Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

stoicisk psykologi

Existentiell PsykologiPsykologi

Kan det bero på meningssökande?

av Azita Miakhel October 8, 2022
3 minuter läs

Statistik må vara torr och tråkig, men siffror ger oss en bild av utvecklingen (positiv/negativ) i vårt samhälle. På Folkhälsomyndighetens hemsida går det att ta fram statistik om det mesta. Tittar man på statistiken för utvecklingen av psykisk ohälsa i Sverige, blir man orolig.

Förra året dog 2000 personer i Sverige på grund av alkohol. Vidare dog 1505 personer i självmord samma år (Läs inlägget SUICIDPREVENTION). Det är dystra siffror! Man får ont i magen av att läsa sådant.

Det finns många orsaker till psykisk ohälsa och jag ska inte ge mig in i ett okänt område, däremot vågar jag påstå att jakten på mening i livet, driver många människor till psykisk ohälsa.

Här ska jag skriva ett inlägg om meningen med livet utifrån stoikernas teorier samt ge några tips på böcker i ämnet som jag älskade att läsa.

För en del kanske blir det underhållande läsning. För andra kanske ger inlägget lite hopp om framtiden och visar ljuset utanför tunneln.

Vardagens psykologi

Modern psykologi där medveten närvaro och mindfulness är viktiga delar av, är djupt inspirerad av de gamla stoiska tänkarna bland andra Søren Kierkegaard. Stoisk psykologi fokuserar på här och nu och söker mening i vardagslivet.

Det finns flertal böcker skrivna på engelska om den stoiska psykologin: “The Psychology of Ego” och “Psychology of Stoicism” är två exempel. Vidare rekommenderar jag Victor Frankls böcker om meningen med livet: “Man’s Search for Meaning” och “Yes to life”.

Den stoiska psykologin handlar om de existentiella frågorna där det berättas om vardagens små och stora händelser som ger livet mening. 

Jag kommer att skriva flera inlägg (i framtiden) om den stoiska psykologin, men just nu sammanfattar jag kärnan av teorin för att ge en helhetsbild av hur den förklarar människans meningssökande med livet.

Den stoiska teorin (i likhet med Victor Frankls teori) menar att livet har svårigheter, men det gäller att växa trots svårigheterna.

Här är ett exempel: En boxare som får slag här och där under träningen och under sina matcher, slutar inte sin sport för att det gjorde ont. Han kommer tillbaka när smärtan är borta, bättre utrustad och bättre tränad.

Stoikerna menar att vi ska känna med hjärtat men ha logiken med oss i vårt beslutsfattande. Vi ska inte trycka undan våra negativa känslor, men inte heller vara fånge av våra tankar.

Vi ska känna igenom lugn och genom logik. Vi ska inte vara rädda för att må dåligt och vi ska inte sträva efter att vara lyckliga hela tiden.

Hur uppnår man lycka?

Den stoiska psykologin berättar om lycka som en triangel med tre viktiga delar: 

Lyckans triangel

  1. Medveten närvaro – Att vara närvarande i vardagen med alla sina sinnen.
  2. Bli bättre version av sig själv – Att sträva efter att få bättre självförtroende och bättre självkänsla. Fokusera inte på det du inte kan kontrollera utan på det du kan påverka.
  3. Ta ansvar – Att inte spela offer och skylla ifrån sig. Andra människor kan påverka vårt liv, men vi har trots allt en fri vilja.

För att lyckans triangel ska kunna fungera, behöver vi fölande fyra aspekter:

  • Visdom – Vi behöver lära oss nytt och inte leva på gamla meriter.
  • Att vara rättvisa – Vi behöver vara godhjärtade och rättvisa mot oss själva och mot andra.
  • Att vara modig – Att inte ge vika för svårigheter, utan våga möta problem för att kunna bli starkare.
  • Karaktär slår skönhet – Vi gillar personer som har självdisciplin och självkontroll och som är stabila. 

Stoikerna menar vidare att vi inte ska älta det förflutna . Att kämpa emot det som redan har hänt gör oss ilskna och arga. Vi får fokusera på det som står oss närmast och sluta kontrollera det som vi inte kan kontrollera.

Livet blir mer meningsfullt, enligt stoikerna, när vi visar tacksamhet för människor som finns i vårt liv. Vi ska inte ta för givet de som ger oss positiva vibbar och gör livet enklare att leva.

Search inside, Not outside, Not in luxury. 

Sammanfattningsvis: Var inte beroende av det materiella. Var generös och bjud på dig själv. Visa tacksamhet för allt som är bra och fungerar, gör fred med ditt förflutna och låt kärleken bli meningen med ditt liv.

October 8, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Överanalyserande och falska förhoppningar

av Azita Miakhel June 23, 2022
3 minuter läs

Det började under pandemin

I juni har jag haft Fröken Azita bloggen i ett halvt år. Det var i slutet av december förra året som jag bestämde mig för att börja skriva. Jag minns att jag satt kvar i ett klassrum i skolan (efter min psykologilektion) och skrev det första blogginlägget.

När jag startade bloggen var det, minst sagt, en förvirrad period med Covidpandemin och osäkerheten inför framtiden.

Många av oss blev påverkade av Covid på ett eller annat sätt. Rutinerna rubbades och friheten som var en självklarhet blev begränsad. Saker som vi tidigare hade tagit för givet, var inte längre en självklarhet. Hela samhället blev tvunget att tänka om.

För min del innebar pandemin att ändra riktning i livet. Nu ville jag göra en insats. Jag hade tröttnat på att underhålla mitt Instagramkonto och ville göra någonting mer meningsfullt.

Jag valde då att nischa bloggen mot psykologi (som jag är utbildad i) och uppmärksamma psykisk hälsa/ohälsa. Genom mina inlägg ville/vill jag förklara små och stora tankar och känslor som kan leda till psykiska påfrestningar om vi inte tar tag i dessa och bearbetar dem i god tid.

Överanalyserande är ett problem

När jag tänker tillbaka på det senaste halvåret och det mesta jag har skrivit om får jag en slutsats: en av de största rötterna till mentalt påfrestning är överanalyserande.

När vi överanalyserar, tänker vi samma tanke om och om igen. Vi målar upp olika bilder i vårt psyke och blir alltmer avskärmade från verkligheten.

Gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut vid överanalyserande och vi hamnar i en bubbla. Hjärnan förbrukar en stor del av vår energi och en hjärna som hela tiden grubblar blir efter ett tag trött och matt.

Överanalyserandet kan sedan leda till isolering, minskad energinivå, ångest, insomnia och brist på motivation och intresse. Lever man för länge i det förflutna eller i ångesten inför framtiden, finns det också risk för nedstämdhet och depression.

Det blir inte alltid som vi tänker oss

När jag reflekterar över det senaste halvåret, tänker jag på hur onödig det var att lägga energi på att övertänka en del situationer och händelser.

  • Sådant som jag hoppades på, blev inte av.
  • Det jag var rädd för, hände inte.
  • Frågor jag ville ha svar på, är fortfarande obesvarade.
  • Och jag vet fortfarande inte vad som kommer att hända i framtiden.

Slutsatsen …

Det jag vill komma fram till är att vi lider djupare i våra tankar än i det verkliga livet. När vi ältar, överanalyserar och är kvar i det förflutna (eller oroar oss för framtiden), låter vi vardagen passera förbi.

Tiden är dyrbar. Tiden är ovärderlig. Tiden är livet som går förbi. Vi behöver värna om vår tid.

Överanalyserande är att vilja ha kvar en kontroll som vi egentligen inte kan ha. Det som är bortom vår kontrollförmåga får vi bara acceptera. Det som vi kan påverka, får vi fortsätta påverka.

Jag vet inte vad som kommer att hända imorgon, om en vecka eller efter sommaren, men jag vet att det jag bestämmer mig för att göra idag, kommer att spela roll för mitt liv i framtiden. Och det gäller dig också.

Livet är där vi är just nu.

“If you don’t want suffering in your life you have to get rid of all expectations. And expectations are nothing but future projections, so to get rid of expectations means to live in the present moment.”

Unknown

Läs gärna inlägget om lycka: LYCKANS TRIANGEL – STOICISTISK PSYKOLOGI

June 23, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026