Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

utfrysning

Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

Blir alla visionärer ensamma?

av Azita Miakhel December 15, 2024
5 minuter läs

Nyår närmar sig, och med det följer reflektioner över året som gått. För mig handlar dessa tankar om en sak jag verkligen behövde, men som inte fick: Stöd.

Trots att jag har upplevt stunder av intensiv rädsla och utsatthet har jag sällan fått konkret hjälp.

Som kvinna som vågar stå upp mot orättvisor har jag insett att hatet är en oundviklig konsekvens – det kommer lika pålitligt som ett brev på posten.

Att ta ställning, särskilt inom politiken, verkar dessutom ge vissa fritt spelrum att visa sitt förakt. Människor kan skriva hatiska, hotfulla och kränkande kommentarer på sociala medier, utan att det blir några som helst konsekvenser.

Ifrågasätter man en destruktiv struktur eller dysfunktionellt system, görs det försök att hitta problemet hos individen. Det är nämligen enklare att göra sig av med enskilda individer, än att göra positiva förändringar som är resurskrävande.

Vi lever i ett samhälle där man hellre sätter plåster på ett sår än undersöker de bakomliggande orsakerna. De som gör fel, de blir kvar – till och med hyllade av gruppen och massan.

De som tar stryk ska skylla sig själva. De drabbade omplacerar man, prioriterar bort och isolerar från all form av gemenskap.

Om gemenskap och ensamhet

Ibland gör det ont att se hur vissa grupper alltid stöttar varandra – genom likes på sociala medier, genom att backa upp varandra i diskussioner eller bara finnas där i svåra stunder.

Att det smärtar, beror på en påminnelse om vad jag själv har saknat. Ett riktigt jävla nätverk.

Att hålla varandra om ryggen

Det är sorgligt att se hur vissa människor får förmåner och karriärmöjligheter genom vänskapsband, släktskap, rätt efternamn eller genom att knyta kontakter med “rätt” personer.

Själv lyckades jag aldrig. Kanske på grund av min fuck-off-attityd. Eller vad vet jag.

Jag tycker ju att jag är snäll.

Jag ville tro att meriter, utbildning, personlighet och kompetens skulle räcka för att lyckas. Varför skulle man behöva något annat?

Men nej! Verkligheten ser annorlunda ut. Du kan vara en demokratikämpe i samhällets ögon, men den som får jobba med demokratifrågor är ofta den med rätt nätverk och kontakter.

Det är en bitter insikt, men också en påminnelse om hur långt vi har kvar innan jämlikhet och rättvisa blir mer än bara fina ord.

När slutar det eviga dömandet

En sak som har varit svår att sätta fingret på är hur jag ofta döms hårdare som person, även i situationer där jag själv varit offer.

Det känns ibland som om det finns en tyst överenskommelse: “Azita är en tuffing som klarar allt, så ge henne bara mer skit – hon tål det.”. Men det få förstår är att jag faktiskt blev sjukskriven i nästan ett år på grund av en dålig arbetsmiljö som till slut knäckte mig.

Under den perioden var jag totalt isolerad och hade bara vårdcentralen som stöd.

Att läsa böcker har varit en stor del av mitt liv, men under sjukskrivningen kunde jag inte ens läsa någonting.

Bäst kan jag beskriva den tiden som om min själ hamnade i koma.

Och vet du vad som var svårast under den perioden? Att inte ha orken att hjälpa min son med sina läxor.

Människor ser ofta bara en fasad – den offentliga delen av ens liv. De ser inte de andra rollerna man har. Ingen såg mig som en mamma till ett barn, som kämpade bakom kulisserna.

En inre kompass med högt pris

Jag vet att jag ofta uppfattas som annorlunda – och kanske obekväm för många. Min inre kompass driver mig att stå upp för rättvisa, även när det innebär att jag går emot strömmen.

Att följa den kompassen har blivit en del av min identitet, men det kommer med ett högt pris. Priset är ensamhet. Det är en ständig följeslagare, som påminner mig om att min vilja att säga ifrån och vägra blunda för orättvisor skapar avstånd.

Människor drar sig ofta undan från det som utmanar deras bekvämlighet eller tvingar dem att reflektera över sina egna val.

Jag har fått lära mig att min övertygelse inte alltid är lätt att dela. Att stå upp för rättvisa innebär att konfrontera strukturer, maktspel och ibland till och med människor i ens närhet. Det kräver mod – men också en förmåga att hantera den isolering som följer när man inte kompromissar med sina värderingar.

Gruppen och individen

Människor har ett grundläggande behov av att tillhöra en grupp. Gruppidentiteter kan bli oerhört starka eftersom trygghet och gemenskap är livsnödvändigt för oss som sociala varelser.

Men vad händer när man inte passar in i någon grupp? I extrema och destruktiva grupper händer det lätt att det skapas en sorts masspsykos, där medlemmarna gör allt för att försvara sina övertygelser. Genom att förminska “de andra” bygger individen en falsk känsla av överlägsenhet.

Socialpsykologin beskriver detta fenomen med termen konformitet – hur grupper drar sig mot likformighet och belönar dem som följer normen.

Den som bryter mot gruppens oskrivna regler riskerar att exkluderas. Det känns som att det är precis vad som händer.

När jag säger ifrån, när jag vägrar spela med i den sociala teatern, växer avståndet mellan mig och andra. Det är som om det är enklare för dem att ignorera mig än att faktiskt bemöta de orättvisor jag pekar på.

En uppmaning eller önskan

Så här vid tredje advent funderar jag över hur vi kan bryta dessa mönster. Hur kan vi bli bättre på att stötta varandra, även dem som inte delar våra åsikter eller passar in i våra förväntningar?

Kanske ligger svaret i ett annat begrepp från socialpsykologin: Empati. Förmågan att försöka förstå, istället för att döma.

Tänk om vi kunde skapa gemenskaper som inte bygger på likformighet, utan på öppenhet och respekt för våra olikheter. Det är i våra skillnader som vi hittar det verkligt mänskliga – där vi kan lära oss av varandra och växa tillsammans. Kanske är det just den tanken vi borde bära med oss in i det nya året.

Margot Wallström uttryckte en gång: “Jag tyckte det var jobbigt att folk som inte ens kände mig hade uppfattningar om min personlighet.” Och jag känner igen mig så väl i det. Fördomar och missuppfattningar gör ont, men trots allt vägrar jag att låta dem definiera mig.

Mitt fokus ligger på att fortsätta vara sann mot mig själv och bidra till en gemenskap som ser styrkan i våra olikheter.

Jag kommer inte att sluta kämpa för jämlikhet, men jag kommer inte längre att söka svar i djupet av horisontens mörker.

Det är på tiden att sluta bygga slott i luften och se verkligheten som den är. Det stinker att vara realist än idealist, men tro mig – jag har inte valt detta själv.


Foto: Azita Miakhel

December 15, 2024 0 kommentarer
Psykologi

När vuxna fryser ut – Freuds syn

av Azita Miakhel March 29, 2023
6 minuter läs

Blogginlägget “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på” var bland de första inläggen jag skrev. 

Artikeln är också den mest lästa sedan jag startade frokenazita.com. När jag tittar över statistik för mina dagliga besökare ligger “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på” alltid på topp.

Dock var det inte lätt beslut att skriva det inlägget. Jag minns känslan av ambivalens där jag inte kunde bestämma mig om jag skulle klicka på “Publicera inlägg” eller inte. 

Vuxenmobbning  pratades det inte mycket om för drygt ett år sedan. Det var ett känsligt ämne … du vet ett sådant ämne som får motparten att känna sig obekväm och få bråttom ut ur samtalsämnet.

Idag är jag oerhört tacksam över faktumet att medier och samhället i stort uppmärksammar psykisk ohälsa som förekommer i samband med dålig arbetsmiljö där utfrysning förekommer. 

Sjukdom av jobbet tar fler liv än olycksfallen

Aftonbladet publicerade en rapport som lyfte resultatet av forskning inom arbetsmiljön där det uppmärksammades att omkring 3 000 liv förkortas varje år på grund av sjukdomar orsakade av bristande arbetsmiljö.

Enligt rapporten publicerad i Aftonbladet tyder studier på att det finns samband mellan arbetsbelastning och självmord. Jobbstress i form av höga krav och liten egenkontroll i arbetet ökar enligt artikeln risken för självmord eller självmordsförsök.

Rapporten belyser också att det finns samband mellan kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och självmord. 

Vad innebär kränkande särbehandling?

Så vad är kränkande särbehandling? Utifrån en Google sökning, fick jag svar på frågan: 

Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. 

Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.

Mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp. (Arbetsmiljöverket)

Vad skulle Sigmund Freud säga om grupper?

Tidigare har jag skrivit om gruppteorier utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv, men i detta inlägg ska jag göra ett försök att analysera utfrysning och mobbning bland vuxna med hjälp av det psykoanalytiska perspektivet.

Jag står som alltid för varför:et och du kan stå för lösningen. 

Sigmund Freud skulle påstå att utövandet av makt finns i vår libido. I Libidon finns det bl.a. aggressionsdriften, lusten, impulsen och njutningen. Libido är sexualitetens energikälla – dvs den vill känna njutning.

Människans libido älskar kontroll och makt och blir tillfredsställd när man kan visa vem det är som bestämmer. 

När en individ inte kan leva ut libidons lust genom att direkt kontrollera andra, går han/hon i en grupp och får utlopp för sin aggressionsdrift genom utfrysning och mobbning. 

Utfrysning är en strategi att avhumanisera en/flera personer genom att personen ställs utanför gruppens gemenskap och blir syndabocken som ska bära gruppens gemensamma ilska som har bildats av masspsykos i gruppen. 

Det blir liksom ett sätt för gruppens medlemmar att få aggressionsdriften tillfredsställd.

Låt mig berätta mer:

Det finns en njutning i att skada när vi blir arga

Det finns en njutning i att få utlopp för sin ilska och den njutningen finns i vår libido. Aggressionsdriften vill smälla till, slåss, skrika och att skada. 

Men det förbjudna begäret att skada någon som gör oss arga är skamligt och accepteras inte av omgivningen. Konflikten mellan aggressionsdriften (detet) och överjagets moralpredikan, gör att människor hittar andra (mildare?) sätt att få ut sin ilska – till exempel genom förskjutning/projicering. 

Vad som händer vid mobbning och utfrysning är att aggressionsdriftens impuls sublimeras till icke-våldsamt beteende – utfrysning och mobbning.

Låt mig förtydliga med ett exempel:

Du sitter bredvid en irriterande person som petar dig i armen gång på gång. Trots dina tillsägelser, slutar inte personen att peta dig i armen, så du tappar till slut humöret och nyper personens arm jättehårt. 

Aggressionsdriften får utlopp för sina önskningar och du tänker: “rätt åt honom/henne”.

Låt oss psykoanalysera utfrysning nu:

Du blir irriterad på en kollega av någon anledning. Personen petar inte dig på armen, men varje gång du ser honom/henne blir du irriterad. Han/hon finns liksom i “ditt territorium” (allting var bra innan han/hon kom).

Driften vill slå till kollegan, men skulle du göra det, får du stå för konsekvenserna.

Istället för att låta aggressionsdriften bli tillfredsställd genom fysiskt våld, väljer du ett “mildare” sätt att få ut den ilskan.

Du team bildar, ansluter dig i en grupp och tillsammans med andra gruppmedlemmar fryser du ut personen och mobbar honom/henne. Du ger inga fysiska skador, men njuter av att se personen må dåligt.

Typ: Varje gång du får kvitto på att personen du hatar blir ledsen, bubblar det av glädje i din libido.

Snälla blir snällare – elaka elakare

Medlemmarna i en grupp triggar oftast varandra. I en grupp kan det lätt uppstå en storm av negativa känslor gentemot en person  eller flera personer. 

Här kommer ett tydligare exempel: Om du tränar i en grupp på gymmet och varje medlem skriker “one more rep … komigen … ett till bara…” då finns det möjlighet för dig att pusha dig själv behind your limits. 

Testa nu att teambilda mot en enskild individ där varje medlem: trycker ner personen på sitt sätt, ger personen subtila signaler och gester, hånar och skrattar åt personen och visar med hela sitt väsen om att personen inte är välkommen in i sammanhanget.

Vad tror du att det kommer att hända hos personen? Läs om effekterna av mobbning här.

Enskild och i en grupp

Det psykoanalytiska perspektivets analys av grupper är vidare att medlemmar i en grupp drivs i stor utsträckning av sina omedvetna känslor och impulser. 

En enskild individ är medveten om sina tankar, önskningar och känslor (om dessa inte är undertryckta i det undermedvetna). 

Däremot när människor samlas in i grupper, förlorar de enskilda individerna kontakten med sina egna önskningar och känslor. 

Teorin påminner om tesen “Kollektivt medvetande” som både sociologen Émile Durkheim (1858-1917) och schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) myntade. 

Kollektivt medvetande är osynligt för den enskilda individen och kan tolkas som gruppens normer, värderingar och kultur. 

Destruktiva grupper

Psykoanalysen menar att i destruktiva grupper skapas det en sorts gruppanik eller gruppsykos (också kallad för masspsykos).

Förklaringen av masspsykos är ungefär: Masspsykos är när en grupp människor påverkas av rykten eller annat budskap som syftar till att få dem att agera på ett visst sätt och dra med sig andra i samma riktning.

När människor befinner sig i grupper, intensifieras känslorna lätt. Den källkritiska förmågan som enskilda individer har, minskas och ibland försvinner helt.

Enligt psykoanalysen är individen i en grupp knappt medveten om sin egen existens utan är hypnotiserad av massan. I destruktiva grupper kan även den sofistikerade bli barbarisk. 

Slutord

På samma sätt som negativa känslor i en grupp eskalerar, kan även positiva känslor intensifieras. Människor tillsammans kan åstadkomma det absolut bästa, bara dessa drivs av välvilja, kärlek och omtanke för varandra.

Är gruppens medlemmar redo att lämna ifrån sig önskan om rivalitet, osunda tävlingar och ta sitt ansvar att bearbeta sina olösta aggressionsproblem, kan mänskligheten gå framåt där villkorslös kärlek och omtanke om varandra leder oss rakt in i mirakel på jorden.


  • Källa teoretisk del boken: Group Psychology and the Analysis of the Ego
  • Analysen utifrån teorin är min egen.
  • Foto: Joshua Earle
March 29, 2023 0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskapSociologi

Mobbing Är En Folksjukdom som Förstör Liv

av Azita Miakhel January 29, 2023
7 minuter läs

För några veckor sedan läste jag en artikel om hemmasittande barn på SVT Nyheter där det lyfts ett krav på nationell frånvaroregister över de barn som av olika anledningar inte går i skolan. 

Jag ska erkänna att jag fällde några tårar när jag läste om 14 årige Leo Silvén som inte hade varit i skolan på länge. 

I artikeln berättar Leo bland annat:

  • Jag har blivit mobbad i skolan mycket och det stannar kvar i min hjärna. Det fryser och jag bara tänker ”nej, säg inte att jag ska gå till skolan”.
Bildkälla: Svt Nyheter

Som mamma och lärare, gör det ont i mig att läsa artikeln. Varför liksom?

När ska samhället vakna och se att mobbning förstör liv? Hur många fler ska bli sjuka och isolerade innan någon med inflytande kan göra något åt problemet?

Personligen tycker jag att mobbning borde klassas som hälsofarlig folksjukdom. Alldeles för många lider av sjukdomen och alldeles för få tar tag i problemet. 

Jag skriver ännu en artikel om “varför mobbning” så kanske du kan stå för “lösningen”.

Social exkludering 

Social exkludering och utfrysning sker oftast i två former, fysisk exkludering där offret blir helt ensam och isolerad och emotionell exkludering där en individ blir ignorerad och ges känslan av att vara oönskad. 

Social exkludering och mobbning börjar så tidigt som vid 6-7 års ålder då barn lär sig att man faktiskt kan såra andra barn genom att inte leka med dem.

Vanligt hos barn i den åldern är: ”Du får inte vara med och leka”.  Barn lär sig, med andra ord, ett fredligare sätt att uttrycka sina aggressioner på.

Barn som själva blir social exkluderade eller har systematiskt exkluderat andra från olika lekar, tar med sig beteendet in i vuxen ålder sedan.

Läs mer om social exkludering här.

Gruppsykologi 

Allt mänskligt samspel börjar med regler och normer. Utan regler och normer skulle vi inte veta vilka beteenden som är acceptabla i olika kontext och vad vi bör låta bli. 

Låt mig berätta mer:

Regler är som  grundstenar i ett husbygge. Vill vi ha ett hus som håller länge och inte skakar för minsta vind, behövs det en stark grund. på samma sätt fungerar samspel i grupper.

När det i en grupp saknas tydliga regler, bildas det enkelt informella ledare som verkställer sina egna önskemål i gruppen. 

Varför? För att få en känsla av kontroll och makt.

Gruppens normer 

Skrivna normer är de regler vi följer för att lättare kunna ha umgänge med andra individer. De skrivna normerna talar om för oss vad vi får och inte får göra. 

Det är tyvärr de oskrivna normerna som kan ställa till det i det mänskliga samspelet. I varje grupp, vare sig du vill eller inte, skapas det oskrivna normer av medlemmarna som alla förväntas följa. 

Dessa oskrivna normer delas i sin tur i två olika underkategorier:

Statusnormer – som berättar för oss vem som påverkar vem och hur mycket. 

Åsiktsnormer–  som talar om vad man får tycka om olika företeelser inom och utanför gruppen.

När du hamnar i en grupp, upptäcker du nästan omgående vem som bestämmer. Den informella ledaren syns och hörs oundvikligen. Efter att du har varit medlem i gruppen ett tag kommer gruppen att tala om för dig vad du får säga/tycka/tänka och INTE säga/tycka/tänka.

Förställ dig nu att en informell ledare i gruppen börjar ogilla en person. Ja då gäller det för medlemmarna att grupphata den personen. 

Större delen av tiden vet inte ens andra gruppmedlemmar varför de hatar, de bara vet att de hatar. 

Sanktioner 

När en norm bryts, används det sanktioner mot den som bryter normer. Vid brytningen av de oskrivna gruppnormerna blir det vanligt med sanktioner (straff) av olika sorter. 

Exempel på sanktioner kan vara hot, våld, utfrysning, mobbning, hån, skratt, och uteslutning ur gruppen. 

Med andra ord, gäller det att : De ger instruktionerna. Du följer. De ger order, du lyder. De påtalar, du lyssnar. De ger direktiv, du färdas med.

Mobb eller massa

Den franske läkaren Le Bon menade att människor i stora grupper blir impulsiva och oförmögna att tänka rationellt och att de sugs in i något yttre som styr deras beteende. 

Människor i större grupper är med andra ord kapabla till att göra grymheter som de inte skulle göra om de var ensamma. 

Le Bon menar vidare att känslor i en grupp kan smitta – detta gruppmedvetande likande Le Bon som en sjukdom som kunde sprida sig. 

Vid mobbning är det oftast en/ett par individer som upplever frustration mot en enskild individ. Ju mer frustrationen sprids till andra medlemmar i gruppen, desto fler blir “smittade” av destruktivteten och ansluter sig till mobb eller massan.

Psykets respons på exkludering/mobbning 

När vi blir utfrysta från en grupp skickas det varningssignaler till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd. 

Utfrysning aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga. Förenklad blir den drabbade rädd. Alltså ren rädsla.

Stressen som aktiveras i hjärnan leder i sin tur till känslor av ångest och ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. 

Makt och kontroll 

Makt ger adrenalinkick. Känslan av att ha makten att påverka någons vardag, kan hos vissa frigöra endorfiner. 

En del får sina endorfiner genom marklyft, andra genom att knäcka någons självkänsla. 

Kontrollbehov är ett mönster av beteende där en person känner ett starkt behov av att ha kontroll över sin omgivning och de människor runt dem. 

Kontrollbehov kan vara en reaktion på tidigare erfarenheter av osäkerhet eller känslor av hot och kan leda till en mängd olika beteenden, inklusive viljan att kontrollera andra människor.

I fall där mobbning bland barn har observerats har det visat sig att barn som inte har en kärleksfull hemmamiljö riskerar i högre grad att bli mobbare. Som ett sätt för barnet att få kontroll och bekräftelse. 

Strategier för att bekämpa mobbning: Fokusera på ansvarsfördelning, utbildning, agerande, stöd, regler och positivt beteende

För att motverka massbeteende behövs det förtydligande av de regler som gäller den verksamheten mobbningen förekommer i.

Nedan tar jag upp tips på hur mobbning kan förebyggas och motverkas:

  • Skapa en kultur där det är okej att prata om mobbning och där det är tydligt att det inte accepteras.
  • Utbilda alla inblandade, inklusive elever, lärare och föräldrar, om vad mobbning är och hur man kan hantera det.
  • Var snabb med att agera när mobbning upptäcks och ta det på allvar.
  • Ta hjälp av experter.
  • Ge stöd till den som utsätts för mobbning och hjälp dem att hitta sätt att hantera det.
  • Arbeta med hela skolan eller organisationen för att skapa en positiv kultur där alla känner sig trygga och respekterade.
  • Se till att det finns antimobbningsplan i skolan och i verksamheten. 
  • Uppmuntra och belöna positivt beteende och engagemang i skolan eller organisationen.

Slutord

Ingen föds till mobbare – mobbning är ett val. Det är ett val att kränka någon. Det är ett val att låta sig rekryteras i en mobbgrupp. Det är ett val att frysa ut, ge elaka subtila signaler och det är ett val att sprida falska rykten.

Det är också ett val att vara snäll och medmänsklig.

När det gäller mobbning bland barn är det viktigt med vetskap om att barns hjärna är inte full utvecklad förrän mycket senare i livet. Vuxna ansvarar för att barn ska lära sig att vara snälla mot varandra.

Skolan har en värdegrund. Använd den i praktiken.

För dig kära läsare: Vad du än gör, undvik att skuldbelägga individen som blir offer för mobbning. Som i artikeln jag nämnde i början av inlägget, förekommer det alldeles för ofta att offret blir tvungen att flytta på sig och förövarna blir kvar.

Leo ska inte behöva sitta hemma för att hans klasskamrater mobbar honom. Och för att skolan inte lyckas med sitt uppdrag.

Det är fel med stora bokstäver: FEL!

Jag hoppas att Leo så småningom ska gå tillbaka till skolan och får den tryggheten som varje barn har rätt till.

—–

När du inte kan berätta din sida av berättelsen, blir deras historia sann.

Okänd

Källa teoretisk del: Boken “Samspel i grupp” av Björn Nilsson

Foto: Timothy Eberly

January 29, 2023 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Ca 700 000 har upplevt mobbning på jobbet

av Azita Miakhel October 26, 2022
3 minuter läs

Det mest lästa blogginlägget på min hemsida är “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på“. Jag tänker att mobbning och utfrysning bland vuxna är omfattande, men många hellre låtsas som att problemet inte existerar än att ta tag i situationen och hitta lösningar.

Närmare 700 000 människor har upplevt mobbning på arbetsplatsen. Enligt Sveriges företagshälsor var femte svensk känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller några gånger i månaden.

Med andra ord; en av dina fem kollegor känner ångest för att gå till jobbet. Problemet är stort och nu är det dags att vakna upp och prata om det.

Jag har tidigare skrivit om mobbningens effekter på kroppen och psyket så jag går inte in på det här. Idag skriver jag om hur vi alla kan bli delaktiga i utfrysning om vi väljer passivitet.

Först en socialpsykologisk analys

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet.

Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen. Konformitet är passiv grupptryck.

Det betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej.

Titta på klippet nedan om hur gruppmedlemmar faller för konformitet:

Social kontroll

Vi utövar social kontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppen.

Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Och den som tänker på annat sätt eller ser “annorlunda” ut eller har annan kultur/tradition, blir uppfattad som främlingen. Främlingen som inte hör hemma i gruppen, i staden eller i nationen.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats?

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Andra vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning och förtal – där förövaren och dennes pakt sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete.
  • Manipulation där förövaren använder alla verbala medel för att förstöra sitt offer för egen vinnings skull.
  • Att gruppen bestämmer sig för att gå på AW eller äta lunch tillsammans men bara en person inte blir medbjuden (ingen hade hens nummer hallå).
  • Gaslighting

Hur delaktig är du i utfrysningen?

När du sitter vid ett bord och en i sällskapet börjar snacka skit bakom ryggen på någon du känner/inte känner, blir du passiv delaktig i utfrysninen. Vidare blir du inblandad i utfrysninen om du:

  • Sitter tyst (tystnad tolkas som jag håller med),
  • Börjar följa strömmen och säger något dåligt om personen fastän hen inte gjort dig något.
  • Som ansvarig har fått information, men har valt att sopa problemet under mattan.
  • Ser och hör, men väljer att inte säga ifrån.

Slutord

När det gäller utfrysning och mobbning bland vuxna behövs det tydliga regler där det framgår noll tolerans mot mobbning och utfrysning.

Man måste skilja på vad som är en konflikt och vad som är systematisk mobbning och utfrysning.

Att bara förlita sig på att “här minsann finns det ingen mobbning” tycker jag vara godtyckligt. Där det finns människor, finns det konformitet, lydnad, önskan om inflytande och vilja att såra andra.

Värdegrunden, etiken och moralen ska ligga på en stabil bas: Nedskrivna lagar och regler!

Och tänk om …

I en perfekt Sverige är mitt hopp att en vacker dag göra all form av mobbning och utfrysning olaglig. På så sätt kanske hjälper vi människor som lider i tystnad och som hamnar i psykisk ohälsa som ångest, depression och utbrändhet.

October 26, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

Immunitet mot ryktesspridning och skvaller

av Azita Miakhel May 9, 2022
5 minuter läs

Först om ryktesspridning och propaganda i politiken

Förra veckan läste jag nyheten om att Astrid Lindgren pekas ut som nazist i rysk propagandakampanj (läs om det på: Aftonbladet ).

Nyheten gjorde mig upprörd, sårad och ledsen. Tänk att egoistiska människor tar till alla medel för att sprida falsk information.

Helt absurd!

Nu är jag tillräcklig gammal (eller ska jag skriva ung?) för att kunna skilja mellan fakta och propaganda, så jag skakade av mig nyheten. Den ryska organisationen som ligger bakom anklagelserna vill provocera fram en reaktion. Det är ganska lätt att lista ut, eller hur?

Människor (eller politiska organisationer) tar emellanåt till olika (fula-) medel för att förgöra andra.

Något syfte finns det bakom kampanjen och det är inget gott syfte.

De falska anklagelserna om folkkära svenskar i rysk nyhetsmedia fick mig att börja analysera faran med ryktesspridning, skvaller, förtal och propaganda. 

Skvaller och ryktesspridning påverkar oss negativt

Här fokuserar jag lite extra på skvaller och ryktesspridning delvis från ett socialpsykologiskt perspektiv.

Spegling

Andra människors beteenden och förhållningssätt påverkar vårt humör, vårt förhållningssätt och våra beteenden. Vi speglar oss i andras uppfattningar om oss och skapar en bild av vår egen person. Inom socialpsykologin heter principen för “Spegeljaget” (som jag har skrivit om i tidigare inlägg). 

Skillnaden mellan ryktesspridning och skvaller 

Skvaller är en del av socialiseringen (även om det kan vara fult). Det är när ett par människor eller en grupp skvallrar om en person som inte är i rummet. Typ: “Alltså hennes urringning … men snälla någon. Hon kan väl täcka sig lite mer”. Vid skvaller kan det finnas en del känslor av aggression bakom, men inte lika djupt som i ryktesspridning.

Ibland skvallrar vi bara för skvallrandets skull. Även om vi innerst inne inte tycker att hennes urringning var för djupt, håller vi med gruppen en liten stund.

Ryktesspridning däremot görs dels på grund av att höja den egna självkänslan och dels för att skapa en starkare relation med den som hör din berättelse.

Falska rykten skapas sällan av en enskild person. Det är mer regel än undantag att det står en grupp bakom ryktesspridningen (en grupp är tre eller fler personer).

Nu skapar vi ett falskt rykte här: 

Person nummer 1 kommer till dig och säger: “Azita kopierar alla sina inlägg från nätet. Ingenting hon skriver är hennes. Plagiat liksom”. 

Din reaktion: Du kanske låter informationen rinna av dig för du råkar tycka om Azita och vad hon skriver.

Person nummer 2 kommer till dig och berättar: “Azita kopierar alla sina inlägg på nätet. Ingenting hon skriver är hennes eget … någon borde anmäla det till Google. Att lura folk sådär…”. 

Din reaktion:  Nu börjar du bli lite (bara lite) misstänksam. Du börjar söka på nätet för att hitta likheter mellan det Azita skriver och andras inlägg. Kan det vara sant? – tänker du.

Person 3 kommer till dig och berättar: “Azita kopierar alla sina inlägg på nätet. Ingenting hon skriver är hennes. Hon översätter från engelska sidor och lurar folk. Vem som helst kan skriva det ju”. 

Din reaktion: Ja, nu kan du inte längre vara säker på din favoritbloggerska. Tre personer har sagt samma sak. Det är en trygghet i antal så det de säger måste vara sant, eller hur?

Och föreställ dig nu att fler än tre berättar samma sak. Hur långt tid skulle det ta för att du skulle helt ändra uppfattning om mig?

Det skulle inte förvåna mig att efter ett par dagar du tänker: “Nuförtiden kan man inte lita på någon. Orkar inte läsa plagiat längre”.

Du kanske till och med slutar besöka bloggen.

“Believe nothing of what you hear and only half of what you see.”

~ Unknown

Vad var det som hände? 

Låt mig fråga dig en sak: Om du hade vetat att dessa tre personer har kommit överens om att sprida falsk information om Azitas blogg, hade du fortfarande litat på informationen? 

Faran med rykten är att vi aldrig kan veta vem som har startat dessa och hur många som är inblandade i spridningen.

Vid ryktesspridning och spridning av falsk information kan det vara svårt att vara källkritisk. MEN det är precis det vi måste vara för att inte låta oss manipuleras. 

Vad vill jag ha sagt med det?

Gruppen har stort inflytande över individen. Grupptänk resulterar i förödande konsekvenser. Ryktesspridning leder till mobbning, utfrysning och annan form av socialexkludering.

För stunden kanske känns det skönt att lyssna på skvaller, men tänk på offret som inte är där och kan inte försvara sig.

Om du upplever obehag av tanken att andra pratar bakom din rygg, varför göra det mot andra?

Det är inte särskild schysst.

Vågar du stå emot?

Ifrågasätt alltid ett budskap, särskild om det är avsett att förstöra för någon enstaka individ eller grupp av människor.

När någon med onda avsikter försöker påverka dina tankar om en person följ mitt enkla tips och ställ frågan: Hur vet du det?

Du kommer att bli överraskad av svar och icke-svar du får på den frågan. Testa mitt tips någon gång och skicka ett meddelande till mig om metoden inte är effektiv.

Källkritiska människor är empatiska

Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot mediernas nyhetsrapportering. Källkritiska förmågan behöver vi i vår vardag och i våra relationer med andra människor. 

En källkritisk individ är svårmanipulerad. En källkritisk person är en empatisk, förstående och pålitlig person. 

Personligen skulle jag inte vilja ha vänner som lyssnar på rykten om mig (oavsett sanna eller falska) utan att ställa frågan till budbäraren: Hur vet du det?

How would your life be different if…You walked away from gossip and verbal defamation? Let today be the day…You speak only the good you know of other people and encourage others to do the same.

Steve Maraboli
May 9, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på

av Azita Miakhel December 29, 2021
4 minuter läs

Om social exkludering

Social exkludering och utfrysning sker oftast i två former, fysisk exkludering där offret blir helt ensam och isolerad och emotionell exkludering där en individ blir ignorerad och ges känslan av att vara oönskad. 

Utfrysning aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga.

När vi blir utfrysta från en grupp skickas det varningssignaler till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd.

Vad händer med oss vid mobbning?

Stressen som aktiveras i hjärnan leder i sin tur till känslor av ångest och ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. Orsaken till att hjärnan reagerar starkt på utfrysning och mobbning är evolutionärt.

När människosläktet levde ute i det vilda var de mest skyddade om de tillhörde en grupp. Att vara med i flockar minskade risken för faror och stammedlemmarna var tryggare när de var fler.

Mobbning påverkar viktiga funktioner i vår personlighet och mental hälsa. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon, påverkar personens grundläggande känslor negativt.

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

Strong people stand up for themselves, but stronger people stand up for others. – Chris Gardner

Hur ser ett mobboffer ut?

Så vem blir offer för utfrysning och mobbning? Det finns ingen stereotyp mobboffer utan det kan hända vem som helst. Utfrysning blir vanligare om graden av konformitet i en sammanslutning är hög.

Bland vuxna är det sällan en “average” person som blir mobbad, därför att en person som smälter in i en grupp och inte gör väsen av sig, uppfattas sällan som ett hot (läs om social exkludering och mobbning)

Vuxna fryser ut den som upplevs som hot mot den egna positionen. På en arbetsplats där groupthink är vanligt och där enskilda medarbetare förväntas vara en del av den rådande normen och kulturen, riskerar den som inte delar de gemensamma normerna att bli offer för utfrysning.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats? 

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning, manipulation och förtal – där förövaren och dennes vänner sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete. Det kan handla om att lägga sig i och/eller försöka påverka personens jobb i syfte att skapa stress och frustration hos den mobbade.

Vem bär ansvaret? Om åskådareffekten

Nu tänker du kanske, varför ser folk på mobbning men ingen reagerar? Inom socialpsykologin finns det något som heter: åskådareffekten (The Bystandard effect på engelska).  

Åskådareffekten betyder förenklad att ju fler personer som bevittnar en händelse, desto färre reagerar, därför att alla tänker att någon annan måste reagera först. Man lämnar ansvaret till ”någon annan” och vill personligen inte bli involverad.

Rent rationellt kan man ju tycka att om du lyssnar på ryktesspridningen och skitsnack är du redan involverad i utfrysningen och mobbningen, eller hur?

Klippet nedan handlar om åskådareffekten. Experimentet är gjort i London och visar på hur lite folk hjälper en människa i nöd när de befinner sig i en större folkmassa:

Strategier för att motverka utfrysning:

Det är fruktansvärd jobbigt att bli utfryst och socialt exkluderad, särskilt om problemet finns på arbetsplatsen där en person behöver vistas åtta timmar av sin vardag. Men på samma sätt som det finns problem, finns det också lösningar.

Några strategier som jag personligen anser vara effektiva:

  • Regler för konsekvenser av negativ särbehandling, social utfrysning och mobbning. Den byråkratiska människan tar det skrivna ordet på större allvar och det som är nedskriven följer gruppen enklare.
  • Du som enskild individ, säg ifrån. När du hör någon snacka skit om en person du inte ens känner, lyssna inte. Säg bara att du ska bilda egen uppfattning om personen. 
  • Signalera till rätt person som är ansvarig för verksamheten.
  • Stå på dig och var förändringen du vill se i världen.
  • Se till att du har en meningsfull fritid och har vänner du kan umgås med och litar på.
  • Om du som läser är mobboffer, tänk på att mentalt friska människor mobbar inte andra. Det ursäktar absolut inte deras beteende, men det är en förklaring till beteendet.

Mobbning får aldrig, aldrig någonsin normaliseras.

“We have got to dispel this myth that bullying is just a normal rite of passage.”

— Barack Obama

December 29, 2021 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026