Stress

Facebook normen?

Jag stod och småpratade med en bekant och samtalet (av någon anledning) kom in på sociala medier. Efter en stunds chitchatande säger personen till mig: “Du byter ofta profilbild på Facebook”. Mitt spontana svar blev: “Tur att du inte följer mig på Instagram” – med ett belåtet skratt till följd.

Om sociala normer och kontroll har jag skrivit om innan, men eftersom ämnet fascinerar mig enormt tar jag upp det igen. Put on your seatbelt please.

Socialkontroll

Definitionen av socialkontroll utifrån det socialpsykologiska perspektivet är följande: – socialkontroll är en mekanism för att upprätthålla allmän ordning genom normativ reglering, vilket innebär samhällets handlingar som syftar till att förhindra avvikande beteende, straffa avvikare eller korrigera dem.

Korrigera dom! Alltså gör du fel så ska du/det rättas till.

Okej. Så Mark Zuckerberg (som egentligen stal idén från sina vänner) skapade Facebook och skrev ett manus för vårt liv? Sätt upp en profilbild men ändra den inte ofta?

Till och med passbilden förnyas var femte år. Var i “socialmediamanualen” ska jag läsa om hur länge jag ska vänta tills jag byter profilbild?

Jag Googlade på “How often change facebook profile picture” och Google svarade att jag fick göra det hur ofta jag ville. Är jag okej nu då?

Den personen som kritiserade mig för att jag byter profilbild ofta, tog jag bort från Facebook. Tänkte om hen kunde störa sig på mina bilder, hör hen inte hemma bland mina “vänner” på Facebook.

Ett sätt att få bort stressen

Nu kanske du spärrar upp ögonen och tänker: “Oj Azita. Så kan du inte göra. Man tar inte bort folk på Facebook”. Och jag tänker: “Jo det kan man. Det är faktiskt jätteenkelt. Du bör också ta bort en del folk.”. #frökenazitanormbrytare

Normer är skrivna och oskrivna regler för hur en individ ska bete sig, tänka och tycka (ibland även hur denne ska känna). Bryter du en grupp-/ social norm, möter du sanktioner. En sanktion är en följd av att bryta en norm.

En ung man i Amerika skapade Facebook och här i Sverige får jag höra hur ofta jag bör/inte bör byta profilbild. Normer må strukturera upp våra liv, men de kan ge psykisk ohälsa om vi ständigt försöker tillgodose andra människors behov av godkännandet av vårt liv.

Socialamedier är en grundkälla till stress och ångest. Nummer har blivit så viktigt. Vi tar inte bort folk vi egentligen inte känner samhörighet med för att inte minska på antalet “vänner”. Det är liksom en trygghet i antalet. Detsamma gäller Likes. Har du 4000 likes på en bild är du populär. Har du bara tio, tänker man: “Hen är inte så omtyckt”.

Siffror är den nya populär

En annan bekant sa en gång skrattandes till mig: “Din video på YouTube har tre dislikes” (informerar om att YouTube har nu gömt dislike funktionen). För henne var det inte viktigt med innehållet i videon, inte heller antalet likes och visningar, utan jag hade tre dislikes, då måste lektionen på YouTube vara dålig.

Socialpsykologin riktar in sig på hur vi människor påverkar varandras tankar, känslor och beteenden. Carl Jung skrev om “collective consciousness/unconsciousness” där han analyserade hur våra innersta känslor kan ha påverkats av kollektivet.

Inom sociologin finns det liknande teori om kollektivets påverkan på individen av Émile Durkheim (1858-1917) där han menade att: sedvänjor, uppfattningar, sätt att se på saker och ting, regler av olika slag är skapade av olika grupper i samhället. Den enskilda individen är inte alltid medveten om att andra människor skapar strukturen som vi (vare sig vi vill eller inte) blir en del av.

Sammanfattning

Sociala medier ska/bör inte bli en stressfaktor. Vi ska använda dessa som roliga redskap för att få inspiration, se våra (riktiga-) vänners uppdateringar och hålla kontakten med folk vi tycker om.

Sociala medier får inte heller bli ännu en begränsning i livet. Vi får ta kontrollen över våra liv genom att rensa bort det som ger stress och behålla allt som ger positiv energi.

Kolla igenom din vänlista och radera profiler som ger dig omedelbar ångest. Det kommer att kännas bra efteråt.

Har du någonsin hört uttrycket: “What doesn’t kill you makes you stronger”?. Då ska du tänka om när det gäller stress. Här råder det istället: “What doesn’t kill you makes you crazy”.

Efter att ha läst detta inlägg, hoppas jag att du varvar ner och börjar inse allvaret med stress.

Vi lever i en: “I need it now!” – tid. Deadlines, ansvar, prioriteringar och mera deadlines. Alla vill ha allt på en och samma gång. Gärna tidigare om det går.

Vad är stress?

Stress är en automatisk reaktion i kroppens nervsystem som innebär att hjärnan ställer in sig på att kämpa mot eller fly från ett hot (kamp eller flykt reaktionen). När du får en stressreaktion utsöndras ämnen i blodet – såsom socker, adrenalin och kortisol.

När du ligger på stranden med en (alkoholfri-) drink i handen, är kortisolhalten låg. Det är därför du känner dig lugn och harmonisk. Vid stress stegrar kroppens kortisolnivå och vi andas snabbare och kortare, med känslor av ångest till följd.

Stress har följt med oss sedan vi levde i det vilda, men till skillnad från förr, kan vi inte fly från en stressig situation. Kroppen uppmanar oss: “Dags att springa iväg!”, hjärnan säger däremot “Gör du det får du ingen lön nästa månad!”.

Stress har en negativ påverkan på våra liv. Stress kan ge fysiska symtom såsom huvudvärk, matsmältningsproblem och sömnrubbningar.

Stress ger också emotionella, psykiska besvär som till exempel förvirring, aggressivitet, ångest och depression (bara att nämna några).

Långvarig stress kan leda till allvarligare sjukdomar som: hjärtproblem, högt blodtryck och nedsatt immunförsvar.

Långvariga psykologiska tillstånd orsakad av stress är: generaliserad ångestsyndrom, insomnia, depression, utmattningsdepression, utbrändhet.

Orsaker bakom stress:

Det som stressar en person, känns inte alls lika jobbig för en annan. Hur vi upplever stress har med våra tidigare erfarenheter och coping strategier (sätt att hantera stress på) att göra. Personligen blir jag inte stressad av att sätta betyg på 230 elever, men negativa vibbar kan lätt få mig ur balans och stressa sönder mig. Konstig eller hur?

Det som skapar stress kallas för stressorer. Nedan nämner jag några stressorer:

Problem i personliga relationer och konflikter hemma
Hög arbetsbelastning på jobbet, hemma eller i skolan
För höga krav på sig själv
Orimliga krav från andra
Problem med hälsan
Inget emotionellt stöd

När vet du att du är stressad?

Hjärtat slår snabbare. Samma symtom som när du är förälskad, men det känns inte lika behagligt. Inga fjärilar i magen, utan mer känna sig illamående.
Känslor av överväldigande. Småsaker kan upplevas enorma.
Irritation, desorientering, aggressivitet
Svårigheter att minnas saker. Du öppnar datorn, men glömmer bort vad du skulle söka efter. Personligen brukar jag glömma bort var jag har lagt min telefon och hittar den oftast i fickan.
Nedstämdhet, hopplöshet
Trötthet och avsaknad av energi (särskild på morgonen)
Sömnsvårigheter

Hantera stress bättre:

Angrip problemet och undvik grubbleri. Tankar som: “Jag har så mycket att göra… det ger mig ångest” gör dig omotiverad och du hamnar i offermentalitet.

“The time to relax is when you don’t have time for it.”
―Sydney J. Harris

Ta hand om dig själv. Tyvärr när måsten blir för många, prokrastinerar vi vår egen hälsa. Vi tänker: “Jag hinner inte träna idag” eller: “Jag får bara äta snabbmat för jag hinner inte med riktig mat”. Det är NU! du behöver ta hand om dig mest. Annat kan vänta. Jorden går inte under för att du går till gymmet en timma.
Umgås med personer du tycker om. Större delen av vuxenlivet spenderar vi på att umgås med människor vi inte har valt själva. Många är dessutom riktiga energitjuvar. Sakta ner och få energi från någon du tycker om ?.
Läs inlägget om hur nyttig det är med kramar. Restriktionerna slopas om två dagar, så det blir fritt fram att kramas (fråga bara först).
Be om hjälp. I vårt individualistiska kultur ställs alldeles för höga krav på den ensamma människan. Hade vi varit robotar hade vi inte haft känslor. Nu har vi känslor och för höga krav kan få oss att må dåligt. Så be om hjälp. De som tycker om dig kommer inte att säga nej.
Min egen strategi vid stress är ganska enkel. Jag ställer mig frågan: ” Vad är det värsta som kan hända om jag inte blir klar i tid?“. Svaret på frågan ger mig bättre perspektiv på vad som är viktigast och vad som kan vänta.
Lyssna gärna på genomgången om stress nedan.

Radera bort om den ger ångest