Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

släppa taget

Existentiell PsykologiPsykologi

Att släppa taget och gå vidare

av Azita Miakhel June 6, 2022
3 minuter läs

Mina trasiga gymhandskar

Jag har tidigare skrivit om att jag är en känslig person som känner lite för djupt, bryr mig lite för mycket och har svårt att släppa taget om personer och saker som betyder något för mig.

Jag har till exempel ett par gymhandskar som jag har haft i drygt fem år. Jag köpte dem när jag började med styrketräning. Handskarna har gått sönder, men går fortfarande använda, så jag vägrar slänga dem.

Skapade t.o.m story på Instagram om dem

Jag kan inte slänga mina gymhandskar därför att de har följt med mig under min träningsresa. De har blivit en del av en viktig del av mig och därmed ska vara med mig så länge det bara går. 

Nu kanske du kan lista ut hur svårt jag har för att släppa taget om människor, minnen och upplevelser. Jag är vuxen nog (vad det nu innebär) att avsluta det som har kommit till en slutpunkt, men jag har emellertid svårt att släppa taget.  

Att hålla fast vid bra minnen ger energi och glädje, men ibland håller vi fast vid det som inte längre är/vill vara en del av vårt liv.

Negativ klängande kan skapa nedstämdhet, ångest och ge upphov till skuldkänslor. 

Varför håller vi fast vid saker och människor? 

Vi människor gillar att veta vilka vi är. Vår självbild skapas och upprätthålls av våra erfarenheter, våra relationer och vårt sätt att leva.

Positiva som negativa vanor är delar av oss som definierar oss som personer. Vår identitet skapas av allt vi har varit med om, även våra trauman och svåra psykiska påfrestningar. 

Våra minnen (ja det handlar framförallt om minnen) ger oss en trygghet om vår egen existens. Vem skulle jag vara utan mina minnen, tankar, erfarenheter och upplevelser?

Vi tänker: om jag lät den där tanken/känslan gå, vem skulle jag då vara?

Hålla fast – metaforiskt

Att hålla fast är som att skapa ett skydd runt sin person – som en vägg där vi innanför väggen håller hårt vid våra minnen, tankar och upplevelser. Här samlas allt som definierar vem jag är och allt som är/har varit “mitt”.

Vi håller fast vid det som inte längre finns för att slippa känna ångest. Ångest är känslor av oro och rädsla för framtiden (Läs om ångest här). Om vi släpper taget kan det innebära för att vi måste förändras. Att förändras kan kännas obekvämt och obehagligt – i alla fall när förändringen börjar. 

En annan anledning till varför det kan vara svårt att släppa taget, är framtidens ovetande. Det jag är van vid, vet jag hur jag ska hantera, men om jag släpper taget – tänk om det blir värre? Lika bra att klänga sig fast istället för att ta onödiga risker – tänker vi. Alltså rädsla för framtiden.

En slags trygghet

Det blir en slags trygghet att grubbla över det som har varit (I dagar, veckor, månader och år) än att blicka framåt. 

Hur lätt/svårt det är att släppa taget, har med individen och hennes psyke att göra. Det är också av betydelse vilken situation det är man behöver släppa taget om och vilka känslor som har varit inblandade i den. 

Som jag skrev i början, är det skillnad mellan att gå vidare och att släppa taget. Vi (frivillig/ofrivillig) avslutar relationer, erfarenheter och situationer, men släpper kanske inte taget om dessa lika lätt.

Att släppa taget om det som är avslutad är definitionen på frihet.

June 6, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Vad kan du egentligen kontrollera?

av Azita Miakhel December 22, 2021
4 minuter läs

Kontroll är ett laddat ord. Jag tänkte börja med att definiera begreppet kontroll och gjorde en Googlesökning på ordet. Det som dök på webben var ord som: kontrollera, fjärrkontroll, kontrollorgan och arbetsmiljöverkets kontroll över arbetssituationen.

Nej Google, jag vill söka på den mänskliga viljan till kontroll. Den kontrollen som påverkar vårt beteende och skapar frustration, oro och ängslan.

Kontroll som ger en känsla av trygghet. När vi måste veta vad som kommer att hända och när livet inte blir som vi hade tänkt oss fylls vi av besvikelse och irritation. Den sortens kontroll ville jag definiera.

Låt mig berätta kort om historian bakom vårt kontrollbehov. Anledningen till att vi vill ha kontroll, har sin grund i evolutionen.

Grottmänniskan var tvungen att ha kontroll över sin omgivning. Hon var på sin vakt för att inte riskera att bli uppäten av ett starkare djur. Fenomenet som drev grottmänniskan till att tänka ”katastrof!”, med psykologiska termer heter kamp-eller-flyktreaktion (på engelska flight-or-fight).

Vårt nuvarande samhälle har förändrats sedan våra förfäder levde. Vi är mer civiliserade, vi äter med kniv och gaffel och har sammanträden och lägger upp bilder på sociala medier.

Det som däremot inte har förändrats med den moderna människan är kamp-eller-flyktreaktionen. Vi tänker fortfarande ”katastrof!”. Människans hjärna är programmerad för att göra riskanalyser och få kroppen att vara på sin vakt.

Hjärnan mår bra av att vara på alerten och tänka på det värsta som kan hända, därför att hjärnan vill hellre att du är förbered än att du tar skada och dör ut som art.

Så vad kan du egentligen kontrollera? Låt mig fråga dig detta: När det var år 2018 hade du en enda tanke på att det skulle spridas ett virus i hela världen och att du skulle lära dig ord som Covidpass, karantän och Omikron?

Tänker att du svarar nej. Ingen av oss kunde förutse det som händer idag och som har påverkat våra liv så enormt. Pandemin är ett levande exempel på att människor inte har full kontroll över det som händer i deras liv.

Många svårigheter uppstår utan att vi kan förebygga dessa. Kärleken kan ta slut, du kan bli sjuk, du träffar din själsfrände en olämplig tid, ditt barn kan råka ramla av cykeln och bryta armen. Här tänker jag: hur mycket kontroll har vi egentligen? Vad kan vi kontrollera och vad kan vi inte kontrollera?

Du kan kontrollera att arbeta effektivt i åtta timmar, men du kan inte kontrollera negativa händelser som kan komma ivägen för ditt arbete i de åtta timmarna.

Du kan kontrollera att be killen du gillar att gå på dejt med dig, men du kan inte kontrollera att han ska gilla dig tillbaka.

Du kan kontrollera att ta på ditt barn varma kläder en kall vinterdag, men du kan inte kontrollera att ditt barn blöter ner sina kläder eftersom det började ösregna.

Som du märker är det skillnad på saker vi har kontroll över och sådant som är utanför vår mänskliga förmåga. Behovet av kontroll kan leda till ängslan, frustration och ångest.

Ångestproblematiken har flera orsaker, men en uppenbar orsak är ”kontrollbehov”. Ångest är en direkt effekt av stress som hjärnan utsätts för när den upplever sig förlora kontrollen.

Ångest är ett tillstånd där du upplever att någonting viktigt är hotad och du måste göra det som finns i din makt för att förhindra problemet. Resultatet av att försöka kontrollera det som står utanför vår kontroll, blir mer stress, mer oro och mer ångest.

En negativ kedja av obehagliga tillstånd.

Några tips som har varit till hjälp för mig personligen:

  • Ta ingenting personligt. När vi tar det som händer runtomkring oss personligt, blir vi rädda och det aktiverar katastrofberedskapet i hjärnan. Ta in information, bearbeta vid behov, men försök att vara neutral och realistisk.Var ärlig mot dig själv. När du gör det lilla extra för någon eller är extra snäll, är du det för att sprida värme och kärlek eller gör du det för att vinna någonting på det i längden?
  • Släpp taget emellanåt. Ansträng dig inte hård för att få någons gillande och bekräftelse. Var i nuet och låt tiden avgöra vad resultatet blir.
  • Blir det för jobbigt och du känner stor stress, lär dig att djupandas. Gör övningar som får dig att vara mer tillgänglig i vardagen. Hur känns det när vattnet rinner igenom dina händer när du diskar?

Att arbeta med att minimera sina kontrollbehov kan vara tidskrävande, men ge positiva psykologiska resultat långsiktigt. Börja med att hitta en känsla av sammanhang (läs om KASAM) i tillvaron om du upplever dig ha ett stort kontrollbehov som påverkar ditt liv negativt.

Titta också på min YouTube lektion om stress där jag berättar om stressens skador på psyket och kroppen.

December 22, 2021 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026