Detta blogginlägg skriver jag till alla som nöjer sig med absolut minimum därför att de tror inte att de förtjänar bättre. Jag riktar in mig på de som beter sig självdestruktivt för att behaga andra människors behov.
Sådana som gör allt för att bli accepterade och formar in sig i varje given mall för att få andras tyckande och gillande.
Vidare är detta blogginlägg till de som utåt är självsäkra, men innerst inne tvivlar på sin egen förmåga och tvekar om sin egna potential.
Jag har i livet mött personer som har allt (och lite till), men är osäkra på sig själva, medan andra personer som har det minimala, kan utstråla självsäkerhet.
Så om självkänsla inte har något med framgång att göra, vad är det som gör att vissa har högre grad av den och andra mindre?
Låt oss djupdyka i begreppet självkänsla och hur den kan stärkas.
Vad är självkänsla?
Självkänsla är din egen bild om din person och hur du ser på dig själv. Lägre grad av självkänsla leder till osäkerhet och en känsla av att man inte förtjänar andras respekt. Låg självkänsla gör att vi tvivlar på våra förmågor och ser hellre fel i oss själva än att uppmärksamma de djupa potentialerna som finns inrotade i alla oss människor.
Bilden nedan visar tecken på låg självkänsla:
Utöver komponenterna som jag presenterar i bilden ovan, kan låg grad av självkänsla också bottna i faktorer som mobbning samt verbala och fysiska kränkningar.
Även traumatiska upplevelser I barndomen (också i vuxen åldern) till exempel övergrepp kan skada/förstöra en individs självkänsla.
Tecken på hög självkänsla
Hur vet någon att man har bra självkänsla?
Punkterna nedan är exempel på egenskaper/styrkor som är kopplade till hög självkänsla:
- Att konstruktiv kunna uttrycka åsikter, känslor och behov.
- Förmågan att kunna ta beslut och inte lida av ständig beslutsångest.
- Förmågan att skapa och upprätthålla stabila, sunda relationer.
- Realist gentemot sig själv där man vet sina begränsningar och men också sina styrkor.
När skapas självkänslan?
Grunden av vår personlighet formas i barndomen. Familjens förväntningar, samspel med andra barn och miljön runtomkring barnet spelar viktig roll i den personliga utvecklingen.
Det är fint att föräldrar har stor tilltro till sina barn, men tyvärr finns det de vårdare som aldrig blir nöjda med sina barns prestationer och kritiserar barnet alltför ofta. Ju mer barnet utsätts för press och kritik, desto mer tvingar barnet sig själv att prestera hårdare.
Den hårda prestationen leder tyvärr inte till att barnet förbättrar sig, utan han/hon kan låsa sig och tappa intresset för olika uppgifter helt.
Om föräldrar jämför sina barn med hens syskon eller kusiner kan detta medföra sämre självkänsla hos barnet. Den dåliga självkänslan kan i sin tur leda till brist på självförtroende och barnet blir allt mindre nöjd med egna prestationer.
Barnet med låg självkänsla utvecklar sedan rädsla för att göra fel och misslyckas, vilket kan skapa enorm ångest vid utförandet av uppgifter och liknande.
Om ett barn ofta blir kritiserat av sina vårdare där dessa på ett eller annat sätt säger/visar barnet att det hen gör är inte tillräcklig bra, växer barnet i tron om att det hon gör är inte tillräcklig.
Obekräftade barn söker bekräftelse på olika håll
Att bli sedd, hörd och bekräftad är en grundsten för den mänskliga utvecklingen. Som bebisar behöver vi inte bara näring för vår existens, men också värme, kärlek, omtanke, respekt och empati.
Vuxna med stark självkänsla, är de barn som har fått en sund uppväxtmiljö med villkorslös kärlek . De med stark självkänsla har sällan sett/hört sina föräldrar storbråka och kränka varandra. Det är med andra ord inte bara förhållningssätt gentemot barn som skapar hens självkänsla, men också bemötandet vårdarna emellan.
Psykisk stabilitet är ett måste för ett meningsfullt liv
1943 publicerades Abraham Maslows behovstrappa som än idag används inom psykologi och personlig utveckling.
Som du ser på bilden nedan, strax efter våra grundläggande behov (fysiologiska behov) följer behov av att känna trygghet, uppleva kärlek, känna att man duger, samt behovet av självförverkligande:
Förenklad kan behovstrappan tolkas som att våra biologiska behov må vara tillfredsställda, men om vi inte får känslan av sammanhang, tillhörighet och kärlek, kan vi inte förvänta oss ett meningsfullt liv.
Stark självkänsla är den absolut viktigaste komponenten för en individ i syfte att forma sitt liv som hen önskar/drömmer om.
Förstå orsakerna bakom är ett första steg
Vi människor har olika anknytningsmönster. Sättet som våra vårdare har interagerat med oss i barndomen, har lagt grunden för hur vi skapar relationer med andra människor i vuxen ålder (Titta på videon om tidig anknytning).
Personer som har vuxit upp med ambivalent anknytning – det vill säga med föräldrar som har varit on-and-off med sitt barn – kan lida av dålig självkänsla och dåligt självförtroende. Dessa personer har större behov av trygghet, närhet och att bli sedda och bekräftade.
Personligen tror jag på alla människors fulla potential och är övertygad om att de flesta kan stärka sin självkänsla genom stimulerande trygg miljö.
Ge barnen villkorslös kärlek och bekräfta deras små och stora insatser. Tvinga inte fram barns motivation, utan låt barnet/ungdomen hitta sin unika potential. Försök bara att finnas till, ge stöd och skapa trygghet runt barnet.
När det gäller att stärka vuxnas självkänsla, ge dem friheten att utvecklas. Empati, förståelse och villkorslös kärlek, fungerar lika bra på vuxna som de fungerar på barn och ungdomar.
Läs också: I huvudet på en perfektionist
