något; till exempel vad min lärare i 5:an hette eller vilken gata jag bodde på när jag var barn. Har man upplevt trauman som barn, kan det vara riktigt svårt att komma ihåg händelser från barndomen.

Det undermedvetna: Här hamnar allt som jag inte vill kännas vid: trauman, rädslor, aggressionen, impulser, drömmar, önskningar, lusten och fantasier. Även detets begär skjuts undan här.

Försvarsmekanismen förskjutning

Som du ser på bilden, finns det censur mellan det medvetna och det förmedvetna och mellan det undermedvetna och det förmedvetna. Här formas våra försvarsmekanismer som försöker skydda oss mot ångest och som försöker att inte låta det undermedvetnas information bli tillgänglig.

Det kan upplevas som smärtsam för psyket om vi blev varse om våra riktiga känslor, begär och impulser.

Det finns mängder med försvarsmekanismer hos oss, men jag vill fokusera på försvarsmekanismen förskjutning, då jag anser att förskjutning kan verkligen förstöra relationer individer emellan.

I det undermedvetna finns det detets drifter. Aggressionsdriften är ett exempel på en drift. Aggressionsdriften vill gärna göra sig påmind då och då, men vi envisas med att förneka den för att skydda den medvetna delen av oss.

När någon gör oss arg, frustrerad eller vansinne, vill aggressionsdriften klappa till personen (impulsen) MEN jaget talar om för aggressionsimpulsen att tänka på konsekvenserna och låta bli att slåss.

När vi inte riktar vår ilska mot det “riktiga objektet” händer det istället är att vi tar med oss den ilskan, och tar ut den på någon stackars oskyldig som står oss nära eller någon som inte vågar säga ifrån.

Psykoanalysen skulle påstå att den som använder förskjutning alltför ofta, har många obearbetade aggressionsproblematik från barndomen.

All ilska som man har känt som barn som till exempel när föräldrarna var för stränga, eller när man blev retad eller mobbad, all den ilskan är lagrad i den undermedvetna delen av oss.

Personer som är spydiga, otrevliga och fientliga, bär inom sig stora mängder av aggressivitet. Oftast vet de inte ens att de egentligen är arga för saker de inte kunde kontrollera som barn, utan tror att det är andra människor som är problemet.

Bitterness is like cancer. It eats upon the host. But anger is like fire. It burns it all clean.

Maya Angelou

Förskjutning kan skada de som står oss närmast. Det är viktigt att stanna upp när ilskan vill ta över och reflektera över följande frågor:

  • Är jag verkligen arg på den här personen eller kan min aggression ha annan orsak?
  • Är det snällt att skälla ut mina barn, mina elever, min partner eller min mamma, när jag egentligen vill reparera någonting som är djupt inrotad inom mig?
  • Överreagerar jag eller är jag verkligen arg på den här personen?
  • Är jag arg på riktigt eller är det okontrollerade barndomsupplevelser som tar över just nu?

Aggression och ilska kan resultera i förödande konsekvenser. Det du säger när du är arg, kanske ger detet tillfällig njutning, men när den intensiva känslan har avtagit, kan det vara omöjligt att reparera skadorna man har förorsakat.

Du kan titta på min YouTube video om jagets försvarsmekanismer där jag förklarar ett antal försvarsmekanismer:

February 23, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Bra gifter sig med dålig får harmonibebis

av Azita Miakhel February 16, 2022
4 minuter läs

Sigmund Freud kallade detets impulser som en mindre attraktiv del i vårt inre. Freud menade på att i detet (våra drifter) finns libido (njutningen) som vill leva livet, men får inte sin vilja fram på grund av jaget (konsekvenstänkandet) och överjaget (vårt samvete och moral). 

Libido

Och vad händer om libidot inte får leva ut sina lustar? Det som händer är att detets önskningar, oavsett om vi vill eller inte, skjuts undan i det undermedvetnas säck, som i sin tur påverkar alla våra känslor, beteenden och handlingar. Ibland poppar det “förbjudna” upp i våra drömmar.

Jung och skuggan

I likhet med Freuds teori, menade Carl Jung på att det finns en (-biologisk) del inom oss som vill komma upp till ytan, men vi låter inte den stackaren uppenbara sig. Jung kallade den delen av oss för Shadow Self.

Shadow self består av sexualenergi och livsenergi.

Jag kommer att döpa Shadow Self för skuggan (all ära åt Google Translation).

Jung menade på att skuggan är den delen av oss som vi vill avvisa och inte kännas vid. Skuggan består av emotioner som vi antingen inte gillar hos oss själva eller tror att samhället inte tycker om.

Vi skjuter undan skuggans begär ner till vårt undermedvetna och hoppas på att de stannar kvar där.

Vi tänker: “Gå du jobbiga känsla. Gå och göm dig någonstans långt borta. Jag vill inte veta av dig så gå!”.

“Everyone carries a shadow, and the less it is embodied in the individual’s conscious life, the blacker and denser it is. At all counts, it forms an unconscious snag, thwarting our most well-meant intentions.” (Carl Jung)

Att förneka delar av oss själva

Utgår man från det psykoanalytiska perspektivet tolkar jag det som att halva delen av människopsyket består av delar som vill ha omedelbar tillfredsställelse och njutning, men vi lägger locket på dessa.

Vi tror att förnekande hjälper oss i rätt riktning, men tvärtom kan undantryckta emotioner få oss att må dåligt.

Vi dämpar våra önskemål, impulser och behov genom att till exempel tillbe till en Gud någonstans i himlen som ska ge oss styrkan att förneka vår mänsklighet (att vara människa är väl en helhet med både bra och mindre bra delar?).

Försvarsmekanismer

Drifterna försöker vi också dölja genom att använda (omedvetet) olika försvarsmekanismer. Försvarsmekanismer censurerar libidos önskningar och fungerar som grindvakter till den medvetna delen av oss. 

Här är ett exempel på en försvarsmekanism: Som kvinna ser man en annan kvinna ha sexiga kläder på sig, och dömer henne.

Enligt det psykoanalytiska perspektivet är det innerst inne ett undertryckt sexual impuls och önskan om att vara som henne. Att tillskriva andra negativa egenskaper som vi själva har kallas för projicering.

Missförstå mig rätt. Varken psykoanalysen eller jag påstår att vi ska leva ut alla våra fantasier, impulser och drifter.

Att hantera impulserna inte förneka dem

Gör vi det finns det risk att hamna i fängelse. Du kan liksom inte smälla till någon som gör dig arg för att aggressionsdriften älskar att slåss.

Inte heller ska du pussa mannen du gillar bara för att sexualdriften uppmanar dig till det (om båda vill det är det en annan sak).

Syftet med detta inlägg är att uppmärksamma att vi är en helhet. Att ständigt förneka sina medfödda behov kan resultera i djupa skuldkänslor och känslor av skam och nedvärdering.

Allt är relativt

Jungiansk psykologi menar på att det finns kontraster till nästan allt: bra/dåligt, liv/död, hat/kärlek, sjuk/frisk. Vårt problem är att vi accepterar och älskar de bra delarna men ignorerar de som vi upplever som dåliga.

Att förneka behov och “dåliga” känslor leder vidare till förtryckta önskningar som sedan resulterar i ångest, depression och annan psykisk ohälsa. 

Hel blir vi när vi accepterar de mörka sidorna av vårt psyke och när dessa lär sig att leva i harmoni med varandra. Typ: goda känslor gifter sig med dåliga känslor och får en harmonibebis. Du får också döpa den till balansbebis om du vill.

Isberget

Att acceptera en helhet

När vi accepterar våra negativa, jobbiga emotioner som en del av oss, blir det lättare att hantera dessa. De kommer att kontrollera oss mindre och vi kan uppleva en slags befrielse.

Att förneka delar av oss själva är att leva i en halvsanning. Att acceptera oss själva innebär att acceptera oss med våra goda och mindre goda sidor.

February 16, 2022 0 kommentarer
Uncategorized

Freud och det psykodynamiska perspektivet

av Azita Miakhel December 20, 2021
0 minuter läs

Signmund Freud kallas psykologins fader och grundaren till den psykoanalytiska teorin.

Freud menar att vi människor är ständiga konflikter med delar av oss själva: detet (våra drifter, impulser, aggressioner), jaget (vår delvis rationella tänkande) och överjaget (vårt samvete och moral) söker kompromisser i nästan i allt vi gör.

Ibland är dessa tre enheter inom vårt psyke i balans, då mår vi bra, men oftast finns det en obalans mellan dessa och det medför psykisk ohälsa hos individen.

På YouTube videon nedan berättar jag utförligt om det psykodynamiska perspektivet.

December 20, 2021 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026