Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

social exkludering

Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

Mobbning leder till psykisk ohälsa

av Azita Miakhel August 12, 2022
4 minuter läs

Sommarlovet närmar sig slutet och snart startar höstterminen. Jag tänker på de barnen som är förväntansfulla inför skolstarten. Jag tänker vidare på de barnen som inte alls är glada för att skolan börjar igen – de barnen som blir mobbade, utfrysta och hamnar utanför den sociala kontexten.

I detta inlägg går jag inte detaljerad in på skillnaden mellan social exkludering bland vuxna och mobbning bland barn, utan mitt syftet är att fokusera på konsekvenserna av problemet. Vill du läsa mer specifikt om mobbning kan du läsa: “Att se de osynliga barnen“, “Social exkludering och mobbning” samt “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på“.

Mobbning leder till psykisk ohälsa

Det finns olika sorters mobbning. Att aktivt kränka en person är en sorts mobbning, att frysa ut och gardera sig i en grupp mot en person är en annan form. 

Mobbning (och utfrysning) aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga. 

Vid utfrysning skickas varningstecken till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd.

Stressen som aktiveras i hjärnan på grund av mobbning leder i sin tur till känslor av ångest. Ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. 

Mobbning påverkar viktiga funktioner i individens personlighet och den mental hälsan. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon påverkar personens grundläggande känslor negativt. 

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

Social exkludering

Social exkludering innebär att gruppen exkluderar en enskild individ från en social kontext då denne antingen inte håller med gruppens normer eller bryter mot de rådande gruppreglerna.

Det finns ingen stereotyp bild av en person som blir social exkluderad, utan vem som helst kan bli drabbad.

När börjar man exkludera andra?

Social exkludering och mobbning börjar så tidigt som vid 6-7 års ålder då barn lär sig att man faktiskt kan såra andra barn genom att inte leka med dem.

Vanligt hos barn i den åldern är: ”Du får inte vara med och leka”.  Barn lär sig, med andra ord, ett fredligare sätt att uttrycka sina aggressioner på. Barn som själva blir social exkluderade eller har systematiskt exkluderat andra från olika lekar, tar med sig beteendet in i vuxen ålder sedan.

Mobbningens effekter

  • Aggressivitet och ilska
  • Antisocialt beteende
  • Frustration
  • Stress
  • Ångest
  • Depression
  • Utbrändhet

Mobbning och social exkludering kan bryta ner vem som helst. Det är ett stort problem som bör uppmärksammas, förebyggas och pratas om. Det är naivt att blunda för att social exkludering existerar och leva i fantasin om att alla lever i harmoni i alla sina grupper.

Vem bär ansvaret?

Vi vuxna är upptagna med att uppfostra barn till att inte slåss och lägger mindre fokus på att lära dem att mobbning och utfrysning är nästan lika illa (om inte värre) som att slå någon. Barn behöver lära sig sunda värderingar och ett positivt förhållningssätt gentemot andra.

Be the change you want in the world.

Mahatma Gandhi 

Avslutande reflektioner

Att föregå med gott exempel är ett sätt att förebygga mobbning. Som vuxen kan vi börja med att prata med respekt med varandra och om varandra. Vidare är det viktigt att uppmärksamma kränkningar och mobbning.

Visa att du såg och du hörde och poängtera bestämd att: “Det här är inte okej!”. 

Vi pratar ofta om respekt men det är bra att definiera vad respekt egentligen betyder – dela in respekten i konkreta, görbara handlingar för att skapa bättre atmosfär bland barnen. 

Barn behöver hjälp med att stärka empatiförmågan och förståelsen för andras synsätt och perspektiv. Förmågan att känna kärlek finns inrotad inom oss, hat är däremot ett socialt inlärt beteende. Vi får arbeta med kärnan av individen – förmågan att känna kärlek och empati för varandra (läs inlägget Kärleken kommer naturlig, hat är inlärt).

Det är ditt ansvar att motverka och förebygga mobbning. Och det är mitt ansvar lika mycket. Vidare är det gruppens ansvar och samhällets ansvar att stå emot all form av social exkludering, mobbning och kränkningar.

Så: våga stå på dig och våga säga ifrån. Sätt gränser, identifiera problemet och var en positiv förändring i världen. Det räcker inte längre att vara humanist framför scenen och blunda för mobbning bakom scenen.

En positiv gest. Ett par ord av omtanke kostar absolut ingenting men kan göra livet finare att leva för oss själva och för de runtomkring oss.

Videon nedan är en av mina favoriter:

August 12, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Avvisandets psykiska och fysiska smärta

av Azita Miakhel July 20, 2022
4 minuter läs

En psykologiartikel som handlade om: “Avvisande” fångade min uppmärksamhet och jag tänkte skriva ett inlägg om ämnet. Jag fastnade för ett citat i artikeln som jag tänkte inleda med; As far as the brain is concerned, a broken heart may not be so different from a broken arm.

Varför jag vill skriva om detta, beror på att vi behöver veta vilka känslor som triggas inom oss när vi känner oss avvisade, dumpade eller helt enkelt bortglömda.

Att bli avvisad kan leda till psykisk ohälsa då det är vanligt att känna skuld och skam eller att bli besatt av tanken på att “fixa” avvisandet och bli inkluderad igen.

Samhörighet med andra

Människor må födas ensamma men vi är flockdjur och i stort behov av andra människor. Det är i samspelet med andra som vi formar vår identitet och blir oss själva. 

Vi har stort behov av att känna oss accepterade, älskade och värderade. När vi blir avvisade av någon vi älskar, eller av en grupp som betyder mycket för oss, upplever vi oss kränkta och vi blir frustrerade. Varför? Varför just jag? – tänker vi.

Effekterna av avvisande

Psykologisk forskning har kommit på att exkludering från sociala grupper och avvisande från de vi gillar kan ge upphov till psykisk och fysisk smärta. 

Kroppen och psyket är en enhet och det säger sig själv att svåra emotioner kan leda till psykosomatiska besvär. Att bli avvisad kan väcka känslor av sorg, svartsjuka, ilska, frustration, nedstämdhet och ångest. 

Dessa svåra känslor kan i sin tur göra det svårare för oss att tänka klart vilket medför att olika kognitiva förmågor påverkas; så som beslutsfattande och förmågan att tänka rationellt och strategiskt.

Avvisande kan påverka sömnen negativt, då hjärnan ägnar sig åt grubbleri istället för att sova. Insomnia kan i sin tur påverka välmåendet negativt och leder även till att immunförsvaret försvagas och vi lättare blir sjuka.

Det blir personligt

Det är en utmaning att inte ta ett avvisande personligt. Att inte få jobbet vi hade hoppats på, att inte få dejta personen vi gillar eller att inte bli bjuden på festen alla andra kompisar var bjudna på, väcker känslor av nedvärdering hos “den drabbade”. 

Personligt blir det eftersom det skapar tvivel hos oss. Var det mitt fel? Borde jag ha gjort annorlunda? Vad gör/gjorde jag för fel för att förtjäna det här? – frågar vi oss själva.

Såret måste få läka 

Om du bryter armen försöker du inte skynda på läkningsprocessen. Det kan ta flera veckor tills armen blir som vanlig igen.

Detsamma gäller förluster och sorg (läs om: Finns det sorg bakom den där känslan). Processen ska inte skyndas på, utan den får ta den tiden som krävs tills det gör mindre ont i själen.

När känslor tar över är det svårt att tänka logiskt och basera sina iakttagelser på fakta. Hade man varit utanför sig själv hade man kunnat se på en situation objektivt, men inne i en känslomässig bubbla kan det vara svårt att vara objektiv och tänka rationellt.

Det gäller därmed att respektera de känslorna som väcks vid ett avvisande och vara empatisk mot sig själv – och gärna visa empati mot den andre (alltås den som har avvisat).

Avslutande reflektion

Med detta inlägg vill jag uppmärksamma att det är fullt naturligt att gå igenom svåra känslor vid ett avslut, bortgång eller när någonting fint tar slut och/eller man känner sig avvisad. 

Det finns skamkänslor runt avvisande där vi vill glömma händelsen snabbt och gå vidare. Dock blir det inte alltid bra att ignorera det som händer inom oss därför att känslor behöver uppmärksammas och hanteras.

Som Freud uttryckte det så vackert:

“Unexpressed emotions will never die. They are buried alive and will come forth later in uglier ways.”

Sigmund Freud

Det är absolut inget fel i ett avslut. Människor vill olika och det är inte alltid livet blir som vi har tänkt oss. Det gäller att ta sin tid, sörja och komma tillbaka igen när man känner sig redo. 

Vid ett avvisande är det extra viktigt att ge sig själv uppmärksamhet och villkorslös kärlek, då det kan finnas risk att vi lägger skulden på oss själva. 

Med egen kärlek menar jag att fortsätta göra saker vi gillar, inte isolera sig och använda positiva affirmationer dagligen för att orka med vardagen. 

Om möjligt, försök också att visa empati för personen som har valt att avvisa/avsluta. Vi bildar oss en uppfattning om andra genomden fakta vi tillhandahåller, men det kan finnas mycket mer under ytan som vi inte känner till.

Att hata andra för att de har sårat oss gör bara oss bittra och tråkiga. Släpp därför taget om honom/henne/dem med kärlek, empati och förståelse.

Läs också om: Att släppa taget och gå vidare

July 20, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

Om social exkludering och mobbning

av Azita Miakhel May 18, 2022
4 minuter läs

Det mest lästa blogginlägget på min sida är: “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på” .

Jag startade ett TikTok konto för en vecka sedan och publicerade delar av det inlägget där. Till min stora förvåning fick den korta videon över 2000 visningar på TikTok.

Min reflektion är att det är alltför många vuxna där ute som bär på svåra känslor av social exkludering, mobbning och utfrysning utan att våga be om hjälp eller prata om det.

Idag tänkte jag skriva ett nytt inlägg om ämnet då jag tycker det är viktigt att uppmärksamma problemet.

Social exkludering

Social exkludering innebär att gruppen exkluderar en enskild individ från en social kontext då denne antingen inte håller med gruppens normer eller bryter mot de rådande gruppreglerna.

Det finns ingen stereotyp bild av en person som blir social exkluderad, utan vem som helst kan bli drabbad av den hemska upplevelsen.

Gruppen är starkare än individen

Social exkludering kan oftast inte ske om gruppen saknar en ledare. Inom det socialpsykologiska perspektivet skrivs det om formella och informella gruppledare.

En formell ledare är en person som utövar en yrkesroll, till exempel statsministern eller chef över ett företag.

En informell ledare är en person som inte har någon formell makt, men kan ha stort inflytande över gruppens medlemmar.

Informella ledare kan vara bra för gruppens sammanhållning och välmående om hen är en person med sunda värderingar och önskan om välvilja.

Men (med betoning på men!) om en informell ledare drivs av egenvinningssyfte, dold agenda och/eller egoistiska önskemål kan gruppmedlemmarna lätt bli manipulerade till att göra andra illa.

Vid social exkludering handlar det om att den informella gruppledaren skapar syndabockstänk i gruppen och utmålar en enskild person som kärnan av problemet (vad problemet nu kan vara).

Gruppens sammanhållning blir starkare när det skapas ett Vi-Mot-Dom tänkande vilket leder till en falsk känsla av trygghet, gemenskap och tillhörighet.

När börjar man exkludera andra?

Social exkludering och mobbning börjar så tidigt som vid 6-7 års ålder då barn lär sig att man faktiskt kan såra andra barn genom att inte leka med dem.

Vanligt hos barn i den åldern är: ”Du får inte vara med och leka”.  Barn lär sig, med andra ord, ett fredligare sätt att uttrycka sina aggressioner på.

Barn som själva blir social exkluderade eller har systematiskt exkluderat andra från olika lekar, tar med sig beteendet in i vuxen ålder sedan.

På vilket sätt märks social exkludering?

Exempel på social exkludering kan vara att hela bekantskapskretsen blir bjuden på fest förutom en enskild individ.

I de fall där jag har varit vittne till social exkludering har det handlat om att man tar fysisk avstånd från personen, till exempel att alla gruppmedlemmar trängs vid samma matbord, men ingen sätter sig bredvid “syndabocken”.

Andra exempel är att sluta hälsa på en person, prata bakom hens rygg och sprida osanna rykten.

Social exkludering hos offret kan leda till:

  • Aggressivitet och ilska
  • Antisocialt beteende
  • Frustration
  • Stress
  • Ångest
  • Depression
  • Utbrändhet

Vår mentala hälsa är komplex. Våra gener och kognitiva förmågor spelar roll i hur vi tolkar, analyserar och observerar världen, samtidigt som är vi sociala varelser och i stort behov av andra människor för vår existens.

När andra tar avstånd från oss eller medvetet påverkar andra i gruppen till att ta avstånd, uppstår det psykisk ohälsa hos den enskilda individen.

Mobbning och social exkludering kan bryta ner den starkaste av oss. Det är ett stort problem som bör uppmärksammas och pratas om.

Det är naivt att blunda för att social exkludering existerar och leva i fantasin om att alla lever i harmoni i alla sina grupper.

Vem bär ansvaret?

Vi vuxna är upptagna med att uppfostra barn till att inte slåss och lägger mindre fokus på att lära dem att mobbning och utfrysning är nästan lika illa (om inte värre) som att slå någon.

Vi måste lära barn sunda värderingar och ett positivt förhållningssätt gentemot andra.

Det är ditt ansvar att motverka och förebygga social exkludering. Och det är mitt ansvar lika mycket.

Vidare är det gruppens ansvar och samhällets ansvar att stå emot all form av social exkludering, mobbning och kränkningar.

Så: våga stå på dig och våga säga ifrån. Sätt gränser, identifiera problemet och var en positiv förändring i världen.

Det är tillräcklig med kaos där ute (krig, svält, sjukdomar). Vi behöver mer än någonsin vara snälla mot oss själva och mot andra människor.

En positiv gest. Ett par ord av omtanke kostar absolut ingenting men kan göra livet finare att leva för oss själva och för de runtomkring oss.

May 18, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på

av Azita Miakhel December 29, 2021
4 minuter läs

Om social exkludering

Social exkludering och utfrysning sker oftast i två former, fysisk exkludering där offret blir helt ensam och isolerad och emotionell exkludering där en individ blir ignorerad och ges känslan av att vara oönskad. 

Utfrysning aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga.

När vi blir utfrysta från en grupp skickas det varningssignaler till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd.

Vad händer med oss vid mobbning?

Stressen som aktiveras i hjärnan leder i sin tur till känslor av ångest och ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. Orsaken till att hjärnan reagerar starkt på utfrysning och mobbning är evolutionärt.

När människosläktet levde ute i det vilda var de mest skyddade om de tillhörde en grupp. Att vara med i flockar minskade risken för faror och stammedlemmarna var tryggare när de var fler.

Mobbning påverkar viktiga funktioner i vår personlighet och mental hälsa. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon, påverkar personens grundläggande känslor negativt.

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

Strong people stand up for themselves, but stronger people stand up for others. – Chris Gardner

Hur ser ett mobboffer ut?

Så vem blir offer för utfrysning och mobbning? Det finns ingen stereotyp mobboffer utan det kan hända vem som helst. Utfrysning blir vanligare om graden av konformitet i en sammanslutning är hög.

Bland vuxna är det sällan en “average” person som blir mobbad, därför att en person som smälter in i en grupp och inte gör väsen av sig, uppfattas sällan som ett hot (läs om social exkludering och mobbning)

Vuxna fryser ut den som upplevs som hot mot den egna positionen. På en arbetsplats där groupthink är vanligt och där enskilda medarbetare förväntas vara en del av den rådande normen och kulturen, riskerar den som inte delar de gemensamma normerna att bli offer för utfrysning.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats? 

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning, manipulation och förtal – där förövaren och dennes vänner sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete. Det kan handla om att lägga sig i och/eller försöka påverka personens jobb i syfte att skapa stress och frustration hos den mobbade.

Vem bär ansvaret? Om åskådareffekten

Nu tänker du kanske, varför ser folk på mobbning men ingen reagerar? Inom socialpsykologin finns det något som heter: åskådareffekten (The Bystandard effect på engelska).  

Åskådareffekten betyder förenklad att ju fler personer som bevittnar en händelse, desto färre reagerar, därför att alla tänker att någon annan måste reagera först. Man lämnar ansvaret till ”någon annan” och vill personligen inte bli involverad.

Rent rationellt kan man ju tycka att om du lyssnar på ryktesspridningen och skitsnack är du redan involverad i utfrysningen och mobbningen, eller hur?

Klippet nedan handlar om åskådareffekten. Experimentet är gjort i London och visar på hur lite folk hjälper en människa i nöd när de befinner sig i en större folkmassa:

Strategier för att motverka utfrysning:

Det är fruktansvärd jobbigt att bli utfryst och socialt exkluderad, särskilt om problemet finns på arbetsplatsen där en person behöver vistas åtta timmar av sin vardag. Men på samma sätt som det finns problem, finns det också lösningar.

Några strategier som jag personligen anser vara effektiva:

  • Regler för konsekvenser av negativ särbehandling, social utfrysning och mobbning. Den byråkratiska människan tar det skrivna ordet på större allvar och det som är nedskriven följer gruppen enklare.
  • Du som enskild individ, säg ifrån. När du hör någon snacka skit om en person du inte ens känner, lyssna inte. Säg bara att du ska bilda egen uppfattning om personen. 
  • Signalera till rätt person som är ansvarig för verksamheten.
  • Stå på dig och var förändringen du vill se i världen.
  • Se till att du har en meningsfull fritid och har vänner du kan umgås med och litar på.
  • Om du som läser är mobboffer, tänk på att mentalt friska människor mobbar inte andra. Det ursäktar absolut inte deras beteende, men det är en förklaring till beteendet.

Mobbning får aldrig, aldrig någonsin normaliseras.

“We have got to dispel this myth that bullying is just a normal rite of passage.”

— Barack Obama

December 29, 2021 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026