Beror trygghet på jobbet på kön och härkomst?
Fär ett par veckor sedan skrev jag ett blogginlägg där jag hänvisade till Arbetsmiljöverkets undersökning där fler kvinnor än män rapporterade under förra året om att de hade drabbats av arbetsplatsmobbning och diskriminering än manliga anställda (källa).
Jag bloggar i syfte att uppmärksamma psykisk ohälsa i vardagen då jag är övertygad om att små och stora händelser i vardagslivet kan stärka vår hälsa eller föra oss in i ohälsa.
När vuxna fryser ut och…
Ett av mina första blogginlägg som fortfarande är det mest lästa är inlägget om “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på”.
Jag skrev inlägget i en tid då det fortfarande var tabu att prata om utfrysning och mobbning bland vuxna.
Det rådde och fortfarande råder en sorts “skyll dig själv” norm där man söker svaret: “Varför hände detta just dig” hos den drabbade istället för att hitta svaret: “Varför mobbade de dig och varför ingen ingrepp?”.
Syftet med inlägget var att uppmärksamma olika arbetsplatser på det utbredda problemet med utfrysning och mobbning där jag skrev ett antal förslag på åtgärder.
Det händer ibland att jag ger förslag på lösningar av problem som jag lyfter, men det händer också att jag belyser ett problem och låter någon annan stå för problemets lösningar.
Det är emellertid svårt att vara både visionär och problemlösare samtidigt.
Men,
I och med att arbetsplatsmobbning är ett ämne jag kan en hel del om, tänkte jag här ge mig ut på att skriva om ett antal konkreta förslag på lösningar/förebyggande åtgärder kring arbetsplatsmobbning och diskriminering.
Vem vet, inlägget kanske hjälper någon därute.
Diskriminering och mobbning på arbetsplatser kan ha samma grunder
Då diskriminering och mobbning på arbetsplatsen kan ha samma grunder, ska jag här fokusera på hur arbetsplatsmobbning bör åtgärdas och förebyggas.
En kvinnlig anställd som fryses ut eller mobbas på sin arbetsplats då hon är minoritet, diskrimineras också per automatik.
Tycker jag!
Att lyckas förebygga mobbning på arbetsplatsen är viktigt för att upprätthålla en hälsosam, produktiv och sund arbetsmiljö.
Och alla förtjänar vi känslan av trygghet på våra jobb.
Regler och regelverk
Då människor respekterar nedskrivna lagar och regler mer än muntligt uttalade värdegrund och etiska framförhållning är det viktigt att i varje arbetsplats finns det antimobbningsplan som regelbundet kommuniceras till de anställda.
Planen ska tydliggöra vad som är mobbningsbeteende och konsekvenserna för dem som ägnar sig åt mobbning, utfrysning eller diskriminering.
Då förbud mot kränkande särbehandling finns uttryckt i arbetsmiljölagen, kan planen hänvisa till följderna av arbetsmiljöbrott.
Utbildning och fortbildning
Mobbning är ett känsligt ämne trots att beteedet är vanligt förekommande och som skadar människors psykiska och fysiska hälsa dagligen.
Många människor klarar inte av påfrestningen som arbetsplatsmobbning medför, vilket i många fall resulterar i svår psykisk ohälsa eller i självmord.
Chefer som är osäkra på hur de ska hantera arbetsplamobbning bör gå på utbildning och lära sig om ämnet.
Chefen har ansvaret för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön och behöver därmed ta sitt ansvar för att förebygga ohälsa hos medarbetarna.
När medvetenheten om arbetsplamobbning ökar, minskar själva beteendet, då de flesta individer (kanske?) inte vill uppfattas som mobbare av sin omgivning.
Respekt och sund värdegrund
Varje arbetsplats, oavsett vem som äger företaget, behöver uppmuntra en arbetsplatskultur som uppmuntrar vänlighet, empati och respekt.
Ledarna ska uppmuntra anställda på att behandla varandra med snällhet och förståelse.
Chefen är det bästa exemplet
Chefer som använder härskartekniker eller andra strategier för att förminska eller förringa sina anställda, lär indirekt sina medarbetare att det är fritt fram att mobba andra.
Arbetsledare och chefer bör därmed föregå med ett positivt exempel genom att behandla alla anställda rättvist och respektfullt.
Något sorts meddelarsystem
Mobboffer på arbetsplatser vågar många gånger inte berätta om sina upplevelser då de är rädda för repressalier.
Är det chefen som står för mobbningen, kan den anställda bli helt låst och lämnas helt utan stöd och hjälp.
Här är det viktigt att det finns något sorts anonymt rapporteringssystem för anställda att rapportera arbetsplatsmobbning utan rädsla för att bli bestraffade.
Anonymitetsskyddet gör att fler vågar rapportera om missförhållanden på sina arbetsplatser och därmed förebygga psykisk och fysisk ohälsa bland de anställda.
HR:s roll
I de fall där mina vänner och bekanta har berättat om arbetsplatsmobbning har de upplevt HR (Human Resources) som chefens/företagets förlängda arm.
Jag tycker att HR ska vara helt oberoende av organisationen – lite som domstolar i Sverige – där de tar sig an varje enskilt fall på ett objektivt sätt.
Ge stöd till mobboffret
När en anställd sjukskrivs på grund av arbetsplatsmobbning, blir han/hon oftast lämnad ensam och utan stöd från företaget hen arbetar på.
Tyvärr lever vi i en tid där retoriken är att “alla anställda är utbytbara”.
Det är vanligt att personen som utsätts för mobbning, trakasserier, utfrysning eller diskriminering är den som förväntas lämna arbetsplatsen.
Det är tyvärr enklare att göra sig av med en enskild anställd än att lösa problemet med mobbning som oftast förekommer av en hel grupp människor.
Dessutom är stödet som kommer från HR eller företag som anlitas av arbetsgivaren inte alltid opartiska och risken för att den drabbades situation förvärras när hen är tillbaka på arbetsplatsen väldigt stort.
Antimobbningslag
När jag för första gången (för drygt ett år sedan) skrev ett blogginlägg om antimobbningslag fick jag flers arga motargument från olika håll.
Det-går-aldrig-att-bevisa-arbetsplamobbning argumenten jagade mig så långt att jag lät kampen om en trygg arbetsplats för alla vila ett tag.
Nu när undersökning efter undersökning uppmärksammar att jobbet kan göra många anställda sjuka, kanske är det dags att utforma en antimobbningslag?
Ingen individ ska bli så sjuk av sitt arbete att hen tar till självskadebeteende eller hamnar i utmattningssyndrom.
När arbetstagare tar ångestdämpande eller antidepressiva medel för att orka visats på jobbet, är det dags att ta problemet på allvar.
Slutord och reflektion
En vännina till mig berättade om att hon kände symtom på utbrändhet efter knappt sex månader på sin nya arbetsplats.
Anledningen till varför hon kände ständigt obehag och ångest var att ett gäng kvinnliga arbetskollegor frös ut henne på arbetsplatsen.
Vänninan som ser bra ut och som är ytterst kompetent i sitt yrke, har börjat tvivla på sig själv där hon tänker att: “om jag förändrar mig själv…”, vilken är en vanlig tanke hos de som fryses ut och mobbas.
Mobbarnas strategi är att skapa tvivel och angripa en individs självkänsla så den ska börja tveka på sin egen förmåga och till slut ge upp kampen (säga upp sig eller bli sjukskriven).
Om den drabbade inte får omedelbar hjälp, kommer en utbrändhet att skynda sig som mail i mailkorgen (eller som ett brev på posten).
Att hjälpa människor i arbetsför ålder så de orkar ett helt yrkesliv borde ligga i statens intresse.
Sjukskrivningar kostar samhället mycket – ekonomiskt men också i längre perspektiv.
Utbrända föräldrar orkar sällan ta hand om sig själva och sina barn, vilket kan skada barns mående och hälsa.
Då barnen är vår framtid är barnens välmående och trygghet samhällets ansvar.
Små justeringar i strukturen må inte ge omedelbara resultat, men i längre perspektiv kommer folket att gynnas av dessa.
Foto: Unsplash.com
Textens grammatik har granskats av AI.
