Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

skuldkänslor

Existentiell PsykologiPsykologi

Bra gifter sig med dålig får harmonibebis

av Azita Miakhel February 16, 2022
4 minuter läs

Sigmund Freud kallade detets impulser som en mindre attraktiv del i vårt inre. Freud menade på att i detet (våra drifter) finns libido (njutningen) som vill leva livet, men får inte sin vilja fram på grund av jaget (konsekvenstänkandet) och överjaget (vårt samvete och moral). 

Libido

Och vad händer om libidot inte får leva ut sina lustar? Det som händer är att detets önskningar, oavsett om vi vill eller inte, skjuts undan i det undermedvetnas säck, som i sin tur påverkar alla våra känslor, beteenden och handlingar. Ibland poppar det “förbjudna” upp i våra drömmar.

Jung och skuggan

I likhet med Freuds teori, menade Carl Jung på att det finns en (-biologisk) del inom oss som vill komma upp till ytan, men vi låter inte den stackaren uppenbara sig. Jung kallade den delen av oss för Shadow Self.

Shadow self består av sexualenergi och livsenergi.

Jag kommer att döpa Shadow Self för skuggan (all ära åt Google Translation).

Jung menade på att skuggan är den delen av oss som vi vill avvisa och inte kännas vid. Skuggan består av emotioner som vi antingen inte gillar hos oss själva eller tror att samhället inte tycker om.

Vi skjuter undan skuggans begär ner till vårt undermedvetna och hoppas på att de stannar kvar där.

Vi tänker: “Gå du jobbiga känsla. Gå och göm dig någonstans långt borta. Jag vill inte veta av dig så gå!”.

“Everyone carries a shadow, and the less it is embodied in the individual’s conscious life, the blacker and denser it is. At all counts, it forms an unconscious snag, thwarting our most well-meant intentions.” (Carl Jung)

Att förneka delar av oss själva

Utgår man från det psykoanalytiska perspektivet tolkar jag det som att halva delen av människopsyket består av delar som vill ha omedelbar tillfredsställelse och njutning, men vi lägger locket på dessa.

Vi tror att förnekande hjälper oss i rätt riktning, men tvärtom kan undantryckta emotioner få oss att må dåligt.

Vi dämpar våra önskemål, impulser och behov genom att till exempel tillbe till en Gud någonstans i himlen som ska ge oss styrkan att förneka vår mänsklighet (att vara människa är väl en helhet med både bra och mindre bra delar?).

Försvarsmekanismer

Drifterna försöker vi också dölja genom att använda (omedvetet) olika försvarsmekanismer. Försvarsmekanismer censurerar libidos önskningar och fungerar som grindvakter till den medvetna delen av oss. 

Här är ett exempel på en försvarsmekanism: Som kvinna ser man en annan kvinna ha sexiga kläder på sig, och dömer henne.

Enligt det psykoanalytiska perspektivet är det innerst inne ett undertryckt sexual impuls och önskan om att vara som henne. Att tillskriva andra negativa egenskaper som vi själva har kallas för projicering.

Missförstå mig rätt. Varken psykoanalysen eller jag påstår att vi ska leva ut alla våra fantasier, impulser och drifter.

Att hantera impulserna inte förneka dem

Gör vi det finns det risk att hamna i fängelse. Du kan liksom inte smälla till någon som gör dig arg för att aggressionsdriften älskar att slåss.

Inte heller ska du pussa mannen du gillar bara för att sexualdriften uppmanar dig till det (om båda vill det är det en annan sak).

Syftet med detta inlägg är att uppmärksamma att vi är en helhet. Att ständigt förneka sina medfödda behov kan resultera i djupa skuldkänslor och känslor av skam och nedvärdering.

Allt är relativt

Jungiansk psykologi menar på att det finns kontraster till nästan allt: bra/dåligt, liv/död, hat/kärlek, sjuk/frisk. Vårt problem är att vi accepterar och älskar de bra delarna men ignorerar de som vi upplever som dåliga.

Att förneka behov och “dåliga” känslor leder vidare till förtryckta önskningar som sedan resulterar i ångest, depression och annan psykisk ohälsa. 

Hel blir vi när vi accepterar de mörka sidorna av vårt psyke och när dessa lär sig att leva i harmoni med varandra. Typ: goda känslor gifter sig med dåliga känslor och får en harmonibebis. Du får också döpa den till balansbebis om du vill.

Isberget

Att acceptera en helhet

När vi accepterar våra negativa, jobbiga emotioner som en del av oss, blir det lättare att hantera dessa. De kommer att kontrollera oss mindre och vi kan uppleva en slags befrielse.

Att förneka delar av oss själva är att leva i en halvsanning. Att acceptera oss själva innebär att acceptera oss med våra goda och mindre goda sidor.

February 16, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Skuldkänslor – Nödvändiga eller Onödiga?

av Azita Miakhel January 14, 2022
3 minuter läs

Skuld är negativa utvärderingar av jaget som hos individen uppenbarar sig genom andra känslor som ångest, skam, nedvärdering och misslyckande.

Skuld är en känsla som dyker upp hos individen när hon har gjort något fel avsiktligt eller oavsiktligt. 

Att känna skuld är mänskligt. Det kan vara bra att vi får skuldkänslor då dessa känslor hjälper oss att förändras och göra bättre val i framtiden.

Det som bl.a. skiljer en psykisk frisk person från en psykisk sjuk är förmågan att känna skuld. Individer som lider av psykopati och narcissistisk personlighetsstörning saknar förmågan att känna skuld och empati.

Varför känner vi skuld?

Utan förmågan att känna skuld kan inte våra relationer fungera. Vi säger förlåt när vi upptäcker att vi har gjort fel och att bli förlåten stärker våra mänskliga band (förhoppningsvis).

Enligt inlärningspsykologin är skuldkänslor betingade, dvs inlärda. Det är vid fem års åldern som känslor av etik och moral börjar utvecklas hos barn.

Innan fem års åldern är barnet självcentrerat och tänker inte på konsekvenserna av sina handlingar (till exempel barnet som ligger på golvet i matbutiken och ställer till en drama för att han inte får köpa godis).

Inlärningsteorin menar vidare att faktorer som religion, moral och värderingar lär oss att känna skuldkänslor.

Ju starkare påtryckningar från omgivningen om att någonting är dåligt, desto större känsla av skuld kan individen känna. Vi lär oss vad som är rätt och fel beteende genom positiv och negativ förtärkning. Även bestraffning som metod lär oss att känna skuld och skam.

Sigmund Freud, psykoanalysens fader, menade att inom oss finns det tre olika delar som är i ständig konflikt med varandra: detet (våra drifter och impulser), Jaget (vår konsekvenstänk) och överjaget (vårt samvete och moral).

Enligt Freud vill vi leva ut vår lustar, men samvetet och moralen sätter stopp för det. Psykisk ohälsa uppstår enligt det psykodynamiska perspektivet när människan trycker undan sina önskningar för att anpassa sig till omvärldens etik och moral. Här kommer ett exempel:

Du är attraherad av en person som du egentligen inte borde känna attraktion till. Driften (detet) tar över och du “råkar ?” kyssa personen (jaget lyckades inte tänka på konsekvenserna).

Dagen efter får du skuldkänslor eftersom du anser att det du gjorde var omoraliskt, oetiskt och fel (överjaget tar över). Är skuldkänslorna för starka, tar ångesten över och individen kan få självdestruktiva tankar och beteenden.

Och voilà, till följd av skuldkänslorna kommer sömnlösa nätter med grubblerier och ältande.

Fysiska symtom vid skuldkänslor:

Man kanske inte tror att skuldkänslor ska få kroppen att må dåligt, men tänk på att en människa är en enhet. Våra tankar, känslor och beteenden påverkar varandra ständigt. De vanligaste psykiska symtomen av skuldkänslor:

  • Sömnsvårigheter
  • Problem med magen och matsmältningen
  • Muskelspänning
  • Huvudvärk
  • Tryck över bröstet
  • Gråten i halsen

Psykiska symtom vid skuldkänslor:

Att känna för mycket skuld kan leda till kronisk skuldkomplex (Chronical Guilt complex) som kan resultera i GAD (generaliserad ångestsyndrom) och depression.

Skuldkänslor för misslyckanden eller saker man har gjort kan göra livet svårt för individen att leva och leder oftast till isolering.

Det är viktigt att vara snäll mot sig själv. Att få dåligt samvete för att ha gjort någon illa/ledsen är helt naturligt.

Att överanalysera varje situation och varje beteende för att reflektera över om man gjorde rätt, får oss att må dåligt.

Ifrågasätt därför alltid dina skuldkänslor. Fråga dig själv: är dessa mina egna känslor eller är de inplanerade i mitt psyke av någon annan/några andra?

January 14, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026