Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

utmattningssyndrom

PsykologiSamhällskunskapSociologi

Din chef kan göra dig sjuk – eller inte

av Azita Miakhel August 20, 2023
6 minuter läs

Utan att gå in i detaljer om varför, vill jag i detta blogginlägg uppmärksamma hur viktig en chef är för en organisation och för de anställda i organisationen.

Under en period i livet var jag inne på en teori om att en chef spelar stor roll i hur en individ mår psykiskt, men under den tiden fanns det inga studier inom området så det var -liksom- bara mina hypoteser.  

Nu på senare åren har modern psykologi forskat om och undersökt sambandet mellan chefer i en organisation och de anställdas psykiska hälsa. 

Resultatet av de gjorda undersökningarna visar att en chef har större påverkan på vår psykiska mående/hälsa än vår make/maka, partner och våra barn.

Chefer påverkar anställdas mentala hälsa mer än terapeuter, make eller partner

The Workforce Institute vid UKG undersökte 3 400 personer i 10 länder för att ta reda på vilken roll chefer spelar när det gäller att påverka deras medarbetares sinnesstämning. 

Undersökningen fann då att chefens påverkan var jämförbart med hur make eller partner kunde påverka deras känsloläge.

I många fall påverkades deltagarnas sinnestillstånd i högre grad av chefen än av deras respektive.

Enligt studien påverkade chefen arbetstagarnas mentala hälsa mer än både läkare och terapeuter kunde göra.

I studiet framkom att de anställda som sökte samtalsterapi kunde hantera sin arbetssituation under en kortare period, men att de alltid hamnade i psykisk ohälsa igen – så länge arbetsmiljön var densamma.

Majoriteten av de anställda som deltog i undersökningen (64% av dem) uttryckte att deras arbete var den största faktorn som påverkade deras psykiska hälsa.

Det kan måla upp en ganska dyster bild, men forskningen pekar på att pendeln svänger åt båda hållen:

Ledare kan påverka sitt teams känslomässiga välbefinnande till det sämre – men också till det bättre.

Psykologer bekräftar studien

Det är inte bara undersökningen ovan som har kommit på slutsatsen att det finns samband mellan psykisk ohälsa och vilken chef man har, men också organisationspsykologer påtalar vikten av att ha en bra chef.

Professor Sir Cary Cooper som är expert på organisationspsykologi förklarar att jobbet kan göra oss sjuka om arbetsmiljön är destruktiv.

Han menar att sund relation med chefen är den största faktorn till psykisk hälsa. 

Slutsatsen härmed blir att det spelar ingen roll vilken dyr psykolog du anlitar som ska hjälpa dig att hantera jobbångesten, utan problemet löser sig när du får en ny chef som besitter emotionell intelligens.

Posttraumatiskt stressyndrom (Ptsd) orsakad av toxic arbetsmiljö

Jag har tidigare skrivit ett antal blogginlägg om trauma som kan orsakas av små doser av negativa händelser i vardagen, utan att konkret gå in på den arbetsrelaterade trauman och posttraumatiskt stressyndrom orsakat av en toxisk arbetsmiljö.  

Organisationsexperten Dr. Beth Kaplan, Ed.D. är lite mer direkt i sin teori där hon skriver/berättar om att arbetsorsakad Ptsd är ett verkligt tillstånd. 

Dr. Beth Kaplan, Ed.D. förklarar att en dålig chef i en toxisk arbetskultur lämnar dig traumatiserad och känslomässigt utmattad vid dagens slut. 

Att hitta energi och motivation för att söka efter ett nytt jobb blir nästan omöjligt, särskilt om den anställde inte är säker på vad hen vill göra härnäst och saknar aktuell kunskap om hur man hittar ett annat jobb. 

Dessutom brukar den anställde inte prestera bra, eftersom hens självkänsla och självförtroende har fått sig en ordentlig törn.

Arbetsrelaterat trauma – symtom

Symtomen på arbetsrelaterat trauma samt PTSD visar sig hos individen genom:

Chock och oförståelse

Efter att ha upplevt arbetsrelaterad trauma kan en individ känna sig chockad och oförmögen att tro att trauman inträffade.

Frågor som “varför, jag … jag förstår inte” är vanliga hos den drabbade som gärna vill ha svar, men som inte kan få svar. 

Ångest och rädsla

Arbetsrelaterad trauma kan leda till ångest och rädsla, som kan utlösas av påminnelser om trauman.

Då hjärnan ger respons på stimuli, kan små påminnelser om traumatiska händelser orsaka djup ångest, oro och rädsla. 

Depression

Trauma kan även leda till sorg och hopplöshet, vilket kan resultera i depression.

Återupplevande

En individ kan uppleva återupplevande eller påträngande tankar om trauman, vilket kan vara mycket påfrestande.

Undvikandebeteenden

För att undvika påminnelser om trauman kan en person börja undvika vissa människor, platser eller situationer.

Fysiskt då?

Personer som har upplevt trauma kan få svårt att sova, får huvudvärk, svettningar eller känner sig illamående.

De kan också ha ständiga hjärtklappningar, andnöd eller andra fysiska reaktioner som kan likna panikattacker.

Andra vanliga fysiska reaktioner på trauma är trötthet, stickningar i fingrar och tår samt muskelspänning.

De man minns bäst

Jag kommer för evigt att minnas tre av mina chefer som har spelat stor roll i min personliga utveckling.

Den första chefen stärkte mig dagligen i mitt arbete och uppmuntrade mig till att ta initiativ även om en del av mina visioner inte alltid hade verklighetsförankring (stora drömmar om att förändra världen).

Jag minns att jag var jätteexalterad (jag var ganska ung då) över faktumet att jobbets Instagramkonto, som jag hanterade, hade fått 400 likes.

Min chef som ville dela min arbetsglädje beställde en tårta designat med siffran 400 som vi åt upp vid fikan.

Mycket hände under de fem åren, men den händelsen minns jag än idag.

Den andra chefen var utrustad med hög emotionell intelligens och var prestigelös. När han besökte vårt arbetsrum, kunde han sitta en lång stund och prata med oss medarbetare om vardagliga händelser.

Han var genuint intresserad av vårt liv och välmående. När han slutade jobba på den arbetsplatsen, slutade även jag där.

Den tredje chefen uppmärksammade mig på den inre drivkraften som jag under en period (fyra år) hade totalt tappat bort.

Han höjde inte min lön, men hans strategier tog mig ut från ett tillstånd av uppgivenhet och hopplöshet.

Han såg mig, han bekräftade mig som medarbetare och människa, kritiserade mig när kritik var nödvändigt och uppmuntrade mig när jag tvivlade på mina prestationer.

När han sa till mig: “Azita jag tycker att du är bra!” resulterade i att kvalitén på mitt dagliga arbete höjdes och att jag kunde fortsätta prestera bra trots att arbetsmiljön var under all kritik.

Psykisk (o) hälsa uppstår i vardagen. Jobbet är vardag där små/stora händelser kan antingen ta oss till toppen eller kasta in oss långt ner i avgrunden.

Slutord

Alla som är i positioner där de anställer chefer som sedan ska ha hand om en stor (eller liten) personalgrupp, måste försäkra sig om att den chefen besitter viktiga egenskaper, så som att lyssna, vara empatisk, lyhörd och demokratisk.

Med demokratisk menar jag att i varje organisation ska anställda ha möjlighet att ha inflytande i sin arbetsmiljö.

Beslut ska fattas i samråd/dialog med medaebetaren och inte över huvudet på de anställda.

Om nu chefer påverkar de anställdas hälsa, borde vi inte vara måna om vilka det är som får de betydande rollerna?

Varje medborgare är tänkt arbeta ca 40 år av sitt liv.

Vi arbetar 40 timmar i veckan och befinner oss på arbetsplatsen drygt 8 timmar om dagen.

Med detta skrivet, är det är inte för mycket begärt att arbetsmiljön ska vara trygg, stimulerande och orsaka glädje och engagemang.

Hälsosamma medarbetare presterar bättre, mår bättre och är gladare.

När vi mår bra på jobbet, är vi bättre samhällsmedborgare, bättre föräldrar och snällare mot oss själva och våra medmänniskor.

En positiv förändring i strukturen, kan ge en kedjeeffekt av positiva faktorer i hela samhället.

Hantera ångest

Om du upplever ångest under arbetsdagen, kanske kan tipsen i videon hjälpa dig att hantera ångesten.


Foto: Jehyun Sung

August 20, 2023 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

När kroppen bromsar – Om utbrändhet

av Azita Miakhel November 5, 2022
4 minuter läs

Utbrändhet vars kliniska beteckning är “utmattningssyndrom“, är ett tillstånd av fysiska och emotionella symtom som uppkommer efter en lång period av stress och överansträngning.

Vid utbrändhet drabbas hjärnans viktiga funktioner så som: minne, perception, problemlösningsförmåga och planeringsförmpåga.

Symtom på utmattningssyndrom/utbrändhet

De psykologiska symtomen på utbrändhet är följande:

  • Nedstämdhet
  • Oro
  • Kognitiv nedsättning
  • Sömnstörningar
  • Yrsel
  • Ångest
  • Irritation
  • Trötthet/utmattning
  • Vakna flera gånger på natten
  • Känslor av uppgivenhet och hopplöshet

De vanligaste kroppsliga symtom på utbrändhet:

  • Smärta i nacken och muskler
  • Huvudvärk
  • Orolig mage
  • Bröstsmärtor
  • Hjärtklappningar
  • Ont i leder

Utbrändhet kan delas in i tre faser:

1.Första stadiet

I den första fasen av utbrändhet upplever den drabbade psykosomatiska besvär som påminner om stressreaktion, men som kan upplevas som intensivare.

Man kan få minnesluckor, eller får svårare att sova och upplever viss trötthet som inte försvinner efter vila.

2. Den akuta fasen

Vid fas två bryter sjukdomen ut. Den kan komma som en panikångestattack som efteråt lämnar kroppen tom på energi med en obehaglig trötthet till följd.

Under fas två känner den drabbade sig utmattad, orklös, omotiverad och nedstämd. Under den här fasen kan det bli aktuellt med sjukskrivning.

3. Återhämtningsfasen

Återhämtningsfasen är individuell och återhämtningen kan ta olika lång tid beroende på hur man är som person.

Hos personer med bättre coping strategier för stress, kan kortare viloperioder räcka, medan för andra behövs längre tid innan man tillfrisknar helt.

Tre typer av utbrändhet

Det finns många faktorer som ligger bakom utbrändhet, men nedan skriver jag om de tre vanligaste subgrupperna av utbrändhet:

Utbrändhet på grund av överbelastning

Den här typen av utbrändhet drabbar extrem ambitiösa individer som riskerar sin hälsa för att uppnå framgång. Dessa individer överarbetar sig och har inte tid för återkoppling, återupphämtning och sina hobbies.

Det är den där kompisen som aldrig hinner träffas då han/hon är alltid upptagen med jobbet.

Utbrändhet på grund av understimulering

Tecken på understimulerad utbrändhet är att inte känna sig uppskattad, uppleva sina dagliga rutiner som tråkiga och/eller sakna möjlighet till nylärning och utveckling på sitt jobb.

Individer som hamnar i den här sortens utmattning har förlorat sin passion för det dagliga arbetet och känner sig oengagerade, omotiverade, trötta med brist på engagemang.

Den försummade utbrändheten

Den här subgruppen av utbrändhet drabbar personer som känner sig hjälplösa i sitt arbete och upplever att de inte kan kontrollera sin psykosociala arbetsmiljö.

Vi människor vill gärna ha ett visst inflytande över vår tillvaro och bristen på den individuella friheten kan resultera i psykisk ohälsa.

Orsakerna bakom utbrändhet

Det är svårt att konkret ange orsakerna bakom utbrändhet, då människans hjärna är komplex och upplevelsen av när det blir “för mycket” är olika från person till person.

Det som kan upplevas som stressande för en person, kan vara stimulerande för en annan. Hos en del leder mängden av arbete till utbrändhet, medan hos andra kan bristen på stöd och gemenskap på jobbet orsaka sjukdomen.

Obalans mellan omgivningens förväntningar och individens resurser kan vara en orsak. En annan orsak kan vara individens tolkningar av olika situationer utifrån hans/hennes tidigare erfarenheter.

Personer som övertänker/överanalyserar (känslosamma personer) kan lättare hamna i utbrändhet, medan de som håller huvudet kallare, kan klara sig bättre ur livets påfrestningar.

En som får stöd av omgivningen kan klara dig undan utbrändhet, medan den som blir utanför viktiga sociala sammanhang kan drabbas av sjukdomen.

Precis som man kan analysera ångest och depression utifrån olika psykologiska perspektiv kan även utmattningssyndrom/utbrändhet analyseras utifrån olika psykologiska teorier.

Det finns med andra ord flera olika förklaringsmodeller för samma tillstånd.

Socialpsykologiskt perspektiv på utbrändhet

Jag har tidigare skrivit om socialpsykologiska termer som: spegeljaget, förväntningar och självuppfyllande profetia där jag betonar viken av andra människors roll i vårt välmående.

På platser där graden av konformitet är hög och det gäller att följa strömmen, kan gruppens medlemmar lättare drabbas av psykisk ohälsa.

När energin går åt att “fixa” miljön runtomkring istället för att uppleva trygghet i sin vardag, är det inte konstigt att en del tappar orken och insjuknar i utmattningssyndrom. Upplever en person att hen tar ett steg framåt men knuffas tre steg bakåt, blir vardagen inte särskild stimulerande.

Går det att förebygga utbrändhet?

Jag tror att det mesta går att förebygga bara man är uppmärksam på förloppet och kroppens signaler. När någon signalerar problem åter och återigen, men ingen förbättring sker, är det inte konstigt att människor blir utbrända.

Varken livet eller jobbet bör vara en kamp. Alla vi förtjänar grundtrygghet där vi blir sedda, bekräftade och uppskattade.

Tillgodoses människors behov av trygghet, kan problem som uppstår hos gruppens medlemmar löses tidigare och insatser sättas in i god tid.

November 5, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026