Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

utvecklingspsykologi

PsykologiSamhällskunskapSociologi

Reflektioner kring feminism och pornografi

av Azita Miakhel April 7, 2024
4 minuter läs

Feministiska porrfilmer (?)

För någon vecka sedan läste jag en artikel i Göteborgs-Posten som fick mig att höja på ögonbrynen.

Vänta nu. Vad är det jag läser? En regissör som regisserar feministiska pornografifilmer? 

Jag gillar att läsa texter som handlar om feminism, så jag tänkte för mig själv: “Coolt!”. Jag visste inte riktigt vad jag hade förväntat mig av artikeln, men det var inte det innehåll jag hade hoppats på.

Bara ingressen fick min mun att gapa stort.

What liksom?

Man kan applicera feminism på många aspekter av vardagen (inte för att porr är vardag), men att den skulle förekomma i samma kommersiella artikel som ett sätt att marknadsföra porrindustrin kunde jag inte föreställa mig.

Jag vet att några kommer att protestera och tycka att artikeln är minsann inte alls kommersiell, utan bara informativ, men let’s agree to disagree. 

Jag fortsätter:

Efter att ha läst första stycket i artikeln och blivit förvånad, blev situationen ännu mer bekymmersamt när jag fortsatte läsa och stötte på detta:

– De sa att det inte fanns någon marknad för porr för kvinnor, säger hon (Erika Lust). Nu när vuxenfilm är mer tillgänglig än någonsin, även för de minsta, vill hon att föräldrar ska våga prata om porr med sina barn.

Du förstår, min kropp blev stel och blandade känslor dök upp till ytan när jag läste meningen som jag har fetmarkerat ovan. Eller jag repeterar här igen: 

Nu när vuxenfilm är mer tillgänglig än någonsin, även för de minsta,

Varför i hela friden ska porr vara tillgänglig för “de allra minsta”? Hur små är de minsta? Varför ska de minsta över huvud taget kolla på vuxenfilmer eller ha tillgång till Internet? 

Kanske låter jag provocerande, men det är som att säga: “Det skjuts hejvilt i landet, vi accepterar problemet och sätter på oss skottsäkra västar istället för att lösa problemet”.

Eller att miljöförstöringar är så omfattande att det inte är någon idé att försöka göra något åt saken. Vi fortsätter med utsläppen ohämmade och okontrollerade.

It is what it is liksom. 

Är allt och inget feminism nuförtiden?

Feminismen har flera grenar. Till exempel finns det kvinnorörelser som förespråkar traditionella könsroller, där kvinnan förväntas leva på mannen, se söt ut och ta hand om familj och barn.

Det finns också feminister som är abortmotståndare och på allvar anser att en kvinna bör genomgå en graviditet även om hon inte vill behålla fostret.

Precis som socialismen och liberalismen har flera grenar, har även feminismen det.

Men, hur kan pornografi vara feministisk när vuxenfilmer enbart handlar om att sälja kroppar?

När skådespelarna objektifierar och exponerar sig själva offentligt för att bli sedda av miljontals tittare, är detta inte kultur eller konst, utan snarare en form av auktionering.

Varje person som bidrar till att skapa porrfilmer är med och främjar försäljningen och utnyttjandet av kvinnokroppen, oavsett om kvinnan ger sitt samtycke eller inte.

Så nej, kära porrfilmregissör, det finns ingen feministisk pornografi. Det finns bara hårdare pornografi och så finns det mildare. De två varianterna går jag med på.

Blanda inte feminism in i detta bara.

Och nej. Barn ska inte se på pornografi.

Personligen värnar jag mycket om individens frihet. Samtidigt är jag angelägen om barns och ungas välbefinnande och anser att vuxna har ett ansvar att skydda barn från allt som kan skada deras hälsa och deras relationer.

Att regissera och skapa mjukare porrfilmer skyddar inte barn och ungdomar på något sätt. Det lär inte heller ungdomar om intimitet och närhet.

Pornografi är inte utbildning. På samma sätt som paddan inte är en nanny.

Som förälder skulle jag helst vilja slippa prata om pornografi med mitt barn, men samtidigt känna mig tryggare om skolan kunde ansvara för undervisning om sex- och samlevnad, relationer och livskunskaper.

Fick en idé

Vad gäller tillgången till pornografi för de allra yngsta skulle jag önska att det fanns lagstiftning som tvingar internetleverantörer att sätta spärrar på fria pornografisajter. För att ta bort dessa spärr ska ungdomar själva behöva kontakta internetleverantören och be om att “låset” tas bort.

Eller att föräldrar ger sitt samtycke till att internetleverantörer tar bort pornografi-spärren (om några föräldrar ens skulle vilja detta).

Jag har ingen åsikt om åldersgränsen för ungdomar att konsumera pornografi på sina mobiler. Jag välkomnar gärna förslag från psykologer och experter inom utvecklingspsykologi angående den mognadsnivå i hjärnan som krävs för att hantera pornografiskt material.


Läs också “Barnrapporten ger mig ångest“

Bildkälla: Unsplash

April 7, 2024 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

När 11 åringar begår självmord

av Azita Miakhel April 23, 2023
7 minuter läs

Här sitter jag med min åttaårige son som pratar högt och ivrigt om sommarlovet och allt han vill göra.

Pojken säger att han (minsann) bara vill besöka de “fina” stränderna i Göteborg på sommaren.

Han ska bada, bada och bada. “Och mamma … kan vi resa bort?” – frågar han vidare.

Jag tänker för mig själv “det måste vara alla föräldrars stora önskan att få se sina barn så här glada och hoppfulla inför framtiden”.

Men för en stund stannar jag upp och fylls av nedstämdhetskänslor. För tyvärr finns det föräldrar därute som sörjer förlusten av sitt barn och kommer aldrig att kunna spendera ännu en sommar ihop med barnet.

Tre av de barnen som aldrig mer får uppleva ett sommarlov är Emil 11 år, Bryna 11 år och Yasmine 14 år.

Barnen som inte längre finns

De senaste dagarna har jag översvämmats av känslor. De intensiva känslorna går inte över så jag tänkte skriva ett blogginlägg med hopp om att lindra den djupa besvikelsen jag upplever över systemet.

Det är inte för att skuldbelägga någon enskild person som jag skriver detta, utan jag vill att vi slutar blunda och öppnar ögonen. Vuxenvärlden måste vakna och inse vad det är som försiggår med samhällets barn.

11 åringar som inte orkade leva

För några veckor sedan läste jag en artikel på Aftonbladet om 11 årige Emil som hösten 2020 tog sitt liv. Jag blev så påverkad av den artikeln att jag förmådde mig inte ens att dela den på sociala medier.

Jag brukar uppmärksamma fall där barn tar/har tagit skada på grund av psykisk ohälsa och delar nyheterna på sociala medier. Artikeln om Emil 11, klarade jag helt enkelt inte av att dela.

Jag kände inte den fina pojken, men ändå upplevde jag en smärta när jag läste om hans livsöde. Tragiskt. Sorgligt. Overkligt. En pojke på 11 år som avslutade sitt liv då han inte orkade leva längre.

När jag började skriva detta blogginlägg Google-sökte jag på “11 åring tog sitt liv” för att hitta intervjun med Emils mamma.

Du kan bara föreställa dig chocken jag fick när Google sökningen hittade ännu en 11-åring på webben. Denna 11-åring begick självmord år 2022. Sökningsrrsultatet förde mig till fallet Bryna.

Bryna hade fått diagnosen ADHD och utreddes för autism. Påfrestningar och frustration för flickan blev för höga när hon började mellanstadiet och märkte att hon hamnade efter sina klasskamrater.

Stressen och pressen i skolan blev ohanterlig för Bryna som kämpade med varje skoldag. Till slut orkade Bryna inte med skolan och blev hemmasittare.

På nyårsdagen 2022 tog 11 åriga Bryna sitt liv.

Statistiken visar på fler barn

Att ett barn hade tagit livet av sig var redan för mycket för mig att smälta. Två självmordsfall blev ännu svårare att begripa. Och tänk om det fanns fler? – tänkte jag.

Motvilligt sökte jag statistik över självmord bland barn. Ja – det var fler barn. Enligt Folkhälsomyndigheten var det 11 barn under 15 år som tog sina liv under 2021.

Svårt att processa informationen.

Jag lider. Jag lider för jag är mamma. Jag lider för jag är lärare. Jag lider för att jag är människa. Och jag tänker: “Hur i helvete hamnade vi här? Varför lät vi det gå såhär långt?”.

Och Yasmine

Måndagen den 17:e april hittades Yasmine 14 år, död på en toalett på Örnässkolan i Luleå.

Dödsorsaken är ännu inte fastställd så jag ska inte spekulera om den, men utifrån Yasmines mammas berättelse mådde Yasmine psykisk dåligt vilket gjorde att hon började andas in torrschampo för att (kanske?) döva sin psykiska smärta.

Yasmines mamma berättar i en intervju med SVT om att dottern blev mobbad i skolan och började använda farliga preparat för att bli hög så hon orkade gå kvar i skolan.

Yasmines bortgång är en fruktansvärd tragedi. En tonårsflicka som inte längre finns och som inte kan planera sommarlovet.

Barn visar psykisk ohälsa tydligt

Vuxna lyckas lättare att dölja psykisk ohälsa. Det händer att någon man känner berättar om ångestproblematik eller depression och man blir förvånad då man inte hade någon aning om att personen mådde dåligt.

Barn däremot visar mycket tydligare när de mår dåligt – det gäller för oss vuxna att vara alerta på signalerna.

  • När det spralliga, alltid glada barnet blir helt plötsligt tyst och försjunken i sig själv, då vill barnet säga att det är något som är fel.
  • När det lugna barnet börjar få vredesutbrott och från ingenstans börjar kasta saker, slåss, skrika och gapa- då signalerar barnet att något är fel.
  • När barnet inte kan sova, eller vaknar flera gånger under natten och sedan är trött och hängig dagen därpå – då kan det vara barnets sätt att säga att något är fel.
  • Om barnet vägrar gå till skolan och hittar på ursäkter för att stanna hemma ännu en dag – då försöker barnet säga att någonting är fel.
  • Om ett barn testar farliga preparat för att bli berusad – kan det vara ett tecken på att något är fel och barnet försöker dämpa sin smärta genom att fly från verkligheten – även om det bara är en kort stunds flykt.

Barn signalerar, men lyssnar vi vuxna på signalerna?

Puberteten påverkar barnets psykiska hälsa

Här skriver jag om adolescensen (puberteten) i hopp om att uppmärksamma vuxna om den kritiska perioden i barns/tonåringens liv.

Om de fysiska förändringarna under puberteten pratas det ofta om, men vi behöver också öka kunskapen om de psykologiska konsekvenserna av puberteten.

Puberteten och psyket

Under den tidigare delen av puberteten kan barn uppleva mentala påfrestningar så som ångest, depression, ätstörningar och antisocialt beteende.

Risken för självskadebeteende ökar under den första perioden av puberteten.

De hormonella förändringarna kan upplevas påfrestande hos ett barn som befinner sig i puberteten, men även sociala sammanhang kan leda till ökad stress och påfrestningar. 

Under puberteten stärks jakten på den egna identiteten. Frågor som: Vem är jag? Vem vill jag vara? Var hör jag hemma? – blir viktigt för barnet att få svar på.

Vid puberteten ökar risken för att falla för grupptryck markant. Önskan om att tillhöra “rätt” grupp blir fundamental för barnet. 

De jämnåriga blir här viktigare än den egna familjen. Att bli mobbad eller utstött från en kompisgrupp kan för en skör tonåring innebära en fråga om liv och död.

Eriksons utvecklingsfaser

Erik Erikson är känd för sin teori om människans åtta åldrar. Jag har en lektion om Erikssons teori på YouTube och har tidigare använt hans teori i flera blogginlägg.

Här ska jag nämna två viktiga utvecklingsfaser som vi behöver öka kunskapen om:

Arbetsflit kontra underlägsenhet 6-12 år

Den här utvecklingsfasen infaller mellan 6-12 års ålder. Skolan blir det centrala punkten i barns liv under den här perioden.

Barn som hänger med i undervisningen och håller samma nivå (ej lägre) med sina jämnåriga, får bra självkänsla och utvecklar arbetsflit.

De barn som är “långsamma” i utvecklingen och hamnar efter sina jämnåriga, börjar få känslor av underlägsenhet, skuld och skam. Dessa barn lär sig att misstro sin egna förmåga och börjar tvivla på sig själva.

För barnet som känner sig underlägsen kan det uppstå motvilja mot att gå till skolan om barnet inte får rätt hjälp med att strukturerar upp vardagen i skolan.

Identitet kontra splittring

Under perioden mellan 13-18 års ålder strävar tonåringen efter sin identitet (som jag skrev om ovan).

Barnet som har utvecklat arbetsflit kan under denna perioden ha bättre känsla av det egna jaget, medan barnet som upplever sig underlägsen kan få en splittrad identitet.

Tonåringen som känner sig splittrad och vet inte riktig var han/hon hör hemma, kan lättare hamna i psykisk ohälsa, självskadebeteende och/eller ta farliga risker (t ex använda alkohol, droger eller annan farlig preparat)

Viktig föreläsning om utvecklingsfaser

Slutsats

Med tanke på hur mycket vi i samhället vet om barns utveckling, är det hemskt tragiskt att vi har så många barn som mår psykiskt dåligt där en del av dessa begår självmord.

Jag tycker att det är bra att vi har utökat psykiaterivården och att staten kämpar vidare med att hjälpa de barn som mår dåligt (genom t ex BUP).

Jag tycker också att vi kan arbeta förebyggande med våra barn och ungdomar så dessa inte alls hamnar i psykisk ohälsa.

Ibland krävs det större insatser att hjälpa barnen, men ibland räcker det med att ge dem uppmärksamhet, kärlek och omtanke.

Barn som får en meningsfull fritid och har människor runtomkring sig som bryr sig om dem, växer upp till mentalt friska individer med stark självkännedom och självkänsla.

Låt målet bli absolut NOLL självmord bland barn!

Må Emil, Bryna och Yasmine vila i frid.

PS: Detta blogginlägg var riktigt tungt att skriva.

Läs också: “Barn och självmord hör inte ihop“


Foto: Michał Parzuchowski

April 23, 2023 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Får jag skriva ditt nyårslöfte?

av Azita Miakhel December 29, 2022
7 minuter läs

Säger du nej (kan själv!) så är det bara att läsa något annat, annars ge mig en chans så övertygar jag varför jag är rätt person att skriva ditt nyårslöfte.

Jag är trots allt skolfröken.

Personligen har jag lite svårt med att upprätta nyårslöfte. Och helt ärligt har jag svårt för löften överhuvudtaget. Det borde heta nyårsprogression eller nyårs-få-se-hur-jag-lyckas-löftet.

Att lova känns så absolut och jag vill hellre leva i processen. Känns tryggare liksom.

Varje år upprepas hysterin kring det nya året. Som om livet saknar stress och måste kryddas med mer press på vad vi bör åstadkomma under det nya året.

Skynda! Nu jäklar … nu gäller det. Nytt år – ny jag. Nytt år – starkare jag. Nytt år – smalare jag. Beach 2023 here we come!

De flesta nyårslöften handlar om att jobba på det yttre. Att få en snyggare kropp – smalare midja, finare muskler så du ser bra ut i badkläderna på sommaren.

Om ditt nyårslöfte är att gymma och bli snyggare fysiskt läs förra årets blogginlägg om GRIT.

Läs detta inlägg bara om du vill prioritera din psykiska hälsa nästa år och alla år framöver.

Om jag får skriva löftet

Inför 2023 vill jag att ditt nyårslöfte ska handla om din psykiska hälsa. Starkare mental hälsa ger en kedja av positiva effekter på övriga områden av livet.

Ångestrelaterade sjukdomar ökar i samhället. Depression, utmattningssyndrom (utbrändhet) och insomnia är bara några exempel på psykiska besvär som fler och fler drabbas av.

Och det är inte bara vuxna som mår dåligt, men också barn och ungdomar. Läs mer om ökningen av psykisk ohälsa bland barn här.

För att bryta generationens förbannelse (med ökande psykisk ohälsa), måste vi vuxna arbeta med vår egen mentala hälsa först.

Flyger man och det blir nödlandning måste den vuxne sätta på sig sin egen mask först. På liknande sätt behöver vuxna ta hand om sig själva så vi kan ta hand om våra barn och ungdomar på bästa sättet.

Att uppnå framgång, få bättre disciplin och förverkliga våra drömmar, härstammar från ett starkt psyke. Inre tillfredsställelse och lugn är ovärderlig.

Det är vid uppbrottstillstånd som individen märker att ingenting är viktigare än den egna hälsan.

Vad ska du liksom göra med alla pengar i världen om du inte ens kan ta dig till någon affär för att handla?

Se över miljön du vistas i

Jag har under 2022 skrivit flera inlägg om vikten av en trygg, stimulerande miljö för vår personlig utveckling.

Titta runt och studera vilka individer du är omringad av i ditt vardagliga liv. Motiverar de dig? Inspirerar de dig? Älskar de dig villkorslös? Får du stöd och hjälp när du behöver det?

En av större anledningarna till psykisk ohälsa är svårigheten att uttrycka våra behov och känslor. Att systematiskt ignoreras och inte bli sedd/hörd kan i det långa loppet leda till traumatisering.

När svårigheter uppstår i vardagen behöver vi bearbeta problemet med hjälp av människorna i vår omedelbara närhet.

Grunden i att kunna fungera som människa är att vi känner oss trygga i våra relationer. Och trygghet skapas när de runtom oss visar förståelse, empati och inlevelse.

För att må bra, behöver våra känslor valideras och respekteras. Den som blir osynlig av omgivningen, bryts med stor sannolikhet ner mentalt!

När vi försöker uttrycka oss, men blir försummade, förskjuts våra behov ned i det undermedvetna och bildar en (stor) klump av självtvivel.

Konsekvensen av självtvivel blir sedan att vi drar oss undan för att prata om viktiga saker och isolerar oss hellre än att visa oss sårabara/svaga.

Som en tryckkokare blir det sedan svårare att hålla allt inom sig (luften måste bort). Antingen exploderar vi till följd av den överfulla innehållet eller vänds allting inåt och vi blir sjuka (t ex självskadebeteende, depression och utbrändhet).

Perfektion omväxlas med frihet

Vi lever i en värld där vi lär oss att perfektion är status quo för befrielse och frihet. Aldrig tidigare har vi haft ett samhälle där perfektionismen har varit så eftersträvansvärd som det är nu.

Vi tror när vi har den perfekta kroppen, perfekta jobbet de perfekta ungarna att vi blir lyckliga.

Men vad samhället inte berättar är att perfekt betyder mer stress. Perfektion leder till ångest och frustration.

Regelmässig önskan om perfektion kan resultera i psykisk ohälsa som tex ångestproblematik, tvångstankar/tvångshandlingar samt nedstämdhet och depression.

Nästa år – dra ner på pressen av att vara perfekt.

Bekväm i det obekväma – utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologins fader, Erik Eriksons analys av människans åtta åldrar ger oss en inblick i svårigheterna att acceptera förändringar.

Erikson menade att vi tar oss igenom åtta utvecklingsfaser i livet. Han kallade övergången från en utvecklingsfas till nästa för “krislösning”.

Krislösningen är en sorts konflikt som uppstår inom individen under varje utvecklingsstadium som han/hon måste lösa för att kunna gå vidare till nästa stadium med sund psykisk hälsa.

Ett exempel:

Vid utvecklingsfas nummer två när barnet ska bli blöjfri uppstår det en kris inom barnet. Det bekväma med att utföra sina behov i blöjan kommer i konflikt med omgivningens krav om att använda pottan.

Övergången mellan det bekväma och obekväma skapar en kris inom barnet som måste bemästras. Att ge upp det bekväma resulterar i utveckling där barnet utvecklar tillit till sin egna förmåga.

Ett barn som går länge med blöja och som inte tränas på att bli självständig får svårare med självkänslan senare i livet.

Varför jag tar exemplet med barns potträning här beror på att jag vill uppmärksamma människans ovilja till förändring.

Daglig negativitet kan bli en (o-) vana. Det obekväma blir bekvämt. Vi håller fast vid destruktivitet då vi är rädda för det okända – det obekväma.

Utveckling sker när vi vågar lämna vårt comfort zone och accepterar faktumet att misslyckande är en del av livet.

År 2023 våga lite mer. Att vara rädd för förändringar är normalt, men att leva i ständig rädsla tar bort livets glädje och skapar ångest.

Anknytningen eller kärlek

Om skillnaden mellan anknytning och kärlek har jag tidigare skrivit om. Ibland händer det att vi förväxlar kärlek med anknytning.

När en relation kommer spontan, och du mår bra av relationen, så vet du att det är rätt.

Tvinga därmed inte fram någonting under 2023.

Ibland är det okej att ge upp

Att kämpa för en sak som du tror på ger livet mening, men att ständig kämpa i motvind resulterar i psykisk ohälsa.

Det är inte optimalt att ta två steg framåt och knuffas tolv steg tillbaka. År 2023 bestäm dig för att lämna situationer och människor som inte bidrar till din personliga utveckling.

Jag tänker att hellre ensam än omringad av folk som stjäl vår innersta gnista och ljus. Det finns miljarder människor på jorden – du hittar säkert några du vibbar autentiskt med.

Bara våga att bryta de destruktiva relationerna.

Mindsetet

Ditt värde finns i att du är en människa. Det låter inte så lyxigt jag vet, men så är det. Du duger – därför att du är en livslevande varelse.

Jobbet, utbildningen, statusen är redskap som underlättar livet, men det är inte hela livet.

Spendera tid på det som ger energi och mening i tillvaron. Tiden är det mest värdefulla vi har. Slösa inte tiden på situationer och människor som inte vill dig väl.

År 2023 ge mer tid åt din passion och det du gillar att göra.

Småsaker ger livet mening

Psykisk (o) hälsa uppstår i vardagen. Hur kul är det att leva i misär varje dag och bara vänta på att få åka två veckor utomlands på semestern?

Om jag fick skriva ditt nyårslöfte, skulle jag vilja att du under 2023 checkade av punkterna på listan nedan:

  • Hjälp någon utan att vilja ha någonting tillbaka. Bara sådär utan någon baktanke.
  • Var uppmärksam på vad som kommer till dig naturligt. Det enkla är det mest värdefulla.
  • Titta uppåt. Ja upp med huvudet och titta livet takt in i ögonen. Som Charlie Chaplin uttryckte det: “Hur ska du se några stjärnor om du ständigt tittar ner?”. God självkänsla är nyckeln till framgång.
  • Var vaksam på hur din energinivå förändras när du befinner dig nära olika personer. Människor som dränerar dig på energi genom ältande och negativitet – håll dig borta från dem. Går det inte att bryta, lär dig strategier för att negativiteten inte tränger sig in i din själ.
  • Meditera en stund dagligen. Andas in och andas ut och stirra bara. Om du tänker “Oj va tråkigt” då är du sannolikt en sådan som behöver meditationen mest.
  • Pausa innan du agerar. Känn neutral när du inte kan känna lycka. Ta tag i snöbollen innan det blir lavin av den.
  • Börja där du är och med det du har.
  • Känn dina känslor men tänk på att känslor är feedback. Överanalyserande kan resultera i depression eller nedstämdhet. Ventilera dina tankar med en psykolog/terapeut om övertänkandet begränsar livet.

Slutord

Nu är ditt nyårslöfte färdigskrivet så varsågod.

Det är snart dags att välkomna det nya året med allt vad det har att erbjuda.

Gott nytt år från fröken Azita <3

December 29, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Positiva psykologiska effekter av kramande

av Azita Miakhel January 21, 2022
3 minuter läs

Idag är det internationella kramdagen och den ska självklart uppmärksammas på Fröken Azitas blogg. Jag gillar kramar och jag gillar tanken på att sprida kärlek.

Att kramas är ett universellt beteende. När ord inte längre räcker för att visa att vi bryr oss om varandra, kramar tar över kommunikationen och ger oss den försäkran.

Psykologin förklarar fysisk närhet:

Vi kanske inte behöver förklaringarna till varför vi ska kramas, men jag är så ivrig att jag vill berätta om alla fördelarna med kramandet.
Låt oss sprida kärlek och ännu mera kärlek. Nedan följer en psykologisk teori om vikten av fysisk närhet:

Psykologen John Bowlby (1907–1990) utvecklade en teori inom utvecklingspsykologin som han kallade för Anknytningsteorin (Attachment theory).  Anknytningsteorin betonar vikten av trygg anknytning mellan barn och vårdare (typ föräldrar).

Min YouTube lektion om Anknytningsteorin

Bowlby menade att småbarn har en biologisk inprogrammerad drift att söka närhet till en eller fler vårdare. Driften att söka närhet är biologiskt och den finns inom oss. Driften är minst lika viktig för vår överlevnad som att få mat och vatten.

När en bebis gråter, ska man hålla om henne, pussa på henne och krama henne. Bowlby menade att den fysiska närheten mellan bebisen och vårdaren lägger grunden för hur utforskande barnet sedan blir.

Anknytningen mellan vuxna och barn är första byggstenen i relationsskapandet i vuxen ålder.

Bebisar och barn bör kramas av föräldrar länge och ofta. Det finns en del människor som tror att bebisar blir “självständiga” om man inte plockar upp dem och håller om dem. Detta tankesätt är orimligt och helt fel utifrån det utvecklingspsykologiska perspektivet. Ett barn som inte får kärlek blir rädd och otrygg.

Barn skapar en trygg relation med sina föräldrar om hens behov blir tillgodosedda. En bebis gråter inte alltid för att hon är hungrig eller behöver bli ombytt, men också när hen är i behov av trygghet, kärlek och fysisk närhet.

De barn som har fått en trygg anknytning till sina föräldrar får lättare att skapa djupa relationer, visa känslor och vara nära andra människor när de blir äldre. De får lättare att lita på andra och blir mindre misstänksamma.

Barn som däremot har blivit avvisade eller inte fått kärlek av sina föräldrar kan utveckla en otrygg – otrygg ambivalent anknytningsmönster i vuxen ålder. Exempel på sådan anknytning är extrem svartsjuka, svårigheter att binda sig och att älska villkorslöst.

“I care about you. You matter.” 

– Hug saying

Vad händer i kroppen när vi kramas?

När vi ändå analyserar kramens goda effekter, låt mig förklara vad som händer i kroppen när vi håller om någon vi gillar:

När vi håller om någon hård (squeezar någon), skickas det en trygghetssignal till det autonoma nervsystemet. Vad som händer vidare är att ångesten och stressen dämpas, stresshormonet kortisol blir lägre och vi blir lugnare i kroppen och sinnet. #harmoni

Vidare när två människor kramas frigörs hormonet oxytocin. Oxytocinet kallas för mirakelhormon (och ibland kärlekshormon). Vet du vad Oxytocin gör i kroppen? – Det lindrar smärta, skyndar på läkningen av sår och skador, sänker pulsen, blodtrycket och halterna av stresshormoner.

Så tänk vad en kram kan göra! Människan är väl ändå fantastisk.

Kramar är mäktiga. De skickar en signal till hjärnan om att vi inte är ensamma. Och hjärnan gillar verkligen tanken att vi inte är ensamma.

Hur länge ska man kramas?

För att vi ska få den positiva effekten av en kram behöver den hålla på i 20 sekunder. Det finns ingen tid på dygnet som passar bättre eller sämre för kramandet. De positiva effekterna får vi oavsett när vi kramas, bara vi gör det.

Kärlek känner inte till tid och rum. Den bara finns och den är livsviktig för vår välmående ❤.

Hug someone you care about in your thoughts, if you can’t hug them IRL.

January 21, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026